Häradshövding Adlerclou samt länsman Johan Nilsson Kiällman

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Hur kommer det sig att 2 högt ansedda män i Tjällmo begravs i tystnad 1704 respektive 1705.
Den 26e april 1705 dör Häradshövding Johan Aswer Adlerclou och begravs sedan på kvällen under tystnad innan han läggs i sin grav i kyrkan. Året innan 8e oktober 1704 dör länsman Johan Nilsson Kiällman och även han begravs i tystnad "utan ringning". Jag har förstått att detta var en form av straff för själen men jag kan inte hitta någon anledning till tillvägagångssättet. Finns det någon här som har lösningen?

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

En teori är att det var tysta begravningar eftersom Storklockan spräckts och var obrukbar 1702-1712,men då borde den mindre Lillklockan kunnat användts som gjöts 1682.

[Calle Lindström]

Hejsan,  detta är mycket intressant. Normalt var "tyst begravning" ett skamstraff, för de som förbrutits sig mot lagar och Guds regler. Men inget tyder på detta i dessa fall. Elgenstierna nämner inget i sin förteckning över släkten Adlerklo. Dessutom uppsattes ju familjens epitafium i kyrkan. Dessutom var "tyst begravning - begravning i stillhet" vanligtvis förknippad med begravning i utkanten av kyrkogården och vanligtvis på kyrkogårdens norrsida.
 Har sökt i den litteratur jag för stunden har tillgänglig; David Gaunts "Familjeliv i Norden", Louise Hagbergs "När döden gästar", samt N A Bringéus´ "Klockringningsseden i Sverige", men ingen nämner detta som en företeelse.
 Det jag kan tänka mig, men det är en egen spekulation, är att det är en "tyst begravning" då den sker om aftonen. Detta är ju inte normalt, begravningar skedde normalt dagtid, vanligen i samband med högmässan. Vid en hastig titt i övriga begravningar så nämns inte "tyst begravning utan klockringning" vad jag kunnat se, därav tror jag då inte på att  någon klocka som var ur funktion skulle utgöra orsaken.
Men vore högst intressant att någon folklivsforskare kunde besvara detta.
Återkom gärna om ni får någon form av förklaring, då jag för stunden försöker fördjupa mig i just begravningsritualer och kyrkogårdshistoria är detta för mig av stort intresse.

Vänligen,
Calle

[Kalle Birgersson]

Samtidigt fick ju häradshövdingen själv utse sin gravplats, som enhälligt godkändes av sockenstämman, så han kan inte ha varit alltför illa ansedd. Eller valde han en sämre plats än hans ställning skulle medgivit?

Annars tänker jag att man kanske hittar något i domböckerna. Länsmannen var ju bara strax över 30 så det blir inte många år att kolla igenom.

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Inget i övrigt tyder på att Adlerclou eller länsman Kiällman "straffades" för något tex självmord. Som du skriver fick Adlerclou välja sin gravplats i kyrkan och hans arbete med att vara behjälplig vid byggnationen av den nya delen av kyrkan prisas i hans dödsnotis, trots detta begravs han i tysthet på kvällen(som då anses som ett själsligt straff) tysthet gällde inte bara klockorna utan även psalmsång och liknande.
Gällande Kiällman finns inte heller några tecken på att han skulle straffas för något. Mycket konstigt.
Skulle klockorna vara ur funktion borde ju samtliga dödsnotiser stå som "begravdes under tystnad" om detta var fallet.

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Det finns bara 2 gravar i Tjällmo kyrka, Adlerclou och en till. De ligger bredvid varandra mitt i kyrkan. Så någon bättre plats lunde Adlerclou knappast fått.

[Calle Lindström]

Jag tror inte att begravningarna skett i tystnad beroende på något brott eller liknande. Förvisso fanns det många anledningar vid denna tid till att någon begravdes "i tystnad". Hade man själv på något sätt orsakat sin död, exempelvis genom dryckenskap, oförsiktighet (drunkning) m.m. kunde det innebära "tyst begravning".
Vanligtvis var detta ett beslut som togs av kunglig befallningshavare eller häradsdomaren (!).
Adlerklo begravs 7 maj, vilket är en söndag men kl. 21 om aftonen. Källman begravs 13 oktober, vilket då är en torsdag, men om aftonen.
Den enda anledningen till begravning utan klockringning jag kan se är att det sker om aftonen, eller möjligen att begravningen sker inne i kyrkan. Normalt så köpte man sin gravplats i kyrkan, vilket troligen familjen Källman gjort. Adlerklo fick nog sin gravplats för de bidrag han gett till kyrkan.
Men detta är exempel på något ovanligt och spännande tycker jag.

Vänligen,
Calle

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Fast kiällman begravs inte inne i kyrkan bara adlerclou har sin grav i kyrkan

[Calle Lindström]

Ok, men läser jag så fel ? tycker att det står ..begrofs....Johan Nilson Källman i kyrkan i sin faders grafställe, sedan han länge legat sjuk...

Vänligen,
Calle

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Jasså, det har jag missat i så fall!

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

 Du har så rätt! Spännande, jag har hittat adlerclous och Carl Carlsson Tisell den äldres grav i kyrkan samt en gravhäll i kyrktornet nuvarande vapenhuset. Då kan den gravhällen vara hans far. Undra om hans far var Häradshövding för det står "här under hvilar Häradshövdingen..." på den gravhällen

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Jag fick svar från en vän(Tony Pettersson) som hade uppgifter om Johan Kiällmans pappa.
År 1695: Samma år hade den gamle och skuldsatte länsmannen Nils Persson Källman lämnat jordelivet och blivit begravd i eget gravkor i Tjällmo kyrka.  Sonen Johan, som tidigare varit fjärdingsman, blev nu länsman i socknen. Liksom sin far bodde han kvar vid Bäcketorp. Den 22 år gamla Johan hade året innan gift sig den 6 oktober med den nu döde krögaren Olof Torkelssons 37-åriga dotter, Maria Carlström; paret fick sedan av naturliga skäl aldrig några barn.

[Calle Lindström]

Hejsan Ulrika, se där, spännande uppgifter. Vad jag nu läst mig till byggdes Tjällmos kyrka om vid tiden för sonen Johan Nilssons död. Finns gravkoret kvar i kyrkan?

Vänligen,
Calle

Ps. fortfarande funderande på varför det var tysta begravningar för Källman och Adlerklo?

[Kalle Birgersson]

Om just de båda begravdes tyst, och just de båda hör till det fåtal som begravdes inne i kyrkan kanske det finns något samband där? Jag vet för lite om sånt, men något skulle det kunna vara.

[Calle Lindström]

Idag har jag varit kontakt med professorn i kyrkohistoria, tillika präst, Anders Jarlert vid teologiska inst. vid Lunds universitet och till honom ställt frågan om de två begravningarna.
Hans svar var att han tyckte det hela var egendomligt, men som ett tänkbart skäl var sparsamhet. Dvs dödsboet hade svårt att betala vad en ordinarie begravning kostade. Förefaller för mig troligt, speciell för Källman som säkerligen fått ärva faderns skulder.
Detta kanske vi få anse vara en förklaring vi kan köpa, eller ?

Vänligen,
Calle

[Kalle Birgersson]

Som sagt, jag vet inget om sånt här, men alla vanliga bönder i socknen har ju haft råd med kyrkringning så det verkar märkligt att just dessa båda herrar som ändå haft en viss ställning i samhället inte skulle ha det. Eller också var det vanligt att folk inte hade råd, men eftersom dessa båda borde haft råd men ändå inte hade det så noterade man det?

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Johan källman var som du skriver troligen skuldsatt
"År 1694. Gräver vidare: §38
Framledne Kyrkioherdens i Tiällmo Ehrwyrdig h:r Nathael Laurenii änckia, Ehreborne och Dygdesamma Mathrona, hustru Maria (D)ael, gaf Rätten skrifftel. tillkiänna, att Länsman Wäll:t Johan Kiällman hafwer Anno 1702 fierdedag Pingest länt af Tiällmo kyrkia 150 d:r km:t, hwilka han lofwat 14 dagar dhereffter betala, men
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
                  sid 1090
dhet icke giordt, utan hon blifwit föranlåten att instämma Länsman till detta Ting, så wäll för sielfwa Capitalet, som dhet derpå belöpande Interesse, och emedan Länsman hafwer i förleden fredagz som war d. 12 hujus, allenast betalt Capitalet med 150 d:r km:t, påstår hon att Läns-man, som förwägrar sig betala Interesse af penningarne, måtte dertill per Sentensiam förbindas. Länsman Wäll:t Johan Kiällman förmodade, att, så wijda han skall hafwa hafft ordres af Cro-nones Befallningzman Wälb:de Simon Leiman till penningars anskaffande, dhermed at betala allmogen för durchtogzgiärden, och han icke hafft eller kunnat dhertill andra medel få, än att han måst läna i kyrkian, han icke bör graveras med något Interesse. H:r Befallningzman Leiman swarade, att Länsman icke hafft ordres af honom till durchtogzgiärdens afbetalning, läna några penningar
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
                  sid 1091
i kyrkian, utan han bordt dertill upbära och emploijera innestående Cronoräntor effter öfwer-gifne restlängder. Resolutio. Såsom dhe af Länsman Wäl:t Johan Kiällman fierdedagpingst A:o 1702 länte, och icke fast än d. 12 hujus betalte 150 d:r km:t, warit Tiällmo kyrkia tillhörige, och slijka medel icke böra fruchtlösa bortowara; Altså pröfwar Tingzrätten, med Kongl. Maij:tz Nå-digste Interesseplacat, de anno 1687 d. 16 Decemb. enigt, att Länsman Kiällman som wijd lånetz anammande icke förskrifwit sig till något Interesse, bör ifrån fierdedagpingst A:o 1702, till d. 12 Feb. 1704, betala Interesse med 5 procentum af bem:te 150 d:r km:tt, warandes icke med Kongl. Maij:tz Nådige förordning enigt, att durchtogzgiärden skall med kyrkiones penning betalas, eller kyrkian till sitt Interesse i någon måtto lijda."

Jag har dock inte hittat något som skulle peka på att Adlerclou hade dåligt med pengar.

[KG Hammarlund]

Spännande läsning - jag passerar Tjällmo kyrka regelbundet på väg till/från sommartorpet. Får vid tillfälle gå in och titta på gravhäll och epitafium.

150 daler kopparmynt var förstås ingen svindlande summa, ens om det skulle vara "dubbelt kopparmynt". Men det kan ju funnits flera skuldförbindelser.

Samtidigt undrar man om det verkligen inte fanns pengar till klockringning, när det tydligen fanns till en gravplats i kyrkan? Den kan förstås varit köpt och betald tidigare (för lånade pengar?)

[Calle Lindström]

Hejsan, säger som KG - spännande läsning.
Nu är det ju inte själva klockringen som kostar. Landsortens sockenbor betalade aldrig (eller sällan) för klockringning vid död eller begravning. De ansåg (med viss rätt) att klockorna var deras. De (eller deras föregångare) hade ju betalt och anskaffat klockorna till kyrkan. Annorlunda var det i städerna där man vanligtvis fick betala för denna ringning. Kostnaderna för begravning bestod ju dels av den s.k. likstolen (likstoden) dvs. den avgift som prästen skulle ha för att begrava, dels annat runt själva ceremonin . Dessutom förväntades gravöl, en riklig "fest" för deltagarna i begravningen. För dessa herrar var gravplatser redan fixade och betalda. Adlerklo hade ju fått sin plats av socknen och Källman begravdes i sin fars gravplats. Att förlägga begravningen till kvällstid är även det då ett tecken på önskad enskildhet. Adlerklo´s ekonomiska situation vet vi tyvärr inget om,  möjligen skulle en titt i en eventuell bouppteckning efter honom ge besked.
Professor Jarlert nämnde för mig som exempel begravningen av änkedrottning Hedvig Eleonora (änka efter Karl X Gustaf), som begravdes tillsammans med änkehertiginnan  Hedvig Sofia en tisdagskväll inför lyckta dörrar i Riddarholmskyrkan utan kunglig närvaro och i stillhet. Orsak att man inte hade råd med en "normal" kunglig begravning.
Det andra alternativet till tyst begravning, som jag ser det, är då att herrarna på något sätt förbrutit sig mot världslig rätt eller Guds rätt. Men dödboken nämner inget om detta.

Vänligen,
Calle

[Ulrika Johansson fd. Rosén]

Tyvärr "renoverades" kyrkan 1956-57.Det lades golvvärme och ett lager betong gjöts sedan över hela det gamla golvet 🤐 det finns bara 2"kända"gravar i kyrkan. Och eftersom golvet är förstört går det inte att utforska eller leta efter flera gravar