ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1584: 3 (1584), bildid: A0044143_00019  (läst 927 gånger)

2020-05-05, 19:03
läst 927 gånger

Utloggad Roger Persson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 29
  • Senast inloggad: 2021-04-21, 14:06
    • Visa profil
Längst ner på högra sidan står rubriken: Konung xyx sågekvarn. Därunder på de tre nedersta raderna räknar fogden upp antal bräder som bönderna levererat 1584:
Båtnebräder 21 tolfter
Sågebräder 167 tolfter 6 st
Ba(c)kspån(?) (=bakar) 44 tolfter
 
Är det någon som vet skillnaden på sågebräder och båtnebräder?
Kan någon tolka xyz (ovan) så vore det också trevligt!

2020-05-06, 09:02
Svar #1

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:21
    • Visa profil
När jag googlade på sågebräder och annat hittade jag en bok (nedladdningsbar) som gav några upplysningar: https://digital.ub.umu.se/relation/580672

På sdi 83 läser jag om "bottnabräder" och det enda som klarnar är att det förmodligen handlade om de bredaste bräderna (från mitten av stocken) eftersom det blev färre av dem. Kanske golvplankor? Bakespån/bakspån tycks ha varit takspån.

Kvarnnamnet läser jag som "Konung Matz sågkvarn" vilket inte är särskilt upplysande eftersom jag aldrig hört talas om någon Mats/Mattias i kungalängden. Så jag kan feltolka, eller så finns det någon för mig okänd förklaring till namnet.

"Konung" skulle kunna syfta på att det var en kronosåg (det fanns åtminstone en i Iggån sedan 1572 men den borde hetat kung Johans såg).

2020-05-06, 11:26
Svar #2

Utloggad Lennart Altin

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 952
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 13:45
    • Visa profil

2020-05-06, 14:20
Svar #3

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:21
    • Visa profil
Aha, så "ä-prickarna" över Matz indikerar uteslutna bokstäver, liksom i Kungl. Maj:t? Bra att veta, tack. Då kan den nämnda sågen mycket väl vara kronosågen i Iggån som Johan III lät anlägga.

2020-05-06, 19:10
Svar #4

Utloggad Roger Persson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 29
  • Senast inloggad: 2021-04-21, 14:06
    • Visa profil
Stort tack till er båda för värdefulla inputs!
 
Jag har Nordlanders skrift och har läst den med största intresse flera gånger. Jag har till och med markerat det stycke du refererar till, men inte helt förstått innebörden. Det som förvånar är att man får ut 8 bräder av varje stock, det normala verkar annars vara fem, på ett ställe finns angivet 6 bräder per stock. Samtidigt så är uppgifterna om hela sågningen 1574 uppdiktade av fogden om man läser vidare. Men din hypotes kan ju vara sann ändå. Jag trodde man kantsågade stocken på fyra sidor så att man fick ett kvadratiskt råämne, men läser man Nordlander noga så skriver han på sid 95 att det var "Egendomligt att man bara fick en bakspån av en stock och inte två". Med den tekniken så får man definitivt bredare brädor i mitten av stocken, dock blir samtliga brädor vankantade. Den texten pekar också på att bakspån är vad vi kallar bakar och inte takspån.
Jag antar att Iggån ligger i Iggesund, kan inte hitta den på några digitala kartor.
 
Jag läste också Konung Matz, vilken kändes ytterst märkligt! Intressant att det är en kronosåg i Njutånger(?), vilket framgår av texten under rubriken där det står att bönderna levererat 528 stockar i skatt (jag klarar inte att transkribera hela texten, men så mycket förstår jag).
Nordlander skriver inte om några kronosågar i Hälsingland, men listar sådana i Gästrikland, Medelpad, Västerbotten och Ångermanland, så jag drog den felaktiga slutsatsen att det inte byggdes några där. Men nu har det dykt upp en i Njutånger och en i Iggån!
 
Än en gång tack för era värdefulla inputs!

2020-05-06, 19:52
Svar #5

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:21
    • Visa profil
Nordlander nämner faktiskt Johan IIIs kronosåg på sid 78-79:

"Till åtlydnad av denna befallning byggas ock nu sågar i de olika landskapen: i Hälsingland en uti Iggesunds ström, där Iggesunds bruk nu är beläget; (---)"

Iggesund ligger ju i Njutånger socken, så det är nog en och samma såg.

Bottnebräder hittade jag bland annat omtalade i ett dokument publicerat på stockholmskallan.se:

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021914_07.pdf

På sid 8 (sid 785 enligt manuskriptets paginering) anges priser på olika brädor i Stockholm under tidigt 1500-tal. Helt klart är att bottnabrädor var dyra - 10 öre per tjog - vilket antyder att de var grova, breda, eller annars av speciell kvalitet.

I Henrik Schücks Stockholm vid 1400-talets slut, andra upplagan, omarbetad av Tord O:son Nordberg (tillgänglig via http://runeberg.org/stock14/ ) kan man läsa:

"Med de i räkenskaperna förekommande uttrycken »bottnebräder» eller »botnabräder» avses icke såsom ofta antagits golvbräder utan bräder inköpta från Öster- eller Västerbotten." (sid 131)

Detta motsägs dock av vad som skrivs i bokens "Noter och anmärkningar":

"Sid. 131. F. A. Dahlgren har i Glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket, Lund 1914—16, tolkat bottnebräder som golvbräder. Till Dahlgrens tolkning ha Schück m. fl. anslutit sig." (sid 466)

Stycket om att bottnabrädor skulle komma från Väster- eller Österbotten verkar alltså vara en av Nordströms omarbetningar och stämmer ju inte om sådana sågades också i Hälsingland.

Jag har också hittat ett kapitel om Jakob De la Gardies gods Kolk i Estland, där det i not 55 sid 231 står: "Z.B. 1628 schickte man von Kolk 200 St. Bretter und 300 St. Bodenbretter (Bottnebräder) nach Hapsal: LUB, DlG, Top. Balt., Kapsel Nr. 6: Hapsala Slåtz Räckningen 1628–1629." ( https://www.academia.edu/35340263/M._Seppel._Jakob_De_la_Gardie_und_seine_neuartige_Gutswirtschaft_in_Estland_in_Nils_J%C3%B6rn_ed._Anpassung_Unterordnung_Widerstand_-_Das_Verh%C3%A4ltnis_zwischen_Ur-_und_Neuadel_im_schwedischen_Konglomeratstaat_Hamburg_Kova%C4%8D_2017_Schriftenreihe_der_David-Mevius-Gesellschaft_11_221_242 )

Att "Bodenbretter" och "bottnebräder" skulle vara detsamma verkar ju högst rimligt, men det kan naturligtvis lika gärna vara en felöversättning av författaren.

Iggån uppfattar jag som ett äldre namn på Iggesundsån. Nämns bland annat i Översiktsplan 2008, Hudiksvalls kommun (sid 22): https://www.hudiksvall.se/rest-api/graph-service/download?documentId=01BIVRHKCMHU4C6DU7MRDJGSHFQX63O2LA&currentPageId=4.5039e29815b61c258fd7e1c&name=%C3%96versiktsplan%202008.pdf

2020-05-06, 21:10
Svar #6

Utloggad Roger Persson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 29
  • Senast inloggad: 2021-04-21, 14:06
    • Visa profil
Imponerande vad mycket information du har lyckats hitta!
 
Iggesundssågen hade jag missat i Nordlanders skrift. Han behandlar kronosågar i Hälsingland styvmoderligt, kanske för att information saknas. Om Iggesund ligger i Njutångers socken så är det säkert som du säger samma sågkvarn vi pratar om.
 
Dokumentet från Stockholmskällan var mycket intressant ur många aspekter. När det gäller virke så kunde jag snabbt räkna till fler än 10 varianter. I fogderäkenskaperna hittar jag bara sågebräder och bottnebräder, frågan är om man efterbearbetade dessa lokalt? Vankanten måste ju i alla fall åtgärdas på något sätt om man vill lägga bräderna kant-i-kant.
Det skulle också vara intressant att veta om det fanns någon standardiserad tjocklek på bräderna, om inte så blev det väl svårt att blanda brädor från olika sågar.
 
Jag ansluter mig också till teorin att bottnebräder är kraftigare bräder som kunde användas till golv.
 

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna