Sune!
Du rör dig så pass tidigt i kyrkobokföringen att födelse- och dopbokens uppgifter (det är oftast dopdatumen som är antecknade, inte födelsen) bara nämner att ett barn fötts; inte dess kön eller namn. Det är inte helt lätt att kunna identifiera en familjs barn och deras namn på de premisserna.
Ett sätt man kan använda, är att försöka notera familjens samtliga barn som hittas i (födelse- och) dopboken. Sedan det är gjort kan man försöka följa vad som blir av dessa barn: gifter de sig, får de egna barn (kontrollera då vilka som är dopvittnen!, bland dessa döljer sig ofta nära släktingar), samt när de dör och vilken angiven ålder som då anges (för att kunna tidsbestämma dem baklänges). Men här får man vara lite försiktig: de anges ofta något äldre än vad de verkligen var, är min erfarenhet.
Glöm inte heller att gå igenom dödboken under den tid föräldrarna får barn plus ytterligare 10-15 år. Detta för att upptäcka vilka av familjens barn som har dött små. Död- och begravningsbokens uppgifter kan kompletteras med kyrkoräkenskapernas uppgifter av erlagda bårpengar och testamente. För Piteå landsförsamling har jag noterat att barnets kön ofta anges när man erlägger bårpengar.
Ytterligare en infallsvinkel är att använda mantalslängderna och följa familjen under en följd av år. Här anges ju vilka barn (uppdelat på son och dotter) familjen har som betalas mantalspeng för (dvs i åldern 15-62 år) och ibland anges även antalet barn som är yngre än 15 år i särskild kolumn. Eventuella förändringar mellan åren i barnkolumnerna indikerar antingen att barnet kanske dött, gift sig, eller om man har otur bara har flyttat hemifrån för att bli dräng eller piga hos någon annan.
En ytterligare källa är domboksnoteringar som kan ge upplysningar om släktskap. Går man lite framåt i tiden så börjar det finnas bouppteckningar efter föräldrar och på första sidan i bouppteckningen brukar alltid anges vilka som är arvsberättigade. Barn som dött före föräldrarna utan att efterlämna egna avkomlingar efter sig noteras aldrig, däremot alla barn som är i livet och väldigt ofta vad som hänt dem (gifta, bortflyttade till annan ort etc.).
Sammanfattningsvis blir sökandet för tidsepoker så långt tillbaka behäftat med osäkerhetsfaktorer. Enklast är uteslutningsmetoden; dvs vilka av barnen har jag kunnat följa i vuxen ålder och vad som hände dem. Bland de barn som då blir kvar på ”lösa listan” kan ovanstående sökmetoder ibland ge viss vägledning.
Hälsningar, Ulf Holmberg.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy