ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Edvinsson, Hulda Maria.  (läst 1176 gånger)

2020-04-12, 20:48
läst 1176 gånger

Utloggad Helena Zachrisson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:33
    • Visa profil
Har forskat på min biologiska mormor och mormorsmor i flera månader nu och tappar snart förståndet!
Har försökt alla möjliga vägar; kollat bouppteckningar, kontaktat hembygdsföreningar, lokala släktforskningsföreningar och postat i olika tänkbara Facebook-grupper för släktforskning. Ber därför om ursäkt till er som ev. redan läst om dessa släktingars namn i något annat sammanhang. Men behöver förslag på några sista tänkbara alternativa sökvägar innan jag är beredd att lägga det åt sidan för en tid.

Min mormors mor Hulda Maria Edvinsson, föddes 28 februari 1884 i Broby, Skaraborg. Jag har via församlingsböcker lyckats följa hennes olika flyttar och bostadsadresser fram till hennes död i Alingsås 1953. Vid några tillfällen under sitt liv försvinner hon och står som "å församlingen skrifne", för att sedan komma tillbaka igen.

Ett av hennes tillfälliga försvinnanden sker i samband med att hon får en dotter (alltså min mormor) utom äktenskapet. Hulda Maria är vid tidpunkten skriven i Lerums församling men dottern Maud Birgit Lovisa föds 19 oktober 1911 i Örgryte. Inget ovanligt i sig då ju ogifta mödrar ofta åkte till annan ort för att föda.

Men här börjar mina svårigheter. Det tycks nämligen som om min mormor Maud är "å församlingen skrifne" i Örgryte från det att hon föds tills dess att hon 1937 fyller 26 år och flyttar till Göteborgs Domkyrkoförsamling. Kan det verkligen vara rimligt?!

Att jag drar denna slutsats beror på att hon 1935 fött en son utom äktenskapet. I barnavårdsmannaskapsakten för honom finns en del ledtrådar. När tidpunkten för förlossningen närmar sig är hon inackorderad hos ett par i Lidköping. Hon söker kontakt med barnavårdsnämnden eftersom hon önskar adoptera sonen och de reagerar på att hon "uraktlåtit att ordentligt mantalsskriva sig". Hon ombeds ombesörja detta snarast och hon förklarar att hon avvaktar tills dess att sonen är född för då avser hon att flytta till Göteborg, vilket hon mycket riktigt gör. Resten av hennes liv går utmärkt att följa i församlingsböckerna. Som t ex att hon får två barn till som också adopteras bort.

Men var det alltså möjligt för en människa att helt sonika undanhålla sig mantalsskrivning under sina första 20+ år i livet på 1910-talet? Och vad skulle i så fall vara syftet med det? Hur fungerade det med barnhem, utackorderingar osv? Kunde barn bortplaceras utan mantalsskrivning? 

Mitt mål med Hulda Maria och Maud är att:
A) Ta reda på vem Mauds pappa är. Även om jag vet att det kan vara chanslöst...
B) Försöka förstå hur Mauds barndom och uppväxtår var.

Med ledtrådar utifrån var hennes mamma Hulda Maria befunnit sig under åren + materialet i akten tycks Maud ha rört sig i trakterna Örgryte, Lidköping, Alingsås och Göteborg. Var det smidigt och billigt att resa med tåg mellan dessa orter på den tiden med hänsyn till avstånd osv?


2020-04-12, 21:28
Svar #1

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2543
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 22:22
    • Visa profil
Det verkar ju som om Maud mer eller mindre medvetet såg till att hålla sig utanför mantalsskrivning och naturligtvis var det möjligt. Lättast i städerna.

Att resa mellan Göteborg (Örgryte inkorporerades i sin helhet i Göteborgs stad 1922), Alingsås och Lidköping var smidigt - till Alingsås gick ju stambanan till Stockholm, och till Lidköping tog man Västgötabanan.

Jag hittade tidtabeller med priser från 1919 (tyvärr inga senare). En biljett i tredje klass Göteborg-Lidköping kostade en tia. Prisomvandlaren på historia.se ger då följande besked:

10 SEK år 1919 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 189.3 SEK år 2020 mätt med konsumentprisindex.
Alternativ beräkning:
10 SEK år 1919 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 1858 SEK år 2020 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)

En biljett Göteborg-Alingsås kostade knappt 4 kronor.

Det var alltså inte direkt billigt. Blev nog relativt sett billigare under 1920- och 30-tal.

2020-04-13, 16:04
Svar #2

Utloggad Helena Zachrisson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 17:33
    • Visa profil
Tack snälla för svar KG och för besväret med att jämföra biljettpriserna!  :)
Maud lär inte ha haft särskilt mycket pengar att röra sig med, så kanske kan jag i alla fall utgå ifrån att hon inte reste så frekvent utan höll sig på en plats en liten tid i taget.

Vad kunde det finnas för skäl att hålla sig undan mantalsskrivning? Kan hon har varit utackorderad eller tillfälligt placerad hos någon familj utan att detta noterades i församlingsböckerna?

2020-04-13, 18:31
Svar #3

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2543
  • Senast inloggad: 2024-04-19, 22:22
    • Visa profil
Hon kan säkert ha varit inneboende/hyrt ett rum utan att det noterades i några officiella register. Som jag minns från en annan tråd är det troligt att hon växte upp på barnhem eller kanske i fosterhem och det är ju tänkbart att de erfarenheterna gjorde att hon ville ha så lite som möjligt med myndigheter att göra. Och så länge man inte behövde någon form av kommunala insatser, t ex fattigvård, så spelade det ingen större roll var man var skriven.
I och med föräldraskapet går det inte att komma undan det kommunala och då hamnar hon till slut på en adress i församlingsboken i Göteborg.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna