Hur hitta mina ev samiska rötter från Villhelminatrakten?

[Cecilia Eriksson]

Hej!

Jag är nyfrälst inom släktforskningen och har lyckats ta reda på en hel del om släkten på nätet utan att fysiskt hunnit titta i några böcker.

Nu när jag vet lite namn och årtal och födelseorter börjar jag fundera över ”vad levde de av”?
Min högsta önskan är att hitta eventuella samiska förfäder, något som jag hoppas inte bara är ett rykte. I min generation är det ju något att vara stolt över.
Jag har fått höra av släktingar att någon på  min mormors sida var väldigt mån om att ”barnen skulle gå i svensk skola”. Men vilka barn? Hur långt tillbaka får jag gå för att hitta någon som faktiskt levde i någon form av samekultur? Jag var för liten då vi hade släktträff i Bäsksjö på 80-talet för att vara intresserad av rötterna.

Min mormor Estrid Eufemia Jönsson (Lundberg som gift) var född i Bäsksjö utanför Vilhelmina och levde mellan 1900-1959 (bodde med man Leon Lundberg och 8 barn i Smedsåsen utanför Nälden i Jämtland i sitt vuxna liv).

Hennes föräldrar var Per Isak Jönsson (1872-1951) från Vilhelmina och Eufemia Kristina Olofsdotter (1872-1956) från Jerfsjö, Vilhelmina.

Per Isaks föräldrar var Jöns Persson (Bäsksjö 1829-1898 i Siljesåsen) och Stina Lisa Salomonsdotter (Latikberg 1830-1882).
Per Isaks farfar och farmor var Per Johansson (född i Siljeåsen 1787-1836) och Brita Stina Henriksson (född i Västertåsjö 1793-1867).
Per Isaks farfars far var Johan Persson (Siljeåsen, Alanäs) 1736-1819) gift med Anna Jönsdotter (Ormsjö, Dorotea 1751-1824)
Per Isaks farfars farfar var Per Johansson Bergqvist 1709-1750 och Karin Jakobsdotter (Gärde, Ström, Jämtland 1711-1769)
Per Isaks farfars farfars far var Johan Persson Wikman (Görvik Hammerdal 1669-1754) och Sara Månsdotter (Ramsele 1664-1748)

Eufemias föräldrar var Olof Petter Lindqvist (Vilhelmina 1947-1909) och Brita Johanna Jacobsdotter (född i Lycksele).
Hennes morföräldrar var Jacob Olofsson och Lisa Johanna Olofsdotter
Hennes morfars föräldrar var Olof Olofsson (född Tallträsk 1773) och Brita Maria Eriksdotter (född 1766 Åsen Burträsk)
Hennes morfars farföräldrar var Olof Jakobsson (Tallträsk 1743-1825) och Katarina Andersson (Ljusvattnet 1740)
Olof Jacobssons far var Jakob Jakobsson Svan (Gammelbyn Burträsk) och hans far var Jakob Ljus från Bodbyn Burträsk.

Eufemias farfar var Olof Olofsson 1795 och farmor Maja Johansdotter 1805 (var far hette Johan Nordström).

Finns det en chans att någon av dessa levde i någon form av samisk kultur? Hur tar man reda på sådant? Tar tacksamt emot tips! :-)

Tack på förhand!
Cecilia Eriksson

[Vincent Eldefors]

Bara genom en snabb titt på namn och platser som du nämner så verkar åtminstone flertalet ha varit svenska bönder och/eller nybyggare. För att gräva djupare får du titta efter i kyrkböckerna. Det går inte att säga när i tiden du träffar på några samer (om du nu har sådana bland dina förfäder) utan det varierar. Ofta så anger prästen i kyrkboken vilka som är samer (eller lappar som de kallades förr), annars kan man ibland dra slutsatser utifrån namnen.

[Cecilia Eriksson]

Tack Vincent!

Det är kanske så att "ryktet" om samisk bakgrund bara var prat, även om jag önskade att det fanns en sanning bakom det. Får väl vara stolt över att åtminstone ha ingift samisk släkt, fanns en man som hette Arvid Waniksson men han är bara släkt på långt håll, enligt geni.com min "thrid great uncle.s second great uncle". 

Tittade på en annan släktgren i rakt nedstigande led men dessa släktningar kanske också vanliga bönder.

En förfader hette Sjul Olofsson från Hyngelsböle, Nordmaling 1635-1691
dotter Karin Sjulsdotter 1670-1736 Hyngelsböle
dotter Katarina Johansdotter 1703-1787 Orrböle - Björksele
son Jonas Jonsson Roos 1735-1827 Björksele-Lycksele
dotter Brita Jonsdotter 1773-1844 Björksele-Malgovik, Villehelmina
dotter Lisa Johanna Persdotter Riskträsk-Ulvoberg
dotter Brita Johanna Jacobsdotter 1842 Lycksele-Norrbäck
dotter - min mormorsmor- Eufemia Kristna Olsdotter 1872-1965

Om det är någon av ovanståend orter som sticker ut så hör gärna av dig igen!
Tack på förhand!

Hälsningar
Cecilia

[Per Sundin]

Svensk bondsläkt är inte heller något att skämmas för!
Jag antar att du fastnade för namnet Sjul i hopp om det skulle kunna finnas någon lapsk anknytning. Namnet är "svenskt" eller snarare nordiskt. Samerna har en något annorlunda namnflora där de namn som tillades bland svenska bondsläkter under 15- och 1600-talen saknas. I den namnfloran finns Sjul. I en databas över samer jag gjort med 2701 män heter 37 Sjul, alltså drygt 1 % vilket inte är speciellt mycket men ändå mer än motsvarande i norrländsk bondebefolkning.
Sjul Olofsson i Hyngelsböle har i alla fall inget känt lapskt påbrå.



ANTABELL 3527 Sjul Olofsson


Sjul Olofsson * cirka 1635 Nordmaling Hyngelsböle 2 † cirka 1700 Nordmaling Hyngelsböle


I:1 Olof Håkansson * 1596 Nordmaling Hyngelsböle 2 † cirka 1670 Nordmaling Hyngelsböle
    g: cirka 1635 Nordmaling


II:1 Håkan Sjulsson * cirka 1570 Nordmaling Hyngelsböle 2 † cirka 1629 Nordmaling Hyngelsböle
    g: cirka 1600 Nordmaling


III:1 Sjul Olofsson * cirka 1535 Nordmaling Hyngelsböle 2 † 1592? Nordmaling Hyngelsböle
    g: cirka 1565


IV:1 Olof Sjulsson * cirka 1500
 

[Vincent Eldefors]

Ingen släkt är väl något att skämmas för, man väljer aldrig sin släkt

Vill slutligen bara tipsa dig om att göra ett DNA-test om du vill ha en genväg (...) till ditt ursprung.

[Per Sundin]

Nja, idag är DNA inget bra sätt att få svar på frågan som Cecilia ställer: Har jag samer bland mina förfäder. Om jag läser Peter Sjölunds och Karin Bojs bok "Svenskarna och deras fäder" så får jag intryck av att samerna är genetiskt sett en blandbefolkning. Under historisk tid har samerna bildat en ganska homogen grupp framför allt beträffande språk och andra kulturella inslag, och så har det troligen varit i 1500 år. Eftersom samerna och vi har delvis samma gener och Cecilia eventuella samiska blod verkar vara väldigt utspätt så tror jag inte på DNA som metod att ge svar på den fråga hon ställer. Jag tror mer på traditionell släktforskning med hjälp av bevarade skriftliga källor.

[Vincent Eldefors]

Nja, idag är DNA inget bra sätt att få svar på frågan som Cecilia ställer: Har jag samer bland mina förfäder. Om jag läser Peter Sjölunds och Karin Bojs bok "Svenskarna och deras fäder" så får jag intryck av att samerna är genetiskt sett en blandbefolkning. Under historisk tid har samerna bildat en ganska homogen grupp framför allt beträffande språk och andra kulturella inslag, och så har det troligen varit i 1500 år. Eftersom samerna och vi har delvis samma gener och Cecilia eventuella samiska blod verkar vara väldigt utspätt så tror jag inte på DNA som metod att ge svar på den fråga hon ställer. Jag tror mer på traditionell släktforskning med hjälp av bevarade skriftliga källor.

Absolut, rent generellt är det så men det finns vissa haplogrupper som är vanligare hos den samiska befolkningen (som ju inte heller bara håller till inom Sverige). Man kan dock även få svar på andra frågeställningar den vägen om man inte har tid/ork/lust att börja gräva i kyrkböckerna än.

[Kenneth Holgersson]

Samiska Rötter


Tea Hälleberg har skrivit ett par böcker om samiska släkter.


Även Kål Kjell Åke Lundström har gett ut en CD om samer


Kenneth

[Cecilia Eriksson]

Tack till alla som skickat kommentar apropå min fråga. Jag började med att göra DNA-test, via Myheritage, så den biten är klar. Har byggt ett släktträd med ca 160 personer hittills.

Vill understryka att jag inte skäms för någon släktgren oavsett om det är vanliga jämtska bönder  skåningar, smålänningar, samer, västerbottningar, finnar eller andra (dna-testet visar på 56,4% Belgien, Frankrike, Tyskland men jag kommer nog inte komma tillräckligt långt tillbaka för hitta vilken gammal förfader som gör att den kopplingen finns).

Vi "svenskar" är som alla andra  en härlig blandning av lite av varje om man gräver tillräckligt långt tillbaka. Och varje människoliv bär på sin spännande historia... 

Med vänlig hälsning
Cecilia

[Per Sundin]

Bra det Cecilia, men Vincent, dessa haplogrupper som du skriver om är väl sådana som karakteriserar Y-DNA:t i den samiska folkgruppen? Då är ditt resonemang endast giltigt i det fall Cecilias eventuella samiska ursprung finns på rent fäderne. Så fort det finns en enda kvinna i släktlinjen försvinner denna haplogrupp. Inklusive Cecilia själv förstås!

[Vincent Eldefors]

Bra det Cecilia, men Vincent, dessa haplogrupper som du skriver om är väl sådana som karakteriserar Y-DNA:t i den samiska folkgruppen? Då är ditt resonemang endast giltigt i det fall Cecilias eventuella samiska ursprung finns på rent fäderne. Så fort det finns en enda kvinna i släktlinjen försvinner denna haplogrupp. Inklusive Cecilia själv förstås!

Jo, man måste onekligen ha lite flyt och om möjligt testa de äldsta ännu levande i släkten.

[Hans Hägglund]

Hej!

Jag har förstått det som att samer fick "svenska" namn i kyrkoböckerna. Ibland använde de inte det "svenska" namnet utan sitt ursprungliga samiska namn. Utifrån namnet i kyrkböckerna kan det alltså vara svårt att se om det är samer.

[Per Sundin]

Tveksamt. I så fall är det så även nu, dvs. man har ett svenskt och ett samiskt namn, och det har jag aldrig hört talas om. Orsaken är att samernas personnamn verkar vara enligt ett äldre namnskick, från katolsk tid, med många namn av hedniskt ursprung. När samerna hamnar i kyrkoböckerna fanns nog inget kvar av ett ursprungligt förkristet namnskick. Din hypotes skulle vara att en same som heter Nils i kyrkoboken bland samerna hette t.ex. Niila. Däremot var det säkert så när vi fick finska invandrare på 1600-talet.
Jag menar att det kan vara svårt att se om personer är av samiskt ursprung, men att namnen är till god hjälp. Det är andra omständigheter som man också kan använda. Samer och jordbrukande svenskar har haft skilda levnadssätt. Det nog svårt för att inte säga omöjligt att hitta "svenskar" som assimilerats i den samiska folkgruppen och antagit ett samiskt levnadssätt. Det hör också till ovanligheten att samer blivit jordbrukare, men där finns många undantag. Ett sätt att överskrida gränsen var genom att bli soldat eller båtsman.

[Eva Susann Johansson]

I din MM Estrid Eufemias anor finns det 27 stycken Samer, dett enlig databas Kråken org
Definitionen för Samer är då att båda föräldrarna är Samer
När enbart en förälder är Same har databas Kråken 21 ej noterat dem som sökbara Samer, men de finn ju naturligtvis i databasen
 
Jag kan också glädja dig med att databas Kråken org anger att Estrid Eufemia har 2 olika grenar ner till Bure ättens urfader Herse född 1360 cirka i Bureå Skellefteå lands