Bengt Linneroth

[Georg Nilsson]

Hej! Söker anorna bakåt på Tunnbindaren Bengt Linneroth. Troligtvis den Bengt Linnerot, Tunnbindargesäll som 1784-09-07 flyttar in i Gustavi Domkyrko fs, Göteborg (B:1 s.209). Han uppges komma från Halmstad och vara född i Skåne. Jag vet att det finns ett Halmstad i Malmöhus län.
En Tunnbindargesäll återfinns sedan i mantalslängd (EIIIa:27 s.168) 1790 (för år 1789) på Ekmans Salteri, Engholmen, Öckerö.
Första gången jag med säkerhet kan belägga personen är 1791-02-20. Han är då Kypare (tunnbindare) Math. på Ostindiefararen Gustaf III på dess resa till Kanton, Kina. Han uppges här vara 28 år och född 1763 i Malmö, Skåne och bosatt i Göteborg. Hemkommen 1792-07-02.
1793-04-11 finns tunnbindare Bengt Linneroth med i Burskapshandlingarna i Simrishamn. Han gifter sig också här 1793-07-26 med Cicilia Magdalena Bruhn.
Vidare har jag hittat dokument kopplat till burskapsansökan där vitsord lämnas av mästaren P. Hallbeck undertecknat i Halmstad 1783-01-20. Även en rekomendation från Jakop Hallbeck undertecknad i Malmö 1793-04-08.
Jag har försökt få fram när och var denna Bengt Linneroth är född så att jag kan gå vidare med dessa anor, dock utan att lyckas. Paret Gudmund Kierstensson och Ajda Trulsdotter i Ingelstorp, Torrlösa, Halmstad (M) får en son, Bengt, född 1763-09-27 men jag får inte ihop det med namnet Linneroth. Hoppas att någon kan hjälpa mig.
MVH
Georg

[Markus Gunshaga]

Hej Georg!
 
Det är ont om bevarade skråarkiv för tunnbindare i södra Sverige, och det närmaste man kommer Halmstads stad i Halland är Tunnbindareämbetets i Laholm arkiv (på landsarkivet i Lund), som har bevarade protokoll för åren 1760–1847. Att det saknas ett sådant arkiv för Halmstad kan antyda att det aldrig funnits något skrå där, och att Halmstads tunnbindare därför istället insorterades under närmaste större stads, alltså Laholms tunnbindareämbete. Det kan därför vara en idé att kika där, för om Bengt inskrivits som lärling vid detta ämbete ska hans exakta födelseort ha nedtecknats i protokollet med eventuell anteckning om vilken kyrkoherde som utfärdade hans så kallade bördsbrev.
 
Med tanke på spåret till Malmö kikade jag i Malmö tunnbindareämbetes protokoll, och kan i varje fall konstatera att han inte varit lärling i Malmö (eller i Simrishamn och Lund, vars tunnbindare också skrevs vid Malmö tunnbindareämbete). Den tidigaste uppgiften om Bengt finner man i Malmö tunnbindareämbetes protokoll 1793 22/4 (Tunnbindareämbetet i Malmö, vol. A1:1, 1640–1847, opag.), men där framkommer ju tyvärr inget nytt rörande hans ursprung eller tidigare liv:
 
”Efter ärlagde äsknings penningar förekom Tunnabindare Gesällen Bengt Linneroth och anhöll at blifwa til Mästare wid detta Ämbete antagen, emedan han ärnar nedsätta sig och Borgare blifwa uti Cimbrishamn, hwarom han upwisar Wällofl:e Magistratens i Cimbrishamn för honom utfärdade utslag af d: 13 i denna månad.
Detta öfwerwägade Ämbetet och som bemälte Linneroth redan under ämbetets inseende fullgjordt swarsgodt och godkjändt Mästareprof, samt dess utom länge och wäl både innom och utom Riket för Gesälle Arbetat, samt äger god ock beskjädelig frägd, så bewilljar Embetet, at bemälte Linneroth antages och härigenom förklaras för en rätt och wälärfaren Mästare wid den Lofl. Tunnbindare-Professionen samt detta Ämbetets Ledamot, hwartil han nu lyckönskas och skall för honom behörigt Mästare Bref blifwa utfärdat.
Emedlertid ärledades nu till lådan och til the fattige wanlige afgifter”.
 
Man finner honom därefter i protokollet 1797 10/6 där han till dagens dato sägs ha betalat sammanlagt 1 daler silvermynt till skrået, men därefter finner jag honom ej längre. Längre fram i samma volym finner man en avskrift av brevet från Simrishamns magistrat 1793 13/4 (men det har du ju redan hittat i Simrishamns rådhusrätts och magistrats arkiv?), och ytterligare längre fram i volymen finner man protokollet för Malmö tunnbindargesällers gesällskap, där man 1792 13/12 kan läsa att ”Samma dag förente sig med bröderskapet Bengt Linroth och Andreas Hallbeck och gaf des wanliga afgift till lådan och de fatiga”. Om detta innebär att han fysiskt bodde en kort period som gesäll i Malmö innan han hamnade i Simrishamn får vara osagt, men man kan i varje fall se att Bengt närvarade vid gesällskapets sammanträde i krogfadern Magnus Hallbecks hus 1793 11/2 men ej vid efterföljande sammanträde 1793 25/5 – vilket ju förklaras av att han då redan blivit mästare, även om detta inte antecknas i gesällskapets protokoll.
 
Har du haft möjlighet att undersöka mantalslängderna för Halmstads stad? Med tanke på att Bengt vitsordas av mästaren P. Hallbeck i Halmstad 1783 20/1 tänker jag att han bör ha varit dennes lärling, men hos SVAR finns endast bevarade mantalslängder för åren 1772 och 1784, så det var inte mycket till hjälp.

[Karin Uhrvik]

Hos Arkiv Digital finns protokoll från Tunnbindareämbetet i Malmö A1:1 (1640-1847).

Utläringen Bengt Linnerot anmäler sig hos Malmö tunnbindaregesäller redan 1781-12-16 enligt deras protokoll. Tyvärr inga andra uppgifter än namnet. Om han inte lärt i Malmö borde läroorten ha nämnts. Finns det en separat In- och utskrivningsbok för lärlingarna?
Tunnbindareämbetet i Malmö (M) A1:1 (1640-1847) Bild 5560 (AID: v481309.b5560, NAD: SE/MSA/01409)

Från 1785 och några år framåt finns gesällen Bengt Linnrot i Varberg hos tunnbindaren Jonas Söderberg enligt husförhörslängden AI:1 sidorna 28, 62 och 92. Ingen födelseort nämns, däremot finns åldersuppgifter som ger födelseår 1758/59. Vid sista anteckningen (1788?) står att Bengt är i Göteborg.
Varbergs stadsförsamling (N) AI:1 (1785-1796) Bild 126 / sid 29 (AID: v93737.b126.s29, NAD: SE/LLA/13443)
Varbergs stadsförsamling (N) AI:1 (1785-1796) Bild 146 / sid 62 (AID: v93737.b146.s62, NAD: SE/LLA/13443)
Varbergs stadsförsamling (N) AI:1 (1785-1796) Bild 166 / sid 93 (AID: v93737.b166.s93, NAD: SE/LLA/13443)

[Georg Nilsson]

Tack Markus och Karin för hjälpen med att försöka få fram var Bengt Linneroth kommer ifrån. De handlingar jag haft rörande burskapet kommer ifrån Simrishamns rådhusrätt och magistrats arkiv F V:2 från 1793 och beställdes från Landsarkivet i Lund.  Har läst igenom era svar och dom ger mig många nya uppgifter som kanske kan hjälpa mig i sökandet. Han är inte lätt att följa och jag tar tacksamt emot minsta ledtråd.
Han avled på Tjörn och hos Tjörns släktforskarförening fanns uppgiften att han skulle vara son till regementsskrivaren Johan Linderoth i Jörlanda. Denna Bengt var född 1752 och varken han eller Johan Linderoths bror, Kyrkoherden i Tvååker, Sven Linderoth, som också fick en son som döptes till Bengt 1755, tror jag inte har med "min" Bengt Linneroth att göra. Skulle sönerna till dessa välbärgade män bli tunnbindare?
Tack än en gång för uppgifterna. Sökandet fortsätter.
MVH
Georg

[Paul Bergström]

Hej!

Kan lägga till att följande skråhandlingar finns bevarade för tunnbindare som kan vara intressanta i sammanhanget:

Tunnbindare    Kristianstad    Tunnbindareämbetet    Nordiska museet    Tunnbindareämbetet i Kristianstad    1782-1846    Protokoll

Tunnbindare    Kristianstad    Tunnbindareämbetet    Nordiska museet    Tunnbindareämbetet i Kristianstad    P.1660-1709, H.1727-1844* V.1782-1844*    Protokoll, Handlingar*, åtsk. bördsbrev, lärokontrakt spr. år, Verifikationer*.

Tunnbindare    Ystad    Tunnbindaregesällskapet i Ystad    Nordiska museet    Tunnbindargesällskapet i Ystad    P.1760-1843, F.1844-1846    Protokoll.
Förteckning över resande gesäller.

Tunnbindare    Ystad    Bödkare Embetet    Ystads Fornminnesförenings handlingar    FI:64, 104,105, 289, 106, 383    1807-45, 1707-1847, 1839-52, 1735    Protokoll
Drängbok
Gesällbrev
Embetets sigill

Tunnbindare    Landskrona    Tunnbindarembetet i Landskrona    Landskrona museum    A 58- I    1742-1804    Ut-och inskrivningsbok, protokoll.

Jag tänker väl att här är kanske protokollen i Ystad eller Kristianstad året 1793 intressanta att läsa. Rimligen borde han här upptas som mästare om han tänkt verka i Simrishamn (även om jag ser att Markus inlägg ovan säger att Simrishamn hanterades av ämbetet i Malmö). Ett annat ställe som är intressant att kika på är Rådhusrättens och Magistratens arkiv för Simrishamn; Inneliggande handlingar FIa:21 (1792-1795) som kan innehålla de bilagor han måst lämna in i samband med sin burskapsansökan. Där kan finnas både det ena och det andra.

Lycka till!

/Paul

[Georg Nilsson]

Tack Paul, alla ledtrådar som på sikt kan lösa gåtan varifrån han kommer tages tacksamt emot. Han hade inte för avsikt att stanna i Simrishamn, för strax efter giftermålet tar dom sig till Göteborg och Amiralitetsvarvsförsamlingen och därifrån till Klädesholmen på Tjörn där han blev salteribokhållare. I bouppteckningen efter honom framgår att han hade affärer med handelshuset Jacob Schotte & son i Norrköping.
Tack än en gång alla som lägger ner tid på att försöka hjälpa mig.
MVH
Georg

[Paul Bergström]

Vad är namnen på deras barn?

Vad hette fruns föräldrar?

/Paul

PS! Har du eller någon annan kollat vilka tunnbindare som fanns i Lund?

[Georg Nilsson]

Hej igen Paul. Inga av de 11 barnen är födda i Simrishamn, de första är födda i Amiralitetsvarvsförsamlingen i Göteborg. Vill du ha namnen ändå?
Fruns Cicilia Magdalenas föräldrar var skomakaren Caspar Brun född 1735 i Kristianstad och Engela Bäckman född beräknat 1735. Caspars far var skarprättaren Johan Hansson Brun. Hustrun Engelas föräldrar har jag ej hittat.
Bengt Linneroth kom "med sillen" till Bohuslän, det var tydligen rena Klondike under sillperioderna med superier och glädjeflickor.
Nej, jag har inte kollat Lund än. Jag har gått på de handlingar jag fått från Landsarkivet i Lund rörande burskapet, uppgifter från Ostindiska Kompaniet, Husförhör, födelseböcker och mantalslängder i den mån dessa kunnat hittas. Jag har sökt så mycket jag kunnat på platser runt om i Skåne. Detta var visserligen ett par år sedan. Jag håller för närvarande på och söker bakåt på både min och min hustrus sida och det var när jag städade undan papper som sökandet efter Bengt Linneroth blev aktuellt igen.
MVH
Georg

[Paul Bergström]

Hej Georg!

Tänker mest på att namnen i sig kan ge vissa ledtrådar kring vilka namn vi ska leta efter i äldre generationer. Med tanke på att hustruns föräldrar båda är avlidna vid vigseln 1793, så kan man ha en hypotes att dessa namn (eller varianter av dem) ska dyka upp bland de första barnen.

/Paul

[Georg Nilsson]

Hej Paul. Jo det stämmer här också. Första dottern, Engela Christina, får ju namnet efter Bengts hustrus mor, Engela Brun f. Bäckman. Bengts första son, barn nr.3, får namnet Nicolaus Peter så det kan ju kanske vara en ledtråd.
Georg

[Paul Bergström]

Jo, det är så jag menar. Har man hela namnskaran så kan man börja leta motiv till namngivningen. Det är inte alltid man hittar motivet inom släkten, men det händer tillräckligt ofta för att det ska vara intressant.

Har du kikat på en annan sak? Hustrun till Casper Brun sägs ju heta Bockman (inte Bäckman). Hon har ju en bouppteckning i Simrishamn 1792. Barnen (de 3 som nämns där) är ju inte gifta då än, så som värjeman går in murmästaren Torkel Fehrlund (gift med Elisabeth Ring). Torkel Fehrlund avlider själv något senare på året 1792.

Den 13 december 1741 i Malmö Garnison så vigs mönsterskrivaren vid Dalregementet Magnus Bockman med jungfru Anna Stina Broberg. Dyker t.ex. namnet Magnus upp bland de 11 barnen?

En annan omständighet är socknen Färlöv som ligger hyfsat nära Casper Bruns födelseort Kristianstad. Åren 1717-1767 saknas vigselbok. En del namn med förleden Fehr- eller Fähr- har koppling till detta Färlöv. Kan vara värt att kika närmare på givet hur situationen här ser ut.

/Paul

[Georg Nilsson]

Hej och tack än en gång Paul för alla tipsen. Så klart att hon hette Bockman, ursäkta skrivfelet. Jag är för närvarande tvungen att lägga alla dessa utmärkta tipsen åt sidan ett litet tag.
En annan släkting på min hustrus sida har nyss börjat med släktforskning och jag har för närvarande fullt upp med att besvara frågor och sända material till honom. Så snart det lugnat ner sig skall jag ta tag i Bengt och Bockman. Det känns just nu som att 24 timmar på ett dygn är för lite, går det att öka tro?
MVH
Georg

[Kenneth Bengtsson]

Har lite uppgifter om Bengt, kanske något är nytt?


Bengt Linderot, tunnbindare, sedermera bokhållare, född omkring 1755, död 1813-12-01 på Vrångsholmen, Klädesholmen (O). Gift 1793-07-26 i Simrishamn (L) med Cecilia Magdalena Bruhn, född 1769-05-19 i Simrishamn (L), död 1827-04-05 i Lysekil (O). Dotter till skomakaren Kasper Johansson Bruhn och hans hustru Engela Bockman. Kasper Bruhn var född 1735-08-15 i Kristianstad stadsförsamling (L) och död 1773-07-28 i Simrishamn (L), han var son till skarprättaren Johan Bruhn och hans hustru Stina Jönsdotter[1]. Engela Bockman, född 1735, död 1791-08-21 i Simrishamn (L).
Bengt och Cecilia flyttade från Simrishamn till Göteborg 1794-02-28[2]. Bengt kan vara identisk med den ”kypare math” som den 3/1 1791 mönstrade på skeppet ”Gustaf den Tredje” och som då uppges vara född i Malmö samt bosatt i Göteborg. Han uppges då vara 28 år gammal[3]. Som även nämns i Simrishamn burskapshandlingar ”At Kypars Mathen Bengt Linneroth som hemkommit med skeppet Gustaf den Tredje från Ost-Indien, är utur Ost-Indiska Compagniets tjenst ledig. ... Göteborg den 20:de Julii 1792 Carl H Tranchell”[4]. Samt även den tunnbindare Bengt Linnerot som 1784-10-07 flyttar från Halmstad till Göteborg och som där uppges vara född i Skåne[5]. Samma person, som ville bli borgare i Simrishamn,  anhöll den 22/4 1793 att bli mästare. Ämbetet övervägde detta och beslutade att bevilja honom rätt att antagas som mästare ”Linneroth redan under ämbetets inseende fullgjordt swars godh och godkjändt Mästareprof, samt deßutom länge och wäl både inom och utom Riket för Gesäll arbetat”.[6]
Cecilia Magdalena flyttade till Lysekil (O) 1821-05-16 och blev omgift 1825-09-02 där med sjömannen Peter (Per) Pik (Pigg), född, död 1833-12-15 i Lysekil (O). Son till Per Kaspersson och hans hustru Sofia Abrahamsdotter. Han var tidigare, 1805-10-25 i Lysekil (O), gift med Elin Nilsdotter Sandberg.

   
[1] Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:159 (1759-1759) Bild 3070 / sid 296
 
[2] Göteborga Amiralitetsförsamling B:1 sidan 139.
 
[3] Ostindiska kompaniets digitala arkiv (http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/handskrift/ostindiepdf/21/21.pdf)
 
[4]  Simrishamns Stadsarkiv. Rådhus- och magistratens arkiv FV:2
 
[5] Göteborgs Domkyrkoförsamling B:1 (1762-1794) Bild 108 / sid 209
 
[6] Tunnbindareämbetet i Malmö A1:1 (1640-1847) Bild 4080
 

[Georg Nilsson]

Tack Kenneth för uppgifterna. Jag kollar upp källorna för att se om det är något jag missat. Jag har en hel del uppgifter om honom men har inte kunnat knyta honom till några föräldrar. Det är luckor lite här och var.
MVH
Georg

[Kenneth Bengtsson]

Kan bara tillägga att Johan Linderots son Bengt är en helt annan person


Bengt Linderot, adjutant, född 1752-09-28[1] i Guddeby nedergård, Ytterby (O), död efter 1821, fast nämnd som död i en bouppteckning efter brodern Lars, 1811-06-11[2]. Gift omkring 1790 med Johanna Benedikta Andersdotter, född 1770-02-19 i Hästhagen, Bärfendal (O). Dotter till Anders Svensson och Anna Margareta Benedikta Alsing.
Bengt var dragon Nr.62 1772-03-16[3] vid Sotenäs kompani. Furir 16/5 1772, Adjutant den 10/2 1779 och Löjtnant den 10/12 1788[4].

   
[1] Arméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa  E5:7 (1769-1775) Bild 9240 / sid 897
 
[2] Fjäre häradsrätt FIIa:19 (1811-1811) Bild 3600 / sid 673
 
[3] Generalmönsterrullor - Bohusläns regemente 626 (1773-1773) Bild 271 / sid 264
 
[4] Arméns pensionskassa: Överstyrelsen, Arméns pensionskassa  E5:24 (1790-1794) Bild 4780 / sid 464
 

[Kenneth Bengtsson]

Bengt Linderots barn:


Ingela (Engela) Kristina, född 1794-02-14 i Göteborgs Amiralitetsförsamling, död 1818-08-31 på Klädesholmen (O). Gift 1813-06-16 på Klädesholmen (O) med skomakaren Johannes Landgren, född 1780-02-18 i Harplinge, Harplinge (N), död 1841-10-18 i Stenkyrka (O). Funnen död på marken[1]. Son till Lars Mårtensson Landgren och Cecilia Nilsdotter. Johannes med sönerna Bengt och Johan flyttar till Nötsäter, Stenkyrka (O) 1834-11-21[2].

Johanna Maria, född 1795-09-25 i Göteborgs Amiralitetsförsamling, död 1827-12-17 i Lysekil (O). Gift 1821-07-08 i Lysekil (O) med sjömannen Peter Forsberg, född 1790-08-31, död 1861-11-07 i Lilla Ulseröd, Lyse (O). Han omgift 1836-10-31 i Lysekil (O) med änkan Anna Andersdotter, född 1784-12-11, död 1862-01-08 i Lilla Ulseröd, Lyse (O).

Niklas Peter, född 1797-09-27 eller 1797-10-26 på Sävesholmen, Klädesholmen (O). Struken i 1809-13 års husförhörlängd. Troligen utflyttad då, för han är nämnd i bouppteckningen efter fadern 1814[3].

Jonas, född 1799-05-22 på Sävesholmen, Klädesholmen (O), död 1837-10-16 i Uddevalla (O). Gift 1820-11-19 på Klädesholmen (O) med Kristina Persdotter, född 1797-04-06[4], död 1849-01-17 i Uddevalla (O). Familjen flyttar till Mollösund, Marstrand och 1836-07-11 till Hoxered, Uddevalla (O).

Petronella Cecilia, född 1803-02-13 på Sävesholmen, Klädesholmen (O), död 1857-09-10 på Klädesholmen (O). Gift 1823-12-28 på Klädesholmen (O) med Johannes Andersson., född 1799-05-19 på Klädesholmen (O), död 1873-08-04 på Klädesholmen (O). Son till Anders Hansson och hans första hustru Greta Kristoffersdotter.

Johan Magnus, målare, född 1806-10-02 på Sävesholmen, Klädesholmen (O), död 1843-03-18 i Göteborgs domkyrkoförsamling. Flyttade 1831 till Göteborgs domkyrkoförsamling från Stockholm. Fick ledighetsbevis för att gifta sig med Petronella Nordsten i Kristine 1835-11-25[7]. Gift 1835-12-26 i Göteborgs Kristine med Petronella Nordsten, född 1807-01-10[8] i Norge?. Inflyttad från Norge 1834.

Erik, född 1808-10-14 på Sävesholmen, Klädesholmen (O). Till Halmstad 1822-04-13[9], där han är lärling hos skomakaremästare Frode[10]. Han flyttar 1828 till GBG.

Fredrika Magdalena, född omkring 1809-10, död 1811-06-07 på Vrangsholmen, Klädesholmen (O). Den flicka som dör 1811 uppges vara 3 år vid dödstillfället och saknar namn, men det bör röra sig om Fredrika. Det saknas säkert en del födda mm i kyrkoboken för 1809-10, vilket kyrkoherden Bonander beklagar i kyrkoboken[11]. Dessa namn är införda efteråt, men mellan juni och december 1809 så saknas det notiser.

Lovisa Ulrika, född 1812-11-03 på Vrångsholmen, Klädesholmen (O), död 1813-05-19 på Vrångsholmen, Klädesholmen (O).


Charlotta, född 1814-08-09 på Vrångsholmen, Klädesholmen (O), död 1859-02-17 i Göteborgs domkyrkoförsamling. Nämnd 1829-34 i Göteborgs domkyrkoförsamling[12]. Flyttar 1834 till Marstrand och återflyttar 1835, vidare till Lerum 1843 och åter till domkyrkoförsamlingen 1844. Uppges ha flera barn födda utom äktenskapet[13].
 

   
[1] Stenkyrka C:3 (1827-1854) Bild 216 / sid 463
 
[2] Stenkyrka B:2 (1829-1862) Bild 6 / sid 9
 
[3] Orusts och Tjörns häradsrätt FII:8 (1810-1815) Bild 678 / sid 1343
 
[4] Enligt husförhörslängderna.
 
[5] Halmstad AI:7 (1822-1824) Bild 58 / sid 35
 
[6] Göteborgs Domkyrkoförsamling B:3 (1795-1836) Bild 86 / sid 161
 
[7] Göteborgs Domkyrkoförsamling HIIa:13 (1831-1831) Bild 1210 / sid 3561
 
[8] Göteborgs Domkyrkoförsamling HIIa:18 (1836-1836) Bild 1600 / sid 5076k
 
[9] Halmstad HII:2 (1819-1826) Bild 2350
 
[10] Halmstad AI:7 (1822-1824) Bild 52 / sid 29
 
[11]Klädesholmen C:1 (1795-1822) Bild 25 / sid 43
 
[12] Göteborgs Domkyrkoförsamling HIIb:2 (1823-1851) Bild 2790 / sid 404 Fadern kallas där Magnus, medan i födelsenotisen endast står änkan Cecilia Linneroth.
 
[13] Göteborgs Domkyrkoförsamling HIIa:26 (1844-1844) Bild 2730 / sid 7937-7938
 

[Georg Nilsson]

Tack igen Kenneth. Om du har en mailadress så kan jag skicka över allt jag fått fram om Bengt Linneroth och hans familj
MVH
Georg

[Kenneth Bengtsson]

Tack för det.