ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Forska vidare eller släppa tråden ?  (läst 4731 gånger)

2020-01-21, 14:10
läst 4731 gånger

Utloggad Pia Vejdeland

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2021-06-01, 05:44
    • Visa profil
En ana som föds 1913 som oäkta, hur gör man ? Modern gifter sig, och maken tar på sig att fostra det då tvååriga, barnet som sitt eget. Kanske finns det något skrivet, men det är inget jag hittat än.
Hur gör jag ? forskar på mannen som om han verkligen är fadern, eller släpper den tråden.


2020-03-02, 11:19
Svar #1

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Det beror väl på vad du ser som det betydelsefulla släktskapet? Antingen lägger man vikt vid det biologiska och då kan du tvingas släppa (om det inte finns något faderskapsmål eller något material i den kommunala fattigvårdsnämnden eller barnavårdsnämden).
Eller så är det den familj som barnet socialiserades in i som är den viktiga, och då tycker jag personligen att man mycket väl kan forska vidare på fosterfadern. Om barnet växer upp i familjen och så att säga för dess sociala arv vidare (yrkesval osv) är det väl fullt rimligt. Om barnet tidigt bryter med familjen kan det kanske vara mindre relevant.

2020-03-02, 12:41
Svar #2

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil

Släktforskning (genealogi) handlar uteslutande om biologiskt / genetiskt släktskap; ”blodsband”.

Det hindrar inte att en foster-, styv- eller adoptivförälders släkt kan vara av stort intresse att utforska. Resultatet presenteras då i en separat släktutredning.
Hälsar vänligen
Maud

2020-03-02, 14:30
Svar #3

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Släktforskning utgår väl först och främst från juridiskt släktskap, inte biologiskt - dvs från vad kyrkböckerna säger om föräldraskap? Det sammanfaller förstås i de allra flesta fall, men knappast till hundra procent i alla släkter.

Så länge man vet vad man gör bör det vara fritt fram för var och en att sätta upp ramar för sin släktforskning. Vill man kartlägga syskon, syskonbarn osv i alla led? I några? Inte alls? Vill man kartlägga varje boställe eller inte? Vill man ta hänsyn till "släktskap" via ingifte eller inte?

Inte minst för adopterade, särkilt efter lagändringen 1959, och för dem som fötts efter ägg/spermadonation borde det väl alldeles självklart vara valfritt vilken släkt man ser som sin egen och man därför vill forska kring.

I Högskolelagens kap 1 § 6 anges som allmän princip att 
   1. forskningsproblem får fritt väljas,
   2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och
   3. forskningsresultat får fritt publiceras.

En i mitt tycke alldeles utmärkt utgångspunkt för var och en som gräver i sin familje/släkthistoria.

2020-03-02, 16:26
Svar #4

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Igen:
Släktforskning (genealogi) handlar uteslutande om biologiskt / genetiskt släktskap; ”blodsband”.

Släktforskarens strävan är att kartlägga sin egen eller någon annans härkomst och släktskapsförhållanden. Att källor inte alltid är tillförlitliga förändrar inte den saken, inte heller att bristande forskningskunskaper ibland leder fel. Med dna-tekniken har möjligheten att finna sin biologiska släkt ökat betydligt, inte minst för utlandsfödda adoptivbarn.   

Det står givetvis var och en fritt att upprätta ”sociala relationstavlor” med sig själv + personer som man inte är släkt med. Jag betvivlar inte att de kan fylla ett behov. Men det är inte släktforskning och ska inte publiceras som sådan. Man får kalla det något annat.
Hälsar vänligen
Maud

2020-03-02, 16:42
Svar #5

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Det står dig självklart fritt att välja hur du vill definiera begreppet släktforskning, men andra definitioner är både möjliga och rimliga, se t ex SAOB om "släkt" och "genealogi".

2020-03-02, 17:54
Svar #6

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Definitionen är inte min personliga utan den allmänt vedertagna; exakt som genealogi förklaras i exempelvis SAOB.
Hälsar vänligen
Maud

2020-03-02, 18:28
Svar #7

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Vi läser nog inte SAOB med samma glasögon:

Genealogi: "(framställning av en) släkts l. enskild persons härkomst l. släktskapsförhållanden, stamtavla, ättlängd, släktregister"

Vad är då en släkt enligt SAOB?

"om grupp l. krets l. rad av (efter varandra l. samtidigt levande) personer (äv. människoliknande varelser, gudomligheter o. d.) som (på manslinjen l., allmännare, på manslinjen l. kvinnolinjen) har gemensam stamfader (äv. med inbegrepp av personer som gm giftermål l. adoption förenats med sådan grupp osv. o. därigm ofta kommit att bära ett för gruppen osv. kännetecknande efternamn); i sht om sådan grupp osv. vars genealogi är känd (o. ofta med särskild tanke på dess gemensamma, nedärvda egenskaper, dess anor l. dess öde); äv. med inbegrepp av personer som är befryndade med personer som gm giftermål kommit att tillhöra en sådan grupp osv.; ofta liktydigt med: släktingar l. anförvanter l. anhöriga; stundom övergående i bet.: härkomst" (mina kursiveringar)

Släktskapsförhållanden kan vara andra än biologiska, och en kartläggning av släktskapsförhållanden (genealogi) omfatta också dessa.

Framför allt förstår jag inte vad problemet är? Varför skulle ett adoptivbarn inte kunna se sig själv som proband i förhållande till sina adoptivföräldrar, forska i deras bakgrund, och kalla det släktforskning?

2020-03-02, 19:39
Svar #8

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det står dig självklart fritt att välja hur du vill definiera begreppet släktforskning...

Du menar alltså att släktforskning - likt den berömda bofinken - "kan se ut hur fan som helst"?  :)

Varför skulle ett adoptivbarn inte kunna se sig själv som proband i förhållande till sina adoptivföräldrar, forska i deras bakgrund, och kalla det släktforskning?

Probanden är utgångsperson i en antavla. Och en antavla redovisar probandens anor; det är därför - tro't eller ej - som det kallas för antavla. Och anorna är det samma som förfäderna, d.v.s. de biologiska förfäderna; några andra förfäder finns inte.

Självklart kan ett adoptivbarn släktforska om sina adoptivföräldrars anor - men då får adoptivföräldrarna sättas som probander i var sin antavla. Att sätta adoptivbarnet som proband i en antavla där adoptivföräldrarna står som föräldrar är helt enkelt historieförfalskning.

----------

Men nu är jag inte helt övertygad om att det var den här saken som den ursprunglige frågeställaren ville få igång en diskussion om... Jag uppfattar det första inlägget som en fråga om hurvida man kan utgå ifrån att moderns make verkligen är fadern eller inte. Men jag kan ju ha missuppfattat det.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-02, 23:26
Svar #9

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Historieförfalskning...ja, mycket ska man höra. Historieförfalskning vore det om man forskade på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rörde sig om ens biologiska släkt (eller vice versa). Men om man accepterar att släktskap kan gå utöver biologi eller "blodsband" och innefatta också dem man är släkt med juridiskt eller utifrån ömsesidig upplevd tillhörighet (och det är väl på denna punkt som Jörgen och Maud å ena sidan, jag å den andra, är oense), då kan man enligt min blygsamma mening mycket väl forska kring dessa släktförhållanden. Och så som SAOB definierar "proband" blir också den termen korrekt i sammanhanget.
SAOB påminner oss också om att ord sällan har en fixerad, oföränderlig betydelse. Ana/anor är ett utmärkt exempel - i dess äldre betydelse saknar jag anor helt, eftersom jag inte har adliga släktförbindelser.
När det gäller trådens ursprungliga fråga gjorde jag en annan tolkning än Jörgens, därav mitt första svar. Jag lovar att detta blir det sista från mig i tråden.

2020-03-03, 10:33
Svar #10

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Historieförfalskning...ja, mycket ska man höra. Historieförfalskning vore det om man forskade på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rörde sig om ens biologiska släkt (eller vice versa).

Men då är vi ju trots allt - i praktiken - överens... För det är ju just detta - forskar på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rör sig om ens biologiska släkt - som man gör om man sätter adoptivbarnet som proband i en antavla med adoptivföräldrarna som föräldrar.

Men om man accepterar att släktskap kan gå utöver biologi eller "blodsband" och innefatta också dem man är släkt med juridiskt eller utifrån ömsesidig upplevd tillhörighet (och det är väl på denna punkt som Jörgen och Maud å ena sidan, jag å den andra, är oense), då kan man enligt min blygsamma mening mycket väl forska kring dessa släktförhållanden.

Forska, ja - naturligtvis kan du forska om vilka personer du vill. Men när du presenterar forskningsresultatet, så kan du inte framställa det som att adoptivbarnet är biologiskt barn till adoptivföräldrarna. Självklart kan adoptivbarn tas med i en släktutredning i textform, om man där upplyser om att det är frågan om adoption; då redovisar man ju bara fakta. Men du kan alltså inte göra det i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under.

Du kan inte begära att vedertagna definitioner av begrepp inom släktforskningen ska ändras för att passa din personliga uppfattning.

Vad Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) beträffar, så är det inget uppslagsverk där fackmän har skrivit och/eller granskat texterna om uppslagsord inom sina resp. områden. SAOB är ett språkhistoriskt verk, där man ger ett urval exempel på hur orden har använts genom århundradena (se sidan Om SAOB).

Arbetet med SAOB har pågått länge och det är ännu inte klart, d.v.s. man har ännu inte hunnit till bokstaven Ö. Vad anor beträffar, så finns det ordet i ett band som utgavs redan 1898 (som framgår både överst och nederst på den länkade sidan). Vad som står där är alltså näppeligen relevant för ordets vedertagna betydelse inom modern tids släktforskning.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-03, 11:39
Svar #11

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Från https://wiki.rotter.se/index.php?title=Sl%C3%A4ktskapsrelation (min kursivering)

"Modern släktforskning begränsar sig ej till de enkla sambanden "far, son och sonson, alla med samma efternamn" (agnatisk släktskap), utan utvidgar forskningen till samtliga ättlingar efter en viss man eller kvinna (kognatisk släktskap). Även ingifta personer och sambopersoner och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn.

Om adoptivbarn kan räknas in bland ättlingar till stamtavlans proband måste rimligen adoptivföräldrar kunna räknas in bland anor till antavlans proband?

Men det är klart, Släktforskarförbundets wiki kan ju vara ute och cykla...

2020-03-03, 12:02
Svar #12

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jag lovar att detta blir det sista från mig i tråden.

 :)

Även ingifta personer och sambopersoner och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn.

"...medtages numera ofta i sådana förteckningar..."

Och på vilket sätt står det i motsättning till det som jag skrev?:

Självklart kan adoptivbarn tas med i en släktutredning i textform, om man där upplyser om att det är frågan om adoption; då redovisar man ju bara fakta. Men du kan alltså inte göra det i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-03, 12:29
Svar #13

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
En stamtavla är väl inget annat än en schematiskt uppställd förteckning över ättlingar? Jag anar att du inte håller med om en så luftig definition utan menar att just stamtavleformen - till skillnad från andra uppställningar - enbart kan innefatta biologiska ättlingar. Jag har svårt att se logiken i detta och ser inte heller något stöd för det när jag läser vad som skrivs om stamtavlor/antavlor/släktträd på wiki-rötter ( https://wiki.rotter.se/index.php?title=Sl%C3%A4kttr%C3%A4d ) och, som min förra post visade, anser samma källa att det inte är uteslutet att räkna adoptivbarn till ättlingar.

2020-03-03, 12:36
Svar #14

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 837
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 21:06
    • Visa profil
I Disgen kan man göra en stamtavla som tar med foster- och adoptivbarn. Då får man fråga sig om DIS har gjort ett program som producerar historieförfalskningar.

2020-03-03, 13:20
Svar #15

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
KG, i stället för att gissa vad jag anser, så föreslår jag att du läser det jag faktiskt skriver.

Och om vi nu ska citera Wiki-Rötter (där, som i varje wiki, anonyma personer framför sina uppfattningar), så kanske vi också ska ta med det som står under adoption:

"Man bör dock ange att relationen bygger på en adoption."

Detta kan du göra i en text. Men det framgår inte (för att citera mig själv) "i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under".

Så om du i en grafisk antavla - där varje person har en ruta med enbart basfakta som namn, datum och orter - sätter adoptivbarnet som proband och adoptivföräldrarna som föräldrar, så ser det ut som att de sistnämnda är biologiska föräldrar.

Om adoptivbarnet bara använder den "antavlan" för sin egen forskning om adoptivföräldrarnas förfäder, så spelar det naturligtvis ingen roll. Men om den "antavlan" publiceras, så luras alla som läser den. Så vad är över huvud taget poängen med en sådan "antavla"? Att publicera adoptivföräldrarnas förfäder kan ju lika gärna göras genom att de själva är probander i varsin antavla.

För att summera:

Forska om vem du vill - men när du publicerar forskningsresultatet, så ska det framgå att det är frågan om adoptivbarn. Annars lurar du läsarna.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-03, 13:23
Svar #16

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I Disgen kan man göra en stamtavla som tar med foster- och adoptivbarn. Då får man fråga sig om DIS har gjort ett program som producerar historieförfalskningar.

Svaret är ja - om det inte framgår att det är foster- och adoptivbarn.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-03, 13:35
Svar #17

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
För att citera mig själv: "Historieförfalskning vore det om man forskade på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rörde sig om ens biologiska släkt (eller vice versa)."
Så långt är vi överens.
Men om jag konstruerar en antavla (som naturligtvis kan se ut på olika sätt och innehålla olika uppgifter) där adoptivförhållanden anges, så är väl det en antavla? Eller är det för dig en "antavla" - dvs något annat än en "riktig" antavla? Den senare tolkningen är möjlig eftersom du skrivit "Och anorna är det samma som förfäderna, d.v.s. de biologiska förfäderna; några andra förfäder finns inte." Alltså att anor (och följaktligen ättlingar) inte kan vara annat än biologiska. Där är vi inte överens.

2020-03-03, 13:49
Svar #18

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Menar du på fullt allvar att du ser en adoptivförälders mormors farfars farmors morfar som adoptivbarnets ana/förfader? I så fall lever vi inte i samma värld...  :)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-03, 16:38
Svar #19

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 837
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 21:06
    • Visa profil
Då är du väl historielös. Om vi inte bryr oss om nyare lagstiftning utan ser på adoption som kulturellt fenomen, så är adoption en urgammal sed med innebörden att den adopterade blir barn till den eller de adopterande med samma ställning som ett biologiskt barn.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Adoption

2020-03-03, 19:06
Svar #20

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I stället för att stämpla mig som "historielös" och som bevis hänvisa till något som jag inte har uttalat mig om, så föreslår jag att du kommenterar det som jag faktiskt skriver. Jag har inte talat om adoptivbarnets rättsliga eller sociala ställning i förhållande till adoptivföräldrarna eller dessas levande släktingar. Jag talar om vilka som är eller inte är adoptivbarnets anor/förfäder - och det skiljer sig naturligtvis inte från det som gäller för icke adopterade.

En gång i tiden (åtminstone fram till början av 1700-talet) hade man den hokus-pokus-idén att det genom vigseln uppstod blodsband mellan makarna. Resultatet av detta var att om en man hoppade i säng med sin svägerska, så avrättades båda för blodskam (incest) och brändes på bål.

Ungefär samma hokus-pokus-idé om släktskap (dock inte när det gäller konsekvenserna utgår jag ifrån  :) ) har ni som resonerar på detta sätt när det gäller adoption, d.v.s. att adoptivföräldrarnas förfäder genom adoptionen också blir adoptivbarnets förfäder.

Men man kan naturligtvis inte byta förfäder. Sina förfäder får man vid befruktningen, och när man föds nio månader senare, så har man alltså de förfäder man har. Och deras DNA bär man med sig - oavsett om man adopteras eller själv som vuxen säger upp bekantskapen med sina biologiska föräldrar.

Att påstå något annat är att bedriva släktforskning à la Lysenko.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-04, 01:23
Svar #21

Utloggad Lars Eklöf

  • Lasse Eklöf
  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 220
  • Senast inloggad: 2024-01-02, 17:10
    • Visa profil
    • www.eklof.st
Pia: Hör dig för hos någon släktforskarförening på din ort vad de anser angående din fråga. Själv skulle jag bli både förvånad och oroad om du skulle få annat svar än att det endast är biologiska anor som gäller i antavlor. I stamtavlor däremot kan adopterade ingå men då ENDAST under förutsättning att det framgår i stamtavlan - t.ex. med texten "Adopterad" över namnet.

2020-03-04, 02:12
Svar #22

Utloggad Anti Poika

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1729
  • Senast inloggad: 2021-03-11, 19:57
    • Visa profil
Att bli med adoptivbarn eller adoptivföräldrar är en betydelsefull händelse i både adoptivföräldrarnas och adoptivbarnets liv och ska noteras som en sådan.
https://www.thoughtco.com/handling-adoption-in-the-family-tree-1421622

Som ett annat exempel så går det ju att föra in dopvittnen i släktforskningsprogrammet. SAOB kallar i det fallet relationen ett andligt släktskap, ett släktskap i oegentlig mening där prästen också kommer med. Se ordet släktskap.
Mvh Anti

2020-03-04, 08:33
Svar #23

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Tack, Anti, för länken till en välbalanserad artikel som avslutas med kloka ord:
"The most important thing for you to keep in mind when faced with creating a family tree is that how you choose to represent your family really doesn't matter that much, as long as you make it evident whether the family links are adoptive or genetic. As for the family whose history you choose to trace - that's an entirely personal decision best left up to you."

2020-03-04, 13:09
Svar #24

Utloggad Lars Eklöf

  • Lasse Eklöf
  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 220
  • Senast inloggad: 2024-01-02, 17:10
    • Visa profil
    • www.eklof.st
"as long as you make it EVIDENT whether the family links are adoptive or genetic."

2020-03-04, 13:23
Svar #25

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
"as long as you make it EVIDENT whether the family links are adoptive or genetic."

Javisst, det tror jag inte någon som skrivit i denna tråd invänder mot.

2020-03-04, 13:56
Svar #26

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 837
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 21:06
    • Visa profil
Det är väl så att det inte finns några bevisade genetiska länkar till fäder om man inte gör gentester. Länkat till fäder är legala.

2020-03-04, 14:12
Svar #27

Utloggad Anti Poika

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1729
  • Senast inloggad: 2021-03-11, 19:57
    • Visa profil
Det är väl så att det inte finns några bevisade genetiska länkar till fäder om man inte gör gentester. Länkar till fäder är legala.

Du menar att den släktforskare som verkligen har tänkt igenom situationen för inte in någonting på den manliga sidan i sitt vanliga träd. Inte bara det, inga män får vara med alls. :D
Mvh Anti

2020-03-04, 19:07
Svar #28

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det är väl så att det inte finns några bevisade genetiska länkar till fäder om man inte gör gentester. Länkat till fäder är legala.

Självklart är de legala. Mig veterligt har inte ens EU förbjudit dem. Men du kanske menar egala:)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-04, 19:33
Svar #29

Utloggad Anti Poika

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1729
  • Senast inloggad: 2021-03-11, 19:57
    • Visa profil
Det är mig egalt hur ni dividerar i denna tråd.  :)
Mvh Anti

2020-03-05, 10:37
Svar #30

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Först ett tack till moderatorerna som flyttat tråden till en bättre plats. Jag borde själv ha öppnat en ny tråd här istället för att skriva mitt andra inlägg när mitt första väckte invändningar.

Som Harald påpekar och som jag också skrivit arbetar de allra flesta av oss i praktiken med juridiskt föräldraskap, inte biologiskt. De som står i kyrkböckerna som föräldrar betraktar vi som föräldrar.

Överensstämmer detta alltid med det biologiska föräldraskapet? Naturligtvis inte. En hustru kan föda ett barn utan att hennes make är fadern. Det kan ske honom ovetandes, och det kan ske med hans vetskap och acceptans. Hur vanligt eller ovanligt detta har varit genom tiderna och i olika miljöer är svårt att säga - kanske rör det sig om någon procent, kanske om någon promille, kanske är det ännu färre - eller rentav fler. Det biologiska och det juridiska moderskapet sammanfaller med all säkerhet betydligt oftare, men det är alls inte otänkbart att spädbarn fått en mormor eller moster registrerad som sin mor.

Problematiskt? Det beror förstås på vad man betraktar som signifikanta släktskapsförhållanden. Personligen ser jag en familjs sociala, ekonomiska, kulturella arv (och de villkor som format detta arv) som det intressanta. Om den som bär arvet vidare är en biologisk eller juridisk eller ännu lösare definierad arvtagare spelar mindre roll. Det är mina förfäders livshistoria som är det intressanta för mig, inte deras genuppsättning.

Problematiskt blir det först om man har ambitionen att uteslutande registrera biologiska släktingar. Man kan förstås, som Maud Svensson ovan, då nöja sig med konstaterandet att vårt källmaterial inte är helt tillförlitligt. Präster stavar fel, skriver fel, glömmer bort att skriva. Man får acceptera en viss osäkerhet. Skulle vi tillämpa en strikt källkritik borde alla de data vi registrerar åtföljas av noteringar av typen "sannolikt", "troligen", "möjligen", "enligt vad som anges".

Vad som förvånat mig i denna tråd är det kategoriska ställningstagandet för det biologiska släktskapet som kommit till uttryck, t ex i följande påståenden:

"Släktforskning (genealogi) handlar uteslutande om biologiskt / genetiskt släktskap; ”blodsband”." (Maud Svensson)
"Men det är inte släktforskning och ska inte publiceras som sådan. Man får kalla det något annat." (Maud Svensson)
"Och anorna är det samma som förfäderna, d.v.s. de biologiska förfäderna; några andra förfäder finns inte."  (Jörgen Tollesson)

Som personliga val är båda ställningstaganden naturligtvis oantastliga. När de används exkluderande ("Det du sysslar med är inte släktforskning, du får kalla det något annat") kan och bör de ifrågasättas. Varken "släktforskning" eller "anor" är lagskyddade begrepp, och liksom alla beteckningar varierar deras betydelse över tid, något de kommer att fortsätta att göra.

En helt annan sak är att man, i det fall man delar eller offentliggör sitt material - om i form av antavlor, stamtavlor eller på annat sätt - bör ange avvikelser från presumerat släktskap (för fullständig transparens borde då också alltid anges vad som presumeras - juridiskt eller biologiskt föräldraskap - men det skulle nog många anse överflödigt).


2020-03-05, 14:08
Svar #31

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Först ett tack till moderatorerna som flyttat tråden till en bättre plats.

Jaså? I så fall spökar det på min dator - för här ligger den på samma ställe som tidigare...  :)

Anbytarforum > Forum > Metoder & hjälpmedel > Metodfrågor - Hur gör jag? > 09 - Fader okänd > Forska vidare eller släppa tråden? [med alla de onödiga mellannivåer som finns i Anbytarforum]

Inte heller har jag fått något mejl om att diskussionen som jag abonnerar på inlägg från har flyttats.

Personligen ser jag en familjs sociala, ekonomiska, kulturella arv (och de villkor som format detta arv) som det intressanta. Om den som bär arvet vidare är en biologisk eller juridisk eller ännu lösare definierad arvtagare spelar mindre roll.

Ja, det står dig naturligtvis dig fritt att avgöra vad som är det intressanta. Och även om man ibland kan få intrycket att det finns några som bara har som mål att samla på så många namn som möjligt, så jag har svårt att tro att inte de flesta släktforskare är intresserade av hur förfädernas liv såg ut.

Det är mina förfäders livshistoria som är det intressanta för mig, inte deras genuppsättning.

Då var vi där igen - vilka som är våra förfäder. Självklart är det de som verkligen är våra rötter, alltså de utan vars existens vi inte skulle finnas. Att hävda något annat är lika orimligt som att tro storken kommer med barnen...  :)

Problematiskt blir det först om man har ambitionen att uteslutande registrera biologiska släktingar.

Att göra det självklara konstaterandet att det inte finns några andra förfäder än de biologiska är inte det samma som att bara registrera dem och deras biologiska släktingar (syskon, syskons barn o.s.v.). Om en förälder dör och den andre gifter om sig, så registrar man naturligtvis också den nya hustrun eller nye mannen (åtminstone gör jag det), och därmed också barnens fostermor eller -far. Och har man med syskonens makar och också deras föräldrar och syskon (och även ytterligare led), så får man med också ingifta släktingar. Och om ett barn adopteras, så registrerar man naturligtvis också adoptivföräldrarna - men utan att koppla dem som föräldrar till adoptivbarnet; däremot görs självklart en notering om adoptionen. Att alla de här nämnda personerna inte är biologiska släktingar gör dem alltså inte ointressanta.

--------------------

Att alla själva kan definiera vad som är släktforskning; att man kan ha olika åsikter om hurvida våra förfäder kan bytas ut; att det inte är någon mening med att registrera barnens fäder för att det ändå inte går att bevisa faderskapet utan gentest - för att nämna några påståenden i den här diskussionen - detta är typiska exempel på den sköna nya forskningsvärlden. Där är alla forskningsmetoder lika goda; och den enes påstående är lika rätt som den andres, eftersom det inte finns någon objektiv sanning och all kunskap är "sociala konstruktioner".

Men likväl finns det en riktig verklighet utanför de akademiska kammare där dessa tokerier har konstruerats. Och så länge vi håller oss till fakta, och inte åsikter, så finns det naturligtvis också en sanning. Och det är forskningens uppgift att med seriösa metoder finna den, oavsett om det handlar om fysik eller medicin - eller släktforskning...  :)

Och i den sistnämnda forskningen - som ju är vad vi sysslar med här - finns det mycket mer än bara kyrkoböcker, med alla dess fel och brister. Det finns hyllmil med olika typer av handlingar från en lång rad arkivbildare (stora och små, offentliga och privata) i våra arkiv. Mer och mer blir tillgängligt via nätet (inte minst tack vare Arkiv Digital), men det mesta är faktiskt ännu ofilmat. Och i sökandet efter sanningen, så gäller det att lägga pussel med så många uppgifter som möjligt - och inte bara blint lita på prästernas noteringar.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2020-03-05, 16:46
Svar #32

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Aj då. Ens förutfattade meningar kan leda en fel - eftersom det första inlägget i tråden handlade om konkreta personer placerade jag den inte mentalt i kategorin Metoder & hjälpmedel. Att den fanns där märkte jag först idag. Nå, fel är inga problem när de kan korrigeras.

Att det inte finns andra förfäder än de biologiska är ett självklart konstaterande för dig. För dig är det också, gissar jag, sant - och då i den mening filosoferna kallar analytiskt sant, alltså att det följer av språkregler och begreppsdefinitioner. Begreppet förfader är enligt din torgförda uppfattning en fråga om biologi och kan inte vara något annat.

Vad är då förfäder? En enkel (kanske för enkel?) förklaring är att det är våra föräldrars föräldrar, far- och morföräldrar osv osv.

Och vilka är våra föräldrar? Kan de vara något annat än våra biologiska föräldrar? Här kan det bli knepigt, t ex om vi läser Föräldrabalken, kap 4 § 21: "Den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar."

En adopterad skulle då, om vi envisas med att förfäder måste vara biologiska, hamna i den märkliga positionen att föräldrarnas föräldrar inte är den adopterades far- och morföräldrar (förfäder), medan personens far- och morföräldrar (förfäder) inte har någon relation till hans/hennes föräldrar.

Och hur ska vi förhålla oss till det adopterade barn som ärver en släktgård eller ett familjeföretag som varit i adoptivföräldrarnas släkt i generationer? Ska vi anse att gården/företaget vid arvskiftet gått ur släkten - eller är den kvar där?

Den sortens frågor har ingenting med postmodernism eller den snart 25 år gamla Sokal-affären att göra, och att dra in sådant i debatten tillför knappast någonting. Personligen hyser jag djup skepsis mot mycket som sagts och skrivits av postmodernister, men kan samtidigt erkänna att de stundtals lyft frågor som förtjänar att diskuteras, men det hör knappast hit. Det är inget uttryck för postmodernism att säga att frågorna inte har ett enda och objektivt sant svar. Svaret beror, som alltid när det gäller tolkningar av historiska fakta, på teoretiska ställningstaganden (uttalade eller outtalade) och därför kan, kanske främst inom humaniora, flera "sanningar" (teoretiskt och empiriskt välunderbyggda tolkningar) existera sida vid sida utan att utesluta varandra. Därför finns det flera sanna svar på frågan "När fick Sverige allmän rösträtt?": 1909, 1921, 1945, 1989. Avgörande är vilken betydelse av begreppet "allmän rösträtt" vi utgår från, och vilken betydelse vi väljer är beroende av den fråga vi vill ha svar på.

Lysenko, som Jörgen tidigare kom dragande med, är kanske mer relevant i denna diskussion. Det tragiska i historien om gamle Trofim Denisovitj är inte bristerna i hans teorier (och här kan man påminna om att professor Per Jensen och hans forskarkollegor i Linköping faktiskt lyckats visa att förvärvade beteenden kan ärvas, om än inte i den utsträckning Lysenko tänkte sig, se https://liu.se/artikel/kan-man-verkligen-arva-stress ) utan att de i Sovjetsystemet gjordes till ofelbara dogmer som icke fick ifrågasättas.

Dogmer är sällan fruktbara. Men vem värnar dogmerna i denna tråd? Och varför? Vilka värden hotas om vi väljer att acceptera att ett adoptivbarn betraktar adoptivföräldrarnas förfäder som sina egna? Vi har ju, som Jörgen också påpekat, gjort upp med föreställningar grundade i blodsmystik - eller?





2020-03-05, 19:13
Svar #33

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Släktforskningen exkluderar ingen. Varje människa har en biologisk mor och en biologisk far och genom dem förmödrar och förfäder i ett oöverskådligt antal generationer (och detta faktum elimineras inte av någon adoptionslag). Alla kan söka sin släkt. För en del ställer det sig svårare än för andra att finna den, men möjligheterna har aldrig varit bättre än i dag och de fortsätter att förbättras.

Den 1 januari i år blev FN:s barnkonvention svensk lag. Därmed har nu alla barn i Sverige lagstadgad rätt att få veta vilka som är deras föräldrar, i den mån det är möjligt. Det var på tiden. Jag vet vilken chock det var – och vilken livskris det senare ledde till – när en nära släkting till mig vid 15 års ålder av en slump fick veta att han var adopterad.

Vid någon tidpunkt i livet uppstår hos många – de flesta? – som inte vuxit upp hos sina egna föräldrar, ett starkt behov av att få vetskap om sitt ursprung. Och då är det inte – jag försäkrar! – läge att komma dragande med föräldrabalken och en falsk antavla. Adoptivföräldrar må vilja tro att föräldrar, syskon och annan biologisk släkt är utbytbar – adoptivbarn som söker sina rötter vet att den inte är det.
Hälsar vänligen
Maud

2020-03-05, 19:21
Svar #34

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Hur barn kommer till tror jag nog är bekant för de flesta...  :) De föräldrar som satt barnet till världen, och de som i sin tur satt föräldrarna till världen - o.s.v. tillbaka genom generationerna - de är barnets förfäder. Detta självklara konstaterande har naturligtvis ingenting med "blodsmystik" att göra. Det är helt enkelt bara så som vi människor - och alla levande varelser - kommer till. Och det också från förfäderna som vi ärver de gener som styr vårt utseende och ger oss olika anlag (för både färdigheter och sjukdomar).

KG, det du talar om är juridik - vilket också bekräftas av att du kommer dragandes med Föräldrabalken för att bevisa dina påståenden. Och du gör också misstaget att blanda ihop begreppen förfäder och släkt.

Till släkten hör också ingifta personer. Svärföräldrar, svägerskor och svågrar m.fl. hör alla till släkten - och naturligtvis adopterade. Och dessa förhållanden kan ändras. Man kan gifta sig och skiljas och gifta om sig o.s.v. Men förfäderna är våra rötter och kan självklart inte bytas ut.

Men det kan de alltså i din värld - genom adoptionen byts de biologiska förfäderna ut mot adoptivföräldrarnas förfäder. Och därmed har du i princip samma sorts uppfattning som de som hävdade att det uppstod blodsband mellan makarna genom äktenskapet. En juridisk procedur - och vips ändras vilka som är förfäderna, genom tillägg (vid äktenskap) eller byte (vid adoption).

Och om det ska finnas någon logik i ditt resonemang att det är de sociala banden som räknas, inte "blodsmystiken", så borde också den ena biologiska förälderns förfäder bytas ut om föräldrarna skiljs och den andra föräldern får vårdnaden ensam och gifter om sig. Och om någon i vuxen ålder helt bryter med de biologiska föräldrarna utan att vara adopterad av några andra, så har denne av samma skäl inte längre några förfäder alls.  :)

"Den snart 25 år gamla Sokal-affären" är bara ett exempel som nämns på den sidan som jag länkar till (i mitt förra inlägg); den nämns där för att illustrera postmodernismens tokigheter. Men postmodernismen är dessvärre inte något passerat stadium i vår historia. Den genomsyrar hela vårt samhälle i dag, för att den har gjorts till en politisk "sanning" - liksom Stalin på sin tid upphöjde Lysenkos "vetenskap" till "sanning" - och styr i dag läroplaner i allt från förskola till universitet.

Och du är en värdig representant för dess idéer när du påstår att det kan finnas flera sanningar (även om du sätter sanningar inom citattecken). I verkligheten kan det naturligtvis bara finnas en sanning - oavsett om vi ännu har funnit den eller inte. Däremot kan det finnas olika uppfattningar om vad som är sanning. Men att sätta likhetstecken mellan vad som är sanning och vad som är en uppfatting om vad som är sanning, det är just att göra det postmodernisterna gör: Att säga att det inte finns någon objektiv sanning, och att den enes uppfattning är lika rätt som den andres för att all kunskap bara är "sociala konstruktioner".

Därmed förmodar jag att jag har sagt det som finns att säga i den här saken. Att gång på gång upprepa det i en diskussion med meningsmotståndare som förnekar elementära fakta finner jag ungefär lika meningsfullt som att försöka diskutera med personer som envist hävdar att solen kretsar kring en platt jord...  :)

Verkligheten ser ut som den gör. Och jag förhåller mig till verkligheten i min släktforskning - utan hänsyn till vad som råkar vara "vetenskapligt" mode för ögonblicket...
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna