Djurströms herrgård, Värsås socken Ägarbyte?

[Anne Ewert]

Hej!
Jag söker info om vilka som ägt denna herrgård, från det byggdes fram till idag helst.
https://digitaltmuseum.se/021018479716/herrgard-i-djurstrom

Jag har försökt att söka i mantalslängder, domstolsarkiv, lantmäteriet mm - men får inte fram någonting.

Jag är särskilt intresserad av ett ägarbyte som troligen skedde 1888. Fram till 1888 ska Djurströms ha ägts av en Axel Wilhelm Ewert. Stämmer det? Eller står någon annan som ägare? När förvärvade han gården (om han nu ägde den)? Och av vem?

Från 1888 ska Djurströms ha ägts av Rudolf Oskarsson Gyllenram. Stämmer det? Köpte han gården av Axel W Ewert? Eller vad? Hur länge ägde han den? Övertogs av vem?
Jag frågar för att de här två personerna stod i ett visst förhållande till varandra ekonomiskt.

[Anita Aronsson]

Anne!

Enligt boken ”Svenska gods och gårdar” (finns på ArkivDigital  där du kan söka gratis 17-19/1 - Svenska gods och gårdar (M, o) Skaraborg:Norra (1942) Bild 10580 / sid 1058 (AID: v948978.b10580.s1058)

ägdes Djurströms herrgård av A. Evert mellan 1872-76 då den övertogs av Rudolf Gyllenram som ägde den till 1894 då den såldes till A. J. Andersson.

Mvh Anita Aronsson

[Anne Ewert]

Tack. Jag abonnerar på Arkiv Digital och hade varit där och sökt. Men aldrig sökt på byggnader förut.
Svenska gods och gårdar kommer ju inte upp i någon ruta, så jag vet inte hur man får fram det? I vilken sökruta skriver man i det?

Du hade fått årtalen lite fel där. 1872 - 1886 ägde A. Evert gården, står det. Vilket kan stämma bra.
Jag undrade just vart han fått den ifrån - han hade ju knappast råd att köpa den själv. Jag gissade på Svalander och det stämde ju.
Häradshövding Svalander var far till Axel Ewerts andra hustru. De gifte sig 1868. Så de måste fått herrgården av honom. Hemgift kanske? Eller bara som gåva, ändå.

Rudolf Gyllenram var Axels måg (svärson) till hans dotter i första äktenskapet.
Skulle han ha gett gården vidare i hemgift för sin dotter? Nej det tror jag inte.
Det står där i boken  att Gyllenram övertog gården 1886. Han gifte sig med dottern 1884.
Men på alla andra ställen, på nätet, står att Gyllenram "övertog" gården 1888. Vilket jag kanske tror är mer troligt.
A Ewert dog 1888. Han var då skuldsatt långt upp över öronen. Och den allra största skulden hade han just till Rudolf Gyllenram.
En revers på, i dagens penningvärde, drygt 6.200.000 kr. Herrgården finns inte ens nämnd i bouppteckningen. Vilket måste betyda att han varit skyldig Gyllenram ännu mer pengar och att han gav honom herrgården som delbetalning innan han dog (strax innan antagligen).
Intressant.

Jag håller på och skriver en liten bok om Axel Ewerts äldsta son - därför jag rotar så dant.

[Anita Aronsson]

Anne!

Tryckte uppenbarligen på fel tangent när jag skrev in årtalet, sorry!

För att hitta “Svenska gods och gårdar” hos AD så gå till ”Arkivsökning ”– i rutan ”Arkivtyp” skriv ”TRYCKT” då kommer två alternativ upp. Välj ”Tryckt litteratur”,  sedan är det bara att skrolla ned till “Svenska gods och gårdar”.

Mvh Anita

[Anne Ewert]

TACK! Då vet jag det. 

[Anne Ewert]

Är det någon som vet var man ska söka om man vill ta reda på värdet på herrgården vid de olika ägarbytena? Och också ev köpeskilling som erlagts?

[Ulf Berggren]

När det gäller försäljning brukar köpebrevet nämnas i de fastighetsböcker som finns på landsarkiven, med lite olika namn vid olika tider. Sent i tiden finns de på SVAR: https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?infosida=amnesomrade-fastigheter

[Jörgen Tollesson]

Fastighetsböckerna började att föras 1933, och de finns inte hos SVAR.

Deras föregångare lagfartsböckerna fördes under tiden 1875-1933. De finns (till största delen) vansinnigt nog samlade på landsarkivet i Härnösand (liksom de senare fastighetsböckerna); inte bara de som borde vara där, utan också de som egentligen hör hemma på alla andra landsarkiv. De är bara några få som har lyckats undgå deportationen och finns på sitt 'eget' landsarkiv (tillsammans med resten av tingsrättens arkiv). Alla lagfartsböcker är ännu inte skannade; de som är skannade finns här:

https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbocker

Men i lagfartsböckerna kan man bara se vem som har fått lagfart, och när. Det hänvisas där till § i lagfartsprotokollen, men de protokollen finns (om inte också några sådana av bara farten följt med till Härnösand) kvar på rätt landsarkiv, där de ingår i tingsrättens arkiv. Åtkomsthandlingarna (köpebrev, bouppteckning m.m.) finns sedan i bilagor till protokollen (eller avskrivna i själva protokollen).

Före 1875 gällde den gamla bördsrätten med dess uppbud (och lagfarten kallades då fastebrev). Då finns inga böcker där man kan slå upp en fastighet, utan man behöver veta för vilken tid man ska söka i uppbuds- och lagfartsprotokollen (i samband med den första 'moderna' lagfarten brukar det dock i lagfartsboken finnas en hänvisning till det sista fastebrevet). De protokollen ingår i respektive häradsrätts arkiv, och där brukar köpebrevet vara avskrivet i samband med det första uppbudet.

Jag kan tillägga att det samtidigt med lagfartsböckerna också finns inteckningsböcker, där man alltså kan se om en fastighet var belånad. Inteckningsböckerna är inte skannade. I fastighetsböckerna fr.o.m. 1933 ingår både lagfarter och inteckningar.

[Anne Ewert]

Tack båda två. Jag ska försöka begripa det där sen.

[Jörgen Tollesson]

Djurström finns i lagfartsböckerna från Kåkinds domsaga:

https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbocker?Arkiv=SE/HLA/1340138

Direktlänkar till sidorna med Djurström:

Band I, blad 305: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002150_00310
Band III, blad 1141-1142: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002152_00348
Band V, blad 1849: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002154_00294

[Anne Ewert]

Tusen tack! 

[Anne Ewert]

Det är lite förbryllande det hela.

Band I, blad 305: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002150_00310

Om man klickar på denna länk så kommer man till "överlåtelsen" 1888.

Om man då tittar på ordningen för inskrivningen, så går det i 5 steg.

I tabell 4 står den/de som överlåter/säljer/fångesman.
I översta rutan står dels Axel Ewerts namn och så står det 8 juni 1874 (det ska nog vara när han fick/köpte/övertog gården.
Men sen står något mer, som jag inte kan tyda, förutom namnet Fagerberg. Är han också ägare, eller vad?

Sen står "Bouppteckning efter honom 17 sep 1888." Antar att det syftar på Axel E? Fast det står fel datum. Bouppteckningen var 21 sep -88.

Men vad som är lite märkligt - om man nu hänvisar till bouppteckningen - är att Djurströms inte alls är upptaget i hans bouppteckning? Borde den inte varit det då?

Sen står det i ruta 3 överst Sökandes namn (den som ska överta gården):
R. Gyllenrams hustru, Sigrid Maria Ewert - Axel dotter
Och änkefru Charlotta Ewert - Axels hustru

I rutan under står:
Pehr Johan Tage Ewert - Axels son
Carl Axel Ewert - Axels son

Och enligt båda dessa rutor står: Arvskifte den 3 november 1888.

Igen undrar man ju varför inte herrgården står upptagen i bouppteckningen - när dom helt tydligt ärver den??

[Anne Ewert]

Sen står det i transaktion 5 att herrgården köps av Rudolf Gyllenram och hans hustru (som då redan ärvt en fjärdedel).
Köpebrev 3 november 1888. Alltså samma dag som arvskiftet.

Vad tusan betyder detta? Eftersom gården inte finns i bouppteckningen.
Däremot finns en revers/skuld till Gyllenram upptagen. Den är på 90.525 kr, inklusive ränta. Det är över 5,8 miljoner i dagens penningvärde.

Skulle då gården varit en slags betalning för det? Del av det ivf. Men varför står det då köpekontrakt? Man skulle behöva se det.

Och sen att inget av detta framgår i handlingarna. Är lite märkligt tycker jag.

[Jörgen Tollesson]

Det är meningen att det ska vara en lagfart per rad (ruta), men här har skrivaren sparat på utrymmet och skrivit två lagfarter i var och en av de två första raderna. Varje nummer (längst till vänster) är en lagfart.

I kolumn 4 (fångesman) står:

"Afl. Lektorn [?] Axel Vilhelm Ewert.
Fastebref d 8 Juni 1874 å 1 mtl. fr. säteri Djur-
ström och 1/2 mtl. rå och rör Fagerberg.
Boupt. efter honom den 17 September 1888."

Fastebrev är vad lagfarterna kallades förr. Eftersom fastebrevet utfärdades på sommaren 1874, så bör det första uppbudet ha varit vid sommartinget 1873 (och sedan andra och tredje uppbuden vid höstetinget 1873 resp. vintertinget 1874). Och vid det första uppbudet bör köpebrevet finnas i uppbuds- och lagfartsprotokollet.

Fastigheten består alltså av 1 mantal frälse säteri Djurström och 1/2 mantal rå- och rörshemman Fagerberg. Rå och rör betyder att gården ligger inom säteriets gränser. Fagerberg har alltså införlivats med själva säteriet, och lyder alltså inte bara där under.

Går vi sedan till de olika lagfarterna, så ser vi i kolumn 2 att enkan (lagfart n:r 2) får hälften: 1/2 mtl Djurström (som totalt består av 1 mtl) och 1/4 mtl Fagerberg (som totalt består av 1/2 mtl). Och barnen (lagfart n:r 1, 3 och 4) får 1/3 var av den andra halvan. Allt detta enligt arvskifte den 3/11 1888.

Till höger om kolumn 4 finns en smal onumrerad kolumn. Siffrorna där hänvisar till tidigare lagfartsnummer (alltså fångesmannens/säljarens lagfart). Lagfart nummer 5 visar att Gyllenram och hustrun Sigrid Maria köper övriga arvingars delar. Detta enligt köpebrev från samma dag som arvskiftet.

Och sedan har alla sökt och beviljats lagfart samtidigt, den 26/11 1888. Arvingarna måste ha lagfart på sina andelar för att kunna sälja dem vidare.

[Anne Ewert]

Ok, så Fagerberg är alltså ett hemman. Förstår. 

Det står ju "köpebrev" - men troligen betalade dom ingenting, utan gården var någon slags avbetalning på Axel E:s stora skuld till Gyllenram.

Men vad jag undrar lite över, om ni skiftet/försäljningen skedde efter Axel:s död och efter bouppteckningen är gjord. Så varför står inte herrgården upptagen som tillgång (kapital) i bouppteckningen? Är inte det underligt?

[Jörgen Tollesson]

Jo, om han äger fastigheten, så ska den naturligtvis vara med i bouppteckningen.

I lagfartsboken står att bouppteckningen var den 17/9, men du säger att den var den 21/9. Bodde Axel på Djurström? Om han bodde någon annanstans, så kan det ha varit en bouppteckning på varje ställe.

[Anne Ewert]

Aha! Ja han bodde på en adress i Göteborg.
Då ska jag söka efter en bouppteckning till tydligen.
Tack!

[Anne Ewert]

Möjligen bodde Johan Erik Svalander där., som var ägare innan A Ewert och hans svärfar. Han var häradshövding i Kåkinds, Gudhems, Wilske och Walle häraders domsagor. Men jag är inte helt 100. Hon var född i Jönköping och dog i Stockholm.

Axel Ewert bodde aldrig där.

Och inte heller Gyllenram bodde där. Skulle jag inte tro. Han var underlöjtnant och gymnastiklärare och  verksam vid Skövde högre allmänna läroverk. Dessutom ägde han flera fastigheter; en gård i Skövde, Djurström i Värsås socken, Björksäter i Habo socken, samt en villa i Jönköping.

[Anne Ewert]

Jo, om han äger fastigheten, så ska den naturligtvis vara med i bouppteckningen.

I lagfartsboken står att bouppteckningen var den 17/9, men du säger att den var den 21/9. Bodde Axel på Djurström? Om han bodde någon annanstans, så kan det ha varit en bouppteckning på varje ställe.

Jag har letat, men inte lyckats hitta någon ytterligare bouppteckning.

[Jörgen Tollesson]

Djurström är med i bouppteckningen från den 21/9, på elfte sidan (med hänvisning till en bouppteckning från den 17/9):

"Enligt särskild den 17 i denna
månad förrättad bouppteckning å sterb-
husets inom Wersås socken i Kåkinds
härad, Skaraborgs län, befintlige egendom, tillhör boet..."
o.s.v.

Göteborgs RR (före 1900) EIIIa:126, s. 1359 (https://app.arkivdigital.se/aid/v67772.b687.s1359)

Noteringen om Djurström finns på sidan 1369.

[Anne Ewert]

Aha. Jag sökte bland Kåkinds bouppteckningar. Det var tydligen inte rätt då.
Hur fasen kunde jag missa att det stod i samma bouppteckning? 
Tack!