Trumslagarpojkar

[Annette Ewald]

Hej!

Barnhuspojken No 4549 Ernst Leonard Johansson uppger i ett polisförhör 1916 att han som 8-11-åring haft anställnings som trumslagarpojke vid Södermanlands regemente i Nyköping. Finns det någon möjlighet att belägga detta påstående i (trovärdig) källa?

Ernst Leonard är sedan två månaders ålder utplacerad som fosterbarn i ett soldathem i Nykyrka, Södermanland, för uppfostran av soldathustrun Maria Nord i Stigtomta socken. I hfl (AD: Nykyrka AI:6, bild 122, s. 117) finns en anteckning om att pojken utflyttar till Nyköping (överstruket) Allhelgonaförsamling 1859 - då han var 10 år. Går det att spåra var han då placeras? Var det vanligt att regementena så pass långt fram i tiden höll sig med trumslagarpojkar? Var bodde de i så fall? Pojken finns åter i fosterhemmets soldattorp, återinflyttad från Nyköping, 1/12 1861 (AD: Nykyrka AI:7, s. 46). Årtalen för hans år i Nyköping stämmer alltså ganska bra överens med hans uppgifter i polisförhöret i Västerås 55 år senare … om det nu var till regementet han kom?

Tacksam för reflektioner kring detta från någon med kunskaper i frågan!


/Annette Ewald


P.S. Lägger även in detta inlägg under "socknar" - Nykyrka och Nyköping.

[Hans Högman]

Spelet var regementets musikkår. Spelets ursprungliga uppgift var att i fält förmedla order på långa avstånd, sk. signalgivning. I strid var ljudnivån hög och sikten dålig på grund av all rök och då kunde en ljudsignal höras mycket bättre än en verbal order. En ljudsignal hördes dessutom på mycket längre avstånd. Infanteriet använde trummor och flöjt medan kavalleriet hade pukor och trumpeter. Artilleriet använde pukvagnar.
 Regementenas respektive musikkår leddes från slutet av 1700-talet av en musikdirektör.
Det var ur spelet som de militära musikkårerna utvecklades. Från 1700-talet bekostades de delvis av regementenas musikkassor till vilka officerarna avlade avgift.
 När Gustav Adolf von Siegroth blev regementschef vid Södermanlands regemente 1771 såg han till att regementet fick en musikkår. Musiker anställdes och en blåsorkester bildades.
Regementes musikkår utökades och utvecklades under hela 1800-talet och en musikskola inrättades i Nyköping.
 De militära orkestrarna spelade en viktig roll i musiklivet ute i samhället. I Malmköping, där Södermanlands regementes övningshed Malma hed låg, spelade regementes musikkår vid militära ceremonier men de gav också offentliga konserter. De spelade även vid danstillställningar vid den allmänna dansbanan i orten.
Då indelningsverket upphörde 1901 blev militärmusiken i Sverige en helstatlig angelägenhet och musikkassorna upphörde. Vid denna tid hade varje förband en egen musikkår, dvs det fanns ett drygt sextiotal.
Under andra hälften av 1900-talet utgick militärmusiken ur Försvarsmakten och all verksamhet överfördes till Regionmusiken.
Visst kan Ernst Leonard ha haft en anställning vid musikkåren som trumslagarpojke 1859 och Södermanlands regemente hade en militär musikskola i Nyköping. Trumslagare fanns i alla kompanier och genom att titta i generalmönsterrullorna för resp. kompani i Södermanlands regemente så ser man trumslagarna upptagna efter befälen men innan soldaterna. Jag tittade som hastigast på Nyköpings kompani i Södermanlands regementes generalmönstring 1859 men hittade inte någon Ernst Leonard.
 Generalmönsterrullor - Södermanlands regemente (D) 164 (1859) Bild 1860 (AID: v372958.b1860)
Men Ernst Leonard kan ha tjänst gjort vid något annat av regementets 8 kompanier. /Hans

[Hans Högman]

Bilden visar drillning av trumslagarpojkar vid Södermanlands regemente. Foto, Arsenalen, bildarkivet.

[Annette Ewald]

Tack för ditt utförliga svar Hans Högman!


Intressant läsning! Jag hittade i går eftermiddag att Ernst Leonards fosterfar, soldaten No 75 Carl Nord (f. 1812) tillhörde Livkompaniet 1850-1863. Kanske var det där trumslagarpojken placerades? Försöker hitta en generalmönsterrulla för det kompaniet!


/Annette