ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lerbäck socken: Per Karlsson, född i februari 1849  (läst 2877 gånger)

1999-08-12, 13:20
läst 2877 gånger

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Denne  Per Karlsson, född i februari 1849, var min mormors far, gift med Charlotta Kristina och bosatt Getabo Kålkärret nära Mariedamm i Lerbäck.  
Hans far lär ha varit en ung vallon, som skall ha drunknat i en gruvolycka 1848. Hittar ingenting om denna olycka i Nerikes Allehanda. Undrar om någon känner till den, det skall ha varit en stor olyckshändelse, då många omkom.
Tacksam överhuvudtaget för upplysningar om Pers el Charlotta Kristinas släkt. Pers mor skall ha varit dotter till en bonde.

1999-08-12, 18:15
Svar #1

putte

Hej Elin.
Vilken gruva avses ?
Han är bosatt i Lerbäcks bergslag, men har väldigt nära till många bruk och gruvor i området.
Gryts bruk som är omtalat sen slutet på 1600-talet, ligger ca. 1/2 mil från Getabo (där jag själv har anor).
Skoga bruk inte heller långt ifrån.
Sen att alla dessa bruk hade små gruvor i sin närhet behöver inte innebära att han jobbade i Närke.
Vad jag kan om vår Närke historia så förekom det en stor vandring av människor från sydnärkes bergslag till norra Östergötlands bergslag. Tjällmo tex. Hellestad mm.
Kan du inte söka i lite litteratur om berg och gruvhanteringen ? Kanske arkivcentrum i Örebro vet ? Dom har i varje fall väldigt mycket källmtrl ang. gruvdrift mm. För övrigt har en av dom som jobbar där skrivit lite litteratur i gruvdrift.
Har du tittat i Lerbäcks kyrkböcker ? Står det inget om vilken gruva det var ?
Du skriver skall ha, är det bara vad som sagts inom familjen så föreslår jag att du går bakåt i tiden med kyrkböckerna. Om du bor i Örebro med omnejd så kan du gå till Örebro Stadsarkiv som har Örebro läns samtliga socknar på mikrokort.
Du får gärna kontakta mig om det är frågetecken att räta ut.
mvh Putte Skoog Örebro

1999-08-13, 12:52
Svar #2

Anders Lindkvist

Hej Elin!
Det fanns en gruva vid Kolkärret i Getabo. Den var en av de största i trakten och var c:a 35 meter djup. Gruvhålet finns fortfarande kvar. Den hade sin storhetstid under 1700-talet, men var i drift till slutet av 1800-talet med längre uppehåll. Det finns inga berättelser om olyckor med dösfall där.
Ungefär en kilometer därifrån fanns de lite mindre Getabonäsgruvorna. De fick överges hastigt när den närbelägna Storsjön bröt igenom i slutet av 1800-talet, men det finns inga berättelser om dödsfall där heller.
Jag är med och ordnar byavandringar (torpvandringar) i östra Lerbäcks socken, och 1997 hade vi vandring i Getabo som startade vid Kolkärrsgruvan. Vi har renskrivna namnuppgifter på alla som var skrivna i Getabo och omkringliggande byar. Där har vi också en berättelse om Kolkärrsgruvan. Hör av dig på mail eller tel 0583-22 192 om du vill ta del av dom.
En annan källa till kunskap om gruvorna i Lerbäcks socken är Skyllbergsboken av Bertil Walden från 1946.

1999-08-18, 17:37
Svar #3

Utloggad Nils Strandberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 97
  • Senast inloggad: 2016-09-25, 08:49
    • Visa profil
I Lerbäcks födelsebok finns en Pehr Adolf, född i Getabo 18 februari 1849.
Moder: pigan Anna Sophia Carlsdotter, 29 år

1999-08-25, 12:43
Svar #4

Anders Lindkvist

Mer uppgifter om Per.
Nu har jag tittat i mina papper och fått fram följande:
Per bodde i Kolkärret från c:a 1865 till sin död någon gång efter 1927. Hans sondotter, som är född i Kolkärret, bor fortfarande där. Hon säger att hennes förfäder var valloner.
Pers far Carl Gustaf Persson f 1822 dog inte 1848, utan levde till 1890, så där är det något som inte stämmer.
Per Adolfs mamma hette Anna Sofia Carlsdotter. Det verkar som att Nils Strandberg har hittat rätt personer.
Innan de flyttade till Kolkärret bodde de i torpet Sjölunda i Emme by en tid under perioden 1861-65. Det ligger bara c:a 200 meter från Kolkärret. Per står då skriven som deras oäkta son, men det kan ju hända att han hade en annan far och historien om gruvolyckan inte berör Carl Gustaf.

1999-09-03, 16:11
Svar #5

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Tack Putte Skoog, Anders Lindkvist, Nils Strandberg för intressanta svar ang bl a Pers mor; är mycket intresserad av denna kvinna. Är det möjligt att se ngt om henne? När hon är född och var?  
Jag skulle också gärna vilja ha en lista på dem som var bosatta i Getabo och omkringliggande byar - går det här? El är det för många?
Carl Gustaf Persson var nog inte Pers far, utan denne skall ha dött sommaren/hösten 1848. Kan man se i dödboken om där finns någon ung man med vallonnamn (har också hört namnet Witt), som dött genom olyckshändelse?
Torpet Sjölunda i Emme by var också intressant att få reda på - när jag nämnde det för min mor kände hon igen det, så det är säkert rätt plats.  
Pers sondotter Berit har jag besökt och intervjuat - hon är lika intresserad av Pers och Kristinas släkt som jag.  
En dotter till Per lever också fortfarande i Lerbäck, omkring 95 år gammal. (Kristina födde 11 barn under 27 års tid). Vore mycket intressant också om någon visste ngt om Kristinas bakgrund.
Hälsningar Elin Ericson.

1999-09-06, 12:57
Svar #6

Anders Lindkvist

Som jag nämnde tidgare har jag namnlistor på alla som har bott i Getabo 1780-1927. Det är c:a 25 A4-sidor, så det är för långt att publicera här, men jag kan skicka dem på papper eller e-mail (Word-fil) om ger mig din adress.
Någon Witt har det inte funnits skriven i närheten av Kolkärret, men det var väldigt få gruvarbetare som var skrivna där. Jag har inte studerat dödboken, men det är möjligt att den kan ge en ledtråd.
Kristina är född i byn Öjetorp som ligger 2 kilometer söder om Kolkärret. Hennes mor, morfar och morfars far var födda på den gården hon växte upp på. Jag har namnlistor på Öjetorp också, men bara på papper.

1999-11-21, 09:49
Svar #7

Utloggad Nils Strandberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 97
  • Senast inloggad: 2016-09-25, 08:49
    • Visa profil
Hej Elin!
Angående Anna Sofia Karlsdotter: Enligt Lerbäck AI:13 A är hon född 1820-08-27 i Lerbäck Sn.
I födelseboken står: Anna Sofia född i Getabo 27 augusti och döpt den 3 september.
Föräldrar Karl Persson och hustrun Maja Olofsdotter, 18 år.  
Antar att du redan fått dessa uppgifter från Anders Lindkvist!

1999-11-25, 15:08
Svar #8

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Tack Nils Strandberg för senaste upplysn.!
Till Anders Lindkvist: Har försökt nå Dig via min mans e-mail (har ingen själv), men vet inte om  
det gått fram. Han har: jan-eric.ericson@kb.se. Jag vill jättegärna ha ovanst namnlistor från Getabo och Öjetorp. Min adress är annars: Friherregatan 68, 2 tr, 165 58 Hässelby.  
Min mans e-mail är på netscape messenger, om det kan vara problemet.
Hälsningar EE.

1999-12-27, 05:48
Svar #9

Helen Ohlsson

Denne Per Adolf Karlsson är min mormors morfar.
Jag blev glad när jag hittade de tidigare inläggen.
Jag har en hästsko hemma som jag fått av min mormor.  
Jag tror att det är Per Adolf har gjort den.  
Kan det vara så att han var smed?
 
Jag har också hört historierna om vallonen som drunkade i gruvan.
Jag har hört namnet white/whyte (uttalas så men är osäker på stavningen) i det sammanhanget.
Han lär ha kommit från södra Belgien och varit gruvingengör. Jag undrar om det inte var lite sent för en vallon att dyka upp i mitten av 1800-talet? Eller har de fortsatt att komma så sent?

2000-01-15, 21:37
Svar #10

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Jag har hittat en gruvolycka i Lerbäck. I dödsboken 1848 finns Carl Gustavsson i Björnfall, 36 år 10 mån och 3 dagar, som dog 20 maj, krossad i (Häst?)vindsgruvan. Tyvärr passar han inte så bra som far till Per, han var gift och hade barn. Men fler kan väl ha dött i samma olycka, begravda i en annan församling. 3 personer drunknar samma år, olika datum, en torparson 19 år, en pojke 10 år, en skräddaregesäll, 36 år. Ingen har vallonnamn. Vad gäller Nerikes Allehanda har jag själv letat i den efter en olycka 1852, och tyckte att det inte stod några nyheter på den tiden, bara kungörelser.
Olof och Ingrid Bergström

2000-01-17, 22:00
Svar #11

Helen Ohlsson

Tack Ingrid!
Är det i Nerikes Allehanda man hittar sådant här?
Hur får man tag i dem isåfall?
 
/Helen Ohlsson

2000-01-18, 18:59
Svar #12

Anders Lindkvist

Gruvolyckan inträffande nog inte i Kolkärrsgruvan som Per Adolf bodde vid. Visserligen ligger Björnfall bara några kilometer bort och Kolkärrsgruvan var i drift 1852, men den har nog inte kallats Hästvindsgruvan. När jag har forskat i gruvans historia har jag inte stött på det namnet.  
 
Det fanns en hästvandring vid gruvan tidigare, men det fanns det vid flera gruvor. I slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet byggdes det en stånggång för att ersätta hästvandringen till driva pumparna. Stånggången var i drift till gruvan lades ner någon gång efter 1866. Det verkar osannolikt att gruvan kallades Hästvindsgruvan när stånggången användes. Det fanns bara tre stånggångar i Lerbäcks bergslag (vad jag vet), men betydligt fler hästvindor.
 
Vad gäller Carl Gustavsson så gissar jag att han arbetade i någon gruva i närheten av Trehörnings masugn. De ligger också några kilometer från Björnfall åt andra hållet.

2000-01-18, 19:03
Svar #13

Anders Lindkvist

Helen,
Stadsbilioteket i Örebro har alla gamla Nerikes Allehanda. De finns också mikrofilmade där, om filmerna inte är flyttade till Örebro Stadsarkiv tillsammans med kyrkoboksfilmerna.

2000-01-18, 20:19
Svar #14

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Nej, det var inte i Nerikes Allehanda, utan i  kyrkboken. Jag är inte säker på Hästvindsgruvan, men det slutade på -vindsgruvan.
Olof och Ingrid Bergström

2000-01-18, 20:28
Svar #15

Göte Nordin

Hej!
 
Enl kyrkoherden Samuel Sahlstedts sockenbeskrivning över Lerbäck från ca 1825 är Hästvindsgruvan benämningen på en gruva vid Skåleklint, dvs en bra bit norrut från Kolkärrsgruvan räknat: ...Hästwindsgrufvorne äro bland de störste och äldre på klinten...
Möjligen har dock Hästvindsgruvan varit beteckningen på flera, med hästvind försedda, gruvor.  
mvh Göte

2000-01-19, 02:25
Svar #16

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Hej !
Hästvindsgruvan kallades också Håkanstorps gruva. Har även samband med Karstorps-Högmogruvan.
Sammanlagt har jag 191 st gruvor, hammare, masugnar i min databas över Lerbäcks socken. Så har ni någon fråga om sånt är det bara att höra av er.
 
Även i Hallsbergs socken fanns det en gruva som kallades Hästvindsgruvan. Den är det samma som Skåle gruva.
 
 
MVH      Sven-Ove Brattström
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2000-01-19, 02:34
Svar #17

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Hej igen!
Ett tillägg.
Även i Hallsbergs socken fanns det en gruva som kallades Hästvindsgruvan. Den är det samma som Skåle gruva.
MVH     Sven-Ove Brattström
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2000-01-20, 09:53
Svar #18

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Hej!
Helen: Vi är tydligen släkt, min mormor hette Elin Emilia Persdotter, gift Dahlgren. Såvitt jag förstår var en syster till henne din mormors mor? De var ju 8 systrar och 3 bröder. En bror dog i 22 årsåldern och en som spädbarn, den tredje, Paul, är pappa till den kvinna som nu bor i Kolkärret, Getabo. Per var mycket riktigt smed.Intressant också med ytterligare namnförslag på vallonen. Dina förslag är ju inte så långt ifrån min äldsta mosters, född 1907, Witt, som nämnts tidigare. Jag envisas med att tro att Pers far verkligen var vallon, invandrad själv från Belgien, bl a för att han allmänt i trakten lär ha kallats fransosen (han kanske var i trakten så kort tid att han aldrig lärde sig svenska).  
Anders L m fl:
Lite lätt har jag börjat undra om Pers far verkligen dog 1848 (genom drunkningsolycka i gruva), tänk om han bara gav sig av från trakten?  
Att Pers mor skulle varit 29 år när Per föddes tycker jag också är märkligt, har alltid hört att hon skulle ha varit betydligt yngre...  
En annan sak är hur pass säkra uppgifterna är i kyrkböckerna i Lerbäck. Efter vad jag hört skall det ha varit en brand i slutet av 1800-talet och min mormor hävdade hela livet att hon var född den 18 maj, men i nästan alla offentliga handlingar står 19 maj och någon gång också 17 maj. Om det blev fel i rekonstruktionen efter branden på dem som var barn då, kan det inte också ha blivit fel längre bak i tiden, när böckerna skulle rekonstrueras?
Vore intressant om någon har fler namnförslag el hittat ngt vallonnamn i Sveriges dödbok 1848 från Lerbäck, om det går. Också intressant ang gruvolyckor sommar/höst 1848 (öppet vatten, han bör i så fall ha drunknat). Eftersom Per föddes i februari 1849, gäller det ju enbart gruvolyckor fr o m sommaren 1848.
Vill gärna få fler synpunkter på detta.

2000-01-20, 22:41
Svar #19

Helen Ohlsson

Hej Elin!
Jo, vi verkar vara släkt på nått sätt!
Elin Emilia är min mormorsmor. Elin fick tre döttrar. 1907 föddes Anna-Lisa som är min mormor. Anna-Lisa, i sin tur, fick 6 barn. Den näst yngsta är Christina som är min mamma (född-43). Det verkar som om du är kusin med min mamma. Kan det stämma?
Jag har Elin Emilias skolbetyg hemma här. Det är utskrivet i december 1899. På betyget står det att hon är född 19 maj.
 
Jag har funderat på det där med gruvan. Det verkar som om det varit en del gruvolyckor i området under tiden. Jag var inne på en belgisk sajt som kallade sig Vallonia. På den sidan fanns listade namn på släkter. Det fanns namn som White och Witt men det fanns också sådana som Voigt. Jag funderar på hur namnet sagts från början och hur det är sannolikt att det ev fövanskats. Skulle t ex Voigt kunna låta som Witt/White efter några generationer?
 
Jag funderar också på om det kan vara så att vallonen var på tillfällig visit, inte bosatt sig och således inte finns med i några arkiv?
En annan tanke är...Vad gör man som ogift, havande kvinna 1948/49? Vad säger man till folk? Finns det något som är skapat av skuld och skam som blivit villospår? Han kanske inte alls dog i gruvan? Han kanske inte alls var vallon?  
Finns det någon joker i leken?
Det kanske bara är sagt så för att det var en historia som blev lätt att leva med?  
Jag vet inte....Jag tänker mig alternativa scenarior där den psykologiska faktorn inte agerar logiskt. Vad tror du? Kanske vore intressant att utbyta ideer, kunskaper och tankar? Slå sina kloka ihop?
Hör gärna av dej!
Min mejl: aha@chello.se
Ha en bra dag!

2000-01-21, 17:45
Svar #20

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Hej Helen, jo det stämmer att vi är kusiner, din mamma och jag. Min mor är yngsta (halv)syster till Anna-Lisa.
Vad Pers mor beträffar, Anna Sophia Carlsdotter, vet jag inte hur pass mycket tid och ork hon hade att tänka på skuld och skam...efter vad jag hört blev hon helt sonika utkastad från sitt föräldrahem, när hon befanns vänta barn ogift. (Det är bl a därför jag tycker hennes ålder, 29 år, är förvånande). Så hon hade nog fullt upp med att tänka på försörjningen, skulle man kunna tro. OM fästmannen dessutom dog, medan hon väntade barn, verkar ju hennes föräldrars beteende nästan otroligt grymt.
I alla fall lär hon ha blivit ganska bitter med åren (efter vad Elin Emilia berättat) och låg på äldre dgr förlamad på övervåningen (vinden) i torpet Kolkärret, Getabo, där hon sköttes om av Pers fru Kristina Charlotta. Enl vad min mormor berättat skulle hon dessförinnan ibland ha tagit med sig sina barnbarn (Elin Emilia m fl)upp på någon höjd, varifrån man kunde se hennes barndomshem. Det sägs att hon aldrig fick komma dit igen. Den gården bör alltså ligga på gångavstånd från Kolkärret.  
Men skuld och skam fanns det nog andra som intresserade sig för... När en äldre syster till Elin Emilia, Tekla som ogift, födde en son, Torsten, i Kolkärret (hon gifte sig senare med barnafadern och fick en dotter) och den arme Per kom till prästen i Lerbäck för att anmäla dottersonens ankomst till den här världen, fick Per höra: Ja, det undrar jag inte på med en sådan farmor! Så det var ju roligt för Per att få höra sin mor omnämnas så kanske kring 40 år efter fadäsen 1848-49.
OM vallonen INTE dog 1848, kan han ju ha flyttat någon annanstans inom Sverige och då bör han ju i alla fall finnas i någon dödbok, eller så kan han ha återvänt till Belgien kanske efter att bara ha tillbringat sommaren 1848 i Sverige, men då undrar jag om det inte är kört att försöka hitta honom.  
Finns det ingen som kan finna ut, om det dött någon lämplig person med vallonnamn i Lerbäck sommaren/hösten 1848?
Hälsningar EE.

2000-01-23, 10:56
Svar #21

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Per Johan Wrett dog 14/10 1848 i Lerbäck. Det är ju litet likt namnet ni söker. Han var 23 år och dräng i Solberga. Det står ingen dödsorsak. Endast olyckor är inskrivna som dödsorsak i Lerbäcks dödsbok denna tid, annars är spalten tom. Han kom inflyttad från Snavlunda oktober 1846, men var född i Lyrestad, Skaraborgs län 6/3 1825. Hans far var Per Johan Wret, slussvaktare vid Sjötorp, Göta kanal, modern hette Henrika Karlsdotter, 36 år. Den enda jag annars kan se som dog 1848 och hade ett efternamn (annat än -sonnamn) hette Hammar.
Att hitta något bevis för att en död man är barnafar, antar jag är ganska omöjligt, eftersom han inte fick möjlighet att erkänna.
Olof och Ingrid Bergström

2000-01-23, 18:51
Svar #22

Utloggad Nils Strandberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 97
  • Senast inloggad: 2016-09-25, 08:49
    • Visa profil
I byavandringskompendium från Getabo, som jag nyligen köpt, ser jag att Anna Sofias familj flyttade från Getabo till Trehörning 1834. Vet dock inte hur länge de blev kvar där!
Trehörning låg på bekvämt gångavstånd från Solberga by!

2000-02-04, 19:07
Svar #23

Helen Ohlsson

Jag har lite funderingar om Anna Sofia (Per Adolfs mamma).
Anna Sofia Carlsdotter föds 1820 08 27 i Getabo Lerbäck Sn.  
1834 flyttade hon tydligen till Trehörning. (Om hon är samma person som omnämns som Maja Sofia Carlsdotter f 1820 på Svens gård i Getabo.)
 
Hon var inhyst på Nylings gård 1846-55. Under dessa år, 1849, föds hennes uä:s Per Adolf.(På denna Nylins gård finns också den som hon gifter sig och skaffar 2 barn till med. De föds -54 och -59.) 1855 flyttar hon därifrån och dyker upp som skriven i Kolkärrslund 1865-09.  
 
Detta väcker några funderingar:
 
*Var fanns hon 55-65?  
*Jag har hört att hon skulle vara bondotter.
Varför bodde hon då inte i sitt föräldrahem?
Var det vanligt att man brukade vara inhyst som piga på andra gårdar även om man hade en egen gård?
*Går det att kontrollera om hon finns under åren 1834-1846 i Trehörning?  
 
Ha en bra helg!

2000-02-13, 12:28
Svar #24

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Eftersom jag börjat intressera mig för Anna Sofia Karlsdotter, fortsätter jag litet till. I första hfl står hon som Maja Sofia, i nästa är det struket och ändrat till Anna, det är nog felskrivning för att modern hette Maja. Familjen flyttar 1834 till Skirtorpet, Trehörning, och det ser inte ut som om de har egen gård, fadern är statkarl. 1855 blir fadern torpare vid Lilla Blockfärd(?), men då är Anna Sofia redan gift. Hon  flyttar hemifrån redan 1835. Även hennes två år yngre bror flyttar vid 16 års ålder. Anna Sofia flyttar först till grannsocknen Godegård, Stenmoen. 1836 flyttar hon tillbaka till Lerbäck, Södra Dalskogen. 1837 flyttar hon till Trehörning, är piga hos en brukare Kellberg, 1838 till Toltorp, 1840 till Bengtsfors, 1842 åter till Kellberg i Trehörning, 1843 till Toltorp igen, 1846 till Kjellstorp, 1847 till Getabo. Där bor hon kvar även efter Pers födelse, och Karl Gustav, som hon gifter sig med, kommer dit som dräng 1851. 1852 gifter de sig och flyttar till Berg. Även efter giftermålet är Per skriven som hennes oäkta son, och måste alltså ha en annan far. Föräldrarna hade 1849 flyttat till Masugnsstugan, Trehörning, och fadern har nu också namnet Frisk. Sedan blir han som sagt torpare.
För övrigt har jag hittat en drunkningsolycka i Hammar, där Zinkgruvan ligger (Helen hade hört, att olyckan hade hänt där.) Fyra män drunknade samma dag i november 1847. Det är ju för tidigt för att ha något med Pers far att göra, men olika gamla historier kan så småningom blivit hopblandade.
Olof och Ingrid Bergström

2000-02-18, 14:58
Svar #25

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Hej!
Jag undrar åter över hur säkra kyrkböckernas uppgifter är i Lerbäck. HAR de brunnit och blivit rekonstruerade i slutet av 1800-talet, som jag hört av släktingar? I Getabo-kompendiet förekommer i varje en uppgift om Elin Emilia, f 1885 i Kolkärret, som knappast kan stämma; att hon inte skulle kunnat gå... Hon har berättat mycket om sin barndom för mig, om hur hon hjälpte sin far Per att fiska kräftor o annat, om långa vägar att gå till skola och kyrka.  
Efter vad jag hört skulle systern Sofie ha haft ett barn med sig till Amerika, vore intressant om någon visste mer om det (bör ha varit alldeles i början av 1900-talet) samt vad fadern hette, som också skall ha varit med till Amerika; efter vad jag hört gifte de sig på båten i New York, innan de bosatte sig i Chicago, dit även Teklas dotter Ellen flyttade på 1920-talet.
ALLTSÅ, FRAMFÖR ALLT: HUR SÄKRA ÄR KYRKBÖCKERNA?
Hälsningar Elin E.

2000-02-18, 17:20
Svar #26

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Hej, Elin, jag vet inget om branden, men kanske är det därför det inte finns vigsel- och dödsböcker före 1804 (har själv en anmoder, född  i Lerbäck 1757) och därför det är stora svarta fläckar på en del sidor (har bara läst på film). Jag tror att det som finns är ursprungliga kyrkböcker, att man inte kan rekonstruera husförhörslängder i detalj. Vad beträffar Anna Sofias ålder finns hon ju också i en annan socken, Godegård, 1835-36, flyttningarna stämmer överens i båda socknarna.
Olof och Ingrid Bergström

2000-03-11, 21:01
Svar #27

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Den i Pers familj, som inte kunde gå, var, enligt husförhörslängden, sonen Karl Hjalmar, född 1881, död 1903.
Olof och Ingrid Bergström

2000-03-13, 09:47
Svar #28

Utloggad Nils Strandberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 97
  • Senast inloggad: 2016-09-25, 08:49
    • Visa profil
Hej Elin!
Jag vet bara att den föregående kyrkan brann, inte hur det blev med eventuella kyrkoarkivalier!
Födelsebok finns dock från 1716.
Vigde och döde finns från 1801.
Har tidigare forskat i originalböcker på Uppsala landsarkiv och på Lerbäcks pastorsexp. De mörka partier som syns på mikrokort/film bedömer jag vara fuktskador.
MVH  Nils Strandberg, Hallsberg

2000-03-30, 12:30
Svar #29

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Hej Ingrid och Nils!
Tack för upplysningarna om kyrkböckerna. Det är i Getabo-kompendiet det står att Elin Emilia inte kunde gå, men det har väl hamnat på fel rad.
Eftersom jag ständigt är på jakt efter gruvor och lämpliga gruvolyckor i Närke (1848) läste jag i STF:s årsbok för 1930 och fann en del om Zinkgruvan, men där tycks bara ha brutits malm från 1860-talet. Det nämns också en särskild katolsk kyrkogård i Åmmeberg, där många utländska gruvarbetare skall vara begravda. Nu undrar jag om någon känner till hur gammal denna kyrkogård är; kom den till på 1860-talet eller kan det ha funnits någon äldre katolsk kyrkogård där el eventuellt någon annanstans inom gruvdistriktet i Närke? Kan dessa katolska kyrkogårdar ha haft särskilda kyrkoarkivalier i så fall (var)??
Tacksam om någon vet.
Hälsningar Elin E.

2000-10-06, 12:45
Svar #30

Utloggad Elin Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 98
  • Senast inloggad: 2017-09-30, 12:50
    • Visa profil
Hej!
Jag har fått lite tips om ovanst i en annan diskussion (källor, kyrkböcker, dödböcker).
Nu har jag fått veta att det finns en obefintlighetsbok i kyrkobokföringen och att den brukar vara placerad sist i husförhörslängden. Skulle någon som har tillgång till Lerbäcks församlings hfl kunna kolla om det finns någon man med vallonnamn från 1848-feb 1849?
Hälsningar
Elin Ericson

2001-10-06, 13:08
Svar #31

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 853
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:26
    • Visa profil
Jag kom att tänka på er fråga om den drunknade vallonen igen när jag bläddrade i Jan Mårtensons memoarer: Att kyssa ett träd (2000). Det var inte för sent för en belgisk gruvingenjör i Zinkgruvan 1848, hellre för tidigt. Det står att La Vielle Montaigne köpte gruvan vid mitten av 1800-talet. ännu på morfars tid var arbetsspråket franska.... En mäss, ett casino byggdes för tjänstemännen som främst kom från Frankrike, Belgien och Tyskland. Vacker belägen, på en udde i en sjö, ligger den katolska kyrkogården.....
Men något utländskt namn hittar jag inte i någon dödsbok varken i Lerbäck, Hammar eller Godegård 1848-49.
Olof och Ingrid Bergström

2001-10-06, 14:39
Svar #32

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Soci?t? anonyme des mines et fonderies de zinc de la Vieille-Montagne köpte Åmmebergs zinkgruvor m.fl. gruvor 1857 av J. E. Lundgren för 2,5 mill. frcs enligt Nordisk Familjebok 2:a uppl.  
Det framgår inte om det var belgiska eller franska franc.  
1848-1849 tycks vara ett decennium för tidigt för fransk/belgiska gruvingeniörer i Åmmeberg.

2001-10-07, 11:13
Svar #33

Birgit Andersson

Hej Elin!
Gruvmuseet i Zinkgruvan har kanske svar på en del av dina frågor.
Bygdeföreningen i Åmmeberg och Axel G.Hildor är ett annat tips.
Hälsningar Birgit A.Inflytt.,uppvux.och utflytt. från Åmmeberg.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna