Henricus Nicolai efterkommande från Pedersöre

[Constantinus Lindfors]

Henrik Nilsson (Henricus Nicolai) var kyrkoherde i Pedersöre sn, verksam åren 1543-1569. Utan att själv ha läst Genealogia Sursilliana, skulle jag ändock tro att barnen från Henriks första gifte med Karin Eriksdotter (Sursill) är väl kända. Eftersom deras halvsyskon från faderns andra gifte med en Kerstin utelämnats från berörda genealogi gör jag en kartläggning baserad på sursillättlingen Dordi Henriksdotters arvingar från Stockholms tänkeböcker åren 1634-1635. Låt oss börja med uppgifter från avsnittet Borgmästare i Stockholms rådhus och råd (del II från 1918, sida 25-26) :


"108. OLOF GREGERSSON blef kämnär 1569, rättafogde 70 och var rådman 1570-75. Han insattes af Johan III till borgmästare 1575 2/5, var stadens ombud vid herradagarna 1571, 87 (i Vadstena), 93 och 94 (i Uppsala), 97 (i Arboga) och 1602. Han utsågs 1592 9/1 att deltaga i den kungliga begrafningen och kröningen i Uppsala. Då hertig Karl IX 1594 27/12 bjöd borgmästare och råd till fadder åt sin unga son (Gustaf II Adolf), som skulle kristnas påföljande nyårsdag, utsågs till deras representant O.G., hvilken öfverlämnade stadens faddergåfva, tre förgyllda kredenser och 100 ungerska gyllen. När sedermera, efter slaget vid Stångebro, hertigen lät till straff för att staden stått på kung Sigismunds sida afsätta flera rådspersoner 1598 samt i deras ställe förordnade andra, var O.G. bland dem, som fingo behålla sitt ämbete, hvilket han förestod till 1603, då han afled. Han begrofs i Storkyrkan d. 24/8. Han var en välgörande och fridsam man, ägde fastigheter på olika platser i staden, däraf en på Köpmansgatans norra sida. - G. 1:o m. Margareta Månsdotter, + 1595. Med henne gjorde han inbördes testamente 1594 27/5, då de förärade stora summor till de fattiga och stadsskolan; 2:o m. Dordi Hindersdotter, + 1634 och begr. s. å. 6/7 i Storkyrkan, dotter till herr Henrik i Pernå (Perno socken) i Finland och dennes första hustru Margareta. (Kyrkoherdens andra hustru hette Kristina). Efter henne förärades till Storkyrkan en silfverkanna om 165 lod. Barnlösa."


Över till tänkeböcker (A:54-55) med hjälp av Stadsarkivets egna avskrifter:


Tänkebok, renskrift 13/10 1634 (sida 47 i avskriften)

"Träta om arff"

Samma dagh kommo för rätten sal. hustro Dordi Olof Grelsons arfwingar præsenterandes een arfflinia, huru när de äre henne skyld, där hoos begärandes att rätten willia erkenna, huem af dem närmaste arffwinger woro, och at dem måtte arffwet tilldeelt blifwa. Där till swarade Hendrich Pederson i Gäfle och Christoffer Clemetson i Vhmo, att de äre så när till arfwet som h[ustro] Dordis syschone barn. Resolut[io]: Efter de skääll och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan mann ey annorledes befinna, än att h[ustro] Dordies rätta arfwingar och syskone barn af fäderne och möderne träda till arfwet och sunderkullans barn iffrå efter thet 2 cap. i erfd[aI b[alken] uti stadzlagen, och thet 3 och 9 cap. i erffd[a] b[alken] uti landzlagenns innehålld. Och där Hendrich Pädersonn i Gäffie skäligen kann bewijsa, att hanns fader Päder Hendrichßonn hafwer warit s. hustro Dordies sambroder, då skal han träda till arffwet lijka som de andre rätte syskone barnen, doch så at dän deelen som hann præetenderer uppå, schall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß hann sådant bewijser. Och lägges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där han sådant till föresagdann tijdh icke efterkommer, då skall dänn quarsatte delen leffwereras de rätta arffwingarna till deelnings. Män huadh sal. h[ustro] Dordies sambroders och samsysters barnabarn wijdkommer, de slutas där iffrå efter de äre i slächtenn fiärmare, och elliest äre deres arfftagne förälidrar tillförende döde för änn dätta arfwet föll. Emot dänne doom inlade sunderkullanns barns fullmächtig n[emblig] Christoffer Clemetsonn i Vhmo sijn waadpenning appellerandes vnder dän lofflige konungslige hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingarne på all skada, expenser och försummellse, som på dänna saak ahnwändt är, och änn här effter ahnwändas kann.(23)


Fotnot 23: Härefter har på en halv sida ritats en detaljerad arvslinje. 1 dess mitt har noterats: "Questio är om sunderkullans barn må erfwa med samkullans barn? N".


Tänkebok, konceptversion 11/10 1634 (sida 185 i avskriften)

S. hustro Dordies Olof Grelsonns arfwingar begere vnderrättelse om deres arff.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 186 i avskriften)

"Arfvingar effter h. Dordi O{lof] Grels[ons]"

S. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar begere rättens resolution på den arflinea som de i rätten inlagt hafua.(130) Resolut[io]: Hendrich Pederson skall bewijsa att hans fader war h[ustro] Dordis sambroder. J medler tijdh skall hans part stå i arrest så länge. Sent[tentiam] ad fine[m].

Emellan s. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar, blefafsagdtt 13 Octobr[is].

Efter de skääl och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan man icke annorledes befinna, än at h[ustro] Dordis rätte arffwingar och syskone barn af fädeme och möderne, träda till arffwet, och sunderkullanns barn ifrå, efter thet 2 cap. uti erfde b[alken] i stadzlagen och thett 9 cap. [uti erfde balken] i landzlagens innehålld. Och där Hendrich Pederson i Gefie skäligen kann bewijsa, at hanns fader Peder Hendrichsonn hafwer want s. hustro Dordis sambroder, då skall hann träda till arfwet, lijka som de andre rätte syschonebarnen, doch så, att den delenn som han
p[ræ]tenderer upå, skall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß han sådant bewijsar, och legges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där hann sådant till föresagdan tijd icke efterkommer, då skall den qwarsatte delen lefwereras de rätte arfwingarne till deelnings. Män huad s. hust[ro] Dordis sambroders och samsysters barnabarn widkommer, de slutas ifrå arfwet, efter de äre slächtene fiärmare, och elliest äre deres arftagne förälldrar tillförende döde för än dätta arffwet föll. Act[um] ut supra.

Här emot appellerade Christof[fer] Clemetson.

Emot dänne doom inlade sönderkullans barns fullmächtig Christoffer Clemetson i Vhmo sin waadpenning dänn 20 Octobr[is] appellerandes vnder dän loflige konung[slige] hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingame på all skada, expenser och försummelse som på denne saak ahnwänt är och än här efter ahnwendas kann.(131)


Fotnot 130: På separat blad har arvingarnas detaljerade arvslinje inbundits vid den 13 oktober. Den är något mer omfattande än versionen nedtecknad i Rt samma datum. Versionen i Kt har i övre vänstra hörnet följande notering: "Än kommer en prestman d. Georgius uti Haliko sochn, föregifwer, at hanns hustros faders moder Karin Hendrichsdotter är saligh h[ustro] Dordis Ol[of] Grels[ons] kötzlige syster".

Min kommentar: Georgius Mathiae Thauvonius, kyrkoherde i Halikko sn åren 1633-1650, som på sin hustrus vägnar gjort anspråk på Dordi Henriksdotters arv enligt konceptversionen av tänkeboken från 13/10 1634,, får på grund av kronologiska skäl avfärdas. Hustrun Karin Hansdotter Juustens farmors mor(!) Karin Henriksdotter, gift med slottsfogden Sigfrid Mattsson i Viborg, torde ha varit född senast på 1510-talet - se sida 386 i Jully Ramsays verk ”Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden”.

Direktlänk: http://runeberg.org/frfinl/0404.html


Fotnot 131: På separat blad finns en andra version av denna dom, numera inbunden invid den 11 oktober, i stort likalydande med den i löpande protokoll. Texten fr o m "Emot dänne doom osv ..." saknas i protokollsnoteringen och har här återgivits från den andra versionen. Hovrättsdom den 12 november 1634 i SHRA, huvudarkivet, B ha: 7, RA: "Vthi then twistige saak ifrån Stockholms rådhuus, emillan samsyskone- och halfsyskone barn, anlangande thet arff, som fallit är effter s. hustro Dårdi Oloff Greissons, ähr tetta then kongelige rättens sententz, afsagdh i Stocholm then 12 Novembris åhr 1634. Rätten approberer borgmestere och rådhz doom, och holler then vthij alla sijne clausuler godh och gill, och sådant medh retta. Actum ut supra." Handlingar i målet finns i SHRA, huvudarkivet, E VI a 2aa: 73, Liber causarum, uppslag 8, RA.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 189 i avskriften)

"Olof Grelsons arfwingar"

Olof Grelsonns hustros h[ustro] Dordis arfwingar begäre rättens betänckiande om det arf som faller efter deres fränka, inleggiandes deres supplication. Der emot inlade Christoffer Clemetson i Vhrno en arflinia vnder kyrkioherdens secreet och herreds signete förmenandes det wara rätt, huilken strax blef refuterat, at h[ustro] Margreta war deres faders samsyschon. R[esolutio]: At sönd[erkullen] steller sufficient borgen.

"D. Jonas i Huddunge"

H[err] Jon i Huddunge begerer weta rättäns betänkiande om h[ustro] Cicilias datt[er] må äfwa. Resol[utio]: Skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sident[en].

"Een tyff"

Mallmfogten klagar ahn en tyf Laß Markusonn byßskyt[tare] som plägar fischia i Fataburen. Jtem stulit i Olof Grelsons gård något lärft, blef taget med färsche gerningh och dicht upbasat. Ja, sade han, th[et] är så. Sedan rände han hufwudstupa i Ruddamben, der togo de hono[m]. Tillförende haf. han stulit i doct[or] Johans gårdh, där fängslader och bunden wid en stålpa, och äntlig där ifrå ryrnbd. Denne håller till på Capellbackan hoos en dödgräfware. Resol[utio]: Till gatulåpp. 


Tänkebok, konceptversion 22/10 1634 (sida 191 i avskriften)

"H. Dordi Olof Grelsons arff[wingar]"

S. h[ustro] Dordi Olof Grelsons arfwingar begere efter deres inlago, att de kunne komma till deelningz, efter deres fränka. Resol[utio]: At thet skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sid[enten].


Förhandlingar pågick i Svea Hovrätt från 30/10 till 17/11 1634.

Källa: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/73 (1634).

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00285


Tänkebok, konceptversion 29/11 1634 (sida 214 i avskriften)

"Erich Erichson kyrkewärden"

Erich Erichson begerer gode männ som äre öfwer en räkning emellan d[octor] Johannes Bothvidi och h[ustro] Dordi Olof Grelsonns arfwingar. Förordnas borgm[estere] Erich Erichs[on], Hans Nils[on] och Jacob Barkman och Cnut Hendrichs[on].


Tänkebok, renskrift 15/8 1635 (sida 58 i avskriften)

"Olof Greelsons arfuingar"

Sammalunda anmodade sal. Olof Greelsons arfuingar att om någen wore theraß wederpart om arffwett, han motte framstellas och them tilltala, så wele the sig på hans kärornåhl förklara att een endskap i saken blifua motte, derpå rätten sig således resolverade, att närwarande personer måge till sig taga alt arffuet, doch medh the förord, att the stella fulkomlig borgen för den anpart på Carl Jönßons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sijn moder rättigat wara medh the andra arfwet att taga, som sig nu allena säya samsyskon wara, them pålegges och att inlefrera brefuen af donationerne på gården på Södremalm, så will sädan rätten sig och därpå resolvera.


Tänkebok, renskrift 17/8 1635 (sida 59 i avskriften)

"Oloff Grelsons arfuingar"

Sal. Olof Greelßons arfuingar protesterade på all hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifua, begärte och wetta huru länge the skulle caution stella. Resolutio: Till den senaste Octobris. Bleef och efter deraß begäran vpbuditt:

1 gång[en]
Et sätehuuß på Köpmannegatun
Et korßwärks huuß derhooß
Et korßwärks huuß på Kinhästegatun
En tompt i Bredegränden wästan till
En tompt i Hindrich Arentz gränd wästan till
Een trägård på Södremalm


Tänkebok, renskrift  31/8 1635 (sida 66 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons arfuingars huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, renskrift 23/9 1635 (sida 70 i avskriften)

"Testamente inlefreras"

Samma dag framträdde sal. Olof Greelßons hustrus arfuingar och inlefrerade een half förgylt silfuerkanna, som sal. hustru Dordi hade testamenterat till Store kyrkian. Them tilsades att the skole betänkte wara, att inlefrera tijionde penningen af theraß arf, thett the sadhe sig gärna göra wela så snart the kunde bekomma sijne penningar af Hans Vrbanßon.


Tänkebok, renskrift 5/10 1635 (sida 73 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons åthskillige huuß och tompter 3 g:n


Tänkebok, konceptversion 15/8 1635 (sida 133 i avskriften)

Oloff Gregelsons arffwingar inlade een supplicam, begärade att om någen af deraß wederparter wore, motte framstellas och dem här tiltala, så wille the sig therpå förklara, att een endskap i saken blifwa motte. Vplästes bewijset som wederparten ifrå Calix inlagdt hade, deremot deraß relation och witnen som dee hadhe ifrå Österbotn.
Resolutio: Att närwarande personer måge till sig taga altt arfwet, doch medh the förord att the ställa fulkomlig borgen för dän anpart på Carl JönBons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sin moder rätt wara arfwet medh the andra att taga, såsom sig nu allena samsyskon säija [vara], them pålegges och at inlefrera brefwen af donationeme på gården på Södremalm, sedan will rätten sig och där på resolvera.


Tänkebok, konceptversion  17/8 1635 (sida 135 i avskriften)

Olof Grelssons arfwingar inlade een protestation på hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifwa. Begärte wetta huru länge caution stå skulle. R[esponsio]: Till den seneste Octobris.

"Vpbiudning"

Begärte och vpbiudas heela raden af the huß på Köpmangatan, såsom och et på Kinnestagatan, item twå tompter westan till. Jtem åbygnadhen om malmgården på Södremalm, 1 g[ången] thet skedde.


Tänkebok, konceptversion 17/8 1635 (sida 144 i avskriften)

... Olof Gregerßons arfwingars åthskillige huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, konceptversion 23/9 1635 (sida 150 i avskriften)

Framtredde Oloff Gregelssons arfwingar och inlefrerade een half förgylt sölfwkanna, som s. h[ustru] Dordij hade testementerat till Store kyrkian. Dem pålades att the skulle betänkte wara inlefrerade tijionde penningen af deraß arff. Sadhe sig thet gärna göra willa, så frampt the kunde bekomma sin penningar af Hans Vrbanßon.


Tänkebok, konceptversion 5/10 1635 (sida 154 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Gregerßons arfwingars åthskillige huß och tompter 3 g:n


Med hjälp av tre utritade arvslinjer möjliggörs en släktkonstruktion.


Tabell 1:

Henrik Nilsson, kyrkoherde i Pedersöre sn. Verksam 1543-1569, enligt Leinbergs "Åbo stifts herdaminne 1554-1640, sida 164).
Gift första gången med Margareta (skall vara Karin Eriksdotter Sursill??)
Gft andra gången med Kerstin.
Sju kända barn:
1a/ Johan Henriksson, komminister i Pedersöre sn. Verksam 1558-1580.
1b/ Knut Henriksson, kyrkoherde i Pedersöre sn.
1c/ Dordi Henriksdotter. Gift med borgmästare Olof Grelsson i Stockholm.
1d/ Anna Henriksdotter. Gift med kyrkoherde Simon Johansson i Storkyro sn.
2e/ Per Henriksson, se tabell 2.
2f/ Elin Henriksdotter, se tabell 3.
2g/ Margareta Henriksdotter, se tabell 4.


Tabell 2:

Per Henriksson (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med NN.
Två barn:
a/ Henrik Persson. "Guldsmed i Gävle, n. 1638. Valdes till stadens sexman i lag med Hans Honnon 1639." (ur Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter", Lindebergs avskrift II:2 sida 338).
b/ Kerstin Persdotter, död före 13/10 1634. Hade en dotter Karin.


Tabell 3:

Elin Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med en Nils i Kalix.
Två barn:
a/ Henrik Nilsson, död före 13/10 1634. Kyrkoherde i Knutby sn, Uppland. Ur Fant-Låstboms herdaminne över Uppsala ärkestift: ”8. Henricus Nicolai. Var Prost här 1626 och dog förmodligen 1634."
b/ Anna Nilsdotter. Gift med Carl Jönsson i Stråkanäs 5, Nederkalix sn. Nämnd 1605-1641, och länsman 1608-1630 (ur Leif Boströms "Nederkalix sockens familjer 1539-1739". sida 524).

Not: Eftersom Carl Jönsson själv inte påträffas i arvslinjerna, så måste uppgiften om hans mor i tänkeboken från 15/8 1635 vara felaktig. Istället skulle det röra sig om Carl Jönssons hustrus mor (svärmor).


Tabell 4:

Margareta Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med Nils Larsson i Brännland, Umeå lfs. Nämnd 1551-1581 (ur Agneta Olofssons "Umeå församling: Byar och gårdar 1539-ca1760").
Fyra barn:
a/ Hans Nilsson, se tabell 5.
b/ Henrik Nilsson.
c/ Anna Nilsdotter, se tabell 6.
d/ Karin Nilsdotter, se tabell 7.


Tabell 5:

Hans Nilsson i Brännland, Umeå lfs (från tabell 4). Nämnd 1582-1605.
Gift med Kerstin Persdotter från Grisbacka (Johan Bures släktbok, sida 139).
Två barn:
a/ Johan Hansson i Brännland, död före 13/10 1634. Nämnd 1607-1615.
b/ Malin Hansdotter. Gift med Mårten Olofsson i Umeå stad, nämnd 1642-1643 (mtl).


Tabell 6:

Anna Nilsdotter (från tabell 4).
Gift med Christoffer Clemetsson. Nämnd i Kåddis, Umeå lfs 1604-1629, sedermera borgare i Umeå stad. Nämnd i staden 1642-1643 (mtl). Efter makarna gavs testamentspeng till landskyrkan kyrkoåret 1645/46 (LIa:1 sida 148).Inga barn. Efter hustru Anna uppkom en arvstvist 26/8 1652 (dombok, se nedan) 


Tabell 7:

Karin Nilsdotter i Hissjö (från tabell 4).
Gift med NN.
Två barn:
a/ Anna. Gift med Anders Davidsson på Hissjön 3. Nämnd 1615-1635. Makarna levde än 26/8 1652 (dombok).
b/ Margareta. Gift med en Mickel, vars namnattribut jag inte kunnat uttyda.


Umeå socken [sida 562-562v i renoverade domboken]
"Anno 1652, den 26 Augusti höltz Tingh.

Samma dagh kommo för Rätten Anders Dafuidson i  Hissiön, och Oluf Nilson i Hiske, begärandes af Rätten enn sentens och doom, om det arfuet som ähr fallit efter hustro Anna i Kaddis, och blef her om rannsakat och skärskådat, som föllier för:de hustro Anna i Kaddis har Anders Dafuidsons hustros moder sÿster, såsom och be:te Oluf Nilsons moders moder sÿster för:de Oluf Nilsons moder blef död enn god tidh för ähn hustru Anna död blef, men Anders Dafuidsons hustro lefuer ähn nu, altså tilspordes Rätten om icke Anders Dafuidsons hustro som lefuer efter hustro Anna behålla arffuet, och Oluf Nilson och hans mederfuingar gå därifrån (...)

Denna tings rätten tillfrågade ofuanbe:te Oluf Nilson om honom tänkas wädia eller Appellera emot domen så stod honom fritt, der till han Oluf Nilson och hans suågrar Oluf Anderson i Rödbäck och Abram i Hiske nekade och sade sig wäll willia wara tillfridz wid denna doom the bekommit hafua." 


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3134 (1650-1652) Bild 5610 / Sida 562 (AID: v421261.b5610.s562, NAD: SE/RA/42042202)


Tabell 8 (Nils Larssons dotter från ett tidigare gifte):

NN Nilsdotter från Brännland. Var sannolikt gift och hade ett barn:

- Dotter, död senast 1645/46 (dombok 26/8 1652, se nedan).
Gift med en Nils.
Tre barn:
a/ Olof Nilsson i Västerhiske 8, Umeå lfs. 30 år gammal enligt roteringslängden 1637. Nämnd 1642-1663 (mtl). Gift.
b/ NN Nilsdotter, död ca 1656 (mtl). Gift med Olof Andersson, möjligen på Röbäck 2, Umeå lfs. Nämnd 1642-1687 (mtl).
c/ NN Nilsdotter, död ca 1653 (mtl). Gift med Abraham Olofsson på Ytterhiske 2, Umeå lfs. Nämnd 1652-1682 (mtl).

Min kommentar: Olof Nilsson och hans systrar upptas icke i arvskiftet efter Dordi Henriksdotter i Stockholm, och var således inte direkt släkt med henne. Dessutom vore det även problematiskt ur en kronologisk synvinkel. Margareta Henriksdotter, född på 1560-talet, kan knappast ha fått en dotterdotters son redan omkring 1607.


Det var allt, puh. Eventuella rättelser eller synpunkter välkomnas tacksamt. 

[Constantinus Lindfors]

Här är de utritade arvslinjerna från oktober-november 1634:

[Constantinus Lindfors]

Efter samråd med Agneta Olofsson angående hennes Umeå-sammanställning, så visade det sig att Olof Nilsson och hans syskon i Umeå nog var direkt släkt med Dordi Henriksdotter i Stockholm trots allt. Med anledning av detta har jag låtit uppdatera tabell 7 och 8, samt lagt till en ny tabell 9:


Tabell 7:

Karin Nilsdotter från Brännland (tabell 4). Nämnd på Hissjön 3 år 1606. Död före 13/10 1634.
Gift med Olof Larsson på Hissjön 3, nämnd 1572-1605. Kusin till ärkebiskop Petrus Kenicius.
Fyra barn:
a/ Nils Olofsson (Johan Bures släktbok, sida 183v [146] ). Död före 13/10 1634.
b/ Lars Olofsson, nämnd 1607-1612. Död före 13/10 1634.
c/ Anna Olofsdotter, se tabell 8.
d/ Margareta Olofsdotter, se tabell 9.


Tabell 8:

Anna Olofsotter (från tabell 7). Nämnd på Hissjön 3 år 1660 (mtl).
Gift med Anders Davidsson, nämnd 1613-1639. Levde än 26/8 1652 (dombok).
Tre kända barn:
a/ Olof Andersson, född ca 1613 (24 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd 1640-1656 (mtl). Gift med NN, död ca 1643 (mtl).
b/ Elisabeth Andersdotter, nämnd 1658-1659 och 1662 (mtl) samt 2/11 1660 (dombok). Gift med NN.
c/ David Andersson, nämnd i dombok 2/11 1660.


Tabell 9:

Margareta Olofsdotter (från tabell 7). Död före sin moster Anna Nilsdotter i Kåddis, alltså senast 1646 (dombok 26/8 1652).
Gift första gången med Nils Mårtensson på Västerhiske 8. Död senast 29/3 1620 (Älvsborgs lösen, restuppbörd - se nedan). Nämnd åren 1605- 1621.
Gift andra gången med Håkan Mickelsson på Västerhiske 8. Nämnd åren 1622-1638.
Tre barn:
1a/ Olof Nilsson, född ca 1607 (30 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Västerhiske 8 åren 1639-1663 (mtl). Gift första gången med NN, död ca 1640 (mtl). Gift andra gången ca 1642 (mtl) med NN.
1b/ NN Nilsdotter, död ca 1656 (mtl). Gift ca 1644 (mtl) med Olof Andersson, född ca 1610 på Röbäck 2 (27 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Röbäck 2 åren 1642-1687 (mtl).
1c/ NN Nilsdotter, död ca 1653 (mtl). Gift med Abraham Olofsson, född ca 1609 på Innertavle 1 (28 år i 1637:års roteringslängd). Nämnd på Innertavle 1 åren 1631-1652 (mtl), och senare på Västerhiske 2 åren 1653-1682 (mtl).


"Anno 1620 den 29 Martij höltz Ransakningh i Umå medh almogenn (...) Nils Mårthenßon ibm [Wästerhiskie] dödh, hustrun går och tigger"
 
Källa: Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/56 (1620-1622).

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066061_00127


Eftersom Henrik Nilsson i Pedersöre har en dotterdotters dotterson i Umeå som är född ca 1607 gör att mitt tidigare antagande om att barnen från Henriks andra gifte var födda på 1560-talet, med hänvisning till kyrkoherden Knut Henrikssons (Canutus Henrici Westzynthius) vedertagna födelseår 1555. Men nu måste Knuts födelseår ifrågasättas. Varifrån kommer födelseuppgiften, och är det rimligt att Knut har en storbror, Johan Henriksson (med släktnamnet Fordell enligt herdaminnet) som blir kaplan hos fadern redan 1558...? 

[Astrid Bengtsson]

Dyker namnet Johan Jönsson upp någonstans i den här familjen? En Johan Jönsson stod som ägare på hus både på Köpmangatan och Kindstugatan under 1600 talet första gången hans namn dyker upp är 1646 och nämns då som kamrer, men därefter är det lite olika bud med handelsman och linkrämare. Han finns med i mantalslängd 1652 sid 41 + 46.
1675 bor står hans arvingar som ägare på husen. Jag hittar en kamrer med namnet som dör 29/1 1671 men hittar ingen information (ingen jag är begåvad att tyda iaf) om hans familj eller härkomst. Jag har anledning att tro att husen var korsvirkeshus när han kom i besittning av dem men att han murade upp stenhus under sin livstid.

[Constantinus Lindfors]

Hej Astrid! Mig veterligen saknar kamreraren Johan Jonsson (alternativt Joensson) koppling till denna släktkrets. Han avled år 1678 och bisattes i Jakobs kyrka från den 30/5 till den 20/6 (LIa:36 sida 19) då begravningen ägde rum i Nikolai fs (LIa1:43, utspridd på flera poster/sidor).

Bifogar en skärmdump från sida 177 i Johan Klebergs år 1957 tryckta ”Kammarskollegium 1634-1718”.

Mer information om Johans bror generalkamreraren Lars Jonsson med familj här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=69046.msg1637401#msg1637401

[Johan Brask]

Nytt försök... Henrik Nilsson i Knutby får två söner som båda tar namnet Kempe (Nils Henriksson Kempe Kyrkoherde och Johan Henriksson Kempe Kyrkoherde i Knutby). Vet du om Nils, som Elin Hendriksdotter är gift med har något med en släkt Kempe att göra

[Constantinus Lindfors]

Intressant, Johan! Vad har du för belägg till Henrik Nilssons barn i Knutby sn?

I så fall börjar jag fundera på ifall Elin Henriksdotters make skulle kunna vara befryndad med förste komministern i Nedertorneå sn Johan Kempe av okänt ursprung. Bifogar skärmdump från Bygdéns herdaminne (del 2, sida 256) nedan.

Läs även Per-Olof Snells ”Brottstycken ur det tidiga Haparanda-Tornio: Bebyggelsen och människorna 1500-1700”, sida 97-100:

https://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Haparanda-Tornio.pdf

Barnen till kyrkoherden i Övertorneå sn Mårten Johansson Kempe (1630-1686) kartlagda här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=52850.msg781295#msg781295

[Johan Brask]

Hej
Här kommer min svaghet. Mina belägg är lite svaga. Jag har varit inne och tittat på Johan Henriksson Kempe tidigare. Enligt det äldre herdaminnet skulle han varit gift med Anna Rhalambia. Men något stämmer inte där tidsmässigt. I herdaminnet finns inget som belägger min tes. Johan Henriksson skrivs in på Uppsala universitet som Johannes Henrici Knutbygensis.  Så vi kan knyta honom till Knutby. När broderna skriver in sig tidiagare på Uppsala Universitet står han som Nicolaus Henrici Roslagensis. Henrik är ett ovanligt namn i denna bygd. Det finns ingen Henrik i Jordeböckerna, eller mantalslängden eller landskapshandlingarna för tiden. I min iver och att det inte fanns någon referens så tittade jag inte i herdaminnet men igår när jag diskuterade denna familj så säger men vän att det fins ju en Henrik Nilsson som är kyrkoherde i rätt tid i Knutby. Så mitt svaga belägg, som jag är helt övertygade om i min nyvunna upptäcktlust, är namnet. Äldsta sonens namn Niklas Henriksson, komminister i Knutby, senare Kyrkoherde i i Fasterna och Estuna. För mig har det varit konstigt att en någon som är fader till 2 söner, som båda blir kyrkoherdar, måste ha satt något avtryck i Knutby.