Även jag har förgäves sökt denne Petter Bergmans ursprung, och utan framgång försökt reda ut släktskapet med Rasmus Holmgren. Däremot har jag hittat några uppgifter om Bergman i Lunds domkapitels arkiv som kan vara av intresse.
Bergmans tillträde till klockartjänsten i Gylle och Kyrköpinge gick inte helt smärtfritt, utan orsakade en mindre följetong i Lunds domkapitels protokoll. Det hela började med att församlingarnas kyrkoherde Bergling tillsammans med befallningsmannen Lethin kallade en kapellan som skulle få klockarinkomsterna mot att han höll en vikarierande klockare, något församlingsborna inte gillade. De ville hellre ha en ordinarie klockare som kunde undervisa deras barn, och klagade därför hos biskopen i juli 1763 med upprepade klagomål i september samma år. Domkapitlet bad därför häradsprosten Hegardt om att befalla kyrkoherden Berglin att genast förklara varför han nekade sina församlingsbor en ordinarie klockare. Häradsprosten Hegardt stämde därefter träff med församlingsborna i december 1763 angående vem de ville se som klockare, varpå de gemensamt kallade hospitalsklockaren Dahlbom i Lund.
Inte heller på detta önskemål lyssnade Bergling, som genom sin utslagsröst utvalde och tillsatte en helt annan person – ladufogden Bergman. Församlingsborna menade att detta agerande var ”emot all lag och billighet”, och krävde att få Dahlbom som ju hade fått deras röster. Om Bergman ändå lyckades få fullmakt genom ”denna olagliga kallelse” krävde församlingsborna att fullmakten måste återkallas till dess att ”de förelupna olagligheter” hade undersökts vid domstolen. Domkapitlet kunde dock bara konstatera att Bergman mycket riktigt, ”efter beprövad skicklighet”, hade fått fullmakten på klockarsysslan, och därför kunde de inte göra något åt församlingsbornas klagomål – utan rekommenderade att de instämde sin kyrkoherde vid domstolen, om de ansåg att han gjort sig skyldig till något brott (Lunds domkapitels protokoll 1763 27/7 § 12 och 1763 28/9 § 9 i Lunds domkapitels arkiv, vol. AI:40, och 1764 11/1 § 17 i vol. AI:41).
Hur det sedan gick har jag inte lyckats kontrollera, men Bergman fick ju uppenbarligen stanna som klockare i Gylle och Kyrköpinge – och vid den stora undersökningen av Lunds stifts klockare och organister 1780 kunde dåvarande kyrkoherden Pehr Brinck i ett brev till biskopen 1780 14/2 kort och gott konstatera att klockaren var 54 år gammal och hade tjänstgjort i 16 år, samt att ”Åderslå kan thenna Klåckare intet. Uti thes ålagda tienst äger han god kundskap och på tiensten har all[...] upmärksamhet, jämte en anständig lefnad” (Lunds domkapitels arkiv, vol. FIIja:15).
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy