Tived födelsebok

[Gunnar Karlsson]

I bifogad bild (som är födelseboken i Tived för perioden 1886-1894), så står det lite saker som jag inte kan läsa riktigt, och förståelsen för det jag kan läsa är för knapphändig för att få nåt riktigt sammanhang i detta.



Flickan som står där är då född (1891-12-29) innan detta par gifte sig (1895-12-07), så "oäkta" som prästerna gärna ville stämpla barnen till, om ej ett giftermål låg till grunden, är ju relevant i detta fall, men texten undrar jag över vad som ligger bakom nedskrivande från prästen, eller vem det nu är som skrivit texten.


Det jag kan läsa är:
"som hos mig begärt att få ? barn (antecknade?) såsom äkta"


Som jag tolkar det, har kvinnan försökt få prästen att anteckna barnet såsom äkta, vilket inte har skett i boken, men däremot har en text skrivits in om att en sådan önskat gjorts.


Då undrar man först vilken betydelse det hade för henne, eller hennes familj att det stod så i boken, för i praktiken för henne i sin omgivning, där visste man säkert hur det stod till, så nån slags betydelse måste det ju haft.


Vidare undrar man prästens eller den som skrivit in detta vad han hade för avsikter med att skriva in detta när han ändå inte ändrade det som kvinnan önskat ?
Det känns som att han ville uppmärksamma om att kvinna gjort denna begäran, lite grand som en "tjallare" ?




Flitige Gunnar

[Jens Bornemann]

Hej Gunnar!


Jag är inte så insatt i detaljerna, så någon annan får gärna rätta, men jag tror inte att man ska tolka prästens anteckningar som att han vägrat ändra eller att han försökt göra en markering mot kvinnan.


Det ser ju i husförhörslängden ut som att prästen ändrade där. Efter vigseln 1895 har han strukit ordet piga framför mamman och ordet oäkta framför Anna Adelia. Även där finns anteckningar om att föräldrarna begärt anteckningen och att pappan förklarat barnet för sitt.
Tived (R, T) AI:5 (1885-1896) Bild: 137 Sida: 125


Kolla den här tråden också, där det framgår att det kan ligga arvsrättsliga skäl bakom moderns begäran.

[Sonia Biörkeroth]

Det står att modern velat anteckna barnet som ”sitt”.


Var för att barnet skulle ha arvsrätt efter modern.


Låter ju väldigt konstigt, men för att ett barn som var fött utom äktenskap och så förblev , skulle ha rätt att ärva efter sin mamma. Så infördes denna sk rättighet.

[Gunnar Karlsson]

Mycket intressant, och jag tackar er Jens och Sonja för era svar.


Detta var för mig en mycket stor nyhet att oäkta barn ej hade arvsrätt, trots att dom var biologiskt barn till mamman, och låter lindrigt sagt konstigt. För mig var det en solklar rättighet, och borde varit, men när man ser historiskt på hur kyrkan rent generellt har påverkat människors liv, så ur det perspektivet, så var det nog inte väldigt konstigt i alla fall, men denna präst har då barmhärtigat sig över denna kvinnas önskan och det är då vackert, men jag undrar om kyrkan inte redan då kände sin ställning hotad, så prästerna förstod att dom skulle få stå till svars för "inhuman behandling", och därmed kände sig mer eller mindre tvingade till att tillgodose sådana önskningar.


Idag är jag då övertygad om att detta har för länge sedan ändrats på, men jag följde tråden du Jens rekommenderade, och hittade detta:

"År 1866 föreskrev att oäkta barn under viss förutsättning fick lika med äkta barn taga arv efter sin moder å den egendom, som ej utgör bröstarvinges laglott."

Detta antyder att inte ens 1866 var ett oäkta barn en bröstarvinge. Någon som vet när ett så kallat oäkta barn blev likställt med ett "äkta" barn vad gäller arvsrätten ?


F.G.

[Kristina Gunnarsdotter]

Kopierar ur Barbro Nordlöfs Rättshistoria för släktforskare:
1866 fick oäkta barn en viss arvsrätt efter sin mor, 1905 full arvsrätt efter modern och mödernefränder - men först 1970 full arvsrätt efter fader och fädernefränder.