ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Käderöd på 1600- och 1700-talet  (läst 783 gånger)

2019-08-15, 12:39
läst 783 gånger

Utloggad lissela

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 166
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 12:03
    • Visa profil
Hej!


Har kollat mantalslängderna på Arkiv Digital för stipendiegården Käderöd. I AD börjar längden 1669. Fr o m det året och fram till (åtminstone) 1709 bor Jacob Olufsson på gården. Sedan är det en lucka t o m 1715. 1716 har Rasmus Olsson (min ff ff mf f) tagit över. Jag undrar nu om någon vet om det finns något släktskap mellan dessa arrendatorer eller om det finns några källor som kan bringa ljus över det.


Mvh / Lissela

2019-08-23, 11:00
Svar #1

Utloggad almegius

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 10:41
    • Visa profil
Hej lissela,


Har kollat lite på Käderöds historia. Enligt jordebok 1659 innehades gården av Mårten (Bertilsson från Häröd i Röra sn). Han hade enl biskoptiondelängden 1663-65 ersatts av Jakob Olsson sannolikt genom gifte med Mårtens änka. De fick åtminstone sonen Mårten Jakobsson som levde ca 1670-1708 och bodde på Gunneröd i Myckleby sn. Jag har sedan en notis om att Jakobs hustru dog 1699. Enl en sjökrigslängd 1702 var Jakob 60 år gammal. Han levde som omgift kvar på gården ännu 1709 enl mantalslängden men var 1715 ersatt enl en kontributionslängd av Rasmus Olsson sannolikt genom gifte med Jacobs änka. Detta äktenskap var troligen barnlöst. Enl en avkortningslängd dog Rasmus Olssons hustru den 24 januari 1734. Cirka ett år senare var Rasmus omgift med Elin Rasmusdotter, dotter till Rasmus Nilsson i Naveröd i Röra sn. Rasmus i Käderöd dog mellan 18/9 1759 och 23/9 1760 enl mantalslängderna och efterlämnade änkan Elin och ett flertal barn.
Om nämnda sannolikheter stämmer var Rasmus Olsson inte släkt med Jakob Olsson. Nya källfynd kan förhoppningsvis bringa mer klarhet om samband.


Hälsar Folke

2019-08-23, 19:29
Svar #2

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Vilken är källan till att Elin Rasmusdotter var från Naveröd i Röra socken?

Rasmus Olssons första hustru dör den 27/1 1734 (Riksens Ständers Kontors räkenskaper 1734, s. 298; https://app.arkivdigital.se/aid/v902771.b1870.s299). I mantalslängden 1736 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224216.b1020.s180) har han hustru igen. Och Rasmus och Elins första barn, Anders, föddes den 4/5 1735, enl. släktutredning (Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv FV:58). De bör alltså ha gift sig under 1734.

I charta sigillatalängderna över lysningar 1734 (https://app.arkivdigital.se/aid/v896049a.b190.s265) finns emellertid ingen notering om någon Elin från vare sig Naveröd eller någon annan gård på Orust eller Tjörn som är gift med Rasmus Olsson i Käderöd - men...

I Myckleby vigselbok (C:1, s. 303; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b155.s303) finns som första par 1734 Elin Rasmusdotter från Narveröd (en extra bokstav och det blir en helt annan gård...  :) ) och Rasmus Andersson den 29/9. Dessvärre står det inte var Rasmus kommer ifrån.

Går vi tillbaka till charta sigillata, så ser vi att det i Myckleby socken finns sju lysningar 1734 - och överst står Rasmus Olsson. Men i vigselboken finns bara sex vigslar - och ingen Rasmus Olsson. Inte heller 1735 gifter sig någon Rasmus Olsson i Myckleby; han har alltså inte tagit ut lysning 1734 och gift sig året efter.

Den sjunde lysningen 1734 är Rasmus Andersson, men han står sist. Och den 1/1 1735 gifter sig en Rasmus Andersson, som då naturligtvis måste ha tagit ut lysning 1734. Men det är alltså en annan Rasmus Andersson än han som finns som gift med Elin i vigselboken i september 1734.

Enda förklaringen måste vara att prästen har skrivit fel namn på Rasmus i den första lysningen eller vigseln 1734. Men heter han Olsson (som i lysningen) eller Andersson (som i vigselboken)?

Den 21/11 1745 föds Jon i Narveröd (C:1, s. 364; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b186.s365), son till Nils Rasmusson (Elins bror). Bland faddrarna finns Rasmus på Ödegärdet ('naturligtvis' står bara förnamnet...). Ödegärdet är ett annat namn på Käderöd.

Att Rasmus Olssons andra hustru heter Elin Rasmusdotter framgår av den ovan nämnda släktutredningen i Hvitfeldtskas arkiv; där står dock inte varifrån hon kommer. Men allt tyder alltså på att hon är Rasmus Nilssons dotter från Narveröd i Myckleby socken, född den 23/11 1708 (C:1, s. 115; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b60.s115).

Om det inte finns andra upplysningar i någon annan källa? Kanske var de ute i sista minuten (Anders föddes ju i maj) och gifte sig först 1735? Charta sigillata 1735 finns dock ännu inte hos AD.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-24, 11:27
Svar #3

Utloggad lissela

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 166
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 12:03
    • Visa profil
Mycket intressant läsning! Tusen tack!
/Lissela

2019-08-24, 16:40
Svar #4

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej
Jag har med stort intresse läst era utläggningar om gymnasiehemmanet Käderöd, Stala socken. Väldigt tråkigt att det inte går att belägga varifrån Rasmus Olsson kommer.
Jag undrar dock när det första städjebrevet för Käderöd utfärdades? Vi har gått igenom hela mappen FV:58 Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv, men inte hittat något städjebrev för Rasmus Olsson eller tidigare Jacob Olufsson, som bodde på Käderöd före Rasmus Olsson.


Rasmus och Elin Rasmusdotter får många barn. Sönerna Anders, Olof, Jacob och Rasmus har vi funnit födsel och död för, men inte för deras döttrar, Inger ca 1737, HF Kalseröd, Myckleby och död 1810-10-08 enligt Släktdata, Karin född ca 1739, framräknat från mantalslängd och död 1820-11-06  och sista dottern Börta, som vi bara hittat nämnd i mantalslängderna och i G Schillers släktutredning 1824, som ogift och död. Finns det närmare uppgifter om födsel för dessa döttrar?


Mvh/Gunilla

2019-08-25, 20:48
Svar #5

Utloggad almegius

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 10:41
    • Visa profil
Elin Rasmusdotter, gift med Rasmus Olsson i Käderöd, var bördig från Narveröd i Myckleby sn och inte från Naveröd i Röra sn, vilket uppgavs i mitt förra mail. Beviset om Elins härstamning meddelas i arkivserien om lagfarter, uppbud och inteckningar mm för Orusts och Tjörns härader 2 maj 1738 nr 14 då hustrun Anna Helgesdotter i Otterslätt erkänner lån av Rasmus Nilsson i Narveröd och hans måg Rasmus Olsson i Käderöd.
Rasmus Olssons första? hustru dog enl tidigare uppgift 27/1 1734. Sorgeåret för män var vid denna tid endast 6 månader. Redan 29/9 1734 gifter sig enligt Myckleby kyrkobok en Rasmus Andersson med Elin Rasmusdotter i Narveröd. Efternamnet Andersson måste vara en felskrivning, vid lysning innan och i många mantalslängder från denna tid heter han Rasmus Olsson. Men som äldste sonen får namnet Anders är detta namn sannolikt ett viktigt släktnamn.
Hälsar Folke
[size=78%]                                                                                                                                                                                          [/size]

2019-08-25, 23:00
Svar #6

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Därmed beskräftas uppgifterna i mitt förra inlägg. Tack för det.

Första sonen hette som sagt Anders. Kanske hette Rasmus far Ola Andersson? Eller han kanske hade en styvfar Anders? Om faderns (eller styvfaderns) namn är orsaken till att Rasmus själv av misstag kallas Andersson i vigselboken, så måste alltså prästen ha känt till det, vilket väl i så fall gör det sannolikt att han var från Myckleby pastorat (där också Torp och Långelanda ingår). Men det är naturligtvis bara spekulationer.

När det gäller födelsedatum för Rasmus och Elins döttrar, så lär det nog bli vanskligt att finna dem. Det är bara sönerna som har födelsedatum i Hvitfeldtska-utredningen, och Stalas kyrkobok från den här tiden har som bekant brunnit upp.

Men om man ser när de är med som betalande i mantalslängden första gången, och räknar med att de var 16 år då (15 år i slutet av föregående år när åldern räknades ut), så får vi dessa ungefärliga födelseår: Inger 1737 (vilket alltså stämmer med uppgiften i Mycklebys första hfl; i senare hfl:er är det dock ändrat till september 1735, vilket ju inte kan stämma om brodern Anders föddes i maj samma år), Karin 1741 och Börta 1750.

Men helt pålitliga är inte de uppgifterna, vilket framgår om vi jämför med sönerna som vi har födelseuppgifter på.

Anders skulle varit med 1751 första gången; det året saknas dock bevarad längd, men han är med 1752. Ola var med 1754, vilket stämmer. Jacob skulle varit med 1759, men var inte med förrän 1762. Rasmus (min mf fm mf) skulle varit med 1762, men var inte med förrän 1766.

Om Rasmus och Elin klarade sig undan att betala mantalspenning för sönerna Jacob och Rasmus i tre resp. fyra år eller om de var drängar någon annanstans de första åren framgår ju inte här, men om man letar igenom 1762 års mantalslängd, så kanske man finner "förre drängen" Jacob på någon annan gård med notering att han är hos modern enkan Elin i Käderöd. 1766 (när Rasmus är med första gången) finns det inte längre sådana noteringar i mantalslängden.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-26, 10:04
Svar #7

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej och tack för intressanta svar.


Jag försöker skriva en släkthistoria med utgångsperson Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter  och släktens tid genom åren på Käderöd 1/4 mantal och torpet Hagen, där jag har mina anor ifrån.


Släktforskningen är ju speciell. Så fort man tror sig veta något, vill man veta mer. Så är det i fallet Rasmus Olsson. Jag hittade i våras fotokopior, i en pärm i biblioteket Henån i släkforskarhörnan, från Stala, Käderöd, en avskrift av en "Extraskattemantalen för Orust 1610".   Då finns det enligt denna avskrift en Ambiörn, Olli sönnen, Kari dotteren på Käderöd.  Enligt en annan avskrift av "Kvicktionedelängden 1657" finns det namnen Ambjörn och Mårten på Käderöd. Vad Mårten heter i efternamn står ju inte. Enligt tidigare svar i denna tråd från Folke Almegius, hette Mårten Bertilsson från Häröd i Röra sn. 


Denne Jacob Olufsson, som dyker upp på 1660-talet och gifter sig med Mårtens änka, är ju intressant. Kan han vara son till Olli, som fanns nämnd 1610????? Hur man belägger detta vet jag inte. En teori kan ju vara att Rasmus Olsson är en yngre bror till Jacob, som måste gifta sig med Jacobs änka för att familjen ska kunna behålla arrendet av Käderöd.   Tusen frågor återstår - hur man går vidare för att hitta svaren vet jag inte i dagsläget. Bohuslän var ju danskt under stor del av 1600-talet och alla svar finns inte i svenska arkiv utgår jag ifrån.


När första städjebrevet skrevs hade varit intressant att veta. Ska försöka ta reda på detta via Landsarkivet och Hvitfeldtska stipendieinrättningens arkiv.


Mvh/Gunilla




2019-08-27, 01:26
Svar #8

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Att Rasmus Olsson är gift med Jacob Olssons enka är troligt, eftersom Rasmus i längderna har barn som är för gamla för att vara hans egna - om han inte var gift före 1715 vill säga.

Men att Rasmus och Jacob är bröder är inte troligt. Åldersskillnaden är alldeles för stor, om man utgår ifrån när de båda är med som gifta i längderna första gången och när Rasmus dör; 40-50 år bör det vara.

Och om Rasmus var gift med Jacobs enka, så är det inte bara mindre troligt att de var bröder - det är absolut uteslutet. Man hade nämligen den barocka hokuspokusidén på den tiden att det uppstod blodsband mellan man och hustru genom vigseln... En man kunde därför inte gifta sig med sin avlidne brors enka eller sin avlidna hustrus syster. Och en kvinna kunde följaktligen inte gifta sig med sin avlidna systers enkeman eller sin avlidne mans bror. Det vore blodskam (incest). Varför det då inte också var blodskam varje gång som man och hustru gick till sängs har jag aldrig lyckats förstå...  :)

Och om Rasmus ändå hade hoppat i säng med sin brors enka utan prästerlig välsignelse (som de alltså inte hade kunnat få), så hade båda avrättats och bränts på bål!

Det är riktigt att handlingar från Båhusläns norska tid inte finns i svenska arkiv (med några få undantag). Det mesta finns i Köpenhamn - och länsräkenskaperna finns på nätet. Läs mer om detta i Båhus Arkivguide:

På sidan om Båhus län finns uppgifter om vilka gamla räkenskaper som finns. Och på sidan Båhusläns norska länsräkenskaper på internet finns länkar till handlingarna i Arkivalier Online (den danska motsvarigheten till SVAR) och de få som finns i Digitalarkivet (den norska motsvarigheten).

Observera att Båhuslän är en gammal norsk - inte dansk - provins. Att Norge hörde till Danmark gör ju inte Båhuslän danskt - lika lite som det blev svenskt när det hamnade innanför Sveriges gränser...  :)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-27, 08:59
Svar #9

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej
Tack för svar. När det blir tid över får jag ägna mig åt att forska i Rasmus Olssons liv och leverne före han gifte sig med Elin Rasmusdotter.  Jag tycker det skulle vara helt fantastiskt om det gick att bevisa att "familjen" levt på Käderöd under flera hundra år.  :) Vi sitter ju i samma träd, även om jag härstammar från Anders Rasmusson.


Vill du dela med dig av vad du själv har om Rasmus, bl a där du skriver att han har äldre barn i längderna, tar jag gärna emot den informationen.
Mvh/Gunilla

2019-08-27, 15:12
Svar #10

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I mantalslängderna 1722-1725 har Rasmus en dotter. 1726-1729 har han en son och en dotter. 1730-1731 en dotter. 1732 saknas längd. 1733 en son och en dotter. Och 1734 har han inga barn.

Och går vi till Riksens Ständers Kontors räkenskaper (som 1719 och 1723-1731 har längder som motsvarar mantalslängerna, men upprättade senare, så att ändringar i början av året är med), så har han följande antal barn:

1723-1725 en dotter. 1726 en son och två döttrar. 1727-1728 en son och en dotter. 1729-1731 en dotter.

I RSK 1736 ingår många års avkortningslängder, och under 1729 (f. 333v; https://app.arkivdigital.se/aid/v902772.b2350.s334) står vid Rasmus: "en son död först på året 1729".

Alla barnen är namnlösa i båda serierna med längder. Det går alltså inte att veta om det är samma barn som är med ett år som åren före och efter. Men det är åtminstone två söner (eftersom en son dör 1729, och en son är med 1733), och åtminstone två döttrar (eftersom två döttrar är med samtidigt 1726).

Den dotter som är med 1722 måste vara född senast 1706 (15 år i slutet av 1721). Och den son och den dotter som dyker upp 1726 måste vara födda senast 1710. Och sonen 1733 måste vara född senast 1717.

De tre förstnämnda är alltså helt säkert Rasmus styvbarn om han gifte sig första gången omkring 1715. Den siste sonen kan också vara det, men kan ju också vara Rasmus egen.

Jacob och hustru är med i mantalslängden 1710. Sedan saknas längder 1711-1715. Och 1716 är Rasmus och hustru där.

Men i mantslängdsluckan finns jordeböcker. 1713 är Jacob kvar, men 1715 har Rasmus tagit över. 1714 finns det ännu ingen jordebok på nätet - men i original i både lands- och riksarkiv. Om vi har tur, så står enkans namn där, och inte bara "Enkan" som det ofta står... (Jag misstänker att hon heter Inger, eftersom Rasmus och Elins äldsta dotter heter det.)

Hur som helst borde hon stå för bruket i den jordeboken - om nu inte Rasmus tagit över redan då, gift med en dotter till Jacob. Det är ju faktiskt också ett alternativ. Och då kan de ju ha bott någon annanstans först, och alla barnen är Rasmus egna.

Många spekulationer blir det när man inte vet...  :)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-27, 15:59
Svar #11

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej
Tack för mycket intressant information. Inser att när jag skrivit färdigt den släkthistoria, som jag nu har börjat med, måste jag besöka Landsarkivet i Göteborg för att kolla jordeboken du skriver om.  Skönt att ha något att se fram emot!  :)
Mvh/Gunilla

2019-08-28, 08:24
Svar #12

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Den som söker finner!  ;D

Rasmus var gift med Jacobs enka. Han är alltså inte släkt med Jacob - men det betyder inte att vi inte är det...  :) Allt tyder nämligen på att Jacob Olsson är Elin Rasmusdotters morfar!

Vid vintertinget 1749 (§ 41, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b32) tvistar Rasmus i Käderöd med granngården Trolltorp (som också är en gymnasiegård). Tvisten gäller var gränsen ska gå i skog och utmark, och Rasmus hänvisar till en dom från 1624. Det beslutas att en syn ska hållas.

Synen hålls den 21/8. I protokollet (inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b312) säger ett av vittnena att han "för 40 år sedan tjente i Kjäderöd hos den nu twistande partens Rasmus Olofssons företrädare i äcktenskapet Jakob". Rasmus själv anger som bevis för sin version, förutom den gamla domen, att "hans döda Swärmoder Barbro Jakobsdotter ther öfwer lemnat honom sin Attest d:n 27. Julii 1731". (Jag förmodar att hon levde när hon skrev den...  :) )

Då är frågan: Är det hans första svärmor - eller den andra, som i så fall vid utfärdandet av attesten ännu inte hunnit att bli hans svärmor? Flera saker talar för att det är den andra, alltså Elins mor:

1) För att kunna uttala sig om var gränsen går, så måste man ju ha bott på Käderöd. Möjligen på Trolltorp, men eftersom hon vittnar till Rasmus och Käderöds fördel, så är det inte särskilt sannolikt.

2) Om Barbro är Rasmus första svärmor, så är hon också Jacobs andra svärmor. Och i så fall kan hon inte vara född där, eftersom det inte finns mer än en Jacob på Käderöd i mantalslängderna. Ja, det finns inga fler hushåll där alls, så hon kan inte heller vara gift dit. Om hon har bott där, så har hon i så fall flyttat dit när dottern gifte sig med Jacob. Men vad är det i så fall för poäng med att hon vittnar om var gränsen går? Det kunde ju i så fall lika gärna dottern göra själv. Barbro måste ju ha gammal kunskap om gränsen, eftersom hon skriver den attesten om saken. Enda slutsatsen måste då vara att hon är född där, och alltså är Jakob Olssons dotter.

3) Rasmus första hustru är betalande i mantalslängden 1731, men "utgammal" (över 63 år) 1733. Hon måste alltså vara minst 63 år i slutet av 1732, kanske redan 1731 om hon var utgammal också i den nu försvunna 1732 års längd. Hon bör alltså vara född omkring 1668/69. Nu fanns det ju inga födelseböcker då, så man får ta åldern med en nypa salt, men på ett ungefär bör det väl stämma. Hennes mor bör då vara född allra senast 1650, mer troligt senast i mitten av 1640-talet. Attesten skrevs 1731. Visst är det teoretiskt möjligt att Rasmus svärmor kan ha varit runt 90 år när hon gav honom sin attest (ett av de andra vittnena hänvisar till sin hustrus 90-åriga moster  :) ), men det är trots allt betydligt troligare att hon inte var det.

4) Det finns en Barbro Jacobsdotter i Narveröd. Den slöe prästen har ju inte skrivit mödrarnas namn i födelseboken, men Barbro är vittne vid dopet av Ola Esbjörnssons son Lars i Gunneröd den 26/8 1716 (Myckleby C:1, s. 175; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b90.s175). Och när samme mans son Jacob döps den 7/3 1731 (s. 281), så är Rasmus Nilsson (Elins far) i Narveröd vittne.

5) Brukningsrätten till gymnasiegårdarna gick i arv, ungefär som äganderätten till skattegårdar. Det var ju därför man gjorde utredningen på 1800-talet. Om jag minns de detaljerna rätt nu (de pappren ligger nedpackade någonstans...  :) ), så gällde det vem som skulle få ta över det bruk som Rasmus och Elins dotter Karin haft. Hon dog barnlös, och hennes man Mårten Torbjörnsson fick en dotter i andra giftet. Och när både Mårten och andra hustrun var döda, så var frågan om brukningsrätten skulle gå vidare till dottern. Men det gjorde den inte, för att Mårten bara var gift till gården. Då borde ju detsamma gälla Rasmus barn i andra giftet (med Elin) - de borde inte få ta över bruket, eftersom Jacob har många barn (förmodligen i båda giftena). Men det är ju Rasmus och Elins barn (Karin och Rasmus) som tar över. Enda slutsatsen måste då vara att det är på Elins sida som brukningsrätten går vidare.

Allt talar alltså för att Rasmus svärmor Barbro Jacobsdotter är Elins mor och Jacob Olssons dotter.

En av parterna i domen från 1624 (som Rasmus hänvisar till) är Ambjörn i Käderöd. Och ett av vittnena 1749 kom till Trolltorp som torpare 1721, och då hade hans hustrus 90 år gamla moster Ingrid Jonsdotter visat var gränsen gick. Ingrid borde alltså vara född runt 1630 (med en stor nypa salt...  :) ). Hennes far Jon Ambjörnsson var, enligt samma vittne, född på Käderöd. Han måste då vara son till Ambjörn i domen 1624 (även om det inte står här). Men om Ingrid och hennes far, och därmed också Ambjörn, på något sätt är släkt med Jacob framgår inte.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-28, 09:37
Svar #13

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej
Så intressant information. Jag har ju gått igenom alla handlingar som finns i stipendiefondens arkiv om Käderöd och har Mårten Torbjörnssons kamp om arrendet av Käderöd i färskt minne. Blodsbandet med föregående arrendator var ju mycket väsentligt och anledningen till att min ana Anders Olsson och Elsa Andersdotter fick städjebrev 1825. Det var ju Elsas pappa som var blodsbandet och att Elsas äldre syskon inte var intresserade av arrendet.


Du är verkligen duktig på att hitta i 1600/1700-tals världen och läsa dessa texter, som jag själv tycker är jättesvåra.


Tack
Mvh/Gunilla

2019-08-28, 11:20
Svar #14

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I mantalslängden 1709 står att Mårten i Gunneröd i Myckleby socken är död. Och i jordeboken samma år står enkan för bruket. 'Naturligtvis' är hon namnlös på båda ställena...

I mantalslängden har hon en dräng Ola, och nästa år är det Ola med hustru som finns i mantalslängden. Det är väl en inte alltför vild gissning att hon har gift om sig med drängen.

Går vi så till uppbudsprotokollen vid höstetinget 1738 (§ 18, när köpet protokollförs) och hösttinget 1745 (§ 46, när han får första uppbud), så ser vi att Mårten Olsson i Gunneröd har köpt 2 öresbol av sina bröder Esbjörn och Lars Olssöner, och 1 öresbol av sina systrar Ingjerd och Elin Mårtensdöttrar (gifta med Jon Esbjörnsson i Svennungeröd resp. Ola Jonsson). Jorden var arv efter deras mor Karin Marcusdotter. (Jag har använt Hans Ganstrands avskrift av hovrättens exemplar. Originalet finns ännu inte hos Arkiv Digital, och dessa år saknas i häradsrättens arkiv.)

Här har vi alltså en Karin Marcusdotter i Gunneröd, som har varit gift med en Mårten och en Ola, och med Ola har hon en son Lars.

Ser vi sedan vad Folke skriver om Jacob Olssons och hans första hustrus son Mårten, alltså att han bodde i Gunneröd (fast det vill jag gärna ha källan till...  :) ), så minskar ju inte det sannolikheten för att Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd. När hon var dopvittne i Gunneröd 1716, så var barnets (i kyrkoboken anonyma) mor Karin Marcusdotter, som tidigare varit gift med Barbros bror Mårten Jacobsson.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-28, 19:23
Svar #15

Utloggad almegius

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 10:41
    • Visa profil
Mer om Käderöd. I Långelandas kyrkobok står den 1 januari 1700 "copulerades Jacob Olufson och Ingierd Erichsdotter uti Togestala". Det måste vara samma kvinna "Inger Erichsdotter på Ögierdet" som nämns som fadder på Kullenborg under Vräland 10/6 1702. Det är därför Rasmus Olsson kallar sin äldsta dotter i andra giftet för Inger. Erik är ett rätt ovanligt namn i våra trakter vid denna tid så det finns kanske chans att spåra hennes far. Återkommer med mera info.
Hälsar Folke

2019-08-28, 19:30
Svar #16

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej


Ni är fantastiska båda två.  Jag har idag varit på Landsarkivet i Göteborg, egentligen i ett helt annat ärende, men tog in Jordeboken från 1714 och fotograferade vad som stod om Käderöd.  Har inte laddat in fotona ännu, men gör det imorgon. Jag delar gärna med mig av bilderna.  Vart? Såg dock inget kvinnonamn.
Mvh
Gunilla

2019-08-29, 22:34
Svar #17

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jordeboksfotot kan kan du lägga in här som en bilaga till ett inlägg.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-30, 08:46
Svar #18

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej
Lyckades missa tidigare var jag skulle bifoga bild. Här kommer 2 bilder, dels boken, dels texten om Kiederöd. Hoppas det är ok.
Mvh
Gunilla


2019-08-30, 08:50
Svar #19

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej


Jag har inte kunnat översätta exakt vad som står, förstår dock innehållet totalt sett.  År 1664, som nämns, uppfattar jag som år när Gymnasieinrättningen tar över Käderöd. Stämmer detta?


Skulle väl i så fall innebära att Jacob Olufsson var den förste arrendatorn på Käderöd?


Mvh
Gunilla

2019-08-30, 10:13
Svar #20

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Där står 'naturligtvis' bara att den namnlösa Enckan brukar gården...

Det som står i marginalen är:

"Under Gymnasij Säteg. Sundsby
och niuter der af efter Kongl. Resol.
A:o 1664 1/2 Contributionen med Skiutz och
arbetz penningarne..."


Men ser man vad det står på Trolltorp ovanför, så står det "...hwar af Götheborgz Gymnasium niuter 1/2..." o.s.v. Detta är gamla norska skatter som den svenska kronan behöll efter erövringen 1658. Jag är inte säker på hur texten ska tolkas; om det innebär att de fick nedsättning med hälften av dessa skatter, eller om hälften av skatten skulle betalas till gymnasiet i stället för till kronan.

Stipendieinrättningen kom till genom Margreta Hvitfeldts donationsbrev 1664, men trädde inte i kraft förrän efter hennes död 1683.

När det gäller de två granngårdarna Käderöd och Trolltorp, så hade hon tillpantat sig dem från lagmannen Hans Fransson år 1660. Detta framgår av länets kopiebok (landskontoret EIX:1a-b):

Dels av sammandraget på sidan 938 i 1b (https://app.arkivdigital.se/aid/v50640.b322.s938), dels av avskriften av avtalet mellan Hvitfeldt och Fransson på sidan 395 i 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v95.b286.s395). Och på nästa sida (396) säger Fransson att Anders och Arved i Trolltorp och Ambjörn och Mårten i Käderöd här efter skall svara Hvitfeldt för deras gårdars rättigheter "saa som I ud aff Arilds Tid tillforn och till mig giort och giffuedt haffuer". (Med reservation för tydningen av kråkfötterna.)

Man kan också se i gamla länsräkenskaper att det står under Käderöd att Ambjörn påbor och lagmannen har bygseln.

Tydligen återlöstes aldrig panten, eftersom de förblev gymnasiegårdar.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-08-30, 16:52
Svar #21

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej och väldigt mycket tack. Så mycket du kan och dessutom så duktig på att läsa denna svåra stil.
Nu har jag massor av källor att titta på.  :D 


Eftersom släktberättelsen jag håller på med startar med att Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter har gården och tiden som följer tills släkten förlorar gården på 1860-90 talet, så får allt som jag lärt mig nu vänta lite innan jag kan ta med det i släkthistorien.  Jag tycker dock att det är fantastiskt att "vår släkt" har funnits på Käderöds ägor under flera hundra år, även under norska tiden.


Tänk om det gick att få fram varifrån denne Rasmus Olsson kommer ifrån. En önskedröm! Inser att detta är mer än en 10 000 kr-fråga.


Mvh
Gunilla




2019-09-01, 15:25
Svar #22

Utloggad jaxner

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2019-09-01, 19:36
    • Visa profil
Följer denna tråd med stort intresse. Angående Rasmus Olsson i Käderöd vill jag dela med mig av följande domboksfynd:

Extra ting i Svanesund 1726-09-13 med Orust och Tjörns härader

§ 134 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b1980)

Rasmuss Ollsson i Kiäderöd anklagades för det en
hans dotter Ingiäl och en Son benämbd Mårten
Jacobsson ey äro angifne i 1725 åhrs mantalslängd.
Rasmuss swarade att dotteren har siukdom, som
Rätten nogsamt kunnigt är af en här wid Rät-
ten öfwer henne förr afdömbd saak, och angående
Sonen kan Rasmuss ey neka till, att han ju warit
15 åhr den tijden 1725 åhrs mantalsskrifning höltz, men
förebär att han ey kunde wetta denna Mårtens
ålder, efter han är stiuffader åth honom, men
som sådant förewändande ey kan befria honom
ifrån tilltahl och answar, emedan han bör an-
gifwa sitt folck, och således föruth giöra sig om
deras ålder kunnig; altså resolverades det bör
Rasmuss Ollsson hwad Sonen angår, för det han
honom ey angifwit, böta 20 D:r S:mt, men emedan
af Ransakning wid sidstl:ne Höste Ting nog är kun-
nigt om denna hans stiufdotters siuklighet,
så warder Rasmuss hwad henne angår från
plicht frikiänd.

§ 145 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b2150)

Rasmuss Ollsson i Kiäderöd som den 19 hujus blif-
wit dömbd att böta för dess stiufson Mårten
ey war skrifwen i mantahl begiärade nu att
ett Extract som kyrkioherden Neuring af
Stahla kyrkiobook gifwit honom, angående
samma stiufsons ållder, måtte inprotocol-
leras, hwilket Extract sålunda lyder:
A:o 1709 den 27 Januarii blef Mårten Jacobsson
på Ödegierdet /: som eljest i Jordeboken kal-
las Kiäderöd :/ född, hwaraf som denna gåsse
ey warit stort öfwer sina 15 åhr wid 1725
åhrs mantalsskrifning, och han som stiuf-
fader är ey kunde så wist wetta sin
stiufsons ålder, så förmenar han att
han kunde framdeles förskonas från
den honom pålagde plichten.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:654 (1726-1726) (AID: v377444a NAD: SE/VALA/0382503)

Självklart blir man ju nyfiken på den "Ransakning wid sidstl:ne Höste Ting" som tydligen har berört hans styvdotters sjukdom, men den har jag inte lyckats finna ännu.

2019-09-01, 17:11
Svar #23

Utloggad jaxner

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2019-09-01, 19:36
    • Visa profil
Efter lite letande hittade jag denna ransakning som hölls vid vintertinget samma år:

Anno 1726 den 15 Februarii begyntes
ordinarie Tinget med Oroust och Tiörns
härader på wanligit Tingställe Swanesund [...]

§ 11 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b300)
CronoBefallningzmanens Betiänte Monsieur Anders
Ahlquist anklagade pigan Ingiel Jacobsdotter i
Kiäderöd för det hon andra Juhledagen i Stahla
kyrkia och bänken under gudztiensten skall h: v:
orenat sig per posteriora; till hwilket Ingiel
aldeles nekade, derföre stältes till wittne
pigan Hindrika Ollssdotter, Karin Nilssdotter och
hustru Sophia Tållesdotter, hwilka utan Jäf
wittnes Eed aflade, ther efter särskilt wittnade

1:o Sophia Tållesdotter, att när hon kom ifrån
altaret och efter Prädikan hade offrat, då
sade Karin Nilssdotter till henne, gå intet så
långt in i bänken, se hwad der ligger, och då såg
wittnet orenligheten liggande i bänken, hwilken
illa stank och war af folk, men hwem det giort
weth wittnet ey, ey heller om det war mitt före
der Ingiel satt.

2:do Hindrika Ollssdotter att hon såg det Ingiel
gret och lutade neder i bänken sittiande, och der
före frågade pigan Anna Erikzdotter som satt
näst in till Ingiel, hwad det felar Ingiel om
hon har ondt eller hon gråter för det hennes
moder war siuk, hwar på Anna swarat att
Ingiel hade ondt, och derföre sade wittnet att
det woro bäst hon då gingo uth, och såg hon oren-
ligheten liggande i bänken mitt före der Ingiel
sutit, och befans lukten icke så länge de sutto stilla
i bänken, utan när wittnet hade warit wid Her-
rans H: Nattward och en del de andra offrat,
då förmärktes orenligheten liggande der som
Ingiel sutit, men Ingiel gick uhr kyrkian sedan
hon hade offrat.

Begge förenämbde wittnen tillspordes om de för-
märkt Ingiel warit druken den gången? swarade
ney det hafwa de ey förstådt widare än hon eljest war siuklig

3:o Karin Nilssdotter, att hon om annan dag Juhl
war fadder till barn, och som hon derföre skulle offra
så satt hon ytterst wid stohldören, men Ingiel war
den fiärde ifrån henne, derföre hon märkte hwar-
ken lukt eller orenlighet så länge som alla såto
stilla, men när hon hade offrat, så gick Sophia, Anna
och Ingiäl fram att offra, men Hindrika satt
qwar, och då wittnet kom tillbaka och skulle gå
i stolen, så såg hon orenligheten, derföre hon stälte
sig ytterst igen der hon förr stådt och luktade detta
illa och war af folk, men hwem det giort weth hon
ey, icke seendes efter om det war mitt före der In-
giel sutit ey heller såg eller weth hon om Ingiäl
war siuk eller nykter, men något der efter gick
kyrkans bön för henne 2 à 3 Söndagar och hon låg
siuk, det de öfriga wittnen och afsade.

Pigan Anna Erikzdotter på Röra mark som denna
saak för kyrkiowärden Per Börjesson angifwit, giorde
den berättelsen, att hon såg det orenligheten låg
mitt under på golfwet der Ingiäl suttit.

Kyrkiowärden Per Börjesson berättade, att när
Anna för honom om orenligheten omtalat, då
straxt efter mässan war uthe, gick han i kyrkian
och såg den samma otukten, finnandes at den
war då nyligen giord och låg mitt i bänken, hwil-
ken blef der och qwarliggande till 5:te dagen
då Ingiäl det siälf uthsopade efter kyrkiowär-
dens förmaning fast hon nekade der till att hon
burit sig så illa åth, på det derom ey skulle blif-
wa mehra talat.

Efterfrågades om kyrkioherden i församblingen Hr
Mathias Neuring ey här om är notifierad, då kyrkio-
wärden berättade att Hr kyrkioherden der om in-
gen kundskap kan afgifwa, utan ingafz hans attest
af den 12 hujus, der utj betygas om Ingiäl Jacobs-
dotters siukdom, att kyrkians förbön gådt för
henne några gånger nästledne Juletijd.

Eljest berättade kyrkiowärden så wäll som de af
nämbd och tingzallmogen som henne kiänna, att
Ingiäl är siuklig på 2 à 3 sätt förutan det hon
då war siuklig. Ingiäl nekade att hon weth
sig giort denna lasten och förebär sin siukdom,
men om sidor nekade icke der till, och betygade både
Cronobetiänterne och nämbden att det är almänt
kunnigt att Ingiäl är mycket siuklig, samt eljest
till sinnet icke aldeles förståndig.

Resolutio.

Såsom pigan Ingiäl Jacobsdotter i Kiäderöd med edel.
wittnen utj Ransakningen icke allenast är öf-
wertygad att hon annan dag Juhl sutit neder
i bänken utj Stahla kyrkia haft ondt och gråtet
utan att under henne på golfwet när hon gådt uhr
bänken blifwit förmärkt att hon h: v: sig per posteriora
orenat, utan och hon omsidor sådant ey kunnat
förneka, men der hoos nogsamt är betygat om
hennes swaghet och siukdomar; altså efter kongl.
förordningen den 22 Decembr 1686 dömmes pigan
Ingiäl Jacobsdotter att för dess förbrytelse och för-
argelse i kyrkian böra böta 50 D:r S:mt, men som
hon ey mäktar penninge botum, att sittia fiorton
dagar i fängelse på wattn och bröd, samt sedan
stånda oppenbara kyrkioplicht.

2019-09-01, 22:48
Svar #24

Utloggad almegius

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 10:41
    • Visa profil
Mer fynd i domboken, något om Jakob Olssons härstamning, från Orusts och Tjörns dombok den 13/11 1690 mål nr 12:
Jakob i Käderöd stämmer sin morbror Tolle Torgersson i Västra Kollungeröd i Långelanda sn om lösningsrätt till odelsjorden där. Jakob har med sina syskon efter sin mor ärvt 1 öresbol samt därutöver 7 1/5 penningbol jord efter en broder och syster (till modern?) som dött barnlösa. Simon i Åker i Myckleby sn uppbjuder nu 3 öresbol och 2 2/5 penningbol jord i samma odelsjord, som Jakob medges inbörda för 15 daler per öresbol. Vidare tilldöms Jakob rätt att inlösa lika stor andel i gården av sin morbror Tolle Torgersson. Därmed kommer Jakob att inneha 8 öresbol jord, som är 1/3 av gården.
Jag har sedan inte följt upp ärendet så för mig är det ovisst hur det slutfördes.
Om släkten i Västra Kollungeröd kan jag citera ett utdrag från kopskattelängden 1645:
Thorgier, Ellen qvinden, Tolle sönnen, Jon sönnen, Helle dotteren.
Hälsar Folke
                                         

2019-09-02, 09:18
Svar #25

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det tinget där Rasmus fälls för att inte ha angivit alla vid mantalsskrivningen var ett extra ting som tydligen bara handlade om dels personer på Orust och Tjörn som var anklagade för "undandöljande" av skattepliktiga personer vid 1725 års mantalsskrivning, och dels "ämbetsförseelse" av befallningsmannen Tillroth. Där kan det nog gå att hitta mycket intressant om man lusläser alla mål.

Domen mot Ingjerd Jacobsdotter är ju fullkomligt sanslös. Hon var sjuk ock kunde inte rå för att hon spydde i kyrkan. För det skulle hon sitta fjorton dagar på vatten och bröd. Det lär hon inte ha blivit friskare av... Men så var detta också på den tiden när Sverige var en fundamentalistisk religiös stat av samma art som vissa andra länder i dag.

Det är pinsamt att en av mina förfäder satt med i nämnden som fällde domen.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-09-02, 09:22
Svar #26

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det måste vara en bror och en syster till Jacob själv som dött barnlösa och efterlämnat 7 1/5 penningsbol. Om det hade varit syskon till modern, så skulle det i stället varit 3 öresbol, eftersom modern ärvt 1 öresbol. Systern skulle ju då också haft 1 öresbol, och brodern dubbelt.

Moderns 1 öresbol var alltså vad Jacob och hans ännu levande syskon hade. Slår man ihop det med 7 1/5 penningsbol (som Jacobs döda syskon alltså hade ärvt efter modern), så blir det exakt hälften av morbrodern Tolles 3 öres- och 2 2/5 penningsbol, eftersom det går 12 penningar på 1 öre. Det stämmer alltså med att det är en syster- och en broderlott.

Simon i Åker hade tillpantat sig en lika stor andel som Tolle hade, vilket alltså måste vara ytterligare en broderlott alternativt två systerlotter.

Om vi fortsätter räkningen, så visar detta också att en systerlott bland Jacobs syskon var 2 2/5 penningsbol (d.v.s. 1/3 av de döda syskonens andel). Detta betyder att Jacobs egen arvedel var 4 4/5 penningsbol, och de övriga levande syskonens andel var 7 1/5 penningsbol. De sistnämnda var alltså antingen en bror och en syster eller tre systrar.

För den som vill läsa målet, så finns hovrättens exemplar här: https://app.arkivdigital.se/aid/v49282.b109
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-09-12, 16:40
Svar #27

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej!  Efter att ha tittat på skivan med rekonstruktionen av Tegneby pastorat och uppgifterna där om personer på Käderöd, så hittade jag att Ambjörn hette Esbjörnsson i släktnamn.  Hur stämmer detta med att sonen heter Mårten Bertilsson?  Borde inte denne Mårten heta Ambjörnsson, om han är son till Ambjörn?


Om Jacob inte är släkt med Ambjörn, utan bara gifter in sig till Käderöd via denne Mårtens änka, hur kan då Jacobs barn med en redan ingift änka få arrenderätt till Käderöd, d v s om Barbro Jacobsdotter är dotter till Jacob, vilket verkar troligt enligt vad ni skrivit och därmed Elin Rasmusdotter är den som gör att Rasmus Olsson kan bli arrendator på Käderöd och deras barn i sin tur ärva arrenderätt.


Jämför man vad som hände på 1820-talet efter Karin Rasmusdotters död, kunde ju inte Mårten Torbjörnssons dotter Christina ärva arrenderätten eftersom hon inte var barn till Karin, utan till Mårten Torbjörnssons andra hustru.


Var hittar man Hans Ganstrands avskrift av hösteting 1738 paragr 18 och 1745 paragr 46?


Tittade på Landsarkivet efter Charta sigillata 1735 och den finns inte. Det var fler år på 1730-talet som inte fanns heller.


Svårt att inte tänka på 1600/1700-talet efter era inlägg. Har nu börjat fundera på vad jag kan ta med av det som kommit fram genom era inlägg och den restaurerade skivan.
Mvh
Gunilla




2019-09-12, 17:06
Svar #28

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Mårten var inte son till Ambjörn. Han kom, enligt vad Folke skriver (men jag vill gärna veta källan till det...  :) ), från Häröd i Röra socken.

Förmodligen var Mårten gift med en dotter till Ambjörn, och denna Ambjörnsdotter gifte sedan förmodligen om sig med Jacob Olsson. Och i det sistnämnda äktenskapet föddes Barbro Jacobsdotter, som i så fall är dotterdotter till Ambjörn.

Och Barbros dotter Elin Rasmusdotter var gift med Rasmus Olsson, och deras barn tog sedan över Käderöd.

Och därmed är kedjan obruten från Ambjörn.

Ganstrands avskrifter av uppbuden 1735-1745 finns här: http://morlanda.se/uppbud.pdf
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-09-12, 17:32
Svar #29

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej och tack för snabbt svar.


Hittade en Jordebok från 1570-talet på Arkiv Digital. Landskontoret (O)GIIIaa:1 (1573-1574) Bild 463/sid 909. Jag uppfattar det som om det står att det finns en Rasmus på Käderöd. Stämmer det?


Mvh
Gunilla

2019-09-12, 21:59
Svar #30

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Vem menar du då? Jag kan inte se vare sig någon Rasmus eller Käderöd där...
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-09-13, 14:43
Svar #31

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Hej


Du läser ju dessa kråkfötter bättre än jag gör. Rad 6 uppifrån trodde jag det kunde stå Käderöd på och Rasmus på mannen.


Mvh
Gunilla

2019-09-13, 15:04
Svar #32

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Esbiornn i Seckebeck får jag det till.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-09-13, 15:30
Svar #33

Utloggad hojdengunilla

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 20
  • Senast inloggad: 2019-09-14, 18:29
    • Visa profil

Tack. Tur det finns någon att fråga om kråkfötter. :)


Om vi ska gissa ålder på Rasmus Olsson - Han måste väl ha varit åtminstone 25 år när han gifter sig med Jacobs änka. Året för denna vigsel känner vi väl inte till? Rasmus borde väl då ha varit född någon gång under 1680-talet. Det skulle dock göra honom ganska gammal när han dör 1760/1761.


Denne Ambjörn Esbjörnsson borde ju vara född på 1570-talet för att kunna ha två barn som är över 15 år 1610?


Tänker jag fel?


Mvh
Gunilla

2019-09-14, 01:26
Svar #34

Utloggad jts

  • Jörgen Tollesson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3349
  • Senast inloggad: 2019-09-17, 15:10
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Kort svar på din sista fråga: Nej.  :)

Ett lite längre svar:

Rasmus gifter sig första gången omkring 1714. Det året står ju Jacobs enka för bruket i jordeboken, och året efter har Rasmus tagit över. Han måste ju åtminstone ha varit myndig när han gifte sig, så senast omkring 1693 bör han vara född; förmodligen några år tidigare.

Ambjörn har förmodligen också varit gift två gånger. Dels har han som sagt barn som är skattepliktiga redan 1610 (men jag är inte säker om gränsen var 15 år då också). Dels har han (förmodligen) en dotter som gifter sig med Mårten i mitten av 1650-talet (när han dyker upp i skattelängderna på Käderöd), och då bör vara född omkring 1630. De kan i och för sig ha gift sig tidigare och bott någon annanstans först, men hon lever trots allt till omkring 1699 (Jacob har hustru 1698, men inte 1700).

Barn med 30-40 års ålderskillnad kan ju inte ha samma mor. Och om de äldsta barnen är födda på 1590-talet, så borde Ambjörn vara född omkring 1570. Om det är samme Ambjörn hela tiden, och inte en Ambjörn Ambjörnsson som finns där på 1650-talet...  :)
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna