Käderöd på 1600- och 1700-talet

[Lissela Carlson]

Hej!


Har kollat mantalslängderna på Arkiv Digital för stipendiegården Käderöd. I AD börjar längden 1669. Fr o m det året och fram till (åtminstone) 1709 bor Jacob Olufsson på gården. Sedan är det en lucka t o m 1715. 1716 har Rasmus Olsson (min ff ff mf f) tagit över. Jag undrar nu om någon vet om det finns något släktskap mellan dessa arrendatorer eller om det finns några källor som kan bringa ljus över det.


Mvh / Lissela

[Folke Almegius]

Hej lissela,


Har kollat lite på Käderöds historia. Enligt jordebok 1659 innehades gården av Mårten (Bertilsson från Häröd i Röra sn). Han hade enl biskoptiondelängden 1663-65 ersatts av Jakob Olsson sannolikt genom gifte med Mårtens änka. De fick åtminstone sonen Mårten Jakobsson som levde ca 1670-1708 och bodde på Gunneröd i Myckleby sn. Jag har sedan en notis om att Jakobs hustru dog 1699. Enl en sjökrigslängd 1702 var Jakob 60 år gammal. Han levde som omgift kvar på gården ännu 1709 enl mantalslängden men var 1715 ersatt enl en kontributionslängd av Rasmus Olsson sannolikt genom gifte med Jacobs änka. Detta äktenskap var troligen barnlöst. Enl en avkortningslängd dog Rasmus Olssons hustru den 24 januari 1734. Cirka ett år senare var Rasmus omgift med Elin Rasmusdotter, dotter till Rasmus Nilsson i Naveröd i Röra sn. Rasmus i Käderöd dog mellan 18/9 1759 och 23/9 1760 enl mantalslängderna och efterlämnade änkan Elin och ett flertal barn.
Om nämnda sannolikheter stämmer var Rasmus Olsson inte släkt med Jakob Olsson. Nya källfynd kan förhoppningsvis bringa mer klarhet om samband.


Hälsar Folke

[Jörgen Tollesson]

Vilken är källan till att Elin Rasmusdotter var från Naveröd i Röra socken?

Rasmus Olssons första hustru dör den 27/1 1734 (Riksens Ständers Kontors räkenskaper 1734, s. 298; https://app.arkivdigital.se/aid/v902771.b1870.s299). I mantalslängden 1736 (https://app.arkivdigital.se/aid/v224216.b1020.s180) har han hustru igen. Och Rasmus och Elins första barn, Anders, föddes den 4/5 1735, enl. släktutredning (Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv FV:58). De bör alltså ha gift sig under 1734.

I charta sigillatalängderna över lysningar 1734 (https://app.arkivdigital.se/aid/v896049a.b190.s265) finns emellertid ingen notering om någon Elin från vare sig Naveröd eller någon annan gård på Orust eller Tjörn som är gift med Rasmus Olsson i Käderöd - men...

I Myckleby vigselbok (C:1, s. 303; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b155.s303) finns som första par 1734 Elin Rasmusdotter från Narveröd (en extra bokstav och det blir en helt annan gård...  ) och Rasmus Andersson den 29/9. Dessvärre står det inte var Rasmus kommer ifrån.

Går vi tillbaka till charta sigillata, så ser vi att det i Myckleby socken finns sju lysningar 1734 - och överst står Rasmus Olsson. Men i vigselboken finns bara sex vigslar - och ingen Rasmus Olsson. Inte heller 1735 gifter sig någon Rasmus Olsson i Myckleby; han har alltså inte tagit ut lysning 1734 och gift sig året efter.

Den sjunde lysningen 1734 är Rasmus Andersson, men han står sist. Och den 1/1 1735 gifter sig en Rasmus Andersson, som då naturligtvis måste ha tagit ut lysning 1734. Men det är alltså en annan Rasmus Andersson än han som finns som gift med Elin i vigselboken i september 1734.

Enda förklaringen måste vara att prästen har skrivit fel namn på Rasmus i den första lysningen eller vigseln 1734. Men heter han Olsson (som i lysningen) eller Andersson (som i vigselboken)?

Den 21/11 1745 föds Jon i Narveröd (C:1, s. 364; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b186.s365), son till Nils Rasmusson (Elins bror). Bland faddrarna finns Rasmus på Ödegärdet ('naturligtvis' står bara förnamnet...). Ödegärdet är ett annat namn på Käderöd.

Att Rasmus Olssons andra hustru heter Elin Rasmusdotter framgår av den ovan nämnda släktutredningen i Hvitfeldtskas arkiv; där står dock inte varifrån hon kommer. Men allt tyder alltså på att hon är Rasmus Nilssons dotter från Narveröd i Myckleby socken, född den 23/11 1708 (C:1, s. 115; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b60.s115).

Om det inte finns andra upplysningar i någon annan källa? Kanske var de ute i sista minuten (Anders föddes ju i maj) och gifte sig först 1735? Charta sigillata 1735 finns dock ännu inte hos AD.

[Lissela Carlson]

Mycket intressant läsning! Tusen tack!
/Lissela

[Gunilla Jönsson]

Hej
Jag har med stort intresse läst era utläggningar om gymnasiehemmanet Käderöd, Stala socken. Väldigt tråkigt att det inte går att belägga varifrån Rasmus Olsson kommer.
Jag undrar dock när det första städjebrevet för Käderöd utfärdades? Vi har gått igenom hela mappen FV:58 Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv, men inte hittat något städjebrev för Rasmus Olsson eller tidigare Jacob Olufsson, som bodde på Käderöd före Rasmus Olsson.


Rasmus och Elin Rasmusdotter får många barn. Sönerna Anders, Olof, Jacob och Rasmus har vi funnit födsel och död för, men inte för deras döttrar, Inger ca 1737, HF Kalseröd, Myckleby och död 1810-10-08 enligt Släktdata, Karin född ca 1739, framräknat från mantalslängd och död 1820-11-06  och sista dottern Börta, som vi bara hittat nämnd i mantalslängderna och i G Schillers släktutredning 1824, som ogift och död. Finns det närmare uppgifter om födsel för dessa döttrar?


Mvh/Gunilla

[Folke Almegius]

Elin Rasmusdotter, gift med Rasmus Olsson i Käderöd, var bördig från Narveröd i Myckleby sn och inte från Naveröd i Röra sn, vilket uppgavs i mitt förra mail. Beviset om Elins härstamning meddelas i arkivserien om lagfarter, uppbud och inteckningar mm för Orusts och Tjörns härader 2 maj 1738 nr 14 då hustrun Anna Helgesdotter i Otterslätt erkänner lån av Rasmus Nilsson i Narveröd och hans måg Rasmus Olsson i Käderöd.
Rasmus Olssons första? hustru dog enl tidigare uppgift 27/1 1734. Sorgeåret för män var vid denna tid endast 6 månader. Redan 29/9 1734 gifter sig enligt Myckleby kyrkobok en Rasmus Andersson med Elin Rasmusdotter i Narveröd. Efternamnet Andersson måste vara en felskrivning, vid lysning innan och i många mantalslängder från denna tid heter han Rasmus Olsson. Men som äldste sonen får namnet Anders är detta namn sannolikt ett viktigt släktnamn.
Hälsar Folke
[size=78%]                                                                                                                                                                                          [/size]

[Jörgen Tollesson]

Därmed beskräftas uppgifterna i mitt förra inlägg. Tack för det.

Första sonen hette som sagt Anders. Kanske hette Rasmus far Ola Andersson? Eller han kanske hade en styvfar Anders? Om faderns (eller styvfaderns) namn är orsaken till att Rasmus själv av misstag kallas Andersson i vigselboken, så måste alltså prästen ha känt till det, vilket väl i så fall gör det sannolikt att han var från Myckleby pastorat (där också Torp och Långelanda ingår). Men det är naturligtvis bara spekulationer.

När det gäller födelsedatum för Rasmus och Elins döttrar, så lär det nog bli vanskligt att finna dem. Det är bara sönerna som har födelsedatum i Hvitfeldtska-utredningen, och Stalas kyrkobok från den här tiden har som bekant brunnit upp.

Men om man ser när de är med som betalande i mantalslängden första gången, och räknar med att de var 16 år då (15 år i slutet av föregående år när åldern räknades ut), så får vi dessa ungefärliga födelseår: Inger 1737 (vilket alltså stämmer med uppgiften i Mycklebys första hfl; i senare hfl:er är det dock ändrat till september 1735, vilket ju inte kan stämma om brodern Anders föddes i maj samma år), Karin 1741 och Börta 1750.

Men helt pålitliga är inte de uppgifterna, vilket framgår om vi jämför med sönerna som vi har födelseuppgifter på.

Anders skulle varit med 1751 första gången; det året saknas dock bevarad längd, men han är med 1752. Ola var med 1754, vilket stämmer. Jacob skulle varit med 1759, men var inte med förrän 1762. Rasmus (min mf fm mf) skulle varit med 1762, men var inte med förrän 1766.

Om Rasmus och Elin klarade sig undan att betala mantalspenning för sönerna Jacob och Rasmus i tre resp. fyra år eller om de var drängar någon annanstans de första åren framgår ju inte här, men om man letar igenom 1762 års mantalslängd, så kanske man finner "förre drängen" Jacob på någon annan gård med notering att han är hos modern enkan Elin i Käderöd. 1766 (när Rasmus är med första gången) finns det inte längre sådana noteringar i mantalslängden.

[Gunilla Jönsson]

Hej och tack för intressanta svar.


Jag försöker skriva en släkthistoria med utgångsperson Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter  och släktens tid genom åren på Käderöd 1/4 mantal och torpet Hagen, där jag har mina anor ifrån.


Släktforskningen är ju speciell. Så fort man tror sig veta något, vill man veta mer. Så är det i fallet Rasmus Olsson. Jag hittade i våras fotokopior, i en pärm i biblioteket Henån i släkforskarhörnan, från Stala, Käderöd, en avskrift av en "Extraskattemantalen för Orust 1610".   Då finns det enligt denna avskrift en Ambiörn, Olli sönnen, Kari dotteren på Käderöd.  Enligt en annan avskrift av "Kvicktionedelängden 1657" finns det namnen Ambjörn och Mårten på Käderöd. Vad Mårten heter i efternamn står ju inte. Enligt tidigare svar i denna tråd från Folke Almegius, hette Mårten Bertilsson från Häröd i Röra sn. 


Denne Jacob Olufsson, som dyker upp på 1660-talet och gifter sig med Mårtens änka, är ju intressant. Kan han vara son till Olli, som fanns nämnd 1610?? Hur man belägger detta vet jag inte. En teori kan ju vara att Rasmus Olsson är en yngre bror till Jacob, som måste gifta sig med Jacobs änka för att familjen ska kunna behålla arrendet av Käderöd.   Tusen frågor återstår - hur man går vidare för att hitta svaren vet jag inte i dagsläget. Bohuslän var ju danskt under stor del av 1600-talet och alla svar finns inte i svenska arkiv utgår jag ifrån.


När första städjebrevet skrevs hade varit intressant att veta. Ska försöka ta reda på detta via Landsarkivet och Hvitfeldtska stipendieinrättningens arkiv.


Mvh/Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Att Rasmus Olsson är gift med Jacob Olssons enka är troligt, eftersom Rasmus i längderna har barn som är för gamla för att vara hans egna - om han inte var gift före 1715 vill säga.

Men att Rasmus och Jacob är bröder är inte troligt. Åldersskillnaden är alldeles för stor, om man utgår ifrån när de båda är med som gifta i längderna första gången och när Rasmus dör; 40-50 år bör det vara.

Och om Rasmus var gift med Jacobs enka, så är det inte bara mindre troligt att de var bröder - det är absolut uteslutet. Man hade nämligen den barocka hokuspokusidén på den tiden att det uppstod blodsband mellan man och hustru genom vigseln... En man kunde därför inte gifta sig med sin avlidne brors enka eller sin avlidna hustrus syster. Och en kvinna kunde följaktligen inte gifta sig med sin avlidna systers enkeman eller sin avlidne mans bror. Det vore blodskam (incest). Varför det då inte också var blodskam varje gång som man och hustru gick till sängs har jag aldrig lyckats förstå... 

Och om Rasmus ändå hade hoppat i säng med sin brors enka utan prästerlig välsignelse (som de alltså inte hade kunnat få), så hade båda avrättats och bränts på bål!

Det är riktigt att handlingar från Båhusläns norska tid inte finns i svenska arkiv (med några få undantag). Det mesta finns i Köpenhamn - och länsräkenskaperna finns på nätet. Läs mer om detta i Båhus Arkivguide:

På sidan om Båhus län finns uppgifter om vilka gamla räkenskaper som finns. Och på sidan Båhusläns norska länsräkenskaper på internet finns länkar till handlingarna i Arkivalier Online (den danska motsvarigheten till SVAR) och de få som finns i Digitalarkivet (den norska motsvarigheten).

Observera att Båhuslän är en gammal norsk - inte dansk - provins. Att Norge hörde till Danmark gör ju inte Båhuslän danskt - lika lite som det blev svenskt när det hamnade innanför Sveriges gränser... 

[Gunilla Jönsson]

Hej
Tack för svar. När det blir tid över får jag ägna mig åt att forska i Rasmus Olssons liv och leverne före han gifte sig med Elin Rasmusdotter.  Jag tycker det skulle vara helt fantastiskt om det gick att bevisa att "familjen" levt på Käderöd under flera hundra år.  Vi sitter ju i samma träd, även om jag härstammar från Anders Rasmusson.


Vill du dela med dig av vad du själv har om Rasmus, bl a där du skriver att han har äldre barn i längderna, tar jag gärna emot den informationen.
Mvh/Gunilla

[Jörgen Tollesson]

I mantalslängderna 1722-1725 har Rasmus en dotter. 1726-1729 har han en son och en dotter. 1730-1731 en dotter. 1732 saknas längd. 1733 en son och en dotter. Och 1734 har han inga barn.

Och går vi till Riksens Ständers Kontors räkenskaper (som 1719 och 1723-1731 har längder som motsvarar mantalslängerna, men upprättade senare, så att ändringar i början av året är med), så har han följande antal barn:

1723-1725 en dotter. 1726 en son och två döttrar. 1727-1728 en son och en dotter. 1729-1731 en dotter.

I RSK 1736 ingår många års avkortningslängder, och under 1729 (f. 333v; https://app.arkivdigital.se/aid/v902772.b2350.s334) står vid Rasmus: "en son död först på året 1729".

Alla barnen är namnlösa i båda serierna med längder. Det går alltså inte att veta om det är samma barn som är med ett år som åren före och efter. Men det är åtminstone två söner (eftersom en son dör 1729, och en son är med 1733), och åtminstone två döttrar (eftersom två döttrar är med samtidigt 1726).

Den dotter som är med 1722 måste vara född senast 1706 (15 år i slutet av 1721). Och den son och den dotter som dyker upp 1726 måste vara födda senast 1710. Och sonen 1733 måste vara född senast 1717.

De tre förstnämnda är alltså helt säkert Rasmus styvbarn om han gifte sig första gången omkring 1715. Den siste sonen kan också vara det, men kan ju också vara Rasmus egen.

Jacob och hustru är med i mantalslängden 1710. Sedan saknas längder 1711-1715. Och 1716 är Rasmus och hustru där.

Men i mantslängdsluckan finns jordeböcker. 1713 är Jacob kvar, men 1715 har Rasmus tagit över. 1714 finns det ännu ingen jordebok på nätet - men i original i både lands- och riksarkiv. Om vi har tur, så står enkans namn där, och inte bara "Enkan" som det ofta står... (Jag misstänker att hon heter Inger, eftersom Rasmus och Elins äldsta dotter heter det.)

Hur som helst borde hon stå för bruket i den jordeboken - om nu inte Rasmus tagit över redan då, gift med en dotter till Jacob. Det är ju faktiskt också ett alternativ. Och då kan de ju ha bott någon annanstans först, och alla barnen är Rasmus egna.

Många spekulationer blir det när man inte vet... 

[Gunilla Jönsson]

Hej
Tack för mycket intressant information. Inser att när jag skrivit färdigt den släkthistoria, som jag nu har börjat med, måste jag besöka Landsarkivet i Göteborg för att kolla jordeboken du skriver om.  Skönt att ha något att se fram emot! 
Mvh/Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Den som söker finner! 

Rasmus var gift med Jacobs enka. Han är alltså inte släkt med Jacob - men det betyder inte att vi inte är det...  Allt tyder nämligen på att Jacob Olsson är Elin Rasmusdotters morfar!

Vid vintertinget 1749 (§ 41, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b32) tvistar Rasmus i Käderöd med granngården Trolltorp (som också är en gymnasiegård). Tvisten gäller var gränsen ska gå i skog och utmark, och Rasmus hänvisar till en dom från 1624. Det beslutas att en syn ska hållas.

Synen hålls den 21/8. I protokollet (inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b312) säger ett av vittnena att han "för 40 år sedan tjente i Kjäderöd hos den nu twistande partens Rasmus Olofssons företrädare i äcktenskapet Jakob". Rasmus själv anger som bevis för sin version, förutom den gamla domen, att "hans döda Swärmoder Barbro Jakobsdotter ther öfwer lemnat honom sin Attest d:n 27. Julii 1731". (Jag förmodar att hon levde när hon skrev den...  )

Då är frågan: Är det hans första svärmor - eller den andra, som i så fall vid utfärdandet av attesten ännu inte hunnit att bli hans svärmor? Flera saker talar för att det är den andra, alltså Elins mor:

1) För att kunna uttala sig om var gränsen går, så måste man ju ha bott på Käderöd. Möjligen på Trolltorp, men eftersom hon vittnar till Rasmus och Käderöds fördel, så är det inte särskilt sannolikt.

2) Om Barbro är Rasmus första svärmor, så är hon också Jacobs andra svärmor. Och i så fall kan hon inte vara född där, eftersom det inte finns mer än en Jacob på Käderöd i mantalslängderna. Ja, det finns inga fler hushåll där alls, så hon kan inte heller vara gift dit. Om hon har bott där, så har hon i så fall flyttat dit när dottern gifte sig med Jacob. Men vad är det i så fall för poäng med att hon vittnar om var gränsen går? Det kunde ju i så fall lika gärna dottern göra själv. Barbro måste ju ha gammal kunskap om gränsen, eftersom hon skriver den attesten om saken. Enda slutsatsen måste då vara att hon är född där, och alltså är Jakob Olssons dotter.

3) Rasmus första hustru är betalande i mantalslängden 1731, men "utgammal" (över 63 år) 1733. Hon måste alltså vara minst 63 år i slutet av 1732, kanske redan 1731 om hon var utgammal också i den nu försvunna 1732 års längd. Hon bör alltså vara född omkring 1668/69. Nu fanns det ju inga födelseböcker då, så man får ta åldern med en nypa salt, men på ett ungefär bör det väl stämma. Hennes mor bör då vara född allra senast 1650, mer troligt senast i mitten av 1640-talet. Attesten skrevs 1731. Visst är det teoretiskt möjligt att Rasmus svärmor kan ha varit runt 90 år när hon gav honom sin attest (ett av de andra vittnena hänvisar till sin hustrus 90-åriga moster  ), men det är trots allt betydligt troligare att hon inte var det.

4) Det finns en Barbro Jacobsdotter i Narveröd. Den slöe prästen har ju inte skrivit mödrarnas namn i födelseboken, men Barbro är vittne vid dopet av Ola Esbjörnssons son Lars i Gunneröd den 26/8 1716 (Myckleby C:1, s. 175; https://app.arkivdigital.se/aid/v3160.b90.s175). Och när samme mans son Jacob döps den 7/3 1731 (s. 281), så är Rasmus Nilsson (Elins far) i Narveröd vittne.

5) Brukningsrätten till gymnasiegårdarna gick i arv, ungefär som äganderätten till skattegårdar. Det var ju därför man gjorde utredningen på 1800-talet. Om jag minns de detaljerna rätt nu (de pappren ligger nedpackade någonstans...  ), så gällde det vem som skulle få ta över det bruk som Rasmus och Elins dotter Karin haft. Hon dog barnlös, och hennes man Mårten Torbjörnsson fick en dotter i andra giftet. Och när både Mårten och andra hustrun var döda, så var frågan om brukningsrätten skulle gå vidare till dottern. Men det gjorde den inte, för att Mårten bara var gift till gården. Då borde ju detsamma gälla Rasmus barn i andra giftet (med Elin) - de borde inte få ta över bruket, eftersom Jacob har många barn (förmodligen i båda giftena). Men det är ju Rasmus och Elins barn (Karin och Rasmus) som tar över. Enda slutsatsen måste då vara att det är på Elins sida som brukningsrätten går vidare.

Allt talar alltså för att Rasmus svärmor Barbro Jacobsdotter är Elins mor och Jacob Olssons dotter.

En av parterna i domen från 1624 (som Rasmus hänvisar till) är Ambjörn i Käderöd. Och ett av vittnena 1749 kom till Trolltorp som torpare 1721, och då hade hans hustrus 90 år gamla moster Ingrid Jonsdotter visat var gränsen gick. Ingrid borde alltså vara född runt 1630 (med en stor nypa salt...  ). Hennes far Jon Ambjörnsson var, enligt samma vittne, född på Käderöd. Han måste då vara son till Ambjörn i domen 1624 (även om det inte står här). Men om Ingrid och hennes far, och därmed också Ambjörn, på något sätt är släkt med Jacob framgår inte.

[Gunilla Jönsson]

Hej
Så intressant information. Jag har ju gått igenom alla handlingar som finns i stipendiefondens arkiv om Käderöd och har Mårten Torbjörnssons kamp om arrendet av Käderöd i färskt minne. Blodsbandet med föregående arrendator var ju mycket väsentligt och anledningen till att min ana Anders Olsson och Elsa Andersdotter fick städjebrev 1825. Det var ju Elsas pappa som var blodsbandet och att Elsas äldre syskon inte var intresserade av arrendet.


Du är verkligen duktig på att hitta i 1600/1700-tals världen och läsa dessa texter, som jag själv tycker är jättesvåra.


Tack
Mvh/Gunilla

[Jörgen Tollesson]

I mantalslängden 1709 står att Mårten i Gunneröd i Myckleby socken är död. Och i jordeboken samma år står enkan för bruket. 'Naturligtvis' är hon namnlös på båda ställena...

I mantalslängden har hon en dräng Ola, och nästa år är det Ola med hustru som finns i mantalslängden. Det är väl en inte alltför vild gissning att hon har gift om sig med drängen.

Går vi så till uppbudsprotokollen vid höstetinget 1738 (§ 18, när köpet protokollförs) och hösttinget 1745 (§ 46, när han får första uppbud), så ser vi att Mårten Olsson i Gunneröd har köpt 2 öresbol av sina bröder Esbjörn och Lars Olssöner, och 1 öresbol av sina systrar Ingjerd och Elin Mårtensdöttrar (gifta med Jon Esbjörnsson i Svennungeröd resp. Ola Jonsson). Jorden var arv efter deras mor Karin Marcusdotter. (Jag har använt Hans Ganstrands avskrift av hovrättens exemplar. Originalet finns ännu inte hos Arkiv Digital, och dessa år saknas i häradsrättens arkiv.)

Här har vi alltså en Karin Marcusdotter i Gunneröd, som har varit gift med en Mårten och en Ola, och med Ola har hon en son Lars.

Ser vi sedan vad Folke skriver om Jacob Olssons och hans första hustrus son Mårten, alltså att han bodde i Gunneröd (fast det vill jag gärna ha källan till...  ), så minskar ju inte det sannolikheten för att Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd. När hon var dopvittne i Gunneröd 1716, så var barnets (i kyrkoboken anonyma) mor Karin Marcusdotter, som tidigare varit gift med Barbros bror Mårten Jacobsson.

[Folke Almegius]

Mer om Käderöd. I Långelandas kyrkobok står den 1 januari 1700 "copulerades Jacob Olufson och Ingierd Erichsdotter uti Togestala". Det måste vara samma kvinna "Inger Erichsdotter på Ögierdet" som nämns som fadder på Kullenborg under Vräland 10/6 1702. Det är därför Rasmus Olsson kallar sin äldsta dotter i andra giftet för Inger. Erik är ett rätt ovanligt namn i våra trakter vid denna tid så det finns kanske chans att spåra hennes far. Återkommer med mera info.
Hälsar Folke

[Gunilla Jönsson]

Hej


Ni är fantastiska båda två.  Jag har idag varit på Landsarkivet i Göteborg, egentligen i ett helt annat ärende, men tog in Jordeboken från 1714 och fotograferade vad som stod om Käderöd.  Har inte laddat in fotona ännu, men gör det imorgon. Jag delar gärna med mig av bilderna.  Vart? Såg dock inget kvinnonamn.
Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Jordeboksfotot kan kan du lägga in här som en bilaga till ett inlägg.

[Gunilla Jönsson]

Hej
Lyckades missa tidigare var jag skulle bifoga bild. Här kommer 2 bilder, dels boken, dels texten om Kiederöd. Hoppas det är ok.
Mvh
Gunilla

[Gunilla Jönsson]

Hej


Jag har inte kunnat översätta exakt vad som står, förstår dock innehållet totalt sett.  År 1664, som nämns, uppfattar jag som år när Gymnasieinrättningen tar över Käderöd. Stämmer detta?


Skulle väl i så fall innebära att Jacob Olufsson var den förste arrendatorn på Käderöd?


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Där står 'naturligtvis' bara att den namnlösa Enckan brukar gården...

Det som står i marginalen är:

"Under Gymnasij Säteg. Sundsby
och niuter der af efter Kongl. Resol.
A:o 1664 1/2 Contributionen med Skiutz och
arbetz penningarne..."

Men ser man vad det står på Trolltorp ovanför, så står det "...hwar af Götheborgz Gymnasium niuter 1/2..." o.s.v. Detta är gamla norska skatter som den svenska kronan behöll efter erövringen 1658. Jag är inte säker på hur texten ska tolkas; om det innebär att de fick nedsättning med hälften av dessa skatter, eller om hälften av skatten skulle betalas till gymnasiet i stället för till kronan.

Stipendieinrättningen kom till genom Margreta Hvitfeldts donationsbrev 1664, men trädde inte i kraft förrän efter hennes död 1683.

När det gäller de två granngårdarna Käderöd och Trolltorp, så hade hon tillpantat sig dem från lagmannen Hans Fransson år 1660. Detta framgår av länets kopiebok (landskontoret EIX:1a-b):

Dels av sammandraget på sidan 938 i 1b (https://app.arkivdigital.se/aid/v50640.b322.s938), dels av avskriften av avtalet mellan Hvitfeldt och Fransson på sidan 395 i 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v95.b286.s395). Och på nästa sida (396) säger Fransson att Anders och Arved i Trolltorp och Ambjörn och Mårten i Käderöd här efter skall svara Hvitfeldt för deras gårdars rättigheter "saa som I ud aff Arilds Tid tillforn och till mig giort och giffuedt haffuer". (Med reservation för tydningen av kråkfötterna.)

Man kan också se i gamla länsräkenskaper att det står under Käderöd att Ambjörn påbor och lagmannen har bygseln.

Tydligen återlöstes aldrig panten, eftersom de förblev gymnasiegårdar.

[Gunilla Jönsson]

Hej och väldigt mycket tack. Så mycket du kan och dessutom så duktig på att läsa denna svåra stil.
Nu har jag massor av källor att titta på.   


Eftersom släktberättelsen jag håller på med startar med att Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter har gården och tiden som följer tills släkten förlorar gården på 1860-90 talet, så får allt som jag lärt mig nu vänta lite innan jag kan ta med det i släkthistorien.  Jag tycker dock att det är fantastiskt att "vår släkt" har funnits på Käderöds ägor under flera hundra år, även under norska tiden.


Tänk om det gick att få fram varifrån denne Rasmus Olsson kommer ifrån. En önskedröm! Inser att detta är mer än en 10 000 kr-fråga.


Mvh
Gunilla

[Joakim Axnér]

Följer denna tråd med stort intresse. Angående Rasmus Olsson i Käderöd vill jag dela med mig av följande domboksfynd:

Extra ting i Svanesund 1726-09-13 med Orust och Tjörns härader

§ 134 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b1980)

Rasmuss Ollsson i Kiäderöd anklagades för det en
hans dotter Ingiäl och en Son benämbd Mårten
Jacobsson ey äro angifne i 1725 åhrs mantalslängd.
Rasmuss swarade att dotteren har siukdom, som
Rätten nogsamt kunnigt är af en här wid Rät-
ten öfwer henne förr afdömbd saak, och angående
Sonen kan Rasmuss ey neka till, att han ju warit
15 åhr den tijden 1725 åhrs mantalsskrifning höltz, men
förebär att han ey kunde wetta denna Mårtens
ålder, efter han är stiuffader åth honom, men
som sådant förewändande ey kan befria honom
ifrån tilltahl och answar, emedan han bör an-
gifwa sitt folck, och således föruth giöra sig om
deras ålder kunnig; altså resolverades det bör
Rasmuss Ollsson hwad Sonen angår, för det han
honom ey angifwit, böta 20 D:r S:mt, men emedan
af Ransakning wid sidstl:ne Höste Ting nog är kun-
nigt om denna hans stiufdotters siuklighet,
så warder Rasmuss hwad henne angår från
plicht frikiänd.

§ 145 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b2150)

Rasmuss Ollsson i Kiäderöd som den 19 hujus blif-
wit dömbd att böta för dess stiufson Mårten
ey war skrifwen i mantahl begiärade nu att
ett Extract som kyrkioherden Neuring af
Stahla kyrkiobook gifwit honom, angående
samma stiufsons ållder, måtte inprotocol-
leras, hwilket Extract sålunda lyder:
A:o 1709 den 27 Januarii blef Mårten Jacobsson
på Ödegierdet /: som eljest i Jordeboken kal-
las Kiäderöd :/ född, hwaraf som denna gåsse
ey warit stort öfwer sina 15 åhr wid 1725
åhrs mantalsskrifning, och han som stiuf-
fader är ey kunde så wist wetta sin
stiufsons ålder, så förmenar han att
han kunde framdeles förskonas från
den honom pålagde plichten.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län EVIIAABA:654 (1726-1726) (AID: v377444a NAD: SE/VALA/0382503)

Självklart blir man ju nyfiken på den "Ransakning wid sidstl:ne Höste Ting" som tydligen har berört hans styvdotters sjukdom, men den har jag inte lyckats finna ännu.

[Joakim Axnér]

Efter lite letande hittade jag denna ransakning som hölls vid vintertinget samma år:

Anno 1726 den 15 Februarii begyntes
ordinarie Tinget med Oroust och Tiörns
härader på wanligit Tingställe Swanesund [...]

§ 11 (https://www.arkivdigital.se/aid/show/v377444a.b300)
CronoBefallningzmanens Betiänte Monsieur Anders
Ahlquist anklagade pigan Ingiel Jacobsdotter i
Kiäderöd för det hon andra Juhledagen i Stahla
kyrkia och bänken under gudztiensten skall h: v:
orenat sig per posteriora; till hwilket Ingiel
aldeles nekade, derföre stältes till wittne
pigan Hindrika Ollssdotter, Karin Nilssdotter och
hustru Sophia Tållesdotter, hwilka utan Jäf
wittnes Eed aflade, ther efter särskilt wittnade

1:o Sophia Tållesdotter, att när hon kom ifrån
altaret och efter Prädikan hade offrat, då
sade Karin Nilssdotter till henne, gå intet så
långt in i bänken, se hwad der ligger, och då såg
wittnet orenligheten liggande i bänken, hwilken
illa stank och war af folk, men hwem det giort
weth wittnet ey, ey heller om det war mitt före
der Ingiel satt.

2:do Hindrika Ollssdotter att hon såg det Ingiel
gret och lutade neder i bänken sittiande, och der
före frågade pigan Anna Erikzdotter som satt
näst in till Ingiel, hwad det felar Ingiel om
hon har ondt eller hon gråter för det hennes
moder war siuk, hwar på Anna swarat att
Ingiel hade ondt, och derföre sade wittnet att
det woro bäst hon då gingo uth, och såg hon oren-
ligheten liggande i bänken mitt före der Ingiel
sutit, och befans lukten icke så länge de sutto stilla
i bänken, utan när wittnet hade warit wid Her-
rans H: Nattward och en del de andra offrat,
då förmärktes orenligheten liggande der som
Ingiel sutit, men Ingiel gick uhr kyrkian sedan
hon hade offrat.

Begge förenämbde wittnen tillspordes om de för-
märkt Ingiel warit druken den gången? swarade
ney det hafwa de ey förstådt widare än hon eljest war siuklig

3:o Karin Nilssdotter, att hon om annan dag Juhl
war fadder till barn, och som hon derföre skulle offra
så satt hon ytterst wid stohldören, men Ingiel war
den fiärde ifrån henne, derföre hon märkte hwar-
ken lukt eller orenlighet så länge som alla såto
stilla, men när hon hade offrat, så gick Sophia, Anna
och Ingiäl fram att offra, men Hindrika satt
qwar, och då wittnet kom tillbaka och skulle gå
i stolen, så såg hon orenligheten, derföre hon stälte
sig ytterst igen der hon förr stådt och luktade detta
illa och war af folk, men hwem det giort weth hon
ey, icke seendes efter om det war mitt före der In-
giel sutit ey heller såg eller weth hon om Ingiäl
war siuk eller nykter, men något der efter gick
kyrkans bön för henne 2 à 3 Söndagar och hon låg
siuk, det de öfriga wittnen och afsade.

Pigan Anna Erikzdotter på Röra mark som denna
saak för kyrkiowärden Per Börjesson angifwit, giorde
den berättelsen, att hon såg det orenligheten låg
mitt under på golfwet der Ingiäl suttit.

Kyrkiowärden Per Börjesson berättade, att när
Anna för honom om orenligheten omtalat, då
straxt efter mässan war uthe, gick han i kyrkian
och såg den samma otukten, finnandes at den
war då nyligen giord och låg mitt i bänken, hwil-
ken blef der och qwarliggande till 5:te dagen
då Ingiäl det siälf uthsopade efter kyrkiowär-
dens förmaning fast hon nekade der till att hon
burit sig så illa åth, på det derom ey skulle blif-
wa mehra talat.

Efterfrågades om kyrkioherden i församblingen Hr
Mathias Neuring ey här om är notifierad, då kyrkio-
wärden berättade att Hr kyrkioherden der om in-
gen kundskap kan afgifwa, utan ingafz hans attest
af den 12 hujus, der utj betygas om Ingiäl Jacobs-
dotters siukdom, att kyrkians förbön gådt för
henne några gånger nästledne Juletijd.

Eljest berättade kyrkiowärden så wäll som de af
nämbd och tingzallmogen som henne kiänna, att
Ingiäl är siuklig på 2 à 3 sätt förutan det hon
då war siuklig. Ingiäl nekade att hon weth
sig giort denna lasten och förebär sin siukdom,
men om sidor nekade icke der till, och betygade både
Cronobetiänterne och nämbden att det är almänt
kunnigt att Ingiäl är mycket siuklig, samt eljest
till sinnet icke aldeles förståndig.

Resolutio.

Såsom pigan Ingiäl Jacobsdotter i Kiäderöd med edel.
wittnen utj Ransakningen icke allenast är öf-
wertygad att hon annan dag Juhl sutit neder
i bänken utj Stahla kyrkia haft ondt och gråtet
utan att under henne på golfwet när hon gådt uhr
bänken blifwit förmärkt att hon h: v: sig per posteriora
orenat, utan och hon omsidor sådant ey kunnat
förneka, men der hoos nogsamt är betygat om
hennes swaghet och siukdomar; altså efter kongl.
förordningen den 22 Decembr 1686 dömmes pigan
Ingiäl Jacobsdotter att för dess förbrytelse och för-
argelse i kyrkian böra böta 50 D:r S:mt, men som
hon ey mäktar penninge botum, att sittia fiorton
dagar i fängelse på wattn och bröd, samt sedan
stånda oppenbara kyrkioplicht.

[Folke Almegius]

Mer fynd i domboken, något om Jakob Olssons härstamning, från Orusts och Tjörns dombok den 13/11 1690 mål nr 12:
Jakob i Käderöd stämmer sin morbror Tolle Torgersson i Västra Kollungeröd i Långelanda sn om lösningsrätt till odelsjorden där. Jakob har med sina syskon efter sin mor ärvt 1 öresbol samt därutöver 7 1/5 penningbol jord efter en broder och syster (till modern?) som dött barnlösa. Simon i Åker i Myckleby sn uppbjuder nu 3 öresbol och 2 2/5 penningbol jord i samma odelsjord, som Jakob medges inbörda för 15 daler per öresbol. Vidare tilldöms Jakob rätt att inlösa lika stor andel i gården av sin morbror Tolle Torgersson. Därmed kommer Jakob att inneha 8 öresbol jord, som är 1/3 av gården.
Jag har sedan inte följt upp ärendet så för mig är det ovisst hur det slutfördes.
Om släkten i Västra Kollungeröd kan jag citera ett utdrag från kopskattelängden 1645:
Thorgier, Ellen qvinden, Tolle sönnen, Jon sönnen, Helle dotteren.
Hälsar Folke
                                         

[Jörgen Tollesson]

Det tinget där Rasmus fälls för att inte ha angivit alla vid mantalsskrivningen var ett extra ting som tydligen bara handlade om dels personer på Orust och Tjörn som var anklagade för "undandöljande" av skattepliktiga personer vid 1725 års mantalsskrivning, och dels "ämbetsförseelse" av befallningsmannen Tillroth. Där kan det nog gå att hitta mycket intressant om man lusläser alla mål.

Domen mot Ingjerd Jacobsdotter är ju fullkomligt sanslös. Hon var sjuk ock kunde inte rå för att hon spydde i kyrkan. För det skulle hon sitta fjorton dagar på vatten och bröd. Det lär hon inte ha blivit friskare av... Men så var detta också på den tiden när Sverige var en fundamentalistisk religiös stat av samma art som vissa andra länder i dag.

Det är pinsamt att en av mina förfäder satt med i nämnden som fällde domen.

[Jörgen Tollesson]

Det måste vara en bror och en syster till Jacob själv som dött barnlösa och efterlämnat 7 1/5 penningsbol. Om det hade varit syskon till modern, så skulle det i stället varit 3 öresbol, eftersom modern ärvt 1 öresbol. Systern skulle ju då också haft 1 öresbol, och brodern dubbelt.

Moderns 1 öresbol var alltså vad Jacob och hans ännu levande syskon hade. Slår man ihop det med 7 1/5 penningsbol (som Jacobs döda syskon alltså hade ärvt efter modern), så blir det exakt hälften av morbrodern Tolles 3 öres- och 2 2/5 penningsbol, eftersom det går 12 penningar på 1 öre. Det stämmer alltså med att det är en syster- och en broderlott.

Simon i Åker hade tillpantat sig en lika stor andel som Tolle hade, vilket alltså måste vara ytterligare en broderlott alternativt två systerlotter.

Om vi fortsätter räkningen, så visar detta också att en systerlott bland Jacobs syskon var 2 2/5 penningsbol (d.v.s. 1/3 av de döda syskonens andel). Detta betyder att Jacobs egen arvedel var 4 4/5 penningsbol, och de övriga levande syskonens andel var 7 1/5 penningsbol. De sistnämnda var alltså antingen en bror och en syster eller tre systrar.

För den som vill läsa målet, så finns hovrättens exemplar här: https://app.arkivdigital.se/aid/v49282.b109

[Gunilla Jönsson]

Hej!  Efter att ha tittat på skivan med rekonstruktionen av Tegneby pastorat och uppgifterna där om personer på Käderöd, så hittade jag att Ambjörn hette Esbjörnsson i släktnamn.  Hur stämmer detta med att sonen heter Mårten Bertilsson?  Borde inte denne Mårten heta Ambjörnsson, om han är son till Ambjörn?


Om Jacob inte är släkt med Ambjörn, utan bara gifter in sig till Käderöd via denne Mårtens änka, hur kan då Jacobs barn med en redan ingift änka få arrenderätt till Käderöd, d v s om Barbro Jacobsdotter är dotter till Jacob, vilket verkar troligt enligt vad ni skrivit och därmed Elin Rasmusdotter är den som gör att Rasmus Olsson kan bli arrendator på Käderöd och deras barn i sin tur ärva arrenderätt.


Jämför man vad som hände på 1820-talet efter Karin Rasmusdotters död, kunde ju inte Mårten Torbjörnssons dotter Christina ärva arrenderätten eftersom hon inte var barn till Karin, utan till Mårten Torbjörnssons andra hustru.


Var hittar man Hans Ganstrands avskrift av hösteting 1738 paragr 18 och 1745 paragr 46?


Tittade på Landsarkivet efter Charta sigillata 1735 och den finns inte. Det var fler år på 1730-talet som inte fanns heller.


Svårt att inte tänka på 1600/1700-talet efter era inlägg. Har nu börjat fundera på vad jag kan ta med av det som kommit fram genom era inlägg och den restaurerade skivan.
Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Mårten var inte son till Ambjörn. Han kom, enligt vad Folke skriver (men jag vill gärna veta källan till det...  ), från Häröd i Röra socken.

Förmodligen var Mårten gift med en dotter till Ambjörn, och denna Ambjörnsdotter gifte sedan förmodligen om sig med Jacob Olsson. Och i det sistnämnda äktenskapet föddes Barbro Jacobsdotter, som i så fall är dotterdotter till Ambjörn.

Och Barbros dotter Elin Rasmusdotter var gift med Rasmus Olsson, och deras barn tog sedan över Käderöd.

Och därmed är kedjan obruten från Ambjörn.

Ganstrands avskrifter av uppbuden 1735-1745 finns här: http://morlanda.se/uppbud.pdf

[Gunilla Jönsson]

Hej och tack för snabbt svar.


Hittade en Jordebok från 1570-talet på Arkiv Digital. Landskontoret (O)GIIIaa:1 (1573-1574) Bild 463/sid 909. Jag uppfattar det som om det står att det finns en Rasmus på Käderöd. Stämmer det?


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Vem menar du då? Jag kan inte se vare sig någon Rasmus eller Käderöd där...

[Gunilla Jönsson]

Hej


Du läser ju dessa kråkfötter bättre än jag gör. Rad 6 uppifrån trodde jag det kunde stå Käderöd på och Rasmus på mannen.


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Esbiornn i Seckebeck får jag det till.

[Gunilla Jönsson]

Tack. Tur det finns någon att fråga om kråkfötter.


Om vi ska gissa ålder på Rasmus Olsson - Han måste väl ha varit åtminstone 25 år när han gifter sig med Jacobs änka. Året för denna vigsel känner vi väl inte till? Rasmus borde väl då ha varit född någon gång under 1680-talet. Det skulle dock göra honom ganska gammal när han dör 1760/1761.


Denne Ambjörn Esbjörnsson borde ju vara född på 1570-talet för att kunna ha två barn som är över 15 år 1610?


Tänker jag fel?


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Kort svar på din sista fråga: Nej. 

Ett lite längre svar:

Rasmus gifter sig första gången omkring 1714. Det året står ju Jacobs enka för bruket i jordeboken, och året efter har Rasmus tagit över. Han måste ju åtminstone ha varit myndig när han gifte sig, så senast omkring 1693 bör han vara född; förmodligen några år tidigare.

Ambjörn har förmodligen också varit gift två gånger. Dels har han som sagt barn som är skattepliktiga redan 1610 (men jag är inte säker om gränsen var 15 år då också). Dels har han (förmodligen) en dotter som gifter sig med Mårten i mitten av 1650-talet (när han dyker upp i skattelängderna på Käderöd), och då bör vara född omkring 1630. De kan i och för sig ha gift sig tidigare och bott någon annanstans först, men hon lever trots allt till omkring 1699 (Jacob har hustru 1698, men inte 1700).

Barn med 30-40 års ålderskillnad kan ju inte ha samma mor. Och om de äldsta barnen är födda på 1590-talet, så borde Ambjörn vara född omkring 1570. Om det är samme Ambjörn hela tiden, och inte en Ambjörn Ambjörnsson som finns där på 1650-talet... 

[Gunilla Jönsson]

Hej
Efter att ha tittat noga på de restaurerade uppgifterna över Tegneby pastorat och Stala socken och gått igenom alla uppgifter som jag fått genom er här på Rötter, så kommer en del frågor upp.


Hur vet man att Ambjörn på Käderöd har familjenamnet Esbjörnsson? De gamla längder som jag sett kopior på anger bara en Ambjörn på Käderöd.


På skivan finns också två barn till Ambjörn med, en Olof Ambjörnsson och en Karin Ambjörndotter. Detta måste väl vara barnen som finns med 1610 som sönnen Olli och Kari dotteren?  Denne Olof flyttar till Brattorp, gifter sig och bor där men äger Trolltorp 1664 men bor fortfarande kvar på Brattorp. Det innebär att Anders Ambjörnsson och Arvid Ambjörnsson måste vara döda.


Är Olli och Olof Ambjörnsson samma person, kanske barnen inte är 15 år 1610. Annars är ju Olof ganska gammal när han tar över brukandet som åbo på Trolltorp. 


Anders och Arvid Ambjörnsson måste väl också vara söner till Ambjörn Esbjörnsson? Tror säkert att denne Ambjörn var gift två gånger och fick barn under hela första delen av 1600-talet.  Karin står som enda dotter. Det kan ju inte vara hon som gifter sig med Mårten Bertilsson och sedan med Jacob. Är hon Kari 1610 så är hon alldeles för gammal 1699 och kan inte ha fött barn under senare delen av 1600-talet.  Måste alltså finnas ytterligare minst en dotter som är i barnafödande ålder senare delen av 1600-talet.


I Jordeboken 1714 stod ju bara änkan. Det måste väl innebära att Jacob Olufsson dör under 1713? Änkan gifter sig med Rasmus Olsson under 1714 och Rasmus finns med 1715 i taxeringen.


Jag tror inte att Rasmus och denna Ingeierd Erichdotter fick några egna barn. Ingeierd måste ha varit lite för gammal för att fortsätta få barn efter hon gift sig med Rasmus. Räknar man bakåt från noteringarna om hennes ålder "utgammal" 1733 och då över 63 år så måste ju denna Ingeierd vara född 1666 och vara över 45 ? när hon gifter sig med Rasmus. 


Man kan ju undra var sonen, som finns 1733, tar vägen när Ingeierd dör och Rasmus gifter om sig med Elin Rasmusdotter 1734.


Tack vare Extra ting i Svanesund 1726-09-13, vet vi nu namnen på två av Rasmus styvbarn, stackars Ingiäl Jacobsdotter, som tidigare har dömts till 14 dagar på vatten och bröd 1726 i februari, för att hon kräkts i kyrkan, och att Mårten Jacobsson är född den 1709-01-27, vilket gör att Rasmus döms böta 20 D:r S:mt för att han inte tagit upp honom i mantalsskrivningen rätt år.


Barbro Jacobsdotter gift med Elin Rasmussons pappa Rasmus Nilsson i Narveröd finns inte med på skivan över ev barn födda på Käderöd under Jacob Olufsson.  Genom att läsa ert resonemang här på Rötter, känns det ändå ganska säkert att denna Barbro är Jacobs dotter och född på Käderöd.  Är min tolkning rätt?


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

I extraskattemantalet 1610 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283595,55211320) kan jag inte hitta Käderöd över huvud taget. Och för de gårdar som är med står bara mannens namn, inga hustrur eller barn.

I koppskattelängden 1645 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283611,55216970) finns däremot Ambjörn i Käderöd, med sonen Olle och dottern Kari, men ingen hustru. Samtidigt finns en Olle Anbjörnsson i Brattorp.

Någon Olle Ambjörnsson kan inte ha ägt Trolltorp 1664. Den gården, liksom granngården Käderöd, tillpantade sig som sagt Margreta Hvitfeldt 1660 från lagmannen Hans Fransson.

Var har du sett att Anders och Arved i Trolltorp heter Ambjörnsson?

Ja, med tanke på vem som står för bruket i jordeboken 1713-1715, så måste Jacob ha dött omkring 1713, och enkan gift om sig med Rasmus omkring 1714.

Att Elins mor Barbro Jacobsdotter i Narveröd är dotter till Jacob i Käderöd är jag övertygad om av de skäl som jag nämnt tidigare (svar # 12). Barbro måste då vara dotter till Jacobs första hustru.

[Gunilla Jönsson]

Hej


Jag har skaffat Orust släktforskares skiva med de restaurerade kyrkböckerna från Tegneby pastorat. Tittade först på Käderöd där


011 Ambjörn heter Esbjörnsson
Ambjörn har två barn, Karin och Olof. Olof står som utflyttad till Brattorp. 017 på Brattorp är denna Olof Ambjörnsson, som tydligen varit gift två gånger.  Där står sedan under källor och övriga kommentarer bl a, se Trolltorp 025.  Tittar man på Trolltorp 025 står Olof Ambjörnsson och hans hustru Karin Nilsdotter där och i kommentarerna står KJ Ägare år 1664. Bor i Brattorp 017.


013 på Trolltorp står Anders Ambjörnsson och 021 Arvid Ambjörnsson, med kommentaren ev inflyttad från Käderöd 011 Käderöd?.


På Käderöd finns en 012 Jörgen, som man/åbo efter Ambjörn och en 013 Anders innan Jacob Olofsson kommer som 021.  Sedan finns där en 022 Börje och en 023 Cecilia/Sissela som står som ensam kvinna/änka.


Jag antar att du har skivan och kan se vilka källor som hänvisas till.


Ambjörn med Olle sönnen och Kari dotteren finns i en renskriven kopia som jag hittat på biblioteket i Henån, släktforskarhörnan. Dokumentet är Extraskattemantalen för Orust 1610. Bifogar delar av kopian som jag fotat av. Hittade också en Kvicktiondelängd från 1657.  (Så tacksam för renskrivna dokument när man har svårt för att läsa gammal skrift, även om viss risk för felaktigheter kan förekomma).


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Du får gärna tala om vilka källor det hänvisas till, och vilka år som de olika personerna ska ha funnits på respektive gård. Jag har inte skivan.

[Gunilla Jönsson]

Hej

Källorna för Ambjörn på Käderöd, nr 011 på skivan, är M1610, 1625, 1640 1/2 mt. Kops 1645, M1647, Kontr 1648, 1653, Kvicktioende 1657, Biskopstionde 1663-65 1/4 mt.  Inga "qvinnor" står nämnda efter Ambjörn.
Som barn till Ambjörn anges Karin Ambjörnsdotter, källa Kops 1645 och Olof Ambjörnsson, källa Kops 1645. Olof står också utflyttad till Brattorp 017.
Person 012, Jörgen, står som man/arrendator, källa Fvb 1617.
Person 013, Anders, källa M1625.
Person 021, Jacob Olsson, Källa TA gift med Mårten Bertilssons änka. Biskopstioende 1663-65 1/4 mt. M1673, Fvb 1697, enl sjökrigslängd 1702 60.
Person 021, Mårten Bertilsson, källa Kvicktionende 1657 TA
Person 021, Mårten Jacobsson, TA född omkr 1670
Person 021, utan namn, men som står som hustru,  källa TA M1673
Person 022, Börje, källa Biskopstionende 1663-65
Person 023, Cecilia/Sissella, står som ensamstående kvinna/änka, källa OTd 1665-01-10-11
Sedan kommer Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter.


Trolltorp - här tar jag inte med alla namnen, för det är många före denne Olof Ambjörnsson kommer in som nr 025.  Där står inga andra källor än KJ. Ägare år 1664. Bor i Brattorp 017.  Någon har väl skrivit fel på arrendator och ägare eftersom det är en gymnasiegård.


Person 013, Anders Ambjörnsson, född 161x-xx-xx, död 1675-xx-xx, Inflyttad från Käderöd 011?. Källor TA Kops 1645,M1647,Kontr 1648 1653, Kvicktionende 1657, Biskopstionende 1663-65, OTd 15/12 1664-27 Fvb 1673. Har hustru Ingeborg.
Person 021 Arvid Ambjörnsson, inflyttad fr Käderöd 011?, Källa Kontr 1653, Kvicktionende 1663-65, OTd 29/4 1663-2, 15/12 1664-27. Har hustru Börta.


På Brattorp står Olof Ambjörnsson, inflyttad från Käderöd 011. Källor Kops 1645. Kontr 1653 ägare fru Sofie Brahe Kvicktionende 1657. Biskopstionende 1663-65,  brukare 1/4 mt fr M 1673 Fvb 1690. Se Trolltorp 025.


Hoppas du blir klokare av detta. 
Mvh
Gunilla


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Finns det någon förklaring till vad förkortningarna betyder?

"M1610" måste ju vara extraskattemantalet det året. Och "Kops 1645" är naturligtvis koppskatten.

Men "TA" och "KJ", är det personer som har lämnat uppgifter? Och "Fvb"?

[Jörgen Tollesson]

Här är originalet av den kvegskatt (kvegtiende) som togs ut 1657 p.g.a. kriget:

https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283616,55218712

Här ser vi Ambjörn och Mårten i Käderöd. Andra gården nedifrån i högra kolumnen på vänster sida.

(Kveg = kreatur.)

[Gunilla Jönsson]

Hej
Bilderna gick inte att skicka. Tydligen fel format.  Skrev ner alla namn och källor, men är tror inte det iväg. Kunde bara spara när jag kom ner och skulle posta.  Blir inte klok på tekniken ibland.
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

"OTd" är Orust-Tjörns dombok.

Sissela omnämns mycket riktigt den 10/1 1665 (https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b120; målet börjar strax under mitten på högersidan). Men hon bor på Käderöds mark, och är alltså torpare eller backsittare.

[Gunilla Jönsson]

Hej
Gör ett nytt försök att skicka en bild från delar av skivans informationssida. Ändrade filtyp när jag sparade. Hoppas det fungerar denna gången.
Mvh
Gunilla

[Folke Almegius]

På Orusts Släktforskares hemsida under fliken beskattning finns ett antal skattelängder som jag skrivit av. Men en av dem - en biskopstiondelängd 1663-1665 har jag inlämnat en kopia av. Om jag inte minns fel fick jag den av Rolf Berlin som jag tror hittat den på riksarkivet. Längden är mycket informativ, utöver namnet på åbon enligt jordeboken, en uppgift som ofta är föråldrad, redovisar den brukarna, ofta med utsatt patronymikon. För Käderöd står som åbo Mårten men som brukare av vardera 1/4 Jacob Olsson och Ambjörn Esbjörnsson.
Hälsar Folke

[Gunilla Jönsson]

Hej
Tack för att jag kunde hitta översatta dokument. Sjökrigslängden är ju fantastisk med ålder och kommentarer till alla vuxna män på Orust.


Såg att det tidigare funnits en länk till en Jordebok 1568, som inte längre är aktiv. Finns det någon arrendator eller åbo på Käderöd 1568?  Hade ju varit intressant om denne ev arrendator hade hetat Esbjörn och denne Ambjörn Esbjörnsson är hans son. 


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

I den första svenska jordeboken (1659, s. 409; https://app.arkivdigital.se/aid/v730026.b2160.s409) står Käderöd sist i Stala socken, med kommentaren att gården "tilförne icke hafwer stådt i Cronans jordeböcker", alltså den danska kronans.

En länk till föreningens sida med avskrifter kan kanske vara på sin plats, så att också andra hittar dit: http://orustgenealogi.se/släktforskning-2.html

Jag ser ett bekant namn bland källorna på bilden ovan. Det var en överraskning - undrar just vilka uppgifter som jag har lämnat...  (Det kanske är avskrifterna av dödlistor från Tegneby, Röra och Stala i Båhus Arkivguide.)

Jag återkommer i morgon när jag har kikat lite närmare på de domböcker m.m. som det hänvisas till för uppgifterna från Käderöd, Trolltorp och Brattorp.

[Jörgen Tollesson]

I domboken den 15/12 1664 (inget sid- eller §-nummer, https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b104; målet börjar strax under mitten på högersidan) bekräftas att Arved och Anders i Trolltorp är bröder. Men varken där eller den 29/4 1663 (https://app.arkivdigital.se/aid/v49279.b49; nedersta målet på vänstersidan) sägs något om att de skulle komma från Käderöd. Men så står det ju också ett frågetecken efter den uppgiften på skivan.

Ambjörns son Ola som är med i koppskattelängden 1645 kan inte vara den Ola Ambjörnsson som finns i Brattorp, eftersom också den sistnämnde är med i samma längd (se länk i svar # 36 ovan).

Den Börge (med nummer 022) som sägs finnas i Käderöd, med biskostiondelängden 1663-65 som enda källa, måste vara en ren felläsning. I den längden (åtminstone i avskriften, och det är ju den man har gått efter) finns bara Jacob och Ambjörn i Käderöd. Börge finns på nästa rad, i Kyrkeröd.

[Jörgen Tollesson]

En Anders (nummer 013) ska också enligt skivan finnas i Käderöd, med M 1625 som enda källa.

Men i mantalsregister för sølvskatten 1625 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283596,55211798) finns Anbiörn på Käderöd, inte Anders. Någon Anders på Käderöd finns heller inte under husmän m.fl. som står efter gårdarna.

Samtidgt är ju också M 1625 en av källorna för Ambjörn, så Anders kan ju inte vara en felläsning av Anbiörn. Så var kommer Anders ifrån?

Två rader under Ambjörn på Käderöd finns en Anders "sammesteds", alltså på samma ställe. Har man möjligen missat att det på raden mellan Ambjörn och Anders står Hoffua? Det är alltså där som denne Anders också bor.

(Sølvskatten - silverskatten på svenska - kallades så för att den betalades i pengar. Ett annat namn är därför pengeskatten.)

[Jörgen Tollesson]

På Käderöd sägs också en Jörgen (nummer 012) ha bott, med Fvb 1617 som källa.

Och på sidan 151 i del IV av "Från vår bygd" står mycket riktigt: "År 1617 bodde på Käderöd en Jörgen." Det är allt, och någon källa anges inte.

Han finns i vart fall inte i mantalsregistret för kongsskatten 1617 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283595,55211645). Var denne Jörgen har hittats är alltså tills vidare en gåta.

I mantalet 1617 kan jag inte finna Käderöd alls. Det samma gäller som jag tidigare sagt också 1610, trots att den längden anges som källa för Ambjörn.

(Kongsskatten är ytterligare ett namn på pengeskatten. Kärt barn har många namn.  )

[Gunilla Jönsson]

Hej


Tack för all hjälp.
Ska nu försöka sammanfatta vad vi har för källor för att Ambjörn är anfader på Käderöd och släkt på mycket långt håll med oss. Så intressant att vår släkt, i så fall, har funnits på Käderöd i nästan 300 år innan den gick "släkten" ur händerna av olika anledningar i slutet av 1800-talet.


Skriver nu bara på Karin Rasmusdotters del av Käderöd. Finns det någon som skrivit om Rasmus Rasmussons del av Käderöd ?


Mvh
Gunilla

[Gunilla Jönsson]

Hej


Ytterligare en fråga. Vet man när Barbro Jacobsdotter dör? 
Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

I mantalslängden 1736 står Rasmus Nilsson fortfarande för bruket i Narveröd. Det är ingen markering i hustrukolumnen, men marginalen står "q. br...". En del av sidan är borta, så hela texten syns inte, men "bräckl." lär det vara som står där. Det står i vart fall inte död, så hon lever då. Längden är daterad den 11/12 1735.

Sedan saknas mantalslängder fram till 1742, då sonen Nils har tagit över. "Utgamla" föräldrar syns ju inte i längderna vid den här tiden, men kan ändå leva.

Och när Rasmus Nilsson i Narveröd begravs den 25/10 1747 (76 år gammal), så är han enkeman.

Barbro Jacobsdotter har alltså dött någon gång mellan den 11/12 1735 och den 25/10 1747. Hon saknas i dödboken 1734-1747, men det lär hon inte vara den enda som gör. Myckleby pastorats kyrkoböcker är mycket slarvigt förda; det är många som saknas där, både födda, vigda och döda.

Om man ser hur kyrkoböckerna är förda, så förklarar det saken. Först kommer alla födda ett år, och direkt därefter alla döda samma år, och till sist det årets vigda. Och direkt därefter kommer nästa år på samma sätt. Det är ju då uppenbart att prästen har skrivit in alla vid samma tillfälle. Han har väl helt enkelt haft lösa lappar som han har skrivit rent, i bästa fall en gång om året. Det är ju då inte så märkligt att personer saknas...

[Folke Almegius]

Ambjörn på Ödegärdet nämns enligt en avskrift jag gjort av länsräkenskaperna i danska riksarkivet av de som betalade kongsskatt för 1620 i Stala sn. Senast 1620 har han alltså upptagit detta ödegärde. Många av de fastigheter som kallas ödegårdar och ödegärden blev öde redan efter digerdödens härjningar på 1300-talet med åtföljande agrarkris.


Enligt NE var myndighetsåldern för män 21 år under perioden 1721-1969. Före 1721 blev mannen myndig och fick gifta sig redan vid 15 års ålder. Kvinnan var omyndig till långt in på 1800-talet men som änka var hon myndig.


Enligt Orusts och Tjörns häradsrätt AIa:5 1708-1721 bild 8 sid 11 begär den 4 februari 1708 Jon Markusson i Högenorum på Inland redovisning av sin svärfader Jakob Olsson på Ödegärdet av Jons avlidna hustrus mödernearv. Jakob svarar att dottern fått en stor hemgift, 86 daler, vid hennes giftermål så att blott 3 daler 6 öre återstod, vilket skulle betalas av Jakob Olsson och Rasmus Nilsson i Narveröd med hälften vardera.
Jon Markusson gifte enl Norums kyrkobok om sig 16 juni 1701 med Kerstin Henriksdotter så den till namnet okända Jakobsdottern hade dött tidigare.


Tack för bra uträkning av Jakob Olssons mödernearv i Västra Kollungeröd som utvisar att 1690 fanns det utöver Jakobs andel i mödernearvet tre systerlotter eller en bror och en systerlott. En syster nämns vid tinget 12 november 1708, Orusts och Tjörns häradsrätt aIa:5 1708-1721 bild 58 sid 107 i samband med att Anna och Ingeborg Torgersdöttrar (ärendet återkommer i samma volym bild 103 sid 195) vill ha ut sitt arv efter sin farfar Tolle Torgersson i Västra Kollungeröd. "Dertill hafuer Jacob i Ödegierde och Anna Ollsdotter i Burass för sin dehl i samme pantejordh bekommit 20 daler smt". Anna Olsdotter dog enl Långelanda kyrkobok den 8 december 1715 i Burås Östergård 82 år gammal.


Hälsar Folke
 

[Gunilla Jönsson]

Hej
Via Joakim Axnér fick jag information om att Olof Rasmusson, Rasmus och Elins på Käderöds son har tjänat ca 1757-1760 hos Hans Larsson i Tönsäng, Valla socken på Tjörn. På Tönsäng finns en brukare Anders Andersson i Biskopstiondelängden 1663/65.   


Olof gifter sig senare med en syster till Anders Rasmussons hustru Anna Bengtsdotter. (Framgår av Anna Bengtsdotters bouppteckning 1787-10-08. )


Bevarad flyttsedel för Olof Rasmusson finns i Stenkyrka kyrkoarkiv. När jag gått igenom alla gårdar som finns i Biskopstiondelängden 1663/65 hittar jag en gård Dyreby som är en Frälsegård 1/1 där åbon heter Lars men där brukaren heter Olof Ambjörnsson, Stenkyrka socken.  Varför åker Olof Rasmusson till Tjörn som dräng? 1757 lever Rasmus Olsson fortfarande och kan kanske skicka sin son dit han själv är född?? 


Denne Olof Ambjörnsson kan ju faktiskt vara sonen till Ambjörn på Käderöd. Rasmus kan ju vara son till Olof och därmed inte alls släkt med Jacob Olufsson på Käderöd. Att Rasmus Olsson kommer till Käderöd som "dräng" skulle ju i så fall inte vara helt otroligt.  Denne Olof Ambjörnsson är kring 60 år runt 1690 om han är 15 år när han är noterad i Kop 1645.  Olof A kan ju ha varit gift två gånger och mycket väl få barn under hela sista hälften av 1600-talet.


Går min tes att bevisa?


Jag har letat igenom hela Stala socken på den restaurerade skivan och letat i Myckleby socken, boken som prästen säkert skrev en gång om året. (Hade kanske en "kladdbok" som han skrev av). Letar efter någon Olof Andersson el ibland bara någon Olof, som kan tänkas vara Rasmus far. Troligen ett hopplöst arbete för jag antar att ni letat efter Rasmus Olssons anor tidigare?


Mvh
Gunilla

[Gunilla Jönsson]

Hej


En fråga ang svaret om Jacob Olssons tredje barn, dottern som var gift med Jon Marcusson i Högenorum. Varför ska plötsligt Rasmus Nilsson i Narveröd vara med och betala till denne Jon Marcusson?  Hade Barbro Jacobsdotter fått ut ett för stort arv efter sin mor och måste vara med och betala?


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Det står inte i klartext i domboken, men att Rasmus Nilsson i Narveröd skulle betala hälften av det återstående arvet måste ju betyda att Barbro fått mer av arvet eller större hemgift än systern i Högenorum. Och därmed har vi den slutliga bekräftelsen på att Barbro Jacobsdotter är dotter till Jacob Olsson i Käderöd.

Målet finns här:
Häradsrättens original (slarviga kråkfötter): https://app.arkivdigital.se/aid/v13504.b8.s11 (§ 10, s. 10)
Hovrättens renovation (välskriven): https://app.arkivdigital.se/aid/v307689.b280 (§ 9)

Jon Marcussons namnlösa hustru i Högenorum begravdes den 23/9 1700 (Norum C:1, s. 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v1245.b28.s43). Förmodligen dog hon i barnsäng. Jons son Lars i Högenorum döptes den 15 i samma månad (s. 41).

Jag kan tillägga att den 27/3 1695 vigdes Mårten Jacobsson från Orust med Karin Marcusdotter från Askerön (Norum C:1, s. 28; https://app.arkivdigital.se/aid/v1245.b21.s29), "...och nu för thiden boo dhe uthi Gunnerödh på Oorost landh".

Det är väl en inte alltför vild gissning att Jon och Karin är syskon.

[Jörgen Tollesson]

Visst är det möjligt att Rasmus Olsson kom från Tjörn - eller Inland.

Jag har också noterat att hans son Ola var dräng i Tönsäng i Valla socken. Han har flyttat dit i mantalslängden 1758. Och i längden 1761 har Hans dräng Ola flyttat hem till sin mor Elin i Käderöd.

Nu behöver det ju inte betyda något; Stala och Valla är trots allt grannsocknar. Men Tönsäng (vid dagens Vallhamn) ligger i bortre änden av Valla, räknat från Stala, och Käderöd ligger i bortre änden av Stala, räknat från Valla - så det är ju inte nästgårds.

Det finns en Ola Olsson i Tönsäng, som får en son Rasmus den 14/1 1739 (C:1, s. 62; https://app.arkivdigital.se/aid/v1198.b37.s63). Det skulle ju - eventuellt - kunna vara en släkting. Men jag har inte grävt vidare i det - än... 

När det gäller Ola Ambjörnsson i Dyreby, så finns det en Olle där i koppskattelängden 1645 (https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#283611,55216975), alltså samtidigt som Ambjörns son Ola är hemma i Käderöd. Men det står bara förnamn, så det behöver ju inte vara Ambjörnsson som är i Dyreby redan då.

Ola Ambjörnsson i Dyreby skulle eventuellt kunna vara son till den Ambjörn som finns i Gunneby tidigare under 1600-talet. (Se Tjörns Släktforskares fil med "gårdsinnehavare" i Stenkyrka 1602-1635: http://www.tjsf.org/excel/Stk1635.xls).

Gunneby ligger i Stenkyrka socken, men är granngård till Tönsäng i Valla socken. Och när Jon Andersson och Elin Olsdotter i Tönsäng får dottern Kjerstin den 8/6 1691, så är Ambjörns hustru Agnes i Sibräcka en av faddrarna (C.1, s. 1; https://app.arkivdigital.se/aid/v1197.b5.s1). Sibräcka är granngård till Dyreby.

Lösningen på gåtan om Rasmus ursprung ligger - förhoppningsvis  - i domböckerna någonstans...

[Gunilla Jönsson]

Hej och tack för svar.  Tycker att sökandet efter Rasmus Olsson på Tjörn är en intressant tråd, som jag inte tänkt på tidigare.  Ska gå in och titta på vad Tjörns Släktforskare har om de olika gårdarna. Finns tydligen mycket i hembygdsgården också.  Domböckerna är dock lite svåra för mig att läsa. 
Mvh
Gunilla

[Gunilla Jönsson]

Hej


Är det bekant varifrån Mårten Torbjörnsson som gifter sig med Karin Rasmusdotter och blir åbo på Käderöd kommer ifrån? Tittade på Orust Släktforskares restaurerade böcker och kan inte se att han kommer från Tegneby pastorat.


Olof Gullbrandsson, f 1746-08-20, Töllås Torp avlider enligt Torp AI:2, sid 23 i Köpenhamn, Danmark i november 1802.  Kan det finnas juridiska dokument som berättar om vad som hänt honom i Köpenhamn? Olof Gullbrandsson bodde innan Danmarksresan på torpet Giljan under Töllås, hos sin äldsta dotter Greta, gift med Kristen Andersson, Torp socken.


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Vid Mårten Torbjörnssons bouppteckning den 16/7 1824 (10:1627, gemensam med andra hustrun Inger Nilsdotter; https://app.arkivdigital.se/aid/v13485.b819.s1627) bevakades dottern Christinas rätt bl.a. av farbröderna Johannes och Nils Torbjörnssöner i Svennungeröd.

Bouppteckning förrättades den 16/9 1794 (4:49; https://app.arkivdigital.se/aid/v13479.b30.s49) efter enkan Ingjerd Jonsdotter i Svennungeröd, som efterlämnat sönerna Per, Mårten, Jonas, Nils, Lars och Johannes Torbjörnssöner. Enligt bouppteckningen bor Nils och Johannes i Svennungeröd, men var de övriga sönerna bor står inte.

Följer man Svennungeröd (i Långelanda socken) bakåt i mantalslängderna, så ser man att Torbjörn heter Larsson.

Mårten och Karin Rasmusdotter gifte sig omkring 1783. I mantalslängden det året är Karin ogift hos modern Elin, som då fortfarande står för bruket på Käderöd. 1784 har bruket delats mellan Mårten och Rasmus Rasmusson.

I Svennungeröd står Nils Torbjörnsson för bruket 1783. Han har bl.a. modern Ingjerd och brodern Mårten. 1784 är Mårten borta.

[Gunilla Jönsson]

Hej och tack för svar ang Mårten Torbjörnsson.
Gunilla

[Gunilla Jönsson]

Hej


Hittade en fornborg inom Käderöds område, Stala socken,  på ett högt berg. Vet man hur gammal denna fornborg är? Det framgår inte av uppgifterna på Riksantikvariatets förteckning över fornlämningar och beskrivning av borgen. Kanske finns det gamla muntliga traditioner om hur gammal denna fornborg är.
Mvh
Gunilla

[Folke Almegius]

Hej Gunilla


Om du söker på "fornborgsresan på Orust 2012" får du en stor utredning om fornborgar på Orust, däribland den i Käderöd. Utredningen ingick i ett EU-projekt om nya besöksmål som jag deltog i. Under 1980-talet var det en mindre arkeologisk utgrävning av fornborgen som man kan läsa om i Bohusläns museums årsbok 1986. Tyvärr gjorde man inte några historiska fynd på platsen för provgroparna.


Hälsar Folke

[Gunilla Jönsson]

Hej Folke och tack för ditt svar. 


Läst "fornborgsresan på Orust 2012" om Käderöds fornborg och de 2 andra markerade fornminnena.  Reagerade på  texten "en av dessa äldre gårdstomter med äldsta skriftliga belägg från 1659", inlagd som Stala 206:1 i Fornminnesregistret.  Borde väl vara där Ambjörn bodde. Vad innebär "skriftliga belägg" i denna text? 
Stala 207:1 , vet man inte vad detta är?


Kunskap leder till nya frågor 


Mvh
Gunilla


 

[Folke Almegius]

Hej Gunilla


Det äldsta skriftliga belägget från 1659 syftar på den första svenska jordeboken som används som källa i publikationsserien om ortnamn som utges av Göteborgs Universitet, f.d. högskola.
På senare tid har RAÄ lagt in de äldre gårdstomter man hittat på gamla skifteskartor som fornlämningar i aktuellt register ofta utan att man besökt platsen. I Käderöd fanns redan enligt storskifteskartan 1795 två gårdstomter. De har blivit regnr Stala 206 och 207. Vilken av dessa som varit den ursprungliga gårdstomten är inte lätt att avgöra och därför kan man inte veta var Ambjörn 1659 bodde.
Om du går in på lantmäteriets hemsida och söker på Historiska kartor, avancerad sökning, så hittar du kartorna över Käderöd.


Hälsar Folke

[Gunilla Jönsson]

Tack för alla svar.
Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Kartan över storskiftet på Käderöd 1795 visar som sagt två tomter: A Mårten Torbjörnssons och B Rasmus Rasmussons.

Båda gifte sig 1783. Rasmus och Kjerstin Jörnsdotter finns i Myckleby vigselbok den 12/10 det året. Karin Rasmusdotter är ogift i mantalslängden 1783 (daterad den 30/12 1782), men gift med Mårten 1784 (7/10 1783). I samband med detta har alltså en av dem flyttat ut från det gamla huset och byggt nytt.

Man får väl utgå ifrån att modern Elin Rasmusdotter bodde kvar i det gamla huset, och eftersom hon finns hos Mårten i mantalslängden 1786 (den sista som hon är med i), så lär det alltså vara tomt A som är den gamla gårdsplatsen - åtminstone då...

Om sedan det som var den gamla gården 1795 låg på samma plats som på Ambjörns tid är ju inte lätt att veta. Men det lär i vart fall vara där som Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter bodde, och därmed sannolikt också Jacob Olsson och Mårten Bertilsson före dem; åtminstone är det väl troligt att tomtplatsen var den samma, även om husen var nybyggda sedan 1600-talet. (Ett nytt hus byggdes väl dock i en annan ände av tomplatsen. Man rev ju knappast det gamla huset för att bygga det nya på samma ställe, och stod huslösa tills det nya var klart...  )

Frågan är sedan om också Mårten byggde nytt när han gifte sig med Ambjörns dotter. Om Ambjörn var enkeman och inte hade några andra barn boende kvar hemma, så kunde de väl lika gärna bo i samma hus, även om de brukade hälften var av jorden. Men för att veta säkert behöver vi en tidsmaskin... 

[Gunilla Jönsson]

Hej


Redan 1699 finns en geometrisk avmätning av Trolltorp och Käderöd, i Stala socken, alltså på Jacobs tid. På denna karta syns två hus.  Tyvärr kan jag inte läsa texten på denna karta. Ser bara att det står Jacob inne i texten. Hade varit väldigt intressant att veta vad denna lantmätare skrev. Söta hus ritade han dock in. 




När Mårten Torbjörnsson skriver till Gymnasieinrättningen och ansöker om att hans dotter Christina ska få städjerätten till 1/4 dels mantal Käderöd, när han dör skriver han, att han i sin krafts dagar har byggt upp man- och laduhus och brukat markerna mm enligt avtal.
Källa Hvitfeldtska stipendieinrättningen, kuratorernas arkiv. Riksarkivet i Göteborg. Ref kod SE/GLA10579FV (Upplåtelsehandlingar rörande gymnasiehemman och torpen) Volym 58.


Kanske var det så att Elin Rasmusdotter och dottern Börta flyttade över till Karin och Mårten när Rasmus Rasmusson började fylla huset med barn. Karin och Mårten fick ju inga egna barn. 


Mvh
Gunilla

[Gunilla Jönsson]

Hej


Den 28 augusti fick jag ett svar som gällde en tvist 1749 mellan Rasmus Olsson och Trolltorp om var gränsen mellan dem skulle gå. (nr12).
Går det att  läsa om Ambjörns tvist 1624 någonstans? 
Fick tvisten med Trolltorp 1749 något slut? Fick Rasmus som han ville eller vann åbon på Trolltorp?


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Innehållet i domen från 1624 återges (åtminstone delvis) i syneprotokollet från 1749 (https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b313, börjar mitt på högersidan).

Rasmus förlorade tvisten om var gränsen mellan Käderöd och Trolltorp skulle gå i skog och utmark. Den dom från 1624 som han visade upp bestod bara av ett halvt ark, där endast själva texten återstod. Men den nedre delen av arket saknades, och där skulle lagrättemännens underskrifter och sigill ha suttit. Man kunde därför inte vara säkra på att det verkligen var en riktig dom. Och dessutom fanns det vittnen som vid synen 1749 motsade uppgifterna från 1624.

Trolltorps åbor krävde också att få tillbaka den tredjedel av "platsen" Duvebacken som tydligen räknades till Käderöd. Också där fick de rätt, eftersom Duvebacken helt hamnade på Trolltorps mark enligt den fastställda gränsen.

Och eftersom Rasmus förlorade målet, så fick han betala hela rättegångskostnaden.

[Gunilla Jönsson]

Tack för hjälpen.
Mvh
Gunilla

[Gunilla Jönsson]

Hej


I svar nr 1 den 23 augusti skriver du, Folke, att det finns en notering om att Jacobs första hustru dör 1699. Eftersom jag skriver in detta i mitt släktdokument så är det bra om jag kan skriva in källan.


När jag gick igenom alla tillgängliga mantalslängder från 1600-talet finns det ingen notering om någon hustru efter 1696, men hustrun kanske var så gammal att hon inte finns med av den anledningen.  Finns ingen mantalslängd 1699 vad jag kan se.


En annan undran är, Mårten på Käderöd avlider ju under 1660-talet. Konstigt att i Jordeböckerna står vad jag kan läsa det till, Mårten i Käderöds frelse hemman, ända fram till 1684. Sedan saknas det böcker som är digitaliserade fram till 1697 och då står det Jacob i Jordeboken. Finns det något svar på varför det är så?


I den Jordebok som finns i Hvitfeldtska stipendieinrättningens arkiv för 1673, som bara avser Margareta Hvitfeldts egendomar, står det Jacob.


Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Jag kan inte svara på vad Folke har för källa - men jag kan ange min... 

I 1693 års mantalslängd har Jacob ingen markering för hustru, men i marginalen står "q. siuukl.", alltså quinnan siuuklig. 1694-1697 har han varken markering för hustru eller någon marginalnotering om henne, men markering för 1 utfattig (den sista kolumnen), vilket brukar betyda att han är gift, men för fattig för att betala för båda. 1698 är hustrun sjuklig igen. 1699 saknas bevarad längd. Och 1700 har han ingen markering för vare sig hustru eller utfattig och inte heller någon marginalnotering.

Hustrun är m.a.o. borta antingen i den nu försvunna 1699 års längd eller 1700. Hon bör då ha dött året innan, alltså omkring 1698 eller 1699.

När det gäller jordeböckerna, så är det ju längder över skatten på gården. Det viktiga är därför att gårdens namn är rätt. Till skillnad från mantalslängden, som är en längd över de som ska betala en personskatt, så är det därför inte så viktigt vilken bonde som som står för gården i jordeboken. Man skrev därför ofta av böndernas namn från föregående års bok - tills man någon gång emellanåt fick ett ryck och uppdaterade namnen. 

I Arkivguidens Forum har jag beskrivit vad jag fann när jag gick igenom böndernas namn i gamla jordeböcker för Svenneby socken i norra Båhuslän (inlägget den 6/11 2012 kl. 11.23). Nu är ju det ett annat fögderi (Norrviken), så årtalen för uppdatering av böndernas namn kanske inte är desamma på Orust och Tjörn, men i princip bör det väl ha fungerat på samma sätt där.

[Gunilla Jönsson]

Hej och tack för hjälpen.


Finns det någonstans "teckningar" eller "skisser" som visar hur gårdshus och ev torp såg ut under 1600-, 1700 och början av 1800 talet på Orust, gärna från Stala eller Torp socken?


Kanske någon vet om det finns i någon bok?


Mvh
Gunilla

[Folke Almegius]

Mårten Bertilssons härstamning.
Hej!
Slutsatsen att Mårten Bertilsson i Käderöd kom från Nedre Häröd i Röra sn grundar sig på en arvstvist som omnämns i Orusts och Tjörns dombok (O) volym AIa:2 (1732) bild 389 sida 317 i ArkivDigital. Målet är renskrivit och mer lättläst i Göta Hovrätt Advokatfiskalen Gbg o Bohus län (O) EVIIAABA:834 bild 2510. Tvisten gällde arvet efter Bertil Östensson i en fjärding Nedre Häröd som denne 1643 köpt av sin bror Jörgen Östensson. En uppritad släkttavla visas. Enligt den efterlämnade Bertil fem söner och en dotter Gro. Sönerna heter Östen, Torger, Olof, Henrik och Mårten Bertilssöner och uppräknas troligen i åldersordning. Eftersom Mårten inte noteras i 1645 års kopskattelängd är han då under 15 år. I arvskiftet anges dock ej var de fem sönerna bodde men eftersom Mårten ej bodde kvar i Häröd och namnkombinationen Mårten Bertilsson är mycket ovanlig stöder detta sannolikheten om Mårtens härkomst.


Hälsar Folke

[Gunilla Jönsson]

Hej och tack.
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Nu ska jag vara besvärlig igen... 

Vilken är källan till att Mårten i Käderöd heter Bertilsson?

[Folke Almegius]

Uppgiften om Mårten Bertilssons i Käderöd patronymikon och härstamning från Nedre Häröd i Röra sn kommer från släktforskning som jag bedrev för cirka 50 år sedan. Då blev tyvärr inte alla källor registrerade så bra som nu sker, men jag hoppas kunna spåra bevisen för min slutsats. I nuläget kan jag komplettera med några källuppgifter. I Orusts och Tjörns dombok AIa:2 (1691-1695) bild 144 sidan 279 antecknas vid tinget 26-27/2 1694 att Anders Olsson i Nedre Häröd, som var son till Olof Bertilsson därstädes, bland annat inlöst 1 öb och 4 pb av sitt syskonbarn (=kusin) Olof Mårtensson. Vidare har Henrik Bertilsson i Nedre Häröd inlöst lika stor jordlott av sin brorsdotter Ingeborg Mårtensdotter. Tyvärr anges dock inte Mårtenbarnens hemvist i detta mål.
Olof Mårtensson i Brattorp i Stala sn var enligt Myckleby kyrkobok fadder tre gånger, 1696, 1702 och 1705, i Gunneröd i Myckleby sn för barn till Mårten Jacobsson. Denne var son till Jakob Olsson i Käderöd i Stala sn och sannolikt halvbror till Olof Mårtensson. Jag hoppas snart kunna redovisa fler belägg för dessa nämnda sammanhang.


Hälsar Folke

[Gunilla Jönsson]

Hej
En intressant diskussion som ni har här.  Det finns ju en del personer som saknas under 1600-talet som är födda på Käderöd.  Vart tog Olof Ambjörnsson, Ambjörns son, vägen? Varför tog inte han över Käderöd i vedertagen ordning?


Om Mårten Bertilsson och Ambjörns dotter får barn tillsammans. Varför tar inte något av dessa barn över och brukar Käderöd?


När Jacob Olufsson avlider och hans andra hustru Ingeierd Eriksdotter gifter om sig med Rasmus Olsson, så kan ju inte Rasmus ta över Käderöd när Ingeierd avlider 1734, eftersom båda var gifta till Käderöd. Rasmus Olsson gifter om sig med Elin Rasmusdotter, Barbro Jacobsdotters dotter och därmed går arrendet av Käderöd vidare i den ursprungliga släkten.  Så har jag uppfattat situationen.


Den person, som ingen hittills har kunnat härleda, är Rasmus Olsson. Varifrån kommer han? Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter brukar Käderöd under stor del av 1700-talet och deras barn tar över efter dem. Rasmus Olsson är en viktig länk i Käderöds historia, vars anor fortfarande är helt dolda.


Gunilla

[Folke Almegius]

Den Olof Mårtensson som enligt mitt inlägg 201129 år 1694 sålde odelsjord i Nedre Häröd i Röra sn var som jag tidigare framfört bördig från denna gård. Detta framgår av Arkiv Digitals källa Göta Hovrätt Advokatfiskalen Gbg och Bohus län EVIIAABA:100 (1703) bild 80 då Olof Mårtensson i Brattorp i Stala sn för 21 dlr smt pantsätter 1 öresbol och 4 penningbol sin odelsjord i Nedre Häröd till Gunnar Torgersson där. 1694 var det hans syskonbarn (=kusin) Anders Olsson som löste till sig en lika stor jordlott. Olof Mårtensson hade alltså innehaft 2 öb och 8 pb Nedre Häröd. Hans syster Ingeborg Mårtensdotter hade 1694 ägt 1 öb och 4 pb, vilket synes vara en systerlott. Lägger man ihop detta med Olofs broderlott blir arvslotten efter Bertil Östenssons i Nedre Häröd son Mårten 4 öresbol.


Hälsar Folke

[Folke Almegius]

Rasmus Olssons härstamning. Vid en genomgång av forskning jag gjorde på 1970-talet hittade jag en avskrift av ett bördsbevis som intygar att Rasmus Olssons i Käderöd moder Karin Andersdotter var dotter till Anders Pedersson, vilken var son till Peder Olsson i Bräcke i Valla socken och hans hustru Karin Larsdotter, som var dotter till Lars Ivarsson i Kyrkebacka på Fräkne (Forshälla socken) och att en antavla om detta är inritad i domboken. Ingen dålig släktlinje, den leder kanske tillbaka ända till 1500-talet, Som källa har jag noterat Orusts och Tjörns dombok för år 1735, tyvärr utan att ange ting och datum. När jag nu spanar i AD;s filmer kan jag inte hitta bördsbeviset. Den avskrift jag gjorde var från Rekolids filmer. Tilläggas bör att 1735 års originaldombok är bitvis mycket svårtydd.


Hälsar Folke

[Jörgen Tollesson]

Tack för detta.

I arkivförteckningen för Orust-Tjörns HR står så här vid 1734-1735 års dombok (AIa:14): "Luckor: för Orust 1735 VT-ST och för Tjörn 1735 VT-HT." Det som finns 1735 ska alltså bara vara HT för Orust.

Eftersom antavlan leder tillbaks till Kyrkebacka i Forshälla socken, så borde det ju vara det som skulle bevisas, och då vore det ju logiskt om det var i Fräknes dombok som målet finns. Fräkne HR har dock ingen bevarad dombok alls för 1735.

Men det finns ju hovrättens renovation, som för 1735 har en gemensam volym för Orust, Tjörn, Fräkne och Inlands Nordre (EVIIaaba:930), eftersom de tillsammans utgjorde en domsaga. Den volymen finns dessvärre inte på nätet, varken hos AD eller SVAR. Men den finns på mikrokort, ser jag när jag kikar i SVAR:s gamla katalog (som jag naturligtvis har kvar - här gallras inget...  ).

Eftersom den finns på mikrokort, så måste ju Rekolid ha filmat den för mormonerna. Så kanske var det den som du läste?

Något annat som jag har sparat är mina förmodligen cirka 20 år gamla avskrifter från de berömda "pärmarna" (med Hans Larssons gårdsvisa sammanställningar av andras forskningar). Där ser jag en Per Olsson med hustru Karin Larsdotter i Bräcke i Valla socken (dessvärre utan årtal); det står dock där att Karin var från Bräcke (men det kan ju ha korrigerats i senare upplagor av pärmarna). Deras son Anders ska som gift ha hamnat i Hällene i Valla socken, där han andra gången ska ha varit gift med Gunla Rasmusdotter, som sägs komma från gården Stala i Tegneby socken. Dessvärre anges inga källor i pärmarna...

Anders och Gunla ska ha tre barn, men jag har bara noterat namnet på ett av dem (dottern Gjöa, som blev kvar i Hällene som gift). Om Karin är ett av de andra barnen, så har alltså sonen Rasmus uppkallats efter hennes morfar. Återstår i så fall 'bara' frågan var Karin bodde som gift och vilken Ola hon var gift med... Någon som har tillgång till en aktuell version av pärmarna kan kanske slå upp det? (OBS! Eftersom dessa mina noteringar är avskrifter från en gammal upplaga av "pärmarna", som i sin tur är avskrifter utan källor, så får de tills vidare bara ses som tips för vidare forskning.)

[Gunilla Jönsson]

Hej och tack för fantastiska svar!  Rena julklappen!


Det har funderats kring varför Elin Rasmusdotter och Rasmus Olsson döper sin första son till Anders. Kanske var det så, att detta var vanligt i den släkten om Karin Andersdotter och hennes Ola döpte sin son till Rasmus efter Karins morfar. Vi vet ju inte om Rasmus O var första sonen i Karin Andersdotters och Olas barnaskara, men Rasmus O´s morfar hette ju Anders.  Intressant.


Dessa kunskaper underlättar fortsatt sökande.


Gunilla

[Joakim Axnér]

Hovrättens renovation EVIIaaba:930 finns hos ArkivDigital:
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v379783.b10

Till skillnad från originaldomboken saknas inga ting och handstilen är betydligt bättre.

1735-01-28 VT Fräkne 40
1735-02-04 VT Nordre 190
1735-02-13 VT Orust och Tjörn 490
1735-05-12 ST Tjörn 920
1735-05-19 ST Orust 1220
1735-05-29 ST Fräkne 1590
1735-06-02 ST Nordre 1860
1735-09-30 HT Tjörn 2200
1735-10-06 HT Orust 2700
1735-10-14 HT Nordre 3260
1735-10-22 HT Fräkne 3500
Saköreslängd 3670

Jag letade igenom HT Orust och kunde inte hitta något. Om det är ett släktträd inritad i domboken så borde målet inte vara så svårt att finna.

[Jörgen Tollesson]

Ja, där var den ju. Jag lät mig luras av att det inte fanns något mellan volymerna 866 och 964, och den sistnämda är dessa härader 1736. Men den fanns alltså mycket längre ned i listan. Det skulle vara något lättare att hitta om volymerna stod i nummerordning... 

[Joakim Axnér]

Hittade dessa mål rörande Gunilla Rasmusdotter i Hällene som Jörgen nämner ovan.

1673-04-17 (§ 3?)
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v49279.b405

Börta Gunnarsdotter på Kroken på sin moders wägnar, Karen
Rasmusdotter och Guri Brynttesdåtter på Sine Egne Vegner
sampt Börta Brynttesdotter i Ottesslett på sine Egne Veg:r
Som hafwa her för Retten Instembdt Joen i Hellessbergh
för 5 öhresbohliordh som Bodolf i Rödh på Miöhrn skulle
haf:a Pansatt till Torbiörn i Hellessbergh, #

# För 100 RDr; Mötte
hertill at swara
Torbiörns Sohn
Joen Torbiörnson
i Hellessbergh

och frambwijste
ett wellförseglat Panttebref, Vtgifwit af Sworenskrif-
waren Peder Andersson, medh Lagrettet på Oroust
d. 7 Decemb:s A:o 1653, som förmähler att Bodolff i Rödh
Gunnella i Hellenne Karen på Kroken, Guru i Twedh och
Börta i Ottesslett giöra Witterliget at föresk:e Samarfuinger
hafwa Pansatt 2 1/2 Öhresbohliordh till deres moder Gögia
Biörnssdotter för 50 RDr hemma. I lijka måtto
haf:r föresk:e Sambarfwingar Pantsatt till föresk:e Joens
fader Tårbiörn i Hellessbergh 2 1/2 öresbohljordh för 50 RDr
Bodolffz halfsyster i Rödh medh een Sambsyster dotter
bekendhe att Bodolff haf:r opburet 50 RD för 2 1/2 öhresbohl
iordh, som hon sielf haf:r annammat förmehnte derföre
Bodolf Rasmusson böhr at giöra bewijssliget, huruledes
hans Syster sin anpart i förben:te Penninger haf:r åtniutet

Resolutio: Vthi denne instembde Saak, at efter som Joen
Tårbiörnson bewijsliget giorde med richtigt och ocasserat
Panttebref af Sworenskrifwaren Pehr Andersson medh
lagrettet förseglat d. 7 Decemb:s 1653, att hans Fadher hadhe
Vtgifwit för 5 Öhresbohliordh i Hellesbergh på Pantt Nembl
100 RD, dy weste dhenne Rätten her uthi ey annat at dömma
Vtan när Contraparterne och odelssambägarne i laga
tijdh präsenterar Joen i Hellessbergh sin Faders Vtlåntte
Panttepenninger som ofwan bemelt är, då får dher
sin odelssiordh igen, men om Sätteret gåss(?) dem
emellan hwadh lagh förmåhr, Belangandhe Bodolfz
half Syster medh den ene Sambsyster dottern, kunna
der sökia Bodolf i Rödh, huruledes han sine Systrar
deras anpart i samma Panttepg:r distribuerat och af
delt hadhe, och dhet kan bäst ske wedh laga stembningh till
Nestkommandhe Tingh Actum ut Supra

1673-12-12 § 14
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v49279.b445

Vthi den Twistige och Instembde Saak emellan Käran-
derne Guru j Twedh och Birgitta j Ottesslett i Tägneby
Sochen på Oroust å den tne(?); och deras halfbrodher Boddell
Rassmussonn j Rödh på Miörns Landh boendes Andre
Sijdan Swaranden, Angående några Arfwepen:r för
någon pantsatt odellssiordh i dhen gårdh Hellesbergh j Stala
Sochen på offwanbemelte Oroust belegan som omstrijdes
ähr denne HerradzRettens endteliga gifne Vthslagh och
domb, affsagt på HerradzTinget j Tyffta j Stahla Sochen
12. Decembris Anno 1673.

Efftersåsom käranderne Guru j Twedh och birgitta j
Otteslett hafwa efter laga instembningh här för Retten
tiltalat Swaranden Boddell Rasmusson j Rödh på
Miörn, prætenderandes af honom at han böör dem swara
för deras innestående  arffwepenningar af deras
odellsiordz anpart i bem:te Hellessbergh, som är bort-
pantat och dom syskonen efter deras afgångne föräldrar
arfweligen ähr tilfallne. Hwar emot Boddell Rasmu-
son Exciperade, och sade dedh honom slijkt för denne
Retten icke lagligen offwerbewijsas skulle någre
Penningar för deras uthsatte Panteiordh i Hellesbergh
hafwa Vpburit eller sigh bemächtigat wijdare än hwad
uthi hans arffwepart i dee 28: RixD:r som på hans
quota tillkomma kunde den tijdh han ? deehl af hans Elsta
Syskonen, Jorden första gången uthsatte till Ingelbrecht j Helles-
bergh som war 2 1/2 öhresboohliordh, och der om woro 3. bröder
och 2. systrar Nembligen, Halfwoor, Biörn, Boddell sampt
Karen och Gunnella som wore Rassmus barn, som han
hade aflat medh sin hustru Göga Biörnsdåtter. Sädan för-
benembde Rassmus genom döden afgick, som wore fadher
till förberörde 5. barn, då intredde hon j andra giffto medh
Brynte j Otteslett, och medh honom aflade 2:ne döttrar, som är
dessa förben:de Guru och Birgitta, som äro halffsystrar
emot denne föreskreffne Boddell Rassmuson.
Widh samma tidjh Vthsatte förbem:te barns modher
Göga som odelen rådde sin halfwepart emot bar-
nen nembl:n 2 1/2 öhresboohliordh till offwanbem:te
Ingelbrecht i Hellessbergh för 30. RixDr men  af dee
22 RixDr  Arffwepenningar som denne Twidston(?)
ähr opwuxen af  emellan förbem:te parter, och
käranderne påståår sigh måtte betalas förrigesidor(?) Boddell
Rassmusson sigh aldrigh hafwa upburit eller anammat
Een skilling eller hwijt. Aff orsaak at föräldrarna och een
deehl af Eldsta Syskonen som för 20. åhr sedan som iorden
först hafwer uthsatt som är 5 Öhresboohliordh till Tår-
biörn i Hellesbergh för 100 RixDr som Pantebreffwet der
om förmähler in A:o 1653. den 3. Decembris uprättat; Medh
wijdare bemelta Boddell Rassmussons widhlyftiga in-
laga innehåller och förmähler som för Retten lydeligen
är opläsen och påskreffwen. Ty Boddell sade dee som Panteior-
den hafwa Löst, så wäl som een deehl af dem som förstedagz
hafwa den uthsatt äre begge igenom döden afgångne.

Och som bem:te  Systrar Guru och Birgitta icke hafwa
denne deeras Contrapart Boddell Rassmussonn j Rödh, hwar-
ken medh lagfasta Skrifter eller andra boofasta wittnen
denna deras påfordrande Arfffordringz Penningar
som honom till wites något kunde öffwerbewijsa haft
något ifrån dom, wijdare än deras eget lösa taahl och blotta
beskyldning, som denne gången icke kunde gifwas nå-
gon laga krafft: Ty lagen förmähler, Tingfarebalkens
4. Cap. Efter egen bekännelse och lagliga wittnesbördh
skola alla saaker dömmas; Eller och om een man besitter
Arff olagligen och den samma ey will oplåta, då skall han
stemma honom till Ting, doch medh dee wilkohr om han
för laglig wittnen till, hwilket dee denne Boddell Rassmuson
icke hafwa lagligen kunnat till saken binda efter arf-
webalkens 17. Cap:s inneholdh och förmählande. Ty elliest
borde offwanberörde sambsystrar uthsökt samma arff
innan 10. winter och är öfwer 20. åhr sedan arfwen war
fallen, alldenstundh dee hafwa bodt in uthi fylket, der
deras odellsjordh legat och förpantat ähr, och haft för-
standh der till; sampt herföre waret uthan förfall. Noch
för det öfrige at han af bem:te arffwepenningar fö si-
na syskon icke haar Vndandölgt sigh till någon profijt och
nytta och deom till nachdeehl och skada; och öfwer alt detta
hafwer Boddell Rassmuson Contraparterne till Nöye inför
sittiande Tingzretten medh handh å book afflagt sin
lijfflige eedh sigh till befrijellsse; denna twist angående
icke något vndandölgt som lagen buder j arffwebal-
kens 18. Cap. Item tager någon arff efter nogon
som är och det at ordna rätt arffwing der till, och be-
wijsas sedan annorledes, då skall han uthleggia till retta arff-
wingen alt dedh han optogh, dedh ware sigh j jordh, godz
och penningar som lagen j arffwebalkens 7. Cap.
hwarföre wiste denna Retten ey Rettare at döm-
ma j denne saak, än offwanbem:te Boddell Rassmu-
son efter offwanbem:te lagen och Capittlers inne-
holdh, för Mehrbem:te Guru och Birgittas tiltalan j
detta måhl frij och omolesterat att förbliffwa.
Belangande dhee 12. RixDr som den broderen Half-
wor tilkomb, och äro han flutter af förbem:te 22 RixDr
arffwepenningar, som sädhan äro efter Boddells
angiffwande transporterade och nedhsatte hoos Tår-
biörn j Hellessbergh, som sidst pantade sigh iorden till,
hwarest han och är dödh worden, derom söka wederbö-
randen hoos dom j Hellesbergh på sätt och wijss som
lagh och rätt dom emellan bäst åthskillia kan.

Actum ut Supra.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAAAH:4 (1662-1673) (NAD: SE/VALA/0382503)

[Jörgen Tollesson]

I 1669 års mantalslängd (den första svenska) finns en Anders med hustru på Hällene i Valla socken.

1684 dyker där också upp en Tolle med hustru. Och efter att kyrkoboken börjar i Valla 1691 kan vi se att Tolle Bryngelsson och Jöa Andersdotter får barn på Hällene. Jöa dör den 3/7 1732 (76 år gammal, alltså född omkring 1656 - men åldern får vi ta med en nypa salt när det inte fanns kyrkoböcker när hon föddes); enligt dödboken är hennes föräldrar Anders Persson och Gunla Rasmusdotter (C:2, s. 18). Samma föräldrar har också Elin Andersdotter som dör på Hällene den 28/1 1740, 84 år gammal (s. 40); hon bör då också vara född omkring 1756, och alltså förmodligen tvilling med Göa.

I mantalslängden 1690 tillkommer också en Ola med hustru på Hällene. Och i kyrkoboken hittar vi Ola Elofssons och Karin Andersdotters barn från Hällene, Lars den 14/1 1694 (C:1, s. 11) och Gunla den 26/11 1696 (s. 24).

I mantalslängden 1692 är Anders "under barnen", och nedanför står Ola och Tolle med hustrur. Men 1695 är Anders tillbaks igen, men med samma notering att han är "under barnen"; likadant 1696. Och 1697 är han inklämd mellan Ola och Tolle, med markering i mannens kolumn, alltså betalande. Men 1698 är han borta, och i dödboken finns den 8/5 1697 Anders Persson från Hällene, 79 år (alltså född omkring 1618), "barnfödd på Bräcke", med föräldrarna Per Olsson och Karin Larsdotter (C:1, s. 32).

Den 11/10 1713 gifter sig Lars Olsson från Hällene på Mjörn med Ingeborg Olsdotter (Klövedal C:1, s. 89). I mantalslängden är Lars "härifrån" 1715. Han har dock inte varit med i någon bevarad längd tidigare, men det är en lucka bland längderna 1711-1714. Enligt vigselboken ska de bo på Klöverön vid Marstrand.

I längderna 1716 och 1718 har Ola dottern Gunla, och 1719 en namnlös dotter. 1720 är dottern borta, men i stället finns där en Anders med hustru som har gemensamt hushåll med Ola. Och den 6/3 1720 gifter sig Anders Torbjörnsson från Röd med Gunla Olsdotter från Hällene (C:1, s. 176).

"Q. krympl." har det stått vid Ola i alla längder, men 1730 har han plötsligt betalande hustru. Och den 18/12 1728 dör Karin Andersdotter från Hällene, 76 år och 2 månader gammal (alltså född omkring oktober 1652); föräldrar: Anders Persson och Karin Andersdotter (C:1, s. 231). Och den 19/12 1730 får Ola Elofsson barn igen, men nu heter hustrun Kjerstin Larsdotter (C:2, s. 6). Han är alltså omgift.

I dödboken finns Ola Elofsson den 14/10 1740, 75 år gammal (alltså född omkring 1665); föräldrar: Elof Svensson och Dordi Carlsdotter (C:2, s. 74). Det står att han dör på Häller (som är en annan gård i Valla), men det är en felskrivning. I 1742 års mantalslängd står att enkan Kjerstin på Hällene är omgift med Nils Helgesson från Önneröd; och de finns också i vigselboken den 10/11 1741 (C:2, s. 81).

Enligt den cirka tjugo år gamla upplagan av "pärmarna" (se mitt inlägg den 23/12 kl. 8.13) ska Ola komma från Tolleby Mellomgård i Stenkyrka socken. Källa saknas till den uppgiften (som alltid i pärmarna), men i mantalslängden 1674 (när fullständigt namn står) finns i Tolleby en Elof Svensson med hustru (vilken av de fyra gårdarna i Tolleby det är framgår dock inte av längderna vid den här tiden), och när Olas och Karins dotter Gunla döps 1696 är Sven och Lars i Tolleby bland vittnena.

Ett stort frågetecken finns här: Var Anders Persson gift två gånger - eller var prästen bara tankspridd och skrev den avlidna Karin Andersdotters namn också som hennes mors namn i dödboken?

Om Karin Andersdotters ålder i dödboken stämmer, så var hon alltså född omkring 1652, men åldern i dödboken är naturligtvis extra osäker när det inte fanns kyrkoböcker när hon föddes. I Joakims dombokscitat i föregående inlägg omnämns ett pantebrev från den 7/12 1653 då Gunla Rasmusdotter bor på Hällene. Det är naturligtvis möjligt att Anders första hustru Karin dött i barnsäng 1652, och dottern därför döpts till Karin efter sin mor, och Anders sedan gift om sig med Gunla före december nästa år.

Det skulle ju passat bra med en Rasmusdotter från Orust som får en dotterson Rasmus som sedan hamnar på Orust  - men det behöver ju inte vara så... Namnet Rasmus kan ju ha funnits också i första hustrun Karins släkt - eller Anders egen. T.ex. får Ola Persson på Bräcke, som lär vara Anders bror, en son Rasmus.

Hur som helst ser det alltså ut som att Ola Elofsson är far till Rasmus, som lär vara född omkring 1690. Ola och Karin dyker upp som gifta på Hällene i mantalslängden det året, och bör då ha gift sig omkring 1689. Och Rasmus går inte att finna i Vallas födelsebok, som börjar 1691. Men nu fattas det stora bitar av de första sidorna i den boken, så det är ju möjligt att han kan ha varit med något av de första åren. Men knappast efter 1692, eftersom Lars föds i januari 1694. Rasmus finns inte med som son på Hällene i mantalslängderna, men det är ju stora luckor bland längderna; 1706-1707 och 1711-1714 saknas. Och inte heller brodern Lars finns ju med i de bevarade längderna innan han gifter sig 1713.

En sak till: Både Hällene och Bräcke är gymnasiegårdar. Så det är möjligt att det kan finnas mer upplysningar i Hvitfeldtskas arkiv.

[Joakim Axnér]

Hade antecknat dessa mål i tron om att de rörde Hällene i Myckleby men det handlar alltså om Hällene på Mjörn.

1730-02-17 § 17
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v379758.b760

Uti instembde Saken emillan hustru Ingeborg
Ollsdotter å ena och hennes Swärfader Olof Elofsson
i Hällene å andra sidan vice versa kiärander och swa-
rander angående skuldfordran, giordes effterräckning
dem emillan, emedan hennes man Lars Olofsson
för 13 åhr sedan rymbdt ifrån henne, och befans
fölljande liqvidation dem emillan, först är Olof Elof-
son skyldig henne för undfångne penningar 10 Dr
ett skrin med jern bråte uti för 1 Dr 3 1/2 al:r blått walmar
1 Dr 10 % 6 st rå kalfskin à 2 % - 12 % en öx: 16 % och en Pipe-
sten(?) 8 % är tillsamman 13 Dr 14 % Srmt, utom detta
fordrar och Ingeborg af honom för 6 sättingar böner
och korn, 10 sättingar grynekorn, ett nytt sättetåg, en
gång plogjern, 2 nya liar och en halfsliten. Desse Per-
sedlar nekar Olof Elofsson till, men hustrun will
med Olofs dotter Gunnilla Ollsdotter bewisa som nu är
siuk.

Här emot fordrar Olof af Ingeborg först för det han hafft henne
hoos sig i 6 weckors tid då hon bodde på Klåfweröen, sedan
försörgt henne med Barnen en tid samt en af hennes Söner
ifrån det han war på 4de åhret till dess han war 12 åhr gam-
mal och lät honom lära läsa i Book, det andra hennes
Barn hafwer han hållit med skoo i 8 eller 9 åhrs tid,
sedan bygt på huus åth henne En gång i 7 dagar och en annan
gång 3 dagar. För detta alt han begiärer ährsättning. Inge-
borg afräcknar här emot att hon hoos sin Swärfader rakat
i Höbergningen och kiört hans plog i 2 wåhrar för utan
annat arbete hon då och då mehrendehls på sin egen
kåst giordt. Öfwer desse måhlen resolveras det böra desse
parter wid 10 Dr Srmts wite, innom en månad här efter
uti nembdemännens Welam Larssons och Bryngel An-
derssons närwaro om desse fordringar liqvidera, och hwad
de då ey komma öfwerens om det skall på nesta Ting
då parterne med sina wittnen böra sig infinna utan
widare stembning lagligen afgiöras hwar efter de sig
rättar.

1730-02-17 § 19

Genom Testamente af d: 16 januarii 1730. giöra Olof
Elofsson i Hellenne och Kierstin Larsdotter den förord-
ning, att hwilcken gud först behagar genom den time-
liga döden hädan kalla, då skall den efterlefwande äga
och behålla af alla deras a rfwingar oklandrat all den
ringa egendomb som i deras 1/4dingz bruk och boo finnes,
hwilcket efter begiäran intecknas, och så wida det med lag och
testamentzordningen enligt är confirmeras.

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:771 (1730) (NAD: SE/VALA/0382503)

[Folke Almegius]

Ser att Elof Svensson i Tolleby nämns i utredningarna. Om honom handlar det första bevarade målet i Orusts och Tjörns dombok 1662-09-22 och återges i den tryckta del av domboken 1662-1667 som jag utgivit.
Gunilla Rasmusdotter var ju syster till Bodolf Rasmusson i Röd på Mjörn. I Vallas dödbok för 1697 står "dhen 4 maj dhödhe Boddåll i Röd på Miörn barnfödd på Orust i Morlan socken i dhen gård Dall(?), föräld Rasmus Olss och Jöa Biörnsd, 90 åhr." Om åldern stämmer var han född 1607. I dödboken har prästen avslutat Dall med ett streck som ofta står för en förkortning, i detta fall kanske Dallen. I Morlanda kallas området i den centrala delen just för Dalen, och där ligger gården Hästekälla som enligt bevarade länsräkenskaper innehades 1610-1622 av en Rasmus. Han är kanske identisk med Bodolfs far Rasmus Olsson. Dennes änka var ju omkring 1625 omgift med Brynte i Otterslätt i Tegneby sn. Hennes döttrar med Brynte var enligt kopskattelängden 1645 redan gifta och kvarboende på Otterslätt.
I Morlanda finns det f.ö. också en gård som heter Dale som senare under 1600-talet blev prästgård. Där bodde fram till cirka 1625 bonden och lagrättsmannen Olle Svensson enligt länsräkenskaperna 1610-1658 för Bohuslän. Dessa har jag för ca 40 år sedan gjort avskrifter av men de är numera sökbara digitalt i danska riksarkivet.


Hälsar Folke

[Jörgen Tollesson]

Jag får gårdsnamnet i Valla dödbok till Dalle (C:1, s. 32; https://app.arkivdigital.se/aid/v1197.b21.s33).

Efter Dall är det inte bara ett rakt streck; det går ned en liten sväng också. Dessutom använder prästen genomgående : som förkortningstecken.

Den som står under är Anders Persson från Hällene. Se hur det avslutande e:et i dhödhe skrivs där. Det är visserligen en tydligare sväng ned där (för att skriften är tunnare), men ett långt rakt streck därefter. Och se också på avslutande e i Hellene och Breche.

[Folke Almegius]

Tack för jämförelsen - din slutsats håller. Prästen skriver avslutande -e tydligen på detta sätt och gårdsnamnet blir följaktligen Dalle. Då är det rimligen gården Dale i Morlanda som åsyftas. Den var en kronogård som arrenderades åtminstone 1603-1625 enl länsräkenskaperna av lagrättsmannen Olle Svensson. Kanske var han fader till Rasmus Olsson, som första tiden som gift kan ha bott kvar hemma på Dale och sedan är identisk med den Rasmus som omkr 1610-1623 bor i Hästekälla. En av Rasmus söner hette Halvard och en dräng med detta namn antecknas 1620 hos Olle i Dalle. Olle avstod enl länsräk 1621-22 bruket av hälften av gården Dale till sonen Sven Olsson, vilken ordning bestod 1625. Men redan 1626 övertogs gården av länsmannen Nils Jonsson.
Efter Rasmus död gifte änkan Göa Björnsdotter om sig med Brynte i Otterslätt och fick med honom två döttrar. Brynte var då en gammal änkeman och lagrättsman i Dragsmarks klosterlän, ett län som upphörde 1658 när Bohuslän blev svenskt.
Hälsar Folke.

[Jörgen Tollesson]

Det finns Dale i Stala socken också, delat i Övre och Nedre. Och mellan dem ligger Ammedalen, som ursprungligen lär ha hört till Dale. Och från detta Dale är det inte så långt till Mjörn.

Men Gunla Rasmusdotter skulle ju enligt "pärmarnas" uppgifter komma från Stala i Tegneby socken. Vad man har fått det ifrån vet jag inte, men förmodligen från någon dombok. Hur som helst finns en Rasmus där i 1610 år längd över kongsskatten, under husmän och ödegårdsmän.

[Folke Almegius]

I Vallas dödbok den 4 maj 1697 om "Boddåll" i Röd på Mjörn står ju att han var barnfödd "på Orost j Morlan socken i dhen gård Dalle". Och i Morlanda finns bara en gård som detta kan syfta på och som nu skrivs Dale. Den var förr en kronogård och som jag tidigare meddelat arrenderad av lagrättsmannen Olle Svensson åtminstone under åren 1603-1625. "Boddåll" blev enligt dödboken  90 år gammal. Om detta stämmer var han född 1607. Kanske var hans fader Rasmus Olsson son till lagrättsmannen Olle Svensson vilket förklarar anknytningen till gården Dale.


Hälsar Folke

[Folke Almegius]

Rasmus Olsson i Käderöd var enl bördsbevis som tidigare meddelats son till Karin Andersdotter, vars fader Anders Persson var son till Per Olsson i Bräcke i Valla sn och hans hustru Karin Larsdotter, som var dotter till Lars Ivarsson i Kyrkebacka på Fräkne (Forshälla sn), allt enligt bördsbeviset. Men enligt mina anteckningar från Bohusläns länsräkenskaper i danska riksarkivet bosatt i Bräcke 1615-1616 då han betalade biskopstiondet för denna gård. I listan är hela namnet Lars Ivarsson utskrivet varför det rimligen är samma person som nämns i bördsbeviset. Men han har uppenbarligen härstamning från Kyrkebacka. Enligt länsräkenskaperna övertas arrendet av kronogården Bräcke av Per (Peder) som enligt bördsbeviset var gift med Lars dotter Karin. Enligt jordeboken 1659 övergick Bräcke 1648 i Sundsbygodsets ägo.
I länsräkenskaperna finns från 1645 en kopskattelängd i vilken alla personer över 15 år antecknas och beskattas. För Orusts del namnges de flesta men tyvärr från Tjörn endast den som förestår familjen. För Bräcke antecknas följande: Peder murmester, 1 son, 1 dotter, samt Peders festemö". Väldigt ovanligt att samboförhållande uppges eftersom det knappast var tillåtet vid denna tid. Per var dock tydligen änkeman. Den son som anges var troligen Anders Persson i Hällene på Mjörn i Valla sn, enl kyrkoboken död 8/5 1697 79 år gammal.


Hälsar Folke

[Folke Almegius]

Gunilla Rasmusdotter i Hällene på Mjörn i Valla sn på Tjörn kan ha varit gift två gånger i samma gård, först med Bjönne Hansson och sedan med Anders Persson. Enl Vallas kyrkobok 1726-05-09 dog Gunilla Bjönnesdotter på Bräcke 90 år gammal, föräldrar Bjönne (en variant på namnet Björn) Hansson och Gunilla Rasmusdotter. Enl länsräkenskapernas kopskattelängd 1645 bodde på Mjörn bl.a. "Biönne smed, hans qvinde, j dreng". En man med namnet Bjönne i Hällene nämns redan 1615 i ett skatteregister i länsräkenskaperna. Om åldersuppgiften 90 år för Gunilla Bjönnesdotter stämmer var hon född 1636. Modern Gunilla Rasmusdotter var förmodligen född omkr 1615 och kan alltså ha kommit till gården omkr 1635 genom gifte med en betydligt äldre man Bjönne. Efter dennes död kan hon ha gift om sig med Anders Persson från Bräcke i Valla sn, med vilken hon hade döttrarna Karin, Göa och Elin. Dessa var enligt dödsåldern i Valla kyrkobok födda omkring åren 1652 till 1656.
Gunilla Bjönnesdotter var gift med Olof Persson i Bräcke, död 1726-11-19 90 år gammal, säkerligen en yngre broder till Anders Persson i Hällene.
Hälsar Folke

[Jörgen Tollesson]

I Vallas dödbok den 4 maj 1697 om "Boddåll" i Röd på Mjörn står ju att han var barnfödd "på Orost j Morlan socken i dhen gård Dalle".

Ja, just det. Det står ju "i Morlan Sochen" också i Botolfs dödboksnotering, inte bara "på Orost". Då glömmer vi Dale i Stala socken... 

Enligt jordeboken 1659 övergick Bräcke 1648 i Sundsbygodsets ägo.
I länsräkenskaperna finns från 1645 en kopskattelängd i vilken alla personer över 15 år antecknas och beskattas. För Orusts del namnges de flesta men tyvärr från Tjörn endast den som förestår familjen. För Bräcke antecknas följande: Peder murmester, 1 son, 1 dotter, samt Peders festemö". Väldigt ovanligt att samboförhållande uppges eftersom det knappast var tillåtet vid denna tid. Per var dock tydligen änkeman.

Att Bräcke kom under Sundsby 1648 framgår också av länets kopiebok (landskontoret EIX:1a-b), s. 935 i 1b (https://app.arkivdigital.se/aid/v50640.b321.s936) och 361 i 1a (https://app.arkivdigital.se/aid/v95.b264.s362). Gården ingick i ett makeskifte med kronan.

Beträffande Pers fästemö på Bräcke i koppskattelängden, så är det visserligen ovanligt att det står i klartext i längderna, men knappast ovanligt i verkligheten. Något "samboförhållande" kan det inte räknas som, eftersom de var fästfolk och därmed i praktiken räknades som gifta:

"Trolovelse for presten og kirkelig vielse var etter 1589 nødvendige for rettsgyldig ekteskapsinngåelse (se vielse). Lovbestemmelsene kunne imidlertid ikke forhindre at folk fortsatt betraktet festermål som grunnleggende viktig for ekteskapsinngåelsen, og festemenn og festekoner fortsatte som før å flytte sammen etter festermål, trass i protester fra geistlig hold." (Norsk historisk leksikon: Festermål.)

Om åldersuppgiften 90 år för Gunilla Bjönnesdotter stämmer var hon född 1636. Modern Gunilla Rasmusdotter var förmodligen född omkr 1615 och kan alltså ha kommit till gården omkr 1635 genom gifte med en betydligt äldre man Bjönne. Efter dennes död kan hon ha gift om sig med Anders Persson från Bräcke i Valla sn, med vilken hon hade döttrarna Karin, Göa och Elin. Dessa var enligt dödsåldern i Valla kyrkobok födda omkring åren 1652 till 1656.
Gunilla Bjönnesdotter var gift med Olof Persson i Bräcke, död 1726-11-19 90 år gammal, säkerligen en yngre broder till Anders Persson i Hällene.

Om Ola Perssons hustru var dotter till Anders Perssons hustru Gunla Rasmusdotter i hennes tidigare gifte, och Ola och Anders Perssöner var bröder, så var Gunla Bjönnesdotter gift med sin styvfars bror. Om Gunla B. hoppat i säng med sin styvfar, så skulle båda avrättats för blodskam (incest) p.g.a. de bisarra idéer man då hade att det uppstod blodsband mellan makarna genom äktenskapet, i det här fallet alltså mellan Anders och Gunla R. och därmed också med hustruns dotter Gunla B. Jag betvivlar då starkt att det skulle varit tillåtet för Gunla B. att gifta sig med styvfaderns bror.

När det gäller Gunla Rasmusdotters barn med Anders Persson, så är problemet som jag tidigare sagt (svar #88) att det i Karin Andersdotters dödboksnotering står att hennes mor också heter Karin Andersdotter. Frågan är då om prästen hade tankarna någon annanstans när han skrev det, och av misstag skrev den avlidnas eget namn som moderns namn, eller om Anders först var gift med en Karin Andersdotter innan han gifte sig med Gunla Rasmusdotter.

[Folke Almegius]

Enligt 1734 års lag, giftermålsbalken 2 kap 8§ var det inte blodskam och därmed inte förbjudet för en man att gifta sig med sin broders styvdotter. Lagtexten lyder: "Och ty måge två bröder taga två systrar, och fader taga moder tå son tager dottren". Dvs om fadern gifte sig med en kvinna som hade en dotter då fick faderns son gifta sig med dottern. Och faderns son kommer ju före faderns bror i släktnärhet. Under förutsättning att samma bestämmelser gällde under 1600-talet i Bohuslän var det fritt fram för Olof Persson att gifta sig med sin broders styvdotter. Olof Persson i Bräcke var dessutom kanske bara halvbror till Anders Persson vars mor hette Karin Larsdotter medan Olofs mor enligt dödboken 1726-11-19 hette Karin Persdotter.
Kanske är denna Karin den fästmö som Per Olsson i Bräcke har inneboende hos sig enl kopskattelängden 1645? Att fästefolk sammanflyttar före vigseln är enligt 1734 års lag straffbart, de döms att vardera betala 10 dalers böter och att flytta isär.
Hälsar Folke

[Jörgen Tollesson]

1734 års svenska lag gällde inte ens i Sverige på 1600-talet - än mindre i det norska Båhuslän...

[Gunilla Jönsson]

Hej


Läser igenom vad jag skrivit om Käderöd och dess invånare under 1600-talet. Med tanke på inläggen som gjordes av Folke Almegius, nr 79 och 81, avseende Mårten Bertilsson och hans härkomst, så har jag en fråga. Av dessa svar framgår att denne Mårten Bertilsson från Häröd skulle ha två barn, Olof Mårtensson och Ingeborg Mårtensdotter.


Utgångspunkten, som jag uppfattat det tidigare, är att Mårten på Käderöd och Ambjörns dotter inte får några barn tillsammans.  Har denne Mårten Bertilsson varit gift tidigare och var en äldre man när han kom till Käderöd och gifte sig?


Hälsningar
Gunilla

[Joakim Axnér]

Vid vintertinget 1733 tvistar Rasmus Olsson i Käderöd med Mårten Andersson och Olof Persson i Trolltorp om skillnaden mellan deras gårdar. Där framgår att Barbro Jakobsdotter som skrev attesten till Rasmus bodde i Narveröd, vilket ytterligare styrker Jörgens argument i svar #12.

Källa: Orusts och Tjörns häradsrätt AIa:13, 1733-02-22
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108371_00034
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v13512.b44.s51

Hovrättens renovation är inte digitaliserad så man får läsa häradsrättens exemplar som är skriven med en sämre handstil.

Rasmus Ollsson i Kiäderöd Gymnasiihem:n hafwer
instämbt Mårten Andersson ock Olof Persson
i Trolltorp d:o Gymnasiihem:n angående 1:o ägoskillnad emillan
desse Gymnasiihem:n Kiäderöd 1/2 ock Trulltorp 1.
ock 2:o om ett Båtsmanstorp
wid namn Dukebacken, som är på desse
hem:ns hamn, men Trulltorpz åboer skola
sig enskylt tillägna ock 3:o för olaga
intäckter svaranden uti odelt mark skola
giordt. Oppwijsandes kiäranden en gammal
syndom af d:n 2. octob: 1604 (sic) på hwilken
slutet aldeles är bårta, dock förmäles
deruti skilnaden mellan Trolltorp och Kiäderöd
som är närt(?) vid Kiählebäcken, hwarest
kärandens eng vidtager mot Trulltorp
ock Brattorpz ägor, ock lika oppför berget
uti väster långz med Trolltorpz ägor till Dygge
Becken.

Swaranden wisa några attester af Barbro
Jacobsdr i Narfweröd, Olof Mårtensson i
Brattorp ock Lars Ollsson i Fiällan, hwarmed
attesteras att skillnaden emillan desse Gymnasii
hem:n gått efter en Bäck ifrån Kiäderöds
gata, upp efter kiörwägen öfwer någon bergz
öster in till gräflinge huldan(?) ock opp
till Sisselas Backe; Nock frambl.
kyrkioherdens hr Matthias Nöringz betygan
af d:n 22 Nov: 1732 att han ock hans
fader hr Johannes Nöring, hwilken är 83 åhr
gl. ei annat hafwa wettat el. af andra
hört, än Torpet Dufwebacken altid legat
under hem:t Trolltorp, det samma Nills
Rasmusson i Öfre Dahle likaledes under
d:n 1. octob. 1731 attesterat.

Kiäranden wisar Olof Arfwidssons ock Olof Börgessons
i Kallseröd attest af d: 24. Julii 1731. deruti
de betyga ett bärg belägit emillan
Dukebacken ock Kallseröd kallas Dukeberget
af gammalt. Likaledes attest af
Barbro Jacobsdr i Narfweröd hwaruti
hon wittna att hennes fader sagt att skillnads
delet emillan Trulltorpz ägor ock Kiäderöd
står i wästra änden på Duggeberget
ock att berget kallas Dugeberget. Widare Håkan
Rasmussons på platsen Änghagen attest af
12 Julii 1731 angående samma berg.

Såsom twistigheten emillan desse parters
hemman angående rätt skillnad dem
emillan rörande 2ne gymnasii
hem:n; altså kan TingzRätt:n sig
med denna sak icke befatta med
mindre hög ock respective herrar
curatorne för gymnasii godset
den samma uti nogon gymnasii
betientes närwaro till TingzRättes
widare giöromåhl förskuter(?), hwarför
kiäranden Rasmus Ollsson i Kiäderöd
sig med denna sak hoos hög- ock
wälb:te herrar curatorer först hafwer
att i ödmiukhet anmäla.

[Joakim Axnér]

Angående stackars Ingiel Jacobsdotter i Svar #23 så såg jag att originaldomboken innehåller ytterligare en paragraf, som blivit överstruken:

"men som denna Ingierd
Jacobsdotter både har fallande siukan ock
är icke aldeles wid sitt fulla förstånd, som
åfwan betygat är; så blifwer denna sak hög.
k. håfrättens ompröfwan ock nådgunstige
???teration understäld, om hon ey kan slippa
fängelset ock allenast stånda kyrkioplikt."

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108365_00320

Det verkar alltså som man övervägde att skicka ärendet vidare till hovrätten för att om möjligt få ett mildare straff. Jag tycker det låter rimligt så jag förstår inte varför texten är överstruken. Ville man inte besvära hovrätten? Det måste varit ett allvarligt brott att skita ner sig (orena sig per posteriora) i kyrkan eftersom man inte tar hänsyn till några förmildrande omständigheter.

[Joakim Axnér]

Myckleby pastorats kyrkoböcker är mycket slarvigt förda; det är många som saknas där, både födda, vigda och döda.

Om man ser hur kyrkoböckerna är förda, så förklarar det saken. Först kommer alla födda ett år, och direkt därefter alla döda samma år, och till sist det årets vigda. Och direkt därefter kommer nästa år på samma sätt. Det är ju då uppenbart att prästen har skrivit in alla vid samma tillfälle. Han har väl helt enkelt haft lösa lappar som han har skrivit rent, i bästa fall en gång om året. Det är ju då inte så märkligt att personer saknas...

Vid tinget 1726-05-24 § 38 är Kristen i Ölseröd Övergård anklagad för att han undandöljt drängen Lars Svensson och pigan Malin Esbjörnsdotter vid mantalsskrivningen 1725. Men, står det, "kunnandes man om desse personer, som äro födde i Torp Sockn ey få bewijs af kyrkioboken om deras ålder efter der wid kyrkian ingen äldre book der om finnes än ifrån åhr 1714". Lite märkligt eftersom Torps äldsta kyrkobok börjar 1688. Den äldsta delen av Torp C:1 är "efter begäran af den förra kyrkioboken extraherat och renskrifwen" av Göthe Fontin som var kyrkoherde 1714-1716. Tydligen hade man inte tillgång till den kyrkoboken 1726.

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:654 (1726) Bild 730 (AID: v377444a.b730, NAD: SE/VALA/0382503)