Vem har bott i huset?

[J Björklund]

Jag forskar på huset där sambons familj bott i generationer. Men jag kör lite fast. Det har inte blivit ärvt i rakt nedstigande led, utan köpts av nära släktingar några gånger. Klassisk timrad mindre bondgård på landet.

Mannen som ägde stället innan 1873 hette Anders Jordsson, han verkar vara född där, 1799. Men hur vet jag med säkerhet det? Om jag följer familjen bakåt i kyrkböckerna står de aldrig som flyttade, de är kvar. Men betyder det att de faktiskt har bott på denna mark, eller kan de ha bytt ägor inom samma del av byn? För hur vet man vilken gård de levde på, innan prästerna började skriva ut gårdsnamn? Vem bodde vart?

När jag kommer tillbaks till 1787 blir jag lite förvirrad om gården/marken då varit ett arv. För då verkar ett brödrapar ha delat på sig och står (efter faderns död) på två sidor i kyrkböckerna. Två olika sidor betyder två olika hus? Kan det vara början till husets historia? Hur finner jag mannens ev bouppteckning från 1787?

Jag har funnit en nedtecknad skrift om husets historia. Där står det att huset blev flyttat till denna plats 1843. Det tycker jag inte verkar stämma. Men kan jag finna bevis för det? Och vart kan jag finna info om vilket hus som isåfall fanns innan?

Jag vill spåra husets historia, och även min sambos. Jag har tidigare släktforskat på min egen släkt, men detta med en exakt plats är jag helt ny på. Hur går jag vidare? Hoppas någon kan hjälpa mig.

[Per Sundin]

Antagligen flyttades huset som ett resultat av laga skifte. I jordregistret kan du se när laga skifte skedde i byn. Om det finns en byakista i byn skall det finnas lagaskifteshandlingar där som är daterade.

[J Björklund]

Tack för svar! Så spännande.

Jag letade i lantmäteriets register och fann en karta som gjordes vid laga skifte 1840. Där står marken markerad med ett Q. Kan huset kommit då, men att familjen redan bodde där? Eller blev de tilldelade mark och fick ett hus med sig? Syns ju inget i kyrkoböckerna runt dessa år. Ägaren fortsätter att ”super och lever illa med hustru och moder”... Hur finner jag mer info? Bykista har jag tyvärr inte hört något om.

På kartan från 1779 finns också marken uppritad, noterad som åkermark och skog. På dessa kartor finns inga hus med, så jag ser ju inte om någon bott där då.

[Jörgen Tollesson]

Titta inte bara på kartan från skiftet. Läs också protokollet; där står vem som får flytta.

Observera att Lantmäteriets historiska kartor finns i två arkiv: Lantmäteristyrelsen (riksmyndigheten) och lantmäterimyndigheten (i länet). Ofta finns ett skifte i ett exemplar i varje arkiv, men ibland bara i det ena. Ibland kan det finnas bara karta på det ena stället, men både karta och protokoll på det andra.

Kolla också mantalslängderna. De är årliga, så där kan man se vilket år det sker en ändring, d.v.s. när ett hushåll delas eller ett barn tar över gården. Det är inte lika lätt att avgöra det i en husförhörslängd, som omfattar många år.

Om du vid ett generationsskifte ser att två syskon delar på föräldragården, så räkna med att det är den som har de gamla föräldrarna boende hos sig som bor kvar i det gamla huset. Tvärtemot vad man lätt kan tro var det oftast det yngsta syskonet som tog över den gamla gården, eftersom den som gifte sig först flyttade ut och byggde nytt.

Och om de står på var sin sida i husförhörslängden, så är det två hushåll. Hade de bott i samma hus, så hade den ene brodern stått för hushållet och den andre stått på samma sida och varit noterad som hans bror.

Bouppteckningar hittar du i häradsrättens arkiv. Landsarkiven brukar ha personregister, åtminstone för äldre bouppteckningar.

[J Björklund]

Tusen tack! Detta gör mig än mer sporrad att lära mig mer.

Någon bilaga till kartorna lyckas jag inte finns (jag är nybörjare som sagt).

En jordebok från 1820 finner jag. Där står familjen med. Längst till höger i en ruta för anteckningar står sonens namn. Betyder det att ett ägarbyte är gjort då? Kan inte tolka dessa dokument än. Jord Jordsson, dåvarande ägaren dör först 1831. Har han gett över till sonen redan innan han dör? Sonen gifter sig 1822, och verkar bo kvar i föräldrahemmet.

[Jörgen Tollesson]

Om det finns en bilaga till kartan hos Lantmäteriets historiska kartor, så finns den på samma ställe som kartan. Det är alltså flera bilder att bläddra bland för det skiftet.

Vad en jordeboksanteckning avser är inte lätt att svara på när man inte vet vilken jordebok eller gård det gäller. Rutinerna för hur man skrev kan variera från tid till tid och från skrivare till skrivare.

Men normalt är det brukaren av gården som står med namn. Och om någon annan nämns i marginalen, så lär det vara ägaren (om brukaren inte äger gården själv) eller en delägare (om brukaren bara äger en del). Men det kan som sagt variera hur man skriver.

Jag ska väl också nämna uppbuds- och lagfartsprotokollen, som du kan läsa mer om här: Domstolshandlingar: Uppbuds- och lagfartsprotokoll.

[J Björklund]

Tack igen! Jag lyckades faktiskt finna bilagorna igår. Fantastisk läsning! Det här är så roligt.

Så nu har jag papper på att min sambos farfars farmors faster med man fick marken tilldelad i laga skifte och bosatte sig där 1843. Huset de tog med sig skrivs redan då som ”gammal envåningshus manbyggnad”. Så frågan är hur gammalt. Det vore ju så roligt att lyckas spåra. Kanske kommer det tillbaks till runt 1780 som jag spånat på förut. Kan en mangårdsbyggnad skrivas som gammal om den är dryga 50 år? Så spännande :-)

På kartan från 1840 finns några små byggnader på marken (hela Q, som sträcker sig över vägen) som familjen ska flytta sitt hus till. Dessa står det inget om i bilagorna. Kan man tro att det bara är förråd och liknande? Prövar att skicka med en bild.