I Småprotokoll i tingslag. liksom i husförhörslängder, från Jämtland angavs förr vanligen tunnland som mått för skattehemman till skillnad från skicket i andra landskap där mantal vanligen användes. Kanske har detta med Jämtlands tidigare norska/danska tillhörighet att göra.
Jag vet förstås att tunnland var ett ytmått om knappt 5000 kvadratmeter (variationer förekom) men motsvarade verkligen de tunnland som angavs ytmått? Eller kan det handla mer om en motsvarighet till mantal som var en uppskattning av gårdarnas försörjnings- och skattekraft? Ett exempel är ett skattehemman som på 1870-talet angavs till två tunnland i ett fall i min släkthistoria vid ett annat tillfälle angavs till 1/3 mantal, vilket ju var en relativt stor gård. Den köptes för 15000 riksdaler, vilket var en stor summa som borde avse ett större hemman än 10 000 kvadratmeter. Vidare ser man ofta skattehemman som bara omfattade omkring 1/2 tunnland, vilket låter orimligt lite även efter 1800-talets alla ägosplittringar.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy