Lite kompletterande info. Det anges mycket riktigt i GM 1791 att No 92 Jöns Rosengren dog den 7 juli 1790 (Karlen aflidit d: 7 Julii 1790.), men som så ofta i GM efter kriget stämmer det inte.
Jöns embarkerade linjeskeppet Lovisa Ulrica på Carlscrona redd den 23 april 1790 tillsammans med 116 av sina kamrater från regementet och flottan seglade iväg i gryningen den 30 april.
Den 13 maj anfölls den del av ryska flottan som låg ankrad vid Reval (nuvarande Tallinn) under mycket ogynnsamma förutsättningar och ett linjeskepp, Prins Carl, förlorades till ryssarna och samtliga ryttare ombord togs till fånga. Dessutom gick linjeskeppet Riksens ständer på grund och fick överges när man drog sig ur striden. Ingen bra början på krigståget.
I överbefälhavaren hertig Carls order för attacken framgår att Lovisa Ulrica inte är placerad i stridslinjen, utan ”på södra ändan af Merkimtala grundet” vilket innebär att de aldrig blev inblandade i själva striden.
Flottan ligger nu overksam utanför Reval ända tills den 25 maj då den får order av kung Gustaf III att avsegla till Hogland, och senare att segla vidare in i Finska viken till Kronstadt. Där möttes man av stora delar av den ryska Kronstadtflottan och strid utbröt den 3 juni.
Det blev hårda strider och på Lovisa Ulrica sköts två ryttare ihjäl den dagen, ytterligare en, No 91 Sven Rosendahl som också var från Önnerup, dog ombord den 6 juni och No 92 Jöns Rosengren den 7 juni. Båda säkerligen av skador från striderna. Får man spekulera lite, kan man med utgångspunkt från att de båda från samma by säkert var placerade i samma kanonbetjäning med stor sannolikhet anta att de träffats av ett kanonskott alternativt splitter och blivit svårt skadade.
"Flottans arkiv: Amiralitetskollegiets med efterföljares kontor, Arméns flotta, loggböcker, rullor m.m.: Sjöexpeditioner, skeppsmönsterrullor 1689-1873 A:17 (1790) Bild 5140 / sid 1017 (AID: v743170.b5140.s1017, NAD: SE/KrA/0503035"
Lovisa Ulrica uppbringades av ryssarna under Viborgska gatloppet den 3 juli och hade då 92 man ombord från regementet. Av dessa tillfångatogs 57 man och ingen av dem återkom efter kriget.