ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Trädgårdsmästare utbildning  (läst 2059 gånger)

2019-06-08, 07:38
läst 2059 gånger

Utloggad Håkan Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2024-01-27, 21:02
  • Håkan Karlsson
    • Visa profil
Var i Sverige utbildades trädgårdmästare i början av 1800-talet? Fanns det ett skrå för trädgårdmästare? Finns elev- eller yrkesförteckningar över utbildade trädgårdsmästare?

2019-06-08, 09:49
Svar #1

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 15283
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:50
    • Visa profil

2019-12-23, 15:35
Svar #2

Utloggad Elisabet Odefjärd

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2020-05-22, 16:58
    • Visa profil
Undrar om någon känner till om Säfstaholms trädgårds skola kan ha ett register över de som gick utbildning där under åren 1870-1874. Har en släkting på min mors sida. Han hette Pehr Fredrik Sjöblom född 22/6 1854 född i Högetorp soldattorp Mellösa Flen. I kyrkböckerna står det att han var Trädgårdsmästare. Han flyttade till Skarpö, Vaxholm på 1880 talet och arbetade där som trädgårdsmästare. Emigrerade år 1896 till USA och fortsatte att arbeta med trädgårdsodlingar. Är det någon som vet var utbildningen för trädgårdsmästaryrket fanns på den tiden?

2019-12-23, 16:16
Svar #3

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 15283
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:50
    • Visa profil

2022-03-02, 21:11
Svar #4

Utloggad Gabriella Cikala

  • Pensionär
  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2024-03-20, 12:54
    • Visa profil
Hej!
Jag har många trädgårdsmästare i släkten så jag var också nyfiken på utbildningen och arbetsuppgifterna. Jag hittade en uppsats som gav en bra bild av hur det såg ut förr i förhållande till nutid. Den finns på nätet.
Hälsningar Gabriella

Blom, Jeanette. Trädgårdsmästarrollen i Rottneros Park En studie av en trädgårdsmästares kunskaper och kompetens i jämförelse med 1700-talets. Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 15 hp. Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet. 2011.

2022-03-03, 23:01
Svar #5

Utloggad Kjell Danielsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 189
  • Senast inloggad: 2023-12-03, 01:43
    • Visa profil
Tack Gabriella, jag har också en del trädgårdsmästare bland mina anor,
det var intressant läsning!
MvhKjell

2023-05-10, 11:13
Svar #6

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1246
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:53
    • Visa profil
Hej,

Har någon kännedom om huruvida personer blev registrerade i något register (tex "Handelskollegiet" eller "Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret") när en trädgårdsdräng/-gesäll blev trädgårdsmästare i mitten på 1700-talet i Stockholm?

Personen, vars namn jag söker, hette Mathias Gimström och han blev inskriven i Ärla socken i Södermanland som inflyttad trädgårdsmästare från Stockholm 1749. Mathias bör då ha varit i 20/30-årdsåldern och möjligen erhöll han titeln trädgårdsmästare i Stockholm något år innan 1749.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Förslaget om Riksgäldskontoret var nog att ta i, men jag har dåliga samhällskunskaper!  :-[

2023-05-10, 11:32
Svar #7

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
En mästare bör förstås ha erhållit mästarbrev och bör ha varit medlem av Trädgårdsmästarsocieteten, senare Trädgårdsmästarämbetet i Stockholm.

Se https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+f3d14574-c492-4c7c-ba24-496ce7e3cc82&s=Balder (tycks inte särskilt innehållsrikt).

Åsa Ahrlands avhandling, som där nämns, kan kanske ge intressanta upplysningar:
https://libris.kb.se/bib/9884658

Se också detta kapitel från Fataburen 1987:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1304694/FULLTEXT01.pdf

2023-05-11, 14:22
Svar #8

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1246
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:53
    • Visa profil
Tack KG för tipsen!

Ja, särskilt Åsa Ahrlands avhandling inger förhoppning om mer information.
Om jag har förstått rätt är avhandlingen även källa för NAD:s beskrivning av trädgårdsmästareämbetets arkiv.
Kan det stämma?

Om arkivets innehållet står bland annat:
"Trädgårdsmästareämbetets arkiv i Stockholms stadsarkiv omfattar en volym,
tiden 1751-1847 vilken innehåller...".

Men också:
"I Nordiska museet förvaras handlingar 1731-1870 och i Riksarkivet 1732-1848."

Eftersom trädgårdsmästaren jag söker var mäster redan 1748 misstänker jag att
Nordiska museets och/eller Riksarkivets handlingar är aktuella.
Finns de också i "Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)", vilket är beskrivet som
Arkivinstitution på NAD:s sida om Trädgårdsmästareämbetets arkiv?

Generellt verkar skråarkivet vara ett spännande arkiv, som jag inte kände till. Tackar!!

I en annan tråd om trädgårdsmästare, här på Anbytarforum, fann jag tips om Jeanette Bloms fil-kand-uppsats med titeln
"Trädgårdsmästarrollen i Rottneros Park
En studie av en trädgårdsmästares kunskaper och kompetens i jämförelse med 1700-talets".
I den har hon refererat till Hans Mårtenssons bok "Trädgårdspraxis år 1754". Kanske den också kan innehålla värdefull information kring arkivering av trädgårdsmästare-examineringar i Stockholm omkring 1750.

Vänliga hälsningar,
Jan

2023-05-11, 14:47
Svar #9

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Uppgiften om handlingar i Riksarkivet 1732-1848 är lite svårbegriplig, eftersom NAD bara anger Stockholms stadsarkiv och Nordiska museet som arkivinstitutioner. Men den kan ju vara föråldrad (daterad 2010).
Nordiska museets arkiv verkar mest intressant:
https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=tr%C3%A4dg%C3%A5rdsm%C3%A4stare%C3%A4mbetet&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=5&postid=Arkis+5aca5270-2e7d-4d49-b95c-4fb11dd54df2&tab=post&vol=n&s=Siv

Det är väl inte omöjligt att Gimströms namn finns i något äldre protokoll i volym 1 eller i äldre handlingar volym 10.

Ahrlands avhandling kan säkert ge information också om arkivmaterialet.

2023-05-12, 10:06
Svar #10

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1246
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:53
    • Visa profil
Tack för all hjälp KG!

Jag återkommer om jag hittar information om arkiven.

Vänliga hälsningar,
Jan

2023-05-13, 04:23
Svar #11

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Trädgårdsmästare fungerade inte som egentliga skrån och hade inte mästarbrev.
Ulf Berggren

2023-05-13, 07:48
Svar #12

Utloggad KG Hammarlund

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2441
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 11:33
    • Visa profil
Trädgårdsmästare fungerade inte som egentliga skrån och hade inte mästarbrev.
Så var det kanske på många håll i landsorten, men i Magnus Olaussons artikel i Fataburen som jag länkat till ovan står att läsa:
Citera
...Trädgårdsmästarsocieteten i Stockholm instiftades med fulla skrårättigheter genom en kunglig resolution i juni 1735...
(---)
En av societetens viktigaste uppgifter bestod i att förrätta mästarexamen. I den kungliga resolutionen ges exempel på några av de ämnen som den blivande mästaren skulle förhöras i. Det kunde gälla ”jordmånens art och beskaffenhet” eller okulering av träd. Bevarade frågeformulär i skråarkivet ger en mer detaljerad bild av de stora fordringar som ställdes för att gesällen skulle få ut sitt mästarbrev.

2023-05-20, 04:28
Svar #13

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
För att förtydliga. Titeln trädgårdsmästare betydde inte att man klarat ett mästarprov och fått ett mästarbrev som för andra hantverkare. Ofta kallas de trädgårdsdrängar efter att de kallas trädgårdsmästare, så man skilde inte så mycket på dessa titlar.
Så man kan inte räkna med något sådant för en med den titeln. Sedan är det förstås lite annorlunda om man är utbildad i en stad som Stockholm, där fanns ju skrån för yrken som saknade det på landsbygden. Var man verksam där krävs normalt också burskap och/eller andra regleringar. År 1735 kan ha inneburit en avgörande skillnad.
Ulf Berggren

2023-05-20, 08:18
Svar #14

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1246
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:53
    • Visa profil
Hejsan igen!

Tack Ulf och KG för era kommentarer!

Jag kan inte minnas att någonsin ha sett titeln trädgårdsgesäll.
Borde inte den titeln ha funnits om det förekom mästarprov och -brev?

Åsa Ahrlands avhandling finns nu hemma hos min mamma. Jag ska dit nästa vecka.
Det ska bli intressant att läsa vad som står i den!

På återskrivande! :)

Vänliga hälsningar,
Jan

2023-05-29, 00:04
Svar #15

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Av de ca 4240 trädgårdsmästarna i min databas har jag endast noterat 12 st. som nån gång stått som trädgårdsgesäll. Tre promille mao. Nästan alla av dessa 12 fanns i städer som Stockholm eller i närheten av en stad.
Ulf Berggren

2023-06-11, 14:55
Svar #16

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1246
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 16:53
    • Visa profil
Hej igen!

Nu har jag tittat lite i Hans Mårtenssons ”Trädgårds praxis år 1754” (Akantus edition 2002, ISBN 91-973529-7-7) och Åsa Ahrlands avhandling ”Den osynliga handen – Trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige” (Department of Landscape Planning, Swedish University of Agricultural Sciences Alnarp 2005, ISBN 91-576-6953-8).

I Mårtenssons bok står på sidan 12 ”Näste trädgårdsmästare som konsulterades år 1668, av änkedrottning Hedvig Eleonora, för att sköta de kungliga trädgårdarna var tysken Christian Horleman. Även han hade gedigen arbetserfarenhet från såväl Tyskland som Holland. Enligt överenskommelse med honom skulle trädgården på Norrmalm skötas med hjälp av två gesäller, mot en ersättning av 500 rdr om året.”. På sidan 15 står ”Genom en kunglig resolution, år 1735, hade Trädgårdsmästare Societeten i Stockholm, senare Trädgårdsmästare Ämbetet, instiftats med fulla skrårättigheter. Vid första mötet var 48 mästare närvarande. Skrået hade hand om mästarexamina och gesällutbildning. Ett särskilt gesällskrå med lärlingar fanns.”.

Tyvärr finns ingen hänvisning till referenser i texten och jag glömde kontrollera om det finns en särskild referenslista i boken. Däremot finns ordet ”trädgårds-gesäll” i SAOB med referens till en bouppteckning i Stockholm daterad 1676. https://www.saob.se/artikel/?seek=tr%C3%A4dg%C3%A5rdsges%C3%A4ll&pz=2#U_T2787_168241
Länk till ordet trädgårdsgesäll (om jag läser rätt står det ”Trägords gessell”) i bouppteckningen (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:21, sida 1482): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107502_01532#?c=&m=&s=&cv=1531&xywh=3722%2C2404%2C2165%2C1000

I Ahrlands avhandling behandlas ”tillvägagångssätt och källmaterial” på sidorna 30-35, men tyvärr hittar jag ingen specifik information om trädgårdsmästareämbetets arkiv där. Endast på sida 209 har jag hittat texten ”Brevet är bevarat i en översatt version i ämbetets arkiv” och på sida 371 nämns, bland ”otryckta källor”, ”Trädgårdsmästarämbetets i Stockholm arkiv” med: 1) ”Handlingar och stadgar 1731-1780”, 2) ”Protokoll 1735-1757”, och 3) ”Ritningar”.

Avhandlingens kapitel fyra har titeln ”Trädgårdsmästarens utbildning” och finns på sidorna 189-252. Med andra ord innehåller avhandlingen mycket information, med referenser (med början på sida 355), i det ämnet. Bland annat står på sidan 206 att de, som 1731 började arbeta för inrättandet av ett skrå och ämbete, ”hoppades på så sätt kunna stoppa de ’som aldrig sedt eller lärt det ringaste af trägårdsmästare professionen’” och ”man ville även hindra de som kallade sig trädgårdsmästare, men som efter ’högst ett åhr elr några månader alenast warit tienste pojkar elr drängar hoos någon trägårdsmästare’”. Kanske just införandet av trädgårdsmästare-societeten kan förklara varför vissa trädgårdsmästare senare (i tiden) ofta kallades trädgårdsdrängar, som du Ulf skriver i ditt inlägg i den här tråden den 2023-05-20. Vad tror du Ulf? Kan dina observationer tidsmässigt passa in ”före respektive efter 1735” (dvs person kallad trädgårdsmästare före 1735 blev kallad trädgårdsdräng efter 1735)? På avhandlingens sida 212 står dock ”I 1735 års reglemente angavs att redan verksamma trädgårdsmästare i staden inte behövde avlägga prov för att gå med i societeten, medan de som kom från andra platser och ville etablera sig i Stockholm måste uppvisa intyg och visa prov på sina kunskaper.”.

På avhandlingens sida 207 står ”Drygt ett femtontal år senare, 1752, i samband med att societeten omvandlades till ämbete, kungjorde kommerskollegium den ordning som skulle gälla för alla trädgårdsmästare i riket. Ordningen slog fast att med hänsyn till ’wettenskapens widlyftighet’ borde en gosse eller dräng, efter att ha gjort ett provår, inskrivas i lära minst fem år. Utbildningstiden kunde dock kortas om det fanns skäl för det”. På sidorna 209 och 210 står ”’Sedan en gesäll har i trenne års tyd inom embetet arbetat för gesäll lön och sedermera har lust at resa utomlands ell. i inrikes orter taga tienst bör honom icke förwägras.’”. På sidan 210 framkommer att ämbetet, från 1730-talet till långt in på 1800-talet, vanligtvis examinerade två till fyra trädgårsdrängar per år i Stockholm och det står att ”under perioden 1758-1775 examinerades totalt 53 personer, i senare protokoll ofta kallade lärlingar, för erhållande av gesälltitel”. På sida 212 står ”Kungörelsen från 1752 fastslog att om en gesäll efter två till tre års tjänst visat ¨prof af särdeles qwickhet och kundskap’ kunde han inte förvägras att erhålla mästarbrev. Detta skulle inte heller kosta honom något, vilket förekom inom andra hantverksskrån.”, ”År 1764 bildade gesällerna en egen sammanslutning inom trädgårdsmästareämbetet med en så kallad ältgesäll i ledningen.” och ”Trots de väl definierade kraven fick trädgårdsmästareordningen från 1752 inte den genomslagskraft som var avsedd. I praktiken ställdes inte heller fortsättningsvis några formella krav på skråbildning i landets städer. Inte ens i Stockholm och Uppsala var alla trädgårdsmästare anslutna till ämbetena. Liksom andra skråbildande hantverk behövde inte de trädgårdsmästare som var anställda i kunglig eller adlig tjänst vara skråanslutna. Dessa utgjorde en relativt stor andel av yrkeskåren.”.

I en bilaga till avhandlingen (sidorna 388-392) finns en ”förteckning över beviljade burskap för trädgårdmästare i Stockholm 1689-1829”. Jag har kopierat de sidorna och tittar gärna i listan om någon undrar om en trädgårdsmästares namn finns med i listan. Gimström finns tyvärr inte, men det förklaras förmodligen av att Matthias inte ansökte om burskap i Stockholm eftersom han jobbade som trädgårdsmästare på andra orter.

Vänliga hälsningar,
Jan

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna