Bruse/Bruce i Skåne

[Johan Peetre]

I Svensk släktkalender 1989 presenterades släkten Bruse/Bruce i Skåne.

Författare var en nu avliden släkting, som på 1940-talet med faderns minnesanteckningar som bas efter besök till prästgårdar på Österlen lyckades pussla ihop släktförhållandena. Han tog sig fram med cykel.

Urfadern, fältväbel Matthias Bruses (ca 1690-1744), skall ha 'afladt' tio barn, som prästen i Kviinge noterade efter att han hade dött. Min släkting lyckades hitta fyra av dessa och jag har hittat ytterligare fyra. Här är dessa åtta (av tio):

Johan Matthias (född 1721 i Kristianstad, skräddare, värvad till Hamiltons regemente, i Landskrona 1742-52, på Sveaborg i Finland till sin död 1772)
Simon (född 1722 i Spjutstorp, gift med bagaredottern Helena Bruhn från Malmö, bagaremästare i Trelleborg 1748, död ca 1770)
Anna-Stina (född 172X trol. i Fjelkestad, i Edema 1751, gift med inspektor/gästgivare/sadelmakare Nils Möller, bodde i orter runt Kristianstad)
Gunilla Cecilia (född 1725 trol. i Fjelkestad, gift med skomakare Peter Uhlström i Kviinge 1747, senare i Färlöv och jordemoder i Ystad, död 1800 i Ystad)
Peter (ev. född ca 1729 som hustrun, gift sent 1750-tal i Malmö med skomakaredottern Maja Lärcka, skomakare i Harlösa med svärfar, död 1804 i Harlösa)
Malena (född 1729 i Glimåkra, utomäktenskaplig, modern från Glimåkra var troligen familjens piga i Fjelkestad, död 1732 i Glimåkra)
Matthias (född 1732 i Fjelkestad, död 1736 i Kviinge)
Dödfött barn (i Kviinge 1735)

Matthias Bruse var gift med Margareta Simonsdotter Berg (1695-1748), som var dotter till vagnman (ungefär kusk) Simon Jönsson Berg (död 1697), som blev borgare i Kristianstad den 30 juli 1684, och Gundela Nilsdotter. Margaretas föräldrar gifte sig i Kristianstad den 2 maj 1686.

Eftersom det i bouppteckningen framgår att Simons bröder var apotekargesällen Åstrad Berg och smedmästaren Per Berg, så bör fadern Jöns också ha hetat Berg.

Matthias Bruse och sonen Johan Matthias var båda infanterister (fotsoldater) i skånska regementen.

I Matthias fall var det i Östra skånska regementet till fot mellan 1712 och 1722, men under åren 1716 till 1718/1719 var han kommenderad till Grenadjärbataljonen, vilket var en elitstyrka jämförbar med dagens kustjägare. Deras specialitet var att kasta handgranater och därför handplockades långa soldater till att bli grenadjärer. Grenadjärerna 'voro satte på den fot att de vid konungens minsta vink skydde varken eld eller vatten, om ock var man skulle bliva borta', som prästen och författaren Jöran A Nordberg (1677-1744) skrev.

Grenadjärbataljonen deltog 1716-1718/1719 i strider längs Västkusten (Göteborg, Strömstad, Idefjorden) och deltog mycket aktivt vid Fredrikshall i november 1718. Bl a grävde de under beskjutning från norrmännen/danskarna löpgravarna, i vilka Karl XII dog, och stormade skansen Gyldenlöwe med stegar och handgranater med eller i åsyn av Karl XII.

Matthias skall ha fötts i 'Malmöe', enligt prästen i Kviinge 1744.

Jag har hittat en möjlig/trolig fader i form av Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661), som värvades till Bergsregementet år 1679. Bergsregementet, som sattes upp av bergsmän i Bergslagen (bl a sydöstra Dalarna), var garnisonsregemente i Malmö sen runt 1674. För Johan angavs att han tjänade en eller flera bergsmän i Kopparbergs socken, vilket var byarna runt Falu koppargruva.

Enligt rullorna var Matthias förmodade far gift fram till första hälften av 1692, vilket ytterligare stärker teorin att han var far till Matthias född i Malmö cirka 1690. Dessutom passar yrket väl in. Om jag har rätt var ju tre generationer Bruse infanterister (fotsoldater) i regementen i Skåne nämligen Johan, Matthias och Johan Matthias.

Ett DNA-test antyder en koppling till Gagnefs socken (ca 20 km från Kopparbergs socken) och jag har i mantalslängderna hittat Johans möjliga förfäder där, men det geografiska ursprunget är fortfarande osäkert. Gagnef var för övrigt en av fyra socknar i Dalarna med soldatnamnet Rus (dock i Dalregementet).

Med detta inlägg hoppas jag kunna få kontakt med övriga Brusar/Brucar med Matthias och Margareta som urfäder för att med gemensamma krafter försöka komma ännu längre tillbaka.

Förutom urspunget för Bruse/Bruce (troligen i Dalarna) intresserar jag mig även för:

1. svärfadern Simon Jönsson Bergs ursprung. Troligen bodde Simons far, Jöns Berg, i eller runt Kristianstad. Berg var möjligen ett soldatnamn.
2. sonen Peters svärfars ursprung. Han hette Tue Lärcka och var skomakare vid Andrarums bruk på 1720-talet och 1742-1778 i Harlösa. Lärcka var möjligen också ett soldatnamn.

[Johan Peetre]

Jag hittade just att sadelmakare Nils Möller gifte om sig i Östra Sönnarslöv 1794 och där hittade jag även Anna-Stina Bruse. Hon sades ha varit 60 år gammal, då hon dog 1792. Således levde hon ca 1732-1792.

(Sadelmakare Nils Möller själv dog för övrigt 1799 och sades då ha varit 68 år gammal d v s född år 1731, men i husförhörslängden 1791-1801 uppgavs 1724, som födelseår. Utan att ha undersökt det närmare, så skall det ha fötts en Nils Möller i Huaröd 1733 och kanske var det han.)

En Christina Bruse (född ca 1740), som var gift med korpral Carl Fredrik Zimmerman (född ca 1736) och befann sig i Harlösa samtidigt som Matthias Bruses son Peter, var högst sannolikt inte en äkta dotter till Matthias Bruse. Orsaken till denna slutsats är att i bouppteckningen efter Matthias Bruses änka, Margareta Berg, omnämndes två (inte tre) döttrar, vilka var Gunilla Cecilia (ca 1725-1800) och Anna-Stina (ca 1732-1792). Det står nämligen 'Gångkläder hafwer afl. enkan delt emellan begge sina döttrar.'.

Däremot kan Christina Bruse ha varit:

1. halvsyster (om hon var utomäktenskaplig dotter till Matthias Bruse)
2. kusin (om Matthias Bruse hade en bror, både fältväbel Matthias Bruse och krögare Anders Bruse sägs ha varit far till Malena)

till Peter Bruse i Harlösa.

Matthias Bruse fick ju åtminstone en oäkta dotter, Malena (1729-1732), och i mantalslängden för Kviinge på 1740-talet saknades han och endast hustrun Margareta Berg angavs.

Det behöver ju inte betyda att det fortfarande gifta paret hade separerat utan att Matthias Bruse arbetade på annan ort, men med tanke på Malena är det ju inte omöjligt att han där hade 'afladt' ytterligare barn utom äktenskapet och att Christina Bruse var ett av dessa.

Det hade därför varit intressant att veta var Matthias Bruse befann sig på 1740-talet.

Jag har tidigare själv skummat igenom mantalslängderna för Glimåkra och omgivande socknar, eftersom Malena föddes där. Om någon kan hitta honom kanske det även leder fram till Christina Bruse (om hon nu var en utomäktenskaplig dotter).

[Johan Peetre]

Som jag skrev, så misstänker jag att masen Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661) härstammade från Gagnefs socken och inte närbelägna Kopparbergs socken, som bergsmännen, vilka han tjänade under sina år (1679-1693) i Bergsregementet.

Ytterligare en DNA-matchning med Gagnef-rötter härstammar från Utby och Djurmo i Gagnefs socken och i Utby/Sifferbo fanns en soldat Mats Hansson/Johansson vars änka bodde kvar några år innan en yngre son, som angavs vara soldat, dök upp i mantalslängden år 1676.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007219_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=472%2C1248%2C1927%2C1257

Eftersom man på 1600-talet först angavs i mantalslängder vid 15 års ålder, så skulle denne son kunna vara soldaten Johan Matsson Rus, som ju skall ha fyllt 15 år just år 1676.

En teori är att han då blev soldat i Dalregementet och tilldelades soldatnamnet Rus, som fanns i Gagnefs socken, vilket ledde till att modern och en äldre bror med hustru kunde bo kvar i torpet.

Eftersom Johan Matsson Rus tre år senare blev soldat i Bergsregmentet år 1679, så är det intressant att notera att den möjliga modern, brodern och svägerskan försvann från mantalslängden just detta år. Om hypotesen stämmer, så fick de kanske inte längre bo kvar i torpet, när ingen familjemedlem var soldat i Dalregementet (utan i Bergsregementet).