ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bruse/Bruce i Skåne  (läst 4581 gånger)

2019-05-08, 20:28
läst 4581 gånger

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
I Svensk släktkalender 1989 presenterades släkten Bruse/Bruce i Skåne.

Författare var en nu avliden släkting, som på 1940-talet med faderns minnesanteckningar som bas efter besök till prästgårdar på Österlen lyckades pussla ihop släktförhållandena. Han tog sig fram med cykel.

Urfadern, fältväbel Matthias Bruses (ca 1690-1744), skall ha 'afladt' tio barn, som prästen i Kviinge noterade efter att han hade dött. Min släkting lyckades hitta fyra av dessa och jag har hittat ytterligare fyra. Här är dessa åtta (av tio):

Johan Matthias (född 1721 i Kristianstad, skräddare, värvad till Hamiltons regemente, i Landskrona 1742-52, på Sveaborg i Finland till sin död 1772)
Simon (född 1722 i Spjutstorp, gift med bagaredottern Helena Bruhn från Malmö, bagaremästare i Trelleborg 1748, död ca 1770)
Anna-Stina (född 172X trol. i Fjelkestad, i Edema 1751, gift med inspektor/gästgivare/sadelmakare Nils Möller, bodde i orter runt Kristianstad)
Gunilla Cecilia (född 1725 trol. i Fjelkestad, gift med skomakare Peter Uhlström i Kviinge 1747, senare i Färlöv och jordemoder i Ystad, död 1800 i Ystad)
Peter (ev. född ca 1729 som hustrun, gift sent 1750-tal i Malmö med skomakaredottern Maja Lärcka, skomakare i Harlösa med svärfar, död 1804 i Harlösa)
Malena (född 1729 i Glimåkra, utomäktenskaplig, modern från Glimåkra var troligen familjens piga i Fjelkestad, död 1732 i Glimåkra)
Matthias (född 1732 i Fjelkestad, död 1736 i Kviinge)
Dödfött barn (i Kviinge 1735)

Matthias Bruse var gift med Margareta Simonsdotter Berg (1695-1748), som var dotter till vagnman (ungefär kusk) Simon Jönsson Berg (död 1697), som blev borgare i Kristianstad den 30 juli 1684, och Gundela Nilsdotter. Margaretas föräldrar gifte sig i Kristianstad den 2 maj 1686.

Eftersom det i bouppteckningen framgår att Simons bröder var apotekargesällen Åstrad Berg och smedmästaren Per Berg, så bör fadern Jöns också ha hetat Berg.

Matthias Bruse och sonen Johan Matthias var båda infanterister (fotsoldater) i skånska regementen.

I Matthias fall var det i Östra skånska regementet till fot mellan 1712 och 1722, men under åren 1716 till 1718/1719 var han kommenderad till Grenadjärbataljonen, vilket var en elitstyrka jämförbar med dagens kustjägare. Deras specialitet var att kasta handgranater och därför handplockades långa soldater till att bli grenadjärer. Grenadjärerna 'voro satte på den fot att de vid konungens minsta vink skydde varken eld eller vatten, om ock var man skulle bliva borta', som prästen och författaren Jöran A Nordberg (1677-1744) skrev.

Grenadjärbataljonen deltog 1716-1718/1719 i strider längs Västkusten (Göteborg, Strömstad, Idefjorden) och deltog mycket aktivt vid Fredrikshall i november 1718. Bl a grävde de under beskjutning från norrmännen/danskarna löpgravarna, i vilka Karl XII dog, och stormade skansen Gyldenlöwe med stegar och handgranater med eller i åsyn av Karl XII.

Matthias skall ha fötts i 'Malmöe', enligt prästen i Kviinge 1744.

Jag har hittat en möjlig/trolig fader i form av Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661), som värvades till Bergsregementet år 1679. Bergsregementet, som sattes upp av bergsmän i Bergslagen (bl a sydöstra Dalarna), var garnisonsregemente i Malmö sen runt 1674. För Johan angavs att han tjänade en eller flera bergsmän i Kopparbergs socken, vilket var byarna runt Falu koppargruva.

Enligt rullorna var Matthias förmodade far gift fram till första hälften av 1692, vilket ytterligare stärker teorin att han var far till Matthias född i Malmö cirka 1690. Dessutom passar yrket väl in. Om jag har rätt var ju tre generationer Bruse infanterister (fotsoldater) i regementen i Skåne nämligen Johan, Matthias och Johan Matthias.

Ett DNA-test antyder en koppling till Gagnefs socken (ca 20 km från Kopparbergs socken) och jag har i mantalslängderna hittat Johans möjliga förfäder där, men det geografiska ursprunget är fortfarande osäkert. Gagnef var för övrigt en av fyra socknar i Dalarna med soldatnamnet Rus (dock i Dalregementet).

Med detta inlägg hoppas jag kunna få kontakt med övriga Brusar/Brucar med Matthias och Margareta som urfäder för att med gemensamma krafter försöka komma ännu längre tillbaka.

Förutom urspunget för Bruse/Bruce (troligen i Dalarna) intresserar jag mig även för:

1. svärfadern Simon Jönsson Bergs ursprung. Troligen bodde Simons far, Jöns Berg, i eller runt Kristianstad. Berg var möjligen ett soldatnamn.
2. sonen Peters svärfars ursprung. Han hette Tue Lärcka och var skomakare vid Andrarums bruk på 1720-talet och 1742-1778 i Harlösa. Lärcka var möjligen också ett soldatnamn.

2019-05-10, 06:57
Svar #1

Utloggad Paul Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1522
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 15:41
    • Visa profil
Hej!

Förmodar att du läst denna. Om inte så finns kanske nya uppslag.

http://scangen.se/efterlysningar.php?action=ny&svar=77049

/Paul

2019-05-10, 09:09
Svar #2

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Tack, Paul!

Jo, jag läste det för några månader och försökte skriva ett svar till dem, men det försvann i cyberspace och sen orkade jag inte göra ett nytt försök. Anbytarforum verkar vara mer pålitligt.

Om jag minns rätt, så är kvinnan Bruse, som de diskuterar ingen av mig känd släkting, men hon skulle ju ändå kunna vara släkt.

Jag vet ju inte om Johan (ibland Erich) Matsson Rus (född ca 1661, senare Bruse) fick andra barn än den förmodade sonen Matthias Bruse (född ca 1690, enligt militärrullor) innan hustrun avled i början av 1692.

Förutom kvinnan i Harlösa, så skulle en kvinnlig Bruse, som var gift med klockaren Grenander i bl a Brösarp, kunna vara släkt. Det är inte helt omöjligt att kvinnan i Brösarp var syster till Matthias Bruse. De äldsta barnens namn, orterna och yrket skräddare skulle kunna tyda på släktskap.

2019-05-12, 14:32
Svar #3

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Jag hittade just att sadelmakare Nils Möller gifte om sig i Östra Sönnarslöv 1794 och där hittade jag även Anna-Stina Bruse. Hon sades ha varit 60 år gammal, då hon dog 1792. Således levde hon ca 1732-1792.

(Sadelmakare Nils Möller själv dog för övrigt 1799 och sades då ha varit 68 år gammal d v s född år 1731, men i husförhörslängden 1791-1801 uppgavs 1724, som födelseår. Utan att ha undersökt det närmare, så skall det ha fötts en Nils Möller i Huaröd 1733 och kanske var det han.)

Christina Bruse (född ca 1740), som var gift med korpral Carl Fredrik Zimmerman (född ca 1736) och befann sig i Harlösa samtidigt som Matthias Bruses son Peter, var högst sannolikt inte en äkta dotter till Matthias Bruse. Orsaken till denna slutsats är att i bouppteckningen efter Matthias Bruses änka, Margareta Berg, omnämndes två (inte tre) döttrar, vilka var Gunilla Cecilia (ca 1725-1800) och Anna-Stina (ca 1732-1792). Det står nämligen 'Gångkläder hafwer afl. enkan delt emellan begge sina döttrar.'.

Däremot kan Christina Bruse ha varit:

1. halvsyster (om hon var utomäktenskaplig dotter till Matthias Bruse)
2. kusin (om Matthias Bruse hade en bror, både fältväbel Matthias Bruse och krögare Anders Bruse sägs ha varit far till Malena)

till Peter Bruse i Harlösa.

Matthias Bruse fick ju åtminstone en oäkta dotter, Malena (1729-1732), och i mantalslängden för Kviinge på 1740-talet saknades han och endast hustrun Margareta Berg angavs.

Det behöver ju inte betyda att det fortfarande gifta paret hade separerat utan att Matthias Bruse arbetade på annan ort, men med tanke på Malena är det ju inte omöjligt att han där hade 'afladt' ytterligare barn utom äktenskapet och att Christina Bruse var ett av dessa.

Det hade därför varit intressant att veta var Matthias Bruse befann sig på 1740-talet.

Jag har tidigare själv skummat igenom mantalslängderna för Glimåkra och omgivande socknar, eftersom Malena föddes där. Om någon kan hitta honom kanske det även leder fram till Christina Bruse (om hon nu var en utomäktenskaplig dotter).

2019-09-15, 14:13
Svar #4

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Som jag skrev, så misstänker jag att masen Johan (ibland Erich) Matsson Rus (senare Bruse, född ca 1661) härstammade från Gagnefs socken och inte närbelägna Kopparbergs socken, som bergsmännen, vilka han tjänade under sina år (1679-1693) i Bergsregementet.

Ytterligare en DNA-matchning med Gagnef-rötter härstammar från Utby och Djurmo i Gagnefs socken och i Utby/Sifferbo fanns en soldat Mats Hansson/Johansson, vars änka bodde kvar några år innan en yngre son, som angavs vara soldat, dök upp i mantalslängden år 1676.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007219_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=472%2C1248%2C1927%2C1257

Eftersom man på 1600-talet först angavs i mantalslängder vid 15 års ålder, så skulle denne son kunna vara soldaten Johan Matsson Rus, som ju skall ha fyllt 15 år just år 1676.

En teori är att han då blev soldat i Dalregementet och tilldelades soldatnamnet Rus, som fanns i Gagnefs socken, vilket ledde till att modern och en äldre bror med hustru kunde bo kvar i torpet.

Eftersom Johan Matsson Rus tre år senare blev soldat i Bergsregmentet år 1679, så är det intressant att notera att den möjliga modern, brodern och svägerskan försvann från mantalslängden just detta år. Om hypotesen stämmer, så fick de kanske inte längre bo kvar i torpet, när ingen familjemedlem var soldat i Dalregementet (utan i Bergsregementet).

2019-09-15, 19:57
Svar #5

Utloggad Stig Hansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2038
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 19:17
    • Visa profil
Att posta samma fråga under flera rubriker är inte tillåtet enligt forumets regler

2019-09-15, 20:15
Svar #6

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Du har säkert rätt, Stig, men faktum är att släkten Bruse i Skåne senare kom att bli släkten Bruce i Skåne.

Om en framtida släktforskare söker information om Bruse i Skåne och samma information inte finns där, som under Bruce i Skåne, så kommer denne släktforskare att missa vital information om Skåne-Brusarna alias Skåne-Brucarna.

Så frågan är då; vilket är viktigast? Släktforskning eller paragrafrytteri?

2019-09-16, 16:15
Svar #7

Utloggad Stig Hansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2038
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 19:17
    • Visa profil
Det är inte paragrafrytteri utan kan innebära att någon lägger ner jobb på att besvara en fråga som kanske redan besvarats under en annan rubrik. Läs forumets regler

2019-09-16, 16:21
Svar #8

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Som jag skrev, så betvivlar jag inte för en sekund vad du skriver, men jag vidhåller att det i aktuellt fall är bättre att lägga upp samma text i två olika trådar. Reglerna finns väl för att förhindra "spamming", vilket mina två trådar knappast kan betecknas som

Det är något frustrerande med alla, som skall ha synpunkter hit och dit på varje tråd, som jag startar. Har ni ingenting bättre för er?

Om du fortfarande tycker att jag har fel; sluta med att skriva en massa ovidkommande i denna tråd och anmäl mig istället till moderatorn. Förhoppningsvis har moderatorn förnuft nog att befrämja släktforskning framför paragrafrytteri.

2021-09-12, 15:54
Svar #9

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5034
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 02:25
    • Visa profil
I Lunds kämnärsrätts dombok 1743 13/9 § 1 (Lunds kämnärsrätts arkiv, vol. AIa:39, 1743, opag.) finner man denna intressanta notis:
 
”Beviste sig snickaren mäster Nils Månsson till i dag hava låtit uppstämma skräddaren mäster Petter Grenander för aderton Dr. S:mt skuldfordran, som han efter dess d: 2 sistlidne augusti utgivne förskrivning påtagit sig för dess syskonebarn snickargesällen Jacob Bruse”.
 
Skräddarmästaren Petter Grenander (ca 1715–1748), son till kornetten, sedermera klockaren i Ravlunda & Brösarp, Nils Grenander och Ingrid Brita Bruce, hade alltså 1743 sin kusin Jacob Bruce som gesäll hos snickarmästaren Nils Månsson i Lund. Tyvärr lyckas jag inte hitta denne Jacob i Lunds snickarämbetets protokoll 1730–1750 (det närmaste är gossen Jacob Persson, som inskrivs i Lunds snickarämbete 1738 5/1 hos mästaren Lars Månsson och utskrivs 1741 25/6, men han sägs vara född i Gullarp, och är med största sannolikhet identisk med klockaren Per Gullerus’ son, född 1721 i Gullarp), men någon annan har kanske stött på honom i samband med Bruce-forskning i Skåne? Vem kan han vara son till, som alltså måste ha varit en bror till Ingrid Brita Bruce?
 
Det finns en Jacob Bruse (född ca 1720, död 1805 12/5 i Kristianstads stadsförsamling) som vid vigseln 1768 25/3 i Kristianstads stadsförsamling med pigan Margareta Carlsdotter (död 1793 24/7 enligt hennes bouppt.) sägs vara lådmakare vid artilleriet; ett par andra snickargesäller från Lund blev sedermera just lådmakare vid artilleriet i Kristianstad, så detta kändes som ett hett spår.
 
Jacob Bruse i Kristianstad kallas tygsergeant vid hustruns död 1793 och tyggårdssergeant vid sin egen död 1805; i hans bouppteckning 1805 21/5 (Kristianstads rådh. och mag. FIa:205, 1805, sid. 430) sägs det att han saknade bröstarvingar, men att han 1800 6/3 med tillägg 1805 18/1 hade testamenterat all kvarlåtenskap till sin avlidna hustrus brorsdotter Bengta Rasmusdotter ”för 13. års trogen tjenst, hwarföre hon eij fådt någon Lön”. Som ett lustigt sammanträffande sägs det även i ingressen att denna brorsdotter Bengta numera var gift med skräddaren Grenander (!).
 
Jag har lyckats finna Jacob Bruse i en enda generalmönsterrulla, nämligen för Wendes artilleriregemente 1795 då Tygstaten i Kristianstad mönstrades 1795 13/5; tygsergeanten med lådmakarmästares lön Jacob Bruse, som anges vara 74 år och 5 månader gammal samt född i Västergötland (!). Detta är kanske dödsstöten för hypotesen att skräddarmästaren Nils Grenanders kusin Jacob Bruse i Lund är identisk med lådmakaren med samma namn i Kristianstad, men jag är för dåligt insatt i ”Brusarna” för att våga uttala mig.

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-09-12, 18:56
Svar #10

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Tack Markus!

Jag hittade en Jacob Bruse, som gifte sig några månader efter rättsskipandet (den 1 november 1743) i Malmö garnisonsförsamling med konstapelsänkan Johanna Olufsdotter. Jag är osäker, men tror att denne Jacob Bruse var krutmakargesäll (kommentar: Markus kunde tyda det som lådmakargesäll).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067761_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=2870%2C-341%2C3794%2C2160

Kan Jacob Bruse i Lund ha smitit från sin/kusinens skuld och blivit soldat (troligen artillerist) i Malmö istället?

Han skulle nog kunna vara identisk med Jacob Bruse vid artilleriet i Kristianstad.

Om man sen kan pussla ihop denne Jacob Bruse med mina Brusar återstår att se.

Det fanns en officer Peter Bruce vid artilleriet i Malmö (bodde där Norra Vallgatan möter Slottsgatan idag), som en äldre, släktforskande släkting misstänkte var Matthias Bruses far, men det tror inte jag. Denne Peter Bruce kan dock ha varit far till artilleristen Burchard Bruse i Malmö, som fick en son, som döptes till just Peter.

Kan Ingrid Brita Bruce ha varit dotter till Peter Bruce i Malmö och möjligen då syster till Burchard Bruse i samma stad? Detta skulle då kunna förklara varför Ingrid Britas brorson, Jacob Bruse, blev artillerist (om han nu blev det).

Dessvärre har jag nog slängt det, som jag hade om Burchard Bruse, eftersom jag inte har hittat någon koppling till mina Brusar (mina var fotsoldater/infanterister), men jag har för mig att hela hans familj (fru och barn) finns i någon längd.



2021-09-12, 20:34
Svar #11

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5034
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 02:25
    • Visa profil
Hej Johan!
 
Denna vigselnotis hade jag tydligen missat, vad intressant! Jacob sägs vara ”Lådemachare gesällen”, vilket ju är precis vad Jacob i Kristianstad sägs vara vid sin vigsel 1768. Jag testade att leta upp lådmakargesällen i rullorna, och fann honom under Tygkompaniet i generalmönsterrullan för Artilleriregementet 1744 (mönstringen skedde 1744 12/7), ”Lådemakare Gesäll Jacob Bruse [född i] Skåne. 23 ¾ [år gammal] 5/6[dels tjänsteår] Lärt Snickar[hantverket]” (A0029901_00160).
 
Därmed får man ett ungefärligt födelsedatum i november 1720 – och födelseorten Skåne, vilket ju stämmer mycket bättre i sammanhanget – samt att han antogs vid Artilleriregementet runt september 1743 – vilket ju är exakt den månad då skulden omnämns i Lunds kämnärsrätts dombok. Denna skuld blir dock betald till slut, så det var nog inte därför Jacob lämnade snickeriet i Lund, men domboksnotisen avslöjar en annan förklaring till varför han tycks ha skyndat sig till artilleriet. Det sägs nämligen att snickarmästaren Nils Månsson kräver att Lunds kämnärsrätt ska döma Grenander till att betala skulden, inte bara för att Grenander skrivit på ett kontrakt utan dessutom för att Nils Månsson ”fruktar att han sent eller aldrig får sin betalning igen av Jacob Bruse, och han själv är en fattig man, så har han hittills icke fullgjort sitt löfte”. Om nu Jacob var så fattig så att han inte kunde betala skulden till Nils Månsson, så orkade han kanske inte uthärda fler läroår som fattig snickarlärling – och valde istället den omedelbara inkomsten vid Artilleriregementet.
 
Efterföljande generalmönsterrulla för Artilleriregementet upprättas 1754, då man hittar Jacob Bruse under Tygkompaniet i Kristianstads garnison. Han sägs då (1754 3/9) vara lådmakare, 34 år gammal, ha 10 år och 11 månaders tjänstetid, vara född i Skåne samt gift (A0029905_00425). Därefter finner man Jacob under samma kompani och garnison i generalmönsterrullan 1768 (1768 26/7), då han sägs vara lådmakarmästare, 47 år och 10 månader gammal, 25 år och 3 månaders tjänstetid, född i Skåne samt gift (A0029919_00401).
 
Man kan väl därmed avfärda ”Västergötland” (1795) som födelseort, och med ganska stor säkerhet kunna knyta ihop snickarlärlingen i Lund med lådmakargesällen i Malmö och tygsergeanten i Kristianstad – för i Kristianstads stadsförsamlings kyrkobok 1763 finner man nämligen att ”d: 12 Junj begrofs Artillerie Lådemakaren Jacob Bruses hustru Johanna Olufs dotter, som 81 år gammal, d: 8 Junj dödde utaf ålderdoms swaghet” (C0060785_00218), vilket ju stämmer perfekt in på vigselnotisen i Malmö garnisonsförsamling 1743.

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-09-12, 20:37
Svar #12

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5034
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 02:25
    • Visa profil
Då återstår frågan om hur Jacob Bruse passar in i släktträdet, men det låter ju inte helt osannolikt att artilleriet kan vara en gemensam nämnare. Artillerispåret fick mig nämligen att kika vidare i Malmö garnisonsförsamlings kyrkoböcker, och där fann jag denna intressanta familj:
 
Burchard Bruse, född 1689 i Skåne (enl. GMR), lärokonstapel vid närvarande artilleri (1712), konstapel (1713), underminör vid artilleriet (1720), sannolikt begravd 1755 11/4 i Malmö S:t Petri (FI:2, sid. 217, ”Gamla Brusen”, ”82 år gammal”).
Gift 1711 31/3 i Malmö S:t Petri (EI:1, sid. 52) med tullnären Palms piga Elisabeth Hansdotter, begravd 1748 12/6 i Malmö S:t Petri (FI:2, sid. 179, ”Hustru Lisbet Bruse”).
Barn:
1. Petter Bruse, döpt 1712 20/2 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 24).
2. Anna Maria Bruse, döpt 1713 16/8 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 36).
3. Jacob Bruse, döpt 1720 19/8 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 104).
 
Denne Burchard Bruse hittar man 1713 som lärokonstapel vid Malmö artilleri under Artilleriregementet, där han sägs vara född 1689 och skåning samt ”I Helssingborg slag 1710 och på Flothan Ao 1710” (GMR 1713), och vid Malmö garnison och samma regemente 1717 som konstapel nr. 11, ”Burckardt Bruse, avancerat från Lägre Constapel d 1 Febr: 1713, I Helsingborgz slag 1710 och på Flåttan samma Åhr, Lärdt byxmästerijet, kan läsa och skrifwa”, 27 år gammal och skåning (GMR 1717).

Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-09-12, 20:52
Svar #13

Utloggad Markus Gunshaga

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5034
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 02:25
    • Visa profil
Anna Maria Bruse (född 1713) gifte sig tydligen med artillerihantlangaren Olof Rafstedt, med vilken hon fick fem barn i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 251, 256, 268 och 287 samt C:3, sid. 4):

 
Peter, född 1736 22/2
Magnus, född 1738 2/10
Brita Maria, född 1741 13/8
Johannes, född 1745 30/7
Magnus, född 1751 5/4
 
…och dessa barns faddrar ger många intressanta pusselbitar:
 
1738 hustru Elisabeth Bruse, hustru(?) Ingrid Brita Bruse
1741 gesällen Jacob Bruse, hustru Elisabeth Bruse
1745 Gert(?) Borckardt Bruse, korpralen Johan Bruse, hustrun Johanna Olsdotter.
Med vänlig hälsning
Markus Gunshaga

2021-09-12, 21:13
Svar #14

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Det var ett tag sen, så jag hade glömt bort att det var Burchard (inte Erasmus) Bruse, som jag misstänkte var son till artilleriofficeren Peter Bruse i Malmö. Jag ändrar i min tidigare post, så att jag inte förvillar någon.

Ett tag var jag inne på att Matthias Bruse och Burchard Bruse var bröder, men fick inte riktigt ihop det efter att jag hittade masen Johan Matsson Bruse i Bergsregementet i Malmö.

Matthias Bruses äldste kände son verkar ha varit Johan Matthias Bruse, som (liksom sin far) blev fotsoldat/infanterist och verkar ha varit korpral år 1745. Johan Matthias Bruse överflyttades med regementet till Sveaborg och flera barn fick heta Matthias och Margaretha, som farfar Matthias Bruse och farmor Margaretha Berg, vilket talat för att Johan Matthias Bruse i Hamiltons regemente var identisk med Matthias Bruses äldste kände son.

http://www.scangen.se/hamilton1753.htm

Om Johan Matthias Bruse var Matthias Bruses förstfödde son är osäkert. Kanske hette den förstfödde sonen Peter och Matthias Bruses son Peter född ca 1729 var då den andre sonen med detta förnamn. Då skulle Matthias, Burchard och Ingrid Brita all tre kunna ha varit syskon med en gemensam far Peter Bruce och det fanns, som skrivet, en artilleriofficer med detta namn i Malmö i slutet av 1600-talet.

Jag är inte säker på att jag har blivit mycket klokare gällande mina Brusar ännu, men helt klart har nya bitar lagts till pusslet av alla Brusar i Skåne.

2021-09-12, 22:23
Svar #15

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Här är en intressant bouppteckning, som möjligen kopplar ihop Burchard Bruse (egentligen dennes dotter Anna Maria Bruse) och Ingrid Brita Bruse eller Ingrid Britas närmaste familj (klockareänkan, "Grananders" änka, dock "Bryggaren Granander", som troligen åsyftar bryggaren Bengt Granander i Malmö).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0110360_00143#?c=&m=&s=&cv=142&xywh=2922%2C126%2C4106%2C2296

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0068049_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=209%2C1420%2C2799%2C1594

Matthias Bruse lyser dock med sin frånvaro i denna bouppteckning. Han var dock död sen 25 år tillbaka, så det utesluter inte ett släktskap. Det är ju lite underligt att Matthias son, korpral Johan Bruse i Hamiltons regemente, möjligen var dopvittne år 1745 om han inte var släkting.

2021-09-13, 00:21
Svar #16

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Vittnet Brita Pärsdotter vid Jacob Bruses dop 1720 skulle kunna vara Ingrid Brita Bruce.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067761_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=385%2C24%2C2564%2C1460

2021-09-13, 08:01
Svar #17

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Här är lite information om Burchardts och Ingrid Britas potentielle fader, som skall ha bott där Norra Vallgatan möter Slottsgatan idag (har för mig att kvarteret kallades Neptun redan på 1600-talet) ett stenkast från Malmöhus:

När danskarna dragit vidare gick fortifikationsbefälhavaren i Malmö Peter Loffman ut till de övergivna belägringslinjerna. Han stegade, mätte och noterade i sin medhavda stadskarta. Dessvärre avled Loffman ganska omgående i en av belägringens biverkningar, ”hetsig feber”, redan den 30 juli. Men hans kollega Peter Bruse postade anteckningarna i ett brev till Erik Dahlbergh daterat till den 12 november 1677. Det blev förstås värdefull information när Dahlbergh lät göra denna bild av Malmös belägring.

https://ms-my.facebook.com/login/?next=https%3A%2F%2Fms-my.facebook.com%2FOfredsar%2Fposts%2F1928099627343772%2F

I denna bok nämns konduktör inom fortifikationen, Peter Bruse, flera gånger (använd sökfunktionen):

Vidare hade Peter Bruse antagits af Wärnschiöldh såsom konduktör i läran 1666 ( Bruse till Krk. den 13. mars 1674. Krk. brefb.)...

https://archive.org/stream/konglfortifikati02munt/konglfortifikati02munt_djvu.txt

Peter Bruse blev efter en duell med sin förman Johan Drummond år 1684 fängslad, men frisläppt år 1688, varefter han fick nöja sig med att vara tygvaktare, vilket skall ha varit en befattning inom artilleriet. År 1694 skall han fortfarande ha befunnit sig i Malmö.

2021-09-13, 20:44
Svar #18

Utloggad Paul Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1522
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 15:41
    • Visa profil
En utdrag ur meritlistorna 1764 från Prins Fredrik Adolfs regemente:

Fältväbel Matthias Bruses son Johan Matthias döps 27 juni 1721. I fältväbel Johan Bruses meritlista sägs han vara född den 23 juni 1721. Visst är det rätt gubbe.

2021-09-13, 21:50
Svar #19

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Dessutom dök han upp som dopvittne i Kviinge i samband med bouppteckningen efter modern Margaretha Simonsdotter Berg på 1740-talet. Om jag minns rätt var det en vecka senare. Antagligen var han hemma för just bouppteckningen och blev inbjuden till en väns barndop.

Matthias Bruse och Margaretha Simonsdotter Berg verkar ha gift sig efter Matthias hemkomst från kriget vid årsskiftet 1718/1719 (Matthias gift 1719 enligt rulla). Teoretiskt skulle en son Peter kunna ha fötts exempelvis 1720 och döpts efter en farfar Peter, men då vore det lite underligt att son nr 2 döptes till Johan Matthias och inte till Simon efter morfar, vagnman Simon Jönsson Berg i Kristianstad. Det var i så fall son nr 3, som fick heta Simon (troligen var Simon dock verkligen nr 2).

Mormor hette Gundela/Gunilla, så dottern Gunilla Cecilia döptes antagligen efter mormor Gunilla och moster Cecilia Simonsdotter Berg.

Namngivningen talar antagligen för att Matthias far verkligen hette Johan eller möjligen Johan Matthias.

Man skulle i o f s kunna tänka sig att tygvaktaren/artilleristen Peter Bruse i Malmö i slutet av 1600-talet var tysk och på tyskt vis även hade ett helgonnamn. Kanske var hans fullständiga namn Johan/Johann Peter Bruse med Johannes Döparen som skyddshelgon. Gert (Gerhardt?) Burchard Bruse, som skulle kunna ha varit Peter Bruses son, låter f ö väldigt tyskt.

Eller så tyckte Matthias och Margaretha år 1721 att det räckte med en Peter Bruse bland kusinerna och valde ett annat namn till sin förstfödde son.

Mitt intryck efter några år av släktforskning på denna gren är att Matthias Bruse inte hade många egna släktingar. Däremot deltog flera av fruns släktingar i dop m m. Om masen Johan Matsson Bruse i Bergsregementet i Malmö var Matthias far, så verkar modern ha dött runt år 1692 baserat på militärrullor, där soldatens/faderns civilstånd gick från gift till ogift. Kanske var Matthias parets enda barn och möjligen dog modern i barnsäng i samband med Matthias födelse.

Det, som dock stör hypotesen en smula är att korpral Johan Bruse dök upp som fadder på dopet 1745. Å andra sidan hade han ju en del gemensamt förutom familjenamnet Bruse. Han var ju även soldat och skräddare och tidvis troligen stationerad i Malmö. Kanske hade Ingrid Brita Bruces förste make varit skräddare med tanke på barnens yrkesval. Hade Johan Bruse gått i lära hos honom kanske?

Många frågetecken, men Peter Bruse, som far till de möjliga syskonen Burchard Bruse och Ingrid Brita Bruse, känns åtminstone inte helt orimligt med tanke på namngivningen av de senares barn.

Notera att Ingrid Brita Bruces tre första barn, som jag förmodar var från hennes första äktenskap, hette:

Petter (ca 1715) skräddare i Lund
Maria (ca 1717)
Hans (ca 1719) skräddare

och även om någon eller några bör ha varit namngivna efter farföräldrarna (inte morföräldrarna), så är det tankeväckande att Petter och Maria förekommer högst upp även bland dessa kusiner (inte bara i Burchard Bruses barnaskara alltså).

Vid ett tillfälle kallades Matthias Bruse för Anders och en sonson döptes till Andreas, varför jag misstänker att Matthias fullständiga namn kan ha varit Andreas Matthias Bruse om han verkligen var son till Peter Bruse och denne var tysk, vilket väl inte låter helt orimligt med tanke på det ursprungliga yrkesvalet (innan han degraderades) d v s ingenjör inom fortifikationen.

http://ddss.nu/ddss/birthResult?foddID=561101
http://ddss.nu/ddss/deathResult?dodID=37289

'Tygemester Bruse' (Peter Bruse) bodde år 1692 i gård 504/505 i kvarter 35 Neptun, vilket idag ungefärligen motsvarar hörnet, där Norra Vallgatan möter Slottsgatan (tidigare Norra Vallgatan-Fiskargatan-Västergatan). I mantalslängderna står oftast bara 'Artollerie folck' (senare även änka till NN) för dessa gårdsnummer i rote nr V.

Notera att Jesus mormor Anna som i Anna Maria (Burchards äldsta dotter och möjligen därför också hans mor) f ö var ett mycket vanligt skyddshelgon för dåtidens tyska kvinnor. Notera också att Burchard och Matthias enligt rullorna sägs ha fötts ungefärligen 1689 och 1690 d v s 1 respektive 2 år efter Peter Bruses fängelsetid 1684-1688.

Familjen skulle kunna ha sett ut som nedan, men det är alltså högst osäkert.

2021-09-15, 09:51
Svar #20

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
En hel del tyder på att åtminstone syskonen Gert Burchard och Ingrid Brita var Peter Bruses barn.

Artilleristen Burchard Bruse sägs i o f s bara ha fötts i Skåne i rullorna, men så står det även i rullorna för infanteristen Matthias Bruse. När Matthias dog i Kviinge år 1744 angavs han emellertid mer specifikt ha fötts i 'Malmöe'.

Byarna Tottarp och Gässie/Gessie, som nämns i samband med klockare Nils Grenander (1684-1738), är belägna i trakten av Malmö (ca en mil bort), vilket möjligen ger en fingervisning om att Grenanders hustru Ingrid Brita Bruse kan ha kommit från trakten av Malmö även om klockare Grenander och hon senare bodde i Brösarp.

Peter Bruse bodde på gårdarna 504/505, som numera är rivna, men som syns bakom planket på följande teckning från 1939 (tecknad från Norra Vallgatan):

http://carlotta.malmo.se/carlotta-mmus/web/object/44125

Troligen är det samma gårdar, som på 1600-talet, då det i Malmö Fornminnesförenings årsskrift för 1975 står:

Utmed Fiskaregatan låg en mycket idyllisk småhusbebyggelse med anor tillbaka till 1600-talet.

Här är ett foto från andra sidan (från Västergatan) före rivningen och texten bekräftar 1600-tal:

Bland rivningsmassorna som körts ut till hamnutfyllnad var t.o.m. materialet till ett hus från 1600-talet. Detta envåningshus låg på hörnet av Västergatan och den lilla idylliska Fiskaregatan. Huset och den lilla gården bakom försvann men det 80-åriga trädet inne på gården ansåg så värdefullt att det skulle bevaras! Därför har betonghuset vid den i dag förstorade Fiskaregatan en omotiverad indragning i fasaden. Där stod en gång trädet. Givetvis dog trädet endast några år efter nybyggnationen.

https://www.fotevikensmuseum.se/frames/malmo/m062.htm

Den numera försvunna Fiskar(e)gatan kallades på 1600-talet Ulkestredit (Ulkgränden) och Ulchegaeden efter den närbelägna strandmursporten Ulketornet (namngiven efter fisken ulk).

Gårdsplanen till gård nr 504 ser idag ut, som i den vänstra delen av följande länk. Det mesta av den öppna platsen verkar vara resterna av gamla Fiskar(e)gatan.

https://goo.gl/maps/AAwzHGXiHnFNbh2bA

Här är Isbergs karta från 1875, som visar läget:


2021-09-15, 14:50
Svar #21

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
En ogift lådmakargesäll Peter Bruse vid tygkompaniet inom artilleriet i Malmö år 1744 (ej 1742 och 1743):

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005512_00159#?c=&m=&s=&cv=158&xywh=2729%2C426%2C2159%2C1229

År 1745 kallades lådmakargesällen Bruse istället Jöns och är gift:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005513_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=547%2C351%2C1554%2C885

År 1746-1749 är det istället den gifte Jacob Bruse, som anges som lådmakargesäll:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005514_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=2168%2C1617%2C2039%2C1161
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005515_00138#?c=&m=&s=&cv=137&xywh=255%2C1486%2C2137%2C1217
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005516_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=2119%2C2065%2C2938%2C1673
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005517_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=2966%2C891%2C1346%2C766

Gissningsvis rör det sig om samme lådmakargesäll, men att den första mantalslängden upprättades före eller i samma veva, som hans bröllop i november 1743. Då hette lådmakargesällen möjligen alltså:

Johan/Jöns Peter Jacob Bruse

vilket ytterligare skulle kunna indikera tyskt urspung eller tyskinfluerad familj, vilket verkar ha vanligt vanligt i städerna. Två namn var med vissa undantag (Johannes ofta på egen hand) det vanliga i Tyskland och det förekom även tre namn på vissa individer. Johann (efter Johannes Döparen) var dessutom ett av de allra vanligaste namnen på tyska mäns skyddshelgon (möjligen det vanligaste).

Om lådmakargesällen år 1744 var hans storebror Peter Bruse, så hette lådmakargesällen därefter troligen istället 'bara':

Johan/Jöns Jacob Bruse

Mycket talar dock för att lådmakargesällen år 1744 också var Jacob Bruse (eller mer exakt Johan/Jöns Peter Jacob Bruse), eftersom han skall ha efterträtt en Peter Dahlquist, som dessutom var gift i 1740 års rulla.

I 1696 års rulla för artilleriet i Malmö (upprättad den 9 januari 1697) angavs den förmodade farfadern, 'Tygewachtare Petter Bruse', vara en 52 år gammal, gift västgöte och således född runt år 1644.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029865_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=364%2C1650%2C2716%2C1547

Födelseåret bekräftas av 1699 års rulla, av vilken det även framgår att Peter Bruse 'afgår' detta år.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029867_00358#?c=&m=&s=&cv=357&xywh=508%2C1698%2C3124%2C1779

Mannen, som en gång antog Peter Bruse stammade f ö också från Västergötland och var son till kyrkoherden i Lena socken, Andreas Matthiae (apropå teorin om Andreas Matthias Bruse, se svar #19 ovan). Det är sannolikt bara en slump, men kanske fanns någon form av koppling.

Vidare hade Peter Bruse antagits af Wärnschiöldh såsom konduktör i läran 1666 ( Bruse till Krk. den 13. mars 1674. Krk. brefb.)...

https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_W%C3%A4rnschi%C3%B6ldh

2021-09-17, 17:26
Svar #22

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

Hej!

Om tygvaktaren Petter Bruse i Malmö se även: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065981_01823
Källa: Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/67 (1703)

Mvh
Magnus

2021-09-17, 18:04
Svar #23

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Tack Magnus!

Peter Bruse var uppenbarligen inte Guds bästa barn med tanke på duellen (ett lagbrott) med sin överordnade och den påföljande fängelsetiden 1684-1688.

Om jag förstår texten i din länk rätt, så stod Peter Bruse på ruinens brant år 1703 och en borgensman ('cautionist') verkar få ta den ekonomiska smällen. Borgensmannen beklagar sig över att Peter Bruse ser till att gömma undan och sätta sprätt på sina tillgångar, eller?

Jag behöver ingen komplett redogörelse för innehållet, men rätta mig gärna om jag har missförstått totalt, vilket är fullt möjligt.

2021-09-24, 12:16
Svar #24

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Peter Bruse efterlämnade en del verk under sin tid inom fortifikationen. Här är två, där den första är signerad och säkrare:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0033905_00001#?c=&m=&s=&cv=&xywh=-2399%2C-1127%2C19450%2C10875

https://kulturportallund.se/1690-2/
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0038095_00001#?c=&m=&s=&cv=&xywh=-2846%2C-392%2C13998%2C7826

Peter Bruses hantverk angavs i följande rulla som "Bygmästeri" och "Fortification".

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029867_00358#?c=&m=&s=&cv=357&xywh=273%2C1605%2C3592%2C1963

Även den möjlige sonen, Gert Burchard Bruse, hade, enligt rullorna, "lärt Bygmästeriet", vilket borde öka sannolikheten för att det var tal om far och son.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029875_00355#?c=&m=&s=&cv=354&xywh=107%2C827%2C1826%2C1040

Sedan lång tid har inom militären särskilda fältingenjörer eller byggmästare anställts för att bygga och underhålla befästningar, först 1635 bildas dock Fortifikationsstaten.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fortifikationen

Se även på sidan 7 i följande skrift:

https://kamratoff.se/onewebmedia/5%20Arkiv/Publikation/atoff.pdf

2021-09-24, 17:53
Svar #25

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
I pdf-filen finns lite mer om infanteristen/grenadjären Matthias Bruses (ca 1690-1744) tid i Grenadjärbataljonen 1717-1718 och funderingar om hans far, som bör ha varit antingen artilleristen Peter Bruse (född ca 1644) från Västergötland eller infanteristen Johan Matsson Bruse (född ca 1660) från Dalarna, vilka båda var stationerade i Matthias Bruses födelseort Malmö vid tiden för hans födelse (ca 1690).

Förhoppningsvis kan någon bidra till gåtans lösning. Markus Gunshaga bidrog stort genom att hitta noteringar, som visar att Gert Burchard Bruse och Ingrid Brita Bruse var syskon, men var Matthias Bruse det också?


2021-09-26, 12:09
Svar #26

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Hittade en film, där Peter Bruses tjänstegårdar, hemkvarter och arbetsplats (Malmöhus) syns 0.33-0.45 och även från ca 1.30. Han hade inte lång resväg till jobbet.

https://youtu.be/CEBakvmuScE

Nu är inte jag konstaterad ättling till denne Peter Bruse, men Grenander/Bruce-ättlingarna borde vara det och i så fall var detta Ingrid Brita Bruces barndomskvarter.

Väderkvarnen i filmen och på skärmdumpen nedan kallades Murändsmöllan.


2021-09-28, 10:19
Svar #27

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Malmö 1692 är en riktig guldgruva. Synd att projektet inte har fått större spridning, men det beror väl på ett bristande historieintresse.

Här är en bild av Peter Bruses tjänstegårdar från andra hållet:

2021-09-28, 12:12
Svar #28

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Här är lite fler bilder, som visar gårdarna 504 och 505 (de båda närmaste ljusa husen i den första länken) i kvarter 35 Neptun, vilka senare kom att ha adresserna Västergatan 51 A och Västergatan 51 B om jag har förstått det rätt.

http://carlotta.malmo.se/carlotta-mmus/web/object/600952

https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=MM/objekt/302646

https://kringla.nu/kringla/objekt?referens=MM/objekt/11745

2021-09-28, 20:42
Svar #29

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Om jag skjuter från höften, så skulle borgaren och repslagaren Nils Giertson (1634-1706), som begravdes på Tyska kyrkogården, kunna ha varit Peter Bruses (född ca 1644) svåger.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005446_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=137%2C2191%2C2333%2C1328

Niels Giertson bodde i gård nr 481 (Klingenbergska gården) i kvarter 33 Skepparen, vilken var belägen ca 100 meter från Peter Bruses tjänstegårdar.

Tidigare gård nr 481 (Hus A, C, D och E)
Magistratens besiktningsinstrument år 1692
Enligt besiktningsinstrumentet består gården av ett tvåvåningshus i korsvirke mot Västergatan, som är tillbyggt mot gården, samt en 28 alnar lång tillbyggnad. Detta långsträckta hus användes då som brygghus och verkstad. Då hyresgästen Niels Giertsen var repslagare till yrket, är det troligt att delar av huset användes som repslageri.


http://hotpot.se/malmoe_historia.htm

Om Niels Giertson var Peter Bruses svåger, så hette Peter Bruses svärföräldrar Gierd(t) Bockholt/Borkholt (Vilket är det?) och Boel Andersdotter, vilket möjligen skulle kunna förklara varför Peter Bruses förmodade son döptes till Gert Burchard/Borchard (två av många stavningar av mellannamnet).

Niels Giertson verkar ha fötts i Odense på Fyn:

Barnfödd på fyen uthi Ottensee

I övrigt har jag inte hittat några samtida Gert och Burchard, som passar ihop med familjen Bruse. Det fanns i o f s en Burchard Pfundt i Malmö, men han verkar inte ha varit besläktad.

2021-09-30, 08:26
Svar #30

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Tydligen benämndes gårdarna nr 504 och nr 505 år 1692 gård nr 314. Det var först i samband med stadens nya husnumrering år 1694, som gård nr 314, som för övrigt var 20 alnar lång, delades upp i två, där artilleriets anställda främst verkar ha bott kvar i den del, som därefter benämndes gård nr 504.

Om man tittar på skärmdumparna ovan från projektet Malmö 1692, så verkar gård nr 314 (två år senare nr 504 och nr 505) då ha haft samma typ av vind, som gård nr 504 därefter.

År 1844 omnämndes att gård nr 505 hade två våningar, men när exakt denna andra våning tillfogades vet jag inte.

2021-09-30, 10:33
Svar #31

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Med tanke på övergången till k:et i Borkholt/Bockholt, så lutar jag nu åt att det står Gierd(t) Borkholt i första länken i #29, vilket möjligen ökar chansen (dock fortfarande högst osäkert) för att han var Gert Burchard Bruses morfar, men någon med bättre kunskaper i dåtidens handskrift får gärna rätta mig.

Möjligen härstammade repslagare Niels Giertsons (i Malmö) far Gierd(t) Borkholt från någon av följande orter i nuvarande Schleswig-Holstein. Oavsett vilken, så är det lätt att förstå att denna möjligen tyskspråkiga familj (tyskklingande namn, repslagaren begravd på Tyska kyrkogården) kunde ta sig till Malmö via Odense på Fyn.

Borkholt i Slesvig (Schleswig) troligen dagens Borgholz (Borgholt på lågtyska, 'Skoven Borkholt i Ditmarsken' på 1100-talet):

Dommer ved Gereby, Borkholt, Lovisenlund, Ludvigsburg, Dipeniz og Saxtorf.

https://slaegtsbibliotek.dk/918092.pdf

...Hertug Henrik havde skienket Marieklosteret ved Stade tre Landsbyer med Skoven Borkholt i Ditmarsken...

http://www5.kb.dk/e-mat/dod/130020577763.pdf

https://www.google.se/maps/place/Borgholz,+25795+Weddingstedt,+Tyskland/@54.4719937,9.0602065,8z/data=!4m5!3m4!1s0x47b388d0f15b119d:0xa248966482b5960!8m2!3d54.2296183!4d9.0827695

https://sass-platt.de/plattdeutsche-ortsnamen-schleswig-holstein/

Bockholt i Holsten (Holstein):

https://www.google.se/maps/place/Bockholt,+23701+S%C3%BCsel,+Tyskland/@54.7299021,9.7322106,8.5z/data=!4m5!3m4!1s0x47b270260112e435:0xa248966482b2f60!8m2!3d54.1073256!4d10.6477634

2021-10-01, 00:27
Svar #32

Utloggad Paul Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1522
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 15:41
    • Visa profil
Lite av ett tillfällighetsfynd.

I Hardeberga begravs, 70 år gammal, den under september 1755 avlidna hustrun Maria Elisabeth Bruse som varit på resa från Stralsund tillsammans med sin man [soldat sic!] Lars Lustig.

Lars Lustig, som bör vara yngre än hustrun, kan måhända fiskas upp i ett av regementena i Stralsund och i sin tur följas bakåt tills den tid då kanske regementet var förlagt i Sverige. Värt ett försök.

/Paul

2021-11-17, 18:55
Svar #33

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"/.../ så att iag med Hustru och tre Barn, ey har någet att lefwa utaf, ehuru wäl iag nu som förr giör min tienst wid Tygården /.../
Malmö Tygård d: 26 Julij A:o 1699 ./.
P: Bruse"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/L0000144_00097
Källa: Skånska guvernementskansliets arkiv, Skrivelser från regementschefer och andra officerare, SE/LLA/10884/D III b/5 (1699-1700)

2021-11-17, 19:14
Svar #34

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Fantastiskt Magnus! Tack!

Det ökar sannolikheten för att barnen faktiskt var de tre ovan nämnda (#19) och att alltså även Matthias (möjligen Andreas Matthias) Bruse, som var född i Malmö, var son till Peter Bruse.

2021-11-21, 21:37
Svar #35

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Möjligen (eller snarare troligen) var Peter Bruse med hustru bosatta i Halmstad 1712-1721, då en Pehr Bruse var vallsättare inom fortifikationen, enligt mantalslängden för Halmstad. Dessvärre saknas mantalslängder mellan 1700 och 1712. År 1722 var vallsättaren en annan.

Hustrun bör ha varit född ca 1655, då hon blev 'utgammal' (mantalspenning 16-63 år) mellan 1717 och 1719, enligt dessa båda mantalslängder. Födelseåret stämmer någorlunda med de potentiella sönernas (ca 1689 och ca 1690).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0099003_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=387%2C618%2C2084%2C1187

Hustrun verkar ha dött 1731-01-29 och 'Pehr Brusse' själv exakt ett år senare d v s 1732-01-19. Båda lades i 'krigmansjorden'. Inga åldrar angavs, men hustrun var, som redan skrivet, troligen född ca 1655.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010640_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3312%2C677%2C2681%2C1527
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010640_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=3761%2C785%2C2235%2C1272

En dotter begravdes dessutom redan 1716.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010639_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=437%2C386%2C2797%2C1593

Möjligen hette Pehr Bruses hustru Brita och arbetade på ålderns höst, som piga på slottet (frökens piga och kökspiga). I mantalslängden för 1731, som verkar ha upprättats 1730-12-14 (en månad före hennes död), fanns hon med, men i mantalslängden för 1732, som verkar ha upprättats 1731-11-29 (drygt tio månader efter hennes död), står det möjligen 'komer bort i Juhl'.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006211_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=324%2C2256%2C1295%2C737
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006212_00237#?c=&m=&s=&cv=236&xywh=2555%2C2293%2C1295%2C737

Om Brita Bruse i Halmstad var Malmö-barnens mor, så ger det en delförklaring till dottern Ingrid Britas namn.

Jag hittade även ingenjör Peter Bruses löneavräkningar. Han verkar bl a ha varit i Kalmar, Landskrona, Köpenhamn (troligen krigsfånge efter att danskarna intog Landskrona 1676) och Malmö innan han alltså möjligen kom till Halmstad.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066792_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=168%2C361%2C5900%2C3299


2022-02-19, 15:39
Svar #36

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Detta är överkurs, men kan i framtiden kanske intressera någon annan än mig.

Jag frågade Svenska Kyrkan i Halmstad om Krigmansjorden, där Peter Bruse med fru (möjligen Brita) begravdes, och fick följande svar:

Denna begravningsplats är mycket riktigt belägen söder om Sankt Nikolai kyrka, i dess utkant någonstans. Krigsmansjorden är tyvärr inte utmärkt längre –
och vi vet inte när märkningen försvann. Idag är det bara parkområde där den låg.


Så här ser det ut idag:

https://www.google.se/maps/@56.6729993,12.856937,3a,75y,258.58h,94.17t/data=!3m6!1e1!3m4!1s5BVN63wN5yU3mjjA2xM6tw!2e0!7i13312!8i6656

2022-04-01, 13:35
Svar #37

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"Högwälborne Herr Baron, General Lieutnant och Gouverneur, Nådige Herre

Igönom den höga Nåd, som Eders Excell:s mig ringaste Tienare uti warande tid hafwer bewist, hafwer iag fattat dristigheet, gönom denne min ödmiukaste Supplique att inkomma, och underdånigst låta wette, hur såsom iag uti 10 åhrs tid för Conducteur hos Sal. GeneralQwartermästaren Wärenschiöld tient hafwer, och sedan befullmechtigas A:o 1671 att wara ständig Conducteur, och till ett prof befalt förfärdiga Skantzen på nyia Diurgården wid Stockholm, med alle dess omständigheter, och då förefallande occationer att observera, och sedan där ifrån til LandzCrona commenderad, att hafwa upsicht på LandzCronas, Laholms, Halmstadz och Wardbergz Slotz Fortifications Wärckz bygnad och reparation. Warit uti LandzCrona Belägring, och där öfwer uti underdånigheet öfwerlefweradt relation om dess öfwergång: Uti stormen för Malmö af fienden dödeligen blefwen skuten, doch sedan öfwer dess attaque, Belägring och Approcher gifwit all nögachtig effterrättelse: Men sedan gönom ett påfördt olyckeligit Duell, blefwit Ingenieurs tiensten quitt, sedan jag uti 6 åhr för ständig Conducteur och uti 8 åhrs tid för Ingenieur tient hafwer, dock lijkwäl är alt sedan upå den Ordinarie Fortifications Staten uti Malmö en Ingenieurs löhn är upförd och bespard. Nu såsom wid desse coniuncturer förmenas att Ingenieurer och Conducteurer som förr hawa warit med både utom, och i Belägringer, nu skulle komma uti nådig Consideration. Bönfaller fördenskull, och allerödmiukeligst beder Eders Excell:s utaf medfödd hög mildheet, täcktes gönom dess hos Hans Kongl. May:t högstgiällande förbön mig uti nåder recommendera, att iag til min förra Ingenieurs teinst här uti Malmö måtte blifwa befordrad, effter såsom det intet graveras Fortifications Staten, huar igönom iag kan komma effter handen mine Cautionister att förnöga. Den höga nåd som Eders Excell:s mig nödträngste tiensre bewijsar, warder Gudh uti Andeligt och timmerligt företagande belönandes, och iag til döden högst skall berömma.
Afwachtar Eders Excell:s nådige resolution, och är
Eders Excell:s
Allerunderdån och ödmiukaste Tienare

Malmö d. 25 Januarij 1700 ./.
P: Bruse"

Källa: Skånska guvernementskansliets arkiv, Skrivelser från civila befattningshavare vid krigsmakten 1694-1711, D III me:1, LLa

2022-04-01, 13:55
Svar #38

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Tack, Magnus!

Jätteintressant med hans tjänstgöringsorter.

En ättling till Ingrid Brita Bruce, som jag hade kännedom om, gick med på att låta sig DNA-testas. Förhoppningsvis kan detta DNA-test klarlägga om min förfader, Matthias Bruse, också var son till Peter Bruse.

Möjligen kan jag då också lokalisera var i Västergötland, som hans ursprung fanns. Det fanns ett Bruse i Alboga socken, där en Matthias verkar ha bott på granngården. Sen finns det även en Brusegård i Västergötland.

Jag återkommer om jag blir klok på vem av två möjliga soldater i Malmö, som var Matthias far.

2022-04-01, 18:14
Svar #39

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Nya Djurgården verkar ha varit ett av dåtidens namn på Gärdet och det skall fortfarande finnas spår av skansen, som Peter Bruse var med om att planera. Tydligen var den tänkt att ge bl a den unge Karl XI möjlighet att öva på intagande av befästningsverk.

I början av 1672 beslutades att en fältbefästning, en skans, skulle byggas mellan den utlöpare av Drottningberget, där Borgen senare byggdes, och Hakberget.

http://www.jr4it.com/minnen/dok/borgen.pdf
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/Kommuntrycket/KTR0544_026_ps.pdf
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/R0002073_00001#?c=&m=&s=&cv=&xywh=-310%2C4386%2C5840%2C3265

Brita Bruse omnämnd i #35 var inte Peter Bruses fru, men möjligen hans dotter. Den 28 december 1731 gifte sig en Brita Stina Brusse med strandridare Olaus Tissenius i Halmstad. Detta stämmer överens med noteringen 'komer bort i Juhl' i mantalslängden en månad tidigare.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010640_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=900%2C1394%2C2302%2C1523

2022-04-02, 09:11
Svar #40

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Ritningens handstil överensstämmer ganska väl med Peter Bruses ritning från Landskrona 1673 och tillsammans med brevets innehåll, drar jag slutsatsen att ritningen av skansen på Nya Djurgården (Gärdet), som även kallas Karl XI:s skans, faktiskt gjordes av Peter Bruse.

Man ser fortfarande skansens konturer på satellitfoton:

https://www.google.se/maps/place/Kungliga+borgen/@59.3368858,18.1089011,417m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x0:0xa88a99b551093a06!8m2!3d59.3381029!4d18.1150559

och på plats (år 2005):

https://app.raa.se/oppnadata/forndok/search/view?3&0=10961168

2022-04-02, 11:03
Svar #41

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Saxat ur Peter Bruses brev år 1700:

Uti stormen för Malmö af fienden dödeligen blefwen skuten, doch sedan öfwer dess attaque, Belägring och Approcher gifwit all nögachtig effterrättelse

Troligen är det följande, som avses:

Under belägringen 1677 tjänstgjorde som fortifikationsbefälhavare i Malmö ingenören Peter Loffman. Omedelbart efter belägringen uppmätte denne fiendens approcher och inritade dessa på en "Malmö Castels och Stads Charta". Loffman avled redan samma år den 30 juli i "hetsig feber", men kartan fullbordades och kom Erik Dahlbergh till handa i ett brev från ingenjören Peter Bruse, daterat den 12 november 1677.

http://elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1965.pdf

Observera texten i nedre, vänstra hörnet på följande ritning:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/K0038207_00001

2022-04-02, 16:58
Svar #42

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

"Högwälborne Herr Baron General Leiutnant och Gouverneur, Nådige Herre
Hos Eders Exell:s fördristar iag mig med denne min allerödmiukaste Supplique inkomma, och uti diupaste ödmiukheet bönfaller, Eders Excell:s nådigst täcktes hos Hans Kongl. May:t min stora nöd föredraga, att iag något måtte få til lijfz uppehälle, huar om Hans Kongl: May:t gönom min underdånigste Supplique iag och anhåler ty eliest måste iag med Hustru och barn crepera. Uti lijka underdån ödmiukhet beder, att Eders Excell:s nådigst täcktes tillåta, att iag måtte få wara hemma i mitt Logemente och giöra mina Räckninger, så hoppas iag de snart skola blifwa färdige. Afwachtar en nådig bönhörelse, och är
Underdån och allerödmiukaste Tienare
Malmö Slott d. 7 Maij A:o 1700
P: Bruse./."


"Högh Wälborne H:r Öfwerst Commandant och vice Gouverner Nådige Herre
Högh Wälborne Herr Ofwersten för orsakas iagh medh denna min ödmiuka Supliqve att beswära och diubaste under danigheet anholla uthi min stora trångh och fattigh dom det högh walborne H:r Ofwersten täcktes Nådigst Bewilli iagh migh att iagh måtte få een Collect uthi alla kirkior här staden effter som den högsta Guden best bekant ähr min min fattigdom och trång, hwilket högh Wälborne H:r Öfwersten täcktes Nådigst beordra H:r Prosten om för een sådan emoth migh Bewist Högh Nådh will iagh medh min fattiga Hustru och små Barn an roppa den högsta Gudh att han sådant wille skickeligen Belöna, war uppå iagh aff wagtar een Nådigh Bönhörelse och för blifwer in till min dödzstundh
Högh Wälborne H:r Ofwerstens
Tienst ödmiucka Tienare
Mallmö d: 29 Septemb: A:o 1700
Petter Brusse"

Källa: Källa: Skånska guvernementskansliets arkiv, Skrivelser från civila befattningshavare vid krigsmakten 1694-1711, D III me:1, LLa

2022-04-03, 07:54
Svar #43

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Tack, Magnus!

Tydligen följdes denna övningsskans av åtminstone ytterligare en (i Arboga).

https://www.historiskkuriosa.se/lajvaren-karl-xi/

Skansen på Nya Djurgården (Gärdet) ska senare även ha använts för sonens (Karl XII:s) militärutbildning.

Arkitekt för skansen på Nya Djurgården var tyskättade Johan Peter Kirstenius (1617-1682), men själva renritningen gjordes sannolikt av Peter Bruse, som ett examensprov.

Skansen ritades enligt den nederländska befästningskonstens alla regler av fortifikationsingenjören Johan Peter Kirstenius och skulle göras stjärnformig, d.v.s. närmast kvadratisk med en utskjutande bastion i varje hörn.

http://www.jr4it.com/minnen/dok/borgen.pdf
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Peter_Kirstenius


2022-04-18, 20:07
Svar #44

Utloggad Johan Peetre

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 11:44
    • Visa profil
Som nämndes i #38, så skulle ett DNA-test på en känd ättling till paret Nils Grenander och Ingrid Brita Bruce göras.

Resultatet har nu kommit och ingenting tyder, enligt min analys, på att Matthias Bruse (ca 1690-1744) var bror till Ingrid Brita Bruce.

Det tredje barnet, som Peter Bruce omnämnde i ett brev år 1699, var istället sannolikt dottern, som dog i Halmstad år 1716 eller möjligen den Brita Stina Bruse, som gifte sig i Halmstad år 1731. Kanske fick Peter Bruse ett fjärde barn (en dotter) efter att han hade skrivit brevet.
 
Istället var min förfader Matthias Bruse (ca 1690-1744) sannolikt son till dalmasen Johan (ibland Erich) Matsson Rus/Bruse (född ca 1661), som befann sig i Malmö runt Matthias uppskattade födelseår och enligt militärrullor då även var gift.



Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna