ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Arvinge och dotter utan släktskap?  (läst 1876 gånger)

2019-04-14, 09:13
läst 1876 gånger

ulrika_hemma@hotmail.com

En anmoder till mig föds som oäkta år 1868 utan registrerad far. Modern gifter sig då flickan är 3 år. Hon benämns som moderns oäkta dotter, fram tills hon som nattvardsungdom får sin moders ingifta efternamn. Moderns make står då som fader. Modern dör före sin make och i makens bouppteckning från 1925 står den nu vuxna flickan som dotter och först bland arvingarna, före de barn (halvsyskon/ syskon) som föddes inom äktenskapet. Kan ett oäkta barn som inte är mannens erkända barn, nämnas som arvinge utan att adoption skett? För någon sådan här jag inte hittat. Tacksam för vänliga svar.

2019-04-14, 10:18
Svar #1

Utloggad Ylva Lindqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 906
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 14:19
    • Visa profil
Kanske mannen hon gifter sig med är fadern?

2019-04-14, 10:33
Svar #2

ulrika_hemma@hotmail.com

Kanske mannen hon gifter sig med är fadern?

Jo, så långt har jag också tänkt. Dock är det i så fall konstigt, att  flickan i 9 år efter giftermålet står som moderns oäkta dotter. Men tack ändå!

2019-04-14, 12:42
Svar #3

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Det finns liknande fall och fyra möjligheter:
  • Barnen visste inte att ett av dem hade en annan far.
  • Barnen visste hur det låg till men valde att inte nämna det för boutredningsmannen.
  • Moderns senare make var barnets biologiske far.
  • Barnet adopterades av maken (tidigast 1917).
Det är de efterlevande som uppger vilka dödsbodelägarna/arvingarna är. Om ingen har något att invända mot uppgifterna, vid bouppteckningstillfället eller senare, görs ingen kontroll eller prövning. 
Hälsar vänligen
Maud

2019-04-14, 14:23
Svar #4

ulrika_hemma@hotmail.com

Det finns liknande fall och fyra möjligheter:
  • Barnen visste inte att ett av dem hade en annan far.
  • Barnen visste hur det låg till men valde att inte nämna det för boutredningsmannen.
  • Moderns senare make var barnets biologiske far.
  • Barnet adopterades av maken (tidigast 1917).
Det är de efterlevande som uppger vilka dödsbodelägarna/arvingarna är. Om ingen har något att invända mot uppgifterna, vid bouppteckningstillfället eller senare, görs ingen kontroll eller prövning. 


Tack för svar! Har du någon tanke om vad som kan vara mest troligt med den bakgrund jag nämner?

2019-04-14, 15:04
Svar #5

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Det vågar jag inte ha någon gissning om utan att ha tittat närmare på fallet.

Flickan föddes 1868, mannens bou är daterad 1942. Hur gammal var han vid vigseln 1871? Hade han fyllt 21 eller fått dispens för att gifta sig tidigare?

Allmänt kan sägas att det var vanligt förr att man inte upplyste sina barn om att de inte hade samma far. Det ansågs ju skamligt både att föda ett oä barn och att vara ett.

Hälsar vänligen
Maud

2019-04-14, 16:30
Svar #6

ulrika_hemma@hotmail.com

Det vågar jag inte ha någon gissning om utan att ha tittat närmare på fallet.

Flickan föddes 1868, mannens bou är daterad 1942. Hur gammal var han vid vigseln 1871? Hade han fyllt 21 eller fått dispens för att gifta sig tidigare?

Allmänt kan sägas att det var vanligt förr att man inte upplyste sina barn om att de inte hade samma far. Det ansågs ju skamligt både att föda ett oä barn och att vara ett.


Insåg att jag blandat ihop vissa siffror. Mannen föddes 1842 och dog 1925. Han gifte sig 1872 och var då 29 år.

2019-04-14, 17:20
Svar #7

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil

Har du kontrollerat att det geografiska avståndet mellan modern och hennes blivande make vid tiden för konceptionen inte utesluter honom som far?
Hälsar vänligen
Maud

2019-04-14, 19:31
Svar #8

ulrika_hemma@hotmail.com


Har du kontrollerat att det geografiska avståndet mellan modern och hennes blivande make vid tiden för konceptionen inte utesluter honom som far?

Ja, det var enbart 1 mil mellan orterna där de bodde. Dock står ju flickan som moderns oäkta dotter fram till 13 års ålder. Hon var min mormors mor. Mormor beskrev mannen som sin morfar. Min mamma som fortfarande lever, har aldrig hört att han inte skulle vara hennes mormors far. Men sådant kunde ju döljas väl.

2019-04-15, 10:41
Svar #9

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Efter att nu ha följt familjen i alla källor kan jag bara konstatera att ingen säker slutsats kan dras vad gäller faderskapet. Men av allt att döma blev din mormors mor varken legaliserad eller adopterad av moderns make och därmed hade hon ingen arvsrätt efter honom, endast efter modern.

Som du påpekat är hon konsekvent antecknad som ”hustruns oäkta”. Men uppgifter i en husförhörslängd fördes vidare till nästa, och vad som stod där kände föräldrarna inte till. Såvida de inte frågade och bad om ändring av eventuellt felaktiga uppgifter. Om äldsta dottern var deras gemensamma barn hade det varit en synnerligen enkel sak att legalisera henne i samband med vigseln eller vid senare tillfälle.

I konfirmationslängden 1883 står mannens namn i kolumnen för ”föräldrars och målsmans namn”. Det säger alltså inget om eventuellt faderskap; en styvfar var också målsman. Inte heller flickans efternamn indikerar att mannen var hennes riktige far; barn fick ofta styvfaders namn.

Jag antar att du sett att makarna upprättade två inbördes testamenten, det första 1899 och det andra 1923, cirka ett halvår före hustruns död. Egendomligt nog uppvisades det första testamentet vid bouppteckningen efter henne. Enligt detta skulle den av makarna som överlevde den andra sitta i orubbat bo och efter ”bådas vår död skall kvarlåtenskapen delas mellan våra arvingar efter lag”.

Den skrivningen väcker frågor. Visste makarna att äldsta flickan saknade arvsrätt efter mannen? I så fall kunde de i testamentet ha gjort henne till arvtagare med samma rätt som syskonen. Eller trodde de att hon hade full arvsrätt som de övriga barnen?

Vid bouppteckningen efter änklingen drygt ett år senare kom det andra testamentet fram, där makarna utsett hemmadottern till ensam arvinge. Nu blev det väl knappast något att ärva – dödsboets skulder översteg tillgångarna. I annat fall kunde ett eller flera av syskonen, om de så velat, ha begärt sin laglott (halva arvslotten) som de hade rätt till oavsett vad som stipulerats i testamentet.

Jag lutar nog åt att din mormors mor hade en annan biologisk far, eftersom mannen – av allt att döma – aldrig gjorde sig det ytterligt lilla besväret att legalisera henne. Det är i så fall fullt möjligt att varken hon eller syskonen fick veta att de inte hade samma far.

Vad tror du?

Hälsar vänligen
Maud

2019-04-15, 20:20
Svar #10

ulrika_hemma@hotmail.com

Efter att nu ha följt familjen i alla källor kan jag bara konstatera att ingen säker slutsats kan dras vad gäller faderskapet. Men av allt att döma blev din mormors mor varken legaliserad eller adopterad av moderns make och därmed hade hon ingen arvsrätt efter honom, endast efter modern.

Som du påpekat är hon konsekvent antecknad som ”hustruns oäkta”. Men uppgifter i en husförhörslängd fördes vidare till nästa, och vad som stod där kände föräldrarna inte till. Såvida de inte frågade och bad om ändring av eventuellt felaktiga uppgifter. Om äldsta dottern var deras gemensamma barn hade det varit en synnerligen enkel sak att legalisera henne i samband med vigseln eller vid senare tillfälle.

I konfirmationslängden 1883 står mannens namn i kolumnen för ”föräldrars och målsmans namn”. Det säger alltså inget om eventuellt faderskap; en styvfar var också målsman. Inte heller flickans efternamn indikerar att mannen var hennes riktige far; barn fick ofta styvfaders namn.

Jag antar att du sett att makarna upprättade två inbördes testamenten, det första 1899 och det andra 1923, cirka ett halvår före hustruns död. Egendomligt nog uppvisades det första testamentet vid bouppteckningen efter henne. Enligt detta skulle den av makarna som överlevde den andra sitta i orubbat bo och efter ”bådas vår död skall kvarlåtenskapen delas mellan våra arvingar efter lag”.

Den skrivningen väcker frågor. Visste makarna att äldsta flickan saknade arvsrätt efter mannen? I så fall kunde de i testamentet ha gjort henne till arvtagare med samma rätt som syskonen. Eller trodde de att hon hade full arvsrätt som de övriga barnen?

Vid bouppteckningen efter änklingen drygt ett år senare kom det andra testamentet fram, där makarna utsett hemmadottern till ensam arvinge. Nu blev det väl knappast något att ärva – dödsboets skulder översteg tillgångarna. I annat fall kunde ett eller flera av syskonen, om de så velat, ha begärt sin laglott (halva arvslotten) som de hade rätt till oavsett vad som stipulerats i testamentet.

Jag lutar nog åt att din mormors mor hade en annan biologisk far, eftersom mannen – av allt att döma – aldrig gjorde sig det ytterligt lilla besväret att legalisera henne. Det är i så fall fullt möjligt att varken hon eller syskonen fick veta att de inte hade samma far.

Vad tror du?


Jag antar att du läst en annan tråd om min anmoder, som hette Bengta Östergren. Efternamnet är den trolige styvfaderns. (Eftersom jag inte nämnt några namn i denna tråd.) Jag känner inte till mer än ett testamente,  det senare av de du nämner. Det verkar som att jag aldrig kommer få veta, om min mormors mor hade en annan biologisk far.  Men det känns som om så var fallet. Vid det här laget tror jag inte att min mormor visste om detta. Det var viktigt för mormor att vara gift när man fick barn. Mormor beskrev sin morfar som en fin man. När han gifte sig med Bengtas mor Ingar hade de tjänat dräng och piga på samma gods. Ingar var vid vigseln höggravid med Bengtas lillebror/ halv-lillebror. Jag trodde att det var mer noga med att i kyrkoböckerna klargöra faderskap i mitten/ slutet av 1800-talet,  än vad det visat sig vara.
Tack för all hjälp!

2019-04-15, 21:46
Svar #11

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Din mormors mormors bou:
Gärds och Albo domsaga (L) FII:33 (1924) sid 107

Hennes son Karl Östergrens dito (ofullständig):

Gärds och Albo domsaga (L) FII:29 (1920) sid 185
Hälsar vänligen
Maud

2019-04-16, 06:49
Svar #12

ulrika_hemma@hotmail.com

Din mormors mormors bou:
Gärds och Albo domsaga (L) FII:33 (1924) sid 107

Hennes son Karl Östergrens dito (ofullständig):

Gärds och Albo domsaga (L) FII:29 (1920) sid 185

Tack för info!

2019-04-16, 07:00
Svar #13

ulrika_hemma@hotmail.com

Din mormors mormors bou:
Gärds och Albo domsaga (L) FII:33 (1924) sid 107

Hennes son Karl Östergrens dito (ofullständig):

Gärds och Albo domsaga (L) FII:29 (1920) sid 185

Tack för info! Du verkar väldigt kunnig! Skulle du vilja kolla min tråd om gossen Orvar via landskap och socken; Skåne, Malmö St Pauli? Som du kommer att se har kommunarkivet utrett fallet. Det jag undrar är vad du anser som mest troligast ha hänt den lille pojken. Tack på förhand!

2019-04-16, 17:41
Svar #14

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Hälsar vänligen
Maud

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna