ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Hur skall man på bästa sätt ange data per person?  (läst 622 gånger)

2019-04-03, 17:48
läst 622 gånger

Utloggad Stig-Åke Bonde

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 106
  • Senast inloggad: 2019-10-17, 15:01
    • Visa profil
Vilket av följande alternativ är ok? Jag förstår att Gårdsnamn givetvis inte alltid kan vara med.
•   Gårdsnamn, församling (T)
•   Gårdsnamn, församling/T
•   Gårdsnamn, församling Örebro län (med eller utan kommatecken efter församling)
•   Gårdsnamn, församling Närke
•   Efter ovanstående skrivningar kan man/bör man skriva Sverige (med eller utan kommatecken)

Tacksam för svar och kommentarer :)

2019-04-03, 19:34
Svar #1

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3424
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:21
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jag rekommenderar absolut att du använder landskap i stället för län. Länsgränserna har ändrats många gånger genom historien, och flera tidigare län har helt försvunnit. Landskapsgränserna ändras dock inte för att länsgränserna ändras.

Dessvärre har det blivit standard att när man anger län, så använder man länen i SVAR:s gamla mikrokortskataloger eller de län som var aktuella när boken "Sveriges församlingar genom tiderna" kom ut i slutet av 1980-talet, vilket i båda fallen är den länsindelning som gällde efter de stora kommunsammanslagningarna som genomfördes under 1960- och 70-talen, då många församlingar bytte län. För de sistnämnda församlingarna har därför den länstillhörigheten inget som helst att göra med den tid som vi forskar i.

Några exempel: De båhuslänska socknarna Hjärtum och Västerlanda anges som tillhörande Älvsborgs (P) län, och den dalsländska socknen Valbo-Ryr som tillhörande Göteborgs och Båhus (O) län. Men detta gällde bara under några årtionden i slutet av 1900-talet, från 1971 resp. 1967 fram tills Västra Götalands län bildades 1998. Det blir ju då ren historieförfalskning att ange denna moderna länstillhörighet för personer som levde under 17- och 1800-talen.

Jag rekommenderar också att du anger den största enheten (landskapet) först och den minsta (gården) sist. Det blir då bättre ordning om du sorterar personer efter orter. Om du sätter gården först, så hamnar personerna huller om buller när det gäller landskap och församling, om du sorterar orterna i bokstavsordning.

Tänk också på att, av samma orsak, alltid skriva gårdens/byns huvudnamn först. En by kan ju ha flera jordeboksgårdar, t.ex. Storeby Västergård och Storeby Östergård. Men ibland kan kan jordeboksgårdens namn skrivas före huvudnamnet, t.ex. Övre Nordby och Nedre Nordby. Om du då registrerar namnet på det viset, så hamnar personerna från Nordby på två olika ställen i den alfabetiska ortlistan, och t.o.m. tre om du anger några som bara boende i Nordby (vilket ofta är det enda som anges i t.ex. domböcker). Därför bör namnet registreras som Nordby Övre och Nordby Nedre.

Och torps och backstugors namn skrivs allra sist, efter gårdsnamnet.

Sverige skriver jag aldrig ut. Dels är det överflödigt; det framgår ju ändå att det inte är utländska orter när landskapet är med (och jag vill också hålla ortnamnet så kort som möjligt, så att det får plats i antavlan). Dels är det ju inte bara länsgränser som har ändrats; det gäller också riksgränserna. Mina båhuslänska och halländska förfäder levde inte i Sverige före 1658 resp. 1645... Och jag ser i din profil att du forskar i Dalarna. Om du hamnar i Särna och Idre, så gäller ju det samma där före 1644.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-10-06, 23:54
Svar #2

Utloggad Per Lennartsson Branthle

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 39
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 22:34
    • Visa profil
Det är intressant att se olika tankar kring detta.

Personligen så går jag från det minsta till det största, alltså t.ex. by eller fastighetsbenämning först, därefter socken alt. kommun och slutligen län. Jag har skrivit ut hela länets namn men det blir, precis som ovanstående skriver, ganska utrymmeskrävande i antavlan och håller på att gå över till att använda länsbokstäver inom parentes. Problemet är att jag har dålig koll på de länsbokstäver som inte tillhör "hemmalänen".

Fördelen med att ange län är att de flesta arkivbildare använder det uppdelningssättet; Arkiv digital, Ancestry, SVAR, SCB... Således ser jag det mest som en källrelaterad hemvist.

Det är en intressant synpunkt om historisk korrekthet men jag anser att överskådligheten är viktigast, därför använder jag även sentida sockennamn (t.ex. "Östra Nöbbelöv" istället för "Nöbbelöv" som socknen hette förr) och har mer och mer gått över till normaliserad nutida stavning av orter. Det har absolut sin charm att ange ett äldre ortsnamn men för att kunna föra statistik så måste man standardisera. Inser dock i skrivande stund att jag har mycket s.k. registervård kvar att göra.

Nation anger jag bara om det inte är Sverige.

2019-10-07, 02:18
Svar #3

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3424
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 23:21
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Arkiv Digital, SVAR och Ancestry är inga arkivbildare; de är bildleverantörer. Arkivbildarna är de som har upprättat arkiven; alltså församlingarna när det gäller kyrkoböcker, härads- och rådhusrätterna när det gäller domböcker o.s.v.

Att bildleverantörerna delar in församlingar m.m. i län är bara en kvarleva från SVAR:s gamla mikrokortskataloger. Där kunde man köpa en katalog som omfattade ett läns kyrkoböcker, dels för att det skulle bli mer överskådligt och lättare att hitta en församling än i en katalog för hela landet, dels för att man inte skulle behöva köpa en katalog för hela landet om man bara var intresserad av ett eller några län.

Men i landsarkiven, där kyrko- och tingsrättsarkiven bevaras, är de inte uppdelade på län; där står arkiven i bokstavsordning. Det är bara om det finns flera församlingar med samma namn inom ett landsarkivsdistrikt som länsbokstaven sätts ut för att skilja dem åt.

Att SCB använder län beror ju på att deras statistik följer den samtida indelningen av Sverige. Vilket i sin tur betyder att de inte håller fast vid samma indelning hela tiden; där byter alltså en församling eller kommun län när länsgränserna ändras.

Den stora nackdelen med att ange län i stället för landskap är, som jag säger i mitt förra inlägg, att länsindelningen har ändrats många gånger genom historien. Ska man då ange den församling som gällde när våra förfäder levde, så får man hålla reda på alla indelningsändringar. Och om man i stället håller sig till samma indelning hela tiden, så blir det ren historieförfalskning om man anger våra förfäder som boende i ett län som deras församling kanske inte överfördes till förrän i vår tid.

Det samma gäller också kommuner. Anger man dagens kommuner, som i de flesta fall tillkom i slutet av 1900-talet, så blir inte bara ortangivelsen onödigt lång; det har ju absolut ingenting att göra med äldre tider, då det inte ens fanns några kommuner.

Den som vill använda landskap i stället för län behöver inte skriva ut hela landskapsnamnet. Det finns etablerade landskapsförkortningar på två bokstäver som används av Riksantikvarieämbetet och länsmuseerna, nämligen Antikvarisk-Topografiska Arkivets enligt deras förteckning över städer och socknar (pdf).
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2019-10-09, 11:24
Svar #4

Utloggad Olle Lundstedt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 192
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 23:08
    • Visa profil
    • gultarpgen.se
Jag kanske har en annan utgångspunkt är föregående skribenter. Min släktdatabas ligger helt öppen på internet och besöks av många utrikes tittare varje dag. https://gultarpgen.se/

Jag har konsekvent skrivit den geografiska adressen från minsta till största.
Jag avslutar alltid med landet, med tre bokstäver enligt: https://en.wikipedia.org/wiki/ISO_3166-1
Jag skriver ut hela namnet på landskapet. Hur ska en internationell besökare förstå en två-bokstavsförkortning som används av en begränsad grupp i Sverige?
Som princip har jag att efter församlingsnamnet inom parentes skriver de länsbokstäver som Arkiv Digital använder. Alltså ibland blir det två bokstäver som (L,M).




2019-10-21, 22:24
Svar #5

Utloggad Per Lennartsson Branthle

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 39
  • Senast inloggad: 2019-10-21, 22:34
    • Visa profil
Som sagt, intressant med olika synsätt.

Som förtydligande gällande kommuner så anger jag ju detta endast i de sammanhang där det är kommunen som anges i källorna, d.v.s. under 1900-tal och 2000-tal.

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna