Vems namn står egentligen i mantalslängderna?

[Douglas Nilsson]

Jag har en principiel fråga om hur man skall tolka mantalslängderna, så jag hoppas den här hemma här.
Vi rör oss på 1700-talet i Skaraborgs län, men jag har stött på liknande problem på flera grenar i min forskning så jag ställer det som en generell fråga, mest baseret på ett av fallen, istället för flera olika detaljerade frågor.

I de här böckerna finns det kolumner för män, hustrur, söner, döttrar, mågar, sonhustrur, drängar, pigor och inhyses, som är ifyllda med det antal personer i respektive kategori som mantalsskrivits (och lagt skatt?) på respektive plats. Så har jag i varje fall förstått det. Jag antar att de yngsta (under ca 15-20år, det verkar ha varierat med tid och rum) och äldsta (över ca 60-65år ?, verkar också variera) inte räknas med.

Låt oss säga ett jag har en familj som samma år flyttar in i en gård och ett närliggande torp. På gården flyttar en man in med sin hustru och sina barn som ännu är små. I torpet flyttar mannens yngre bror, ännu omyndig, och hans gamla mamma in.
 
I flera år står sedan samma namn ("Jonas", för det mesta utan efternamn, men ibland med efternamnet "Jonas/Jonasson") på både gården och torpet.

På gården står ibland "Jonas o. hustru", och systematiskt står en etta i kolumnen för "man" och en etta i kolumnen för "hustru". Ibland förekommer en etta i kolumnen för "dräng" eller "piga".

På torpet står ibland "Jonas o. moder", "Jonas o. Samuel". Samuel är den yngre omyndige brodern. Till slut ersätt "Jonas..." med "Samuel".

När det börjar stå "Samuel" istället för "Jonas" så är han markerad i kolumnen för "man", men dessförinnan finns de flesta år bara en markering för "dräng", ett par år är det markerat 2 drängar, men bara ett namn nämns. Ibland är det istället markerat i kolumnen för "son". Ett år står det "Samuel och mor" (med markeringar i kolumnerna man, hustru och inhyses). Första gången det dyker upp en etta i kolumnen för "hustru" under Samuels period i torpet så försvinner det genast nästa år. Möjligen en för mig okänd första hustru som strax dör? Sedan, efter ett för mig känt giftermål med min anmoder, så markeras återigen en "hustru" på torpet.

Två principiella frågor följer:

1) Är det rimligt att som jag är benägen att göra, anta att samma Jonas (Jonasson) till att börja med står som mantalsskriven på både gården och torpet om brodern som egentligen är den som bor i torpet är för ung och modern som också bor där är för gammal?
Det är framförallt här som frågan är mer allmän än för ett speciellt fall, för jag har nu flera fall där jag misstänker att samma namn står flera gånger i mantalsböckerna och att bakom hans namn det gömmer sig någon släkting som är för ung eller gammal, eller av någon annan anledning inte beskattas.

2) Om så är fallet, varför markeras lillebrodern i torpet mestadels som "dräng" (i betydelsen ung man, snarare än jordbruksarbetare, antar jag) istället för "son", och hur kan en annan mantals-sekreterare istället välja att markera i kolumnen "son" (i betydelsen son till kvinnan som oxå bor där, men som är för gammal för att beskattas?)? Är min tolkning att det är samma lillebroder Samuel som markeras som antingen "dräng" eller "son" rimlig?
Jag antar att de hade svårt att välja, eftersom det inte fanns någon kolumn specifikt för "lillebor" fick det ibland bli "dräng" och ibland "son"?

3) Hur gammal borde Samuel i så fall vara det året de börjar kryssa i "man" istället för "dräng"? Jag tror han är något över 25 år, även om jag aldrig funnit honom i någon födsel/dopbok. Eller kan det vara kopplat till när han gifter sig, eller när han är färdig som gesäll (han blir under tiden som går murargesäll och mästare)?

Hoppas på klargörande från någon som vet hur man skall tolka dess mantalsböcker. Där finns mycket information, men lika mycket glapp där massor av detaljer saknas helt enkelt för att de inte var relevanta för mantalsskrivningen. Men dessutom verkar man ha bedömt samma situation olika från år till år!

[Jan Johansson]

Hej Douglas,

Tyvärr har jag inga svar på dina frågor, och kanske har du redan hittat svar på andra sätt, men här är en länk till en artikel om mantalslängder på hemsidan släktforskningsskolan:

https://blogg.slaktingar.se/slaktforskningsskolan-att-forska-i-mantalslangder/

Före 1841 skulle alla mellan 16 och 63 år betala mantalspenning. Undantagna var tex sjukliga personer, soldater och båtsmän. Ibland, men inte alltid, har jag sett att dessa undantag har antecknats i högermarginalen och det  tolkar jag som att personen var i mantalsförd ålder och därför blev omnämnd (med namn och/eller med en etta) i mantalslängden trots att hen befriades från mantalspenningen. Om personen inte var i mantalsförd ålder omnämndes hen inte. Angående Jonas och Samuels mamma: tänk på att hon förmodligen inte var över 45 år när hon fick sitt sista barn.

Jag har ett liknande ärende. Hoppas det går bra att ställa mina frågor här!
I vigsel-, födelse- och dödbok framkommer att Jan Ersson, hans hustru Märta Persdotter och deras barn Erik bodde på ett visst ställe en viss tidsperiod, men ingen av dem är registrerade där i mantalslängder för motsvarande år. Vid samma plats och tidsperiod finns en dräng vid endast ett av hemmanen där, troligtvis med samma ägare (samma namn Per Persson) och den enda möjligheten jag finner möjlig är att Jan Ersson var dräng hos denne Per Persson. Jag misstänker också att Märta var Per Perssons dotter, trots att hon och Jan Ersson inte är registrerade i kolumnerna för dotter respektive måg (dessa kolumner finns). Kan detta vara möjligt? Kan det ha funnits någon ekonomisk anledning till detta, om det var möjligt. I sammanhanget kan nämnas att Per Persson var med och dömde vid ordinarie laga ting vid åtminstone ett tillfälle.

Det tycks mig vara ganska säkert att Jan Ersson var dräng hos Per Persson. Jag undrar då: hur registrerades drängars hustrur i mantalslängder? De betalade väl också mantalspenning om de var mellan 16 och 63 år gamla?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson