Klockrike kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00184/C/2 (1779-1824), bildid: C0016388_00222

[Christer Germerud]

Ryttaren Lars Teckman är noterad med stupade i Finland i slutet av 1789. Verkar som att Lars inte stupat i Finland utan i Karlskrona.

Tacksam om någon vill hjälpa mig att tyda texten

[Eva Dalin]

Deßutom äro i åhr döde af Församlingens
ledamöter i Finland Soldaten Anders Hanström
Soldat Anders Thore och Soldaten
Bergfeldt… och Ryttaren Lars Täkman  i Carlscrona.


Kanske han dog i Karlskronafebern.
https://helda.helsinki.fi/handle/10138/19594

[Christer Germerud]

Tack Eva för den publikationen. Mycket man inte har en aning om. Bl.a Återfallsfebern

[Peter Wulf]

Lars Täkman finns inte upptagen i amiralitetsförsamlingens dödbok (som jag har dataregister över gällande ryska kriget 1788-1790). Dock är det mkt troligt att han ändå avlidit där. De krigsmän som insjuknade och dog på något av de flera sjukläger som fanns runt i staden, dog i flesta fall av rötfeber (återfallssjukan) dock florerade även fläcktyfus och kunde nog för den tidens lekmän vara svår att skilja från rötfebern.

I och med den/de epidemier som drabbade staden under krigsåren 1788-1790 så steg antalet döda från militärt håll exponentiellt. Alla dessa döda var amiralitetsförsamlingens ansvar att föra bok över.
Detta ledde till att amiralitetsförsamlingen för amiralitetssjukvården från juli 1789 började föra en egen dödbok över de som dog på amiralitetssjukhuset eller på något av de ställen där tillfälliga sjukvårdsplatser inrättats.
För tiden fr o m juli-december 1789 saknas dessa uppgifter.
Sannolikt gick Amiralitetssjukhusets dödbok för juli-december 1789 förlorad under stadsbranden då även det nybyggda amiralitetssjukhuset blev lågornas rov. Turligt nog lyckades man rädda den då pågående dödboken som började föras januari 1790

Ofta kan de avlidna istället vara omnämnda som döda i sin hemförsamlings dödbok eller i de militära rullor vid de kompanier man var placerade.