ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Reinholt von Danzig, ca. 1600  (läst 2318 gånger)

2004-10-09, 01:18
läst 2318 gånger

Andreas Snildal

Er det noen tornedalsforskere som har hørt eller sett dette navnet før? Jeg sitter med en artikkel* foran meg hvor det står at en Reinholt von Danzig var svensk skatteoppkrever som blant annet tok skatt av norske sjøsamer. Da er det vel også sannsynlig at Tornedalen eller Lappmarken også var hans gebet? Er det noen som eventuelt vet hvor jeg kan finne opplysninger om svenske skattefuter på Nordkalotten på 15- og 1600-tallet?
 
Mvh.
Andreas Snildal
 
* Bjørn Bjerkli: Var alle ?dansker? i Nord-Troms danske? i Menneske og miljø i Nord-Troms, årbok 1993.

2004-10-09, 19:53
Svar #1

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Hej du, min flerfaldige norska släkting.
Den ende jag kan erinra mig ha stött på och som bar namnet Reinhold, var landsfogden Reinhold Johansson Steger. Enligt tryckt litteratur ska han ha varit fogde i Lule lappmark 1609-10, i Ume och Ångermanlands lappmarker 1611-13, i Lule igen 1612-13 (?), i Torne och Västersjö lappmarker 1614-15, i Kemi lappmark 1614-16, ännu en gång i Ume och Ångermanland 1617-20 samt i Västerbotten 1622-24.
Men det är väl tvivelsamt om detta är samma person som i andra källor kallas von Danzig? Jag har bara sett honom som Reinhold Steger och en gång, om jag minns rätt, som Reinhold Johansson.
Hälsar
ST
PS) Har du funnit ut någon bra hämnd på mig ännu?

2004-10-09, 19:55
Svar #2

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Glömde säga att jag tyvärr inte känner till någon större sammanställning av fogdar och andra. Endast enstaka notiser här och var.

2004-10-10, 11:10
Svar #3

Peter Karlsson (Peterk)

Steger bör vara ett tyskt namn - kan denne Steger varit från (von) Danzig kanske..

2004-10-10, 16:51
Svar #4

Utloggad Stefan E Sundbäck

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 392
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej, släktforskarvänner!
 
Jag tror - likt Peter K. - att von här inte bör betraktas som ett adelsprefix, utan att det i stället anger proveniens.
 
Bästa hälsningar!
Stefan Sundbäck

2004-10-10, 18:34
Svar #5

Andreas Snildal

Hei slektsforskerslektninger og andre slektsforskervenner!
 
Jeg tror Torikka kan være inne på noe her. Områdene som denne Reinhold Johansson Steger var fogd i tilsier at han må ha krevd inn skatt i Wästersiöen blant sjøsamene i kystområdene fra Tysfjord og langt opp i Troms og Finnmark. 
 
Jeg vet ikke hvor artikkelforfatteren har navnet til denne svenske fogden han nevner fra, men von Danzig bør rimeligvis, som Stefan nevner, bety at vedkommende kom fra Danzig, og dette åpner for at han også kan ha brukt slektsnavnet Steger, og er identisk med landsfogden Reinhold Johansson Steger. Jeg skal prøve å finne ut mer om denne Reinholt von Danzig (jeg har sendt en forespørsel til artikkelforfatteren) og jeg skulle gjerne visst litt mer om landsfogden Steger. Noen tips?
 
Hilsen Andreas
 
PS. Torikka: hevnen kommer når du minst venter det...

2004-10-10, 18:44
Svar #6

Andreas Snildal

Ifølge den nevnte artikkelen, skal også navnet von Danzig også blitt skrevet Dantzigk, Dantish og Dansche i svenske skrifter fra 15/1600-tallet.

2004-10-10, 20:50
Svar #7

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Snildal,
jag bävar för din Grymma Norska Hämnd. Kan densamma ske med Hemo-hes under kommande Skid-VM?
Kom på att fogdar m fl för aktuella lappmarksområden nämns på åtskilliga ställen i Isak Fellmans dokumentavskriftssamlingar i fyra volymer (publicerade 1910-1915). Där återfinns garanterat Reinholt Johansson Steger också på flera  ställen. Dessa böcker var mina biblar när jag i snoråldern började förkovra mig i Tornedalens och lappmarkernas äldre historia. Jag har dem i kopierade versioner här hemma, så du kan komma förbi när du känner för det. Vågar du inte träffa mig, så kan du ju istället fjärrlåna dem från närmaste bibliotek.
Vidare så vet jag att gurun EW har försökt sammanställa fogdar som förekommit i Torne och Kemi älvdalar. Bl a finner du detta i hans avhandling (Tornedalica nr 2).
Hälsar
ST
från Skridfinnarnas land

2004-10-10, 23:12
Svar #8

Andreas Snildal

Torikka,
jeg forstår ikke hvorfor du alltid nevner ski-VM inn - alle vet jo at nordmennene er uslåelige 
 
Takk for tipset med Fellman - jeg tror jeg blir nødt til å låne inn din bibel - jeg ser at det ofte er referert til Isak Fellman i sammenheng med Tornedalens og Lapplands historie. De ser ut til å være temmelig vanskelig å få tak i (de finnes ikke i det norske bibliotekssystemet) - det har vel kanskje med at det er over 90 år siden det ble utgitt.
 
Takk for invitasjonen til skridfinnenes land (eller er det Kvenland?), men jeg vet ikke om jeg tør (jf. dejelig gutt-utsagnet). 
 
Hilsen Andreas

2004-10-11, 20:44
Svar #9

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Eftersom skidor (och förmodligen även snöskor) är det enda som de norska gutterne behärskar.... så är det väl inom det området jag utan att bli stenad vågar uttala mig något om...... ehhhh? Jag menar - kan norrmännen spela ishockey (med undantag för Espen Knutsen)? Finns det något norskt mästarlag i curling? Varpa? Säckpipa? Men lite Hemo-hes kan väl inte skada, heller....?
Isak Fellmans fyra dokumentvolymer är sannerligen en bibel för de som är intresserade av lappmarkernas äldre historia. Den kan vara tämligen tung att ta in som källmaterial, men den är verkligen en bibel som bör ligga på nattduksbordet hos sådana fårskallar som oss.
Du är välkommen hit och stanna en vecka och läsa Isak Fellman. Jag är förmodligen i saunan under tiden.
Men jag bor alls icke i Kvänland, utan i Lule. Kvänland upplever jag är något åt nordost.
Men det är ju en smaksak, förståss.
När kommer du?
/ST
 
PS) Det sprack med den där norska domboksuttydningen från 1859? Visst var det så du sade? Du känner alls icke någon som kan ta tag i densamma?

2004-10-11, 21:09
Svar #10

Andreas Snildal

Nå er det like før jeg roper på Anbytarvärden for å få stoppet Torikkas fornærmelser...
 
Nok om det. Hva er forrestem den eksakte tittelen på Fellmanns fire dokumentvolumer?  
 
Nei, jeg kommer nok ikke med det første opp til kvenland (jo, jeg vil faktisk si at du bor i det gamle Kvenland som ikke bare omfattet Tornedalen, men også store deler av de nordlige delene av Bottenviken, skal vi tro historikerne) - det blir altfor kaldt (og saunaen med deg frister vel ikke...).
 
Hilsen Andreas
 
PS1: Domboksuttydningen tror jeg du kan se lenge etter, men jeg tror ikke du skal gi helt opp. Jeg blir stadig bedre i gotisk skrift. Forresten burde det vel ikke være en helt umulig oppgave for en (s)(k)vensk slektsforsker som attpåtil er arkivar (stemmer ikke det?) å tyde en norsk tingbok?
 
PS2: en fugl har hvisket meg i øret at vi har felles aner på Hannukainen i Övertorneå.

2004-10-11, 22:20
Svar #11

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Det är bra, Snildal, att du är på krigsstigen. Man forskar bättre då. Det är vederlagt (av mig själv, precis nu).
Men, du ska även ha klart för dig att jag haft förfäder som varit och krigat i Norge 1813....
Isak Fellmans böcker heter:
Handlingar och uppsatser
angående
Finska Lappmarken och lapparne
samlade och utgifna
af
Isak Fellman
i anslutning till Jacob Fellmans
Anteckningar under min vistelse i Lappmarken.
Del I: Handlingar af allmännare art, 1910. 542 s.
Del II: Kyrkan och undervisningen m m, 1910. 472 s.
Del III: Handlingar angående rättsvården, 1912. 438 s.
Del IV: Om lapparnas beskattning, 1915. 440 s. (denna volym har jag haft bäst personlig nytta utav).
 
Jo, jag är medveten att jag bor inom en del av det svenska område som ingick i det gamla Kvänland.... men jag känner ändå att jag idag INTE bor i det gamla Kvänland. Ingen av mina grannar har den blekaste aning om vad Kvänland var för någonting...
 
Ang. domboksuttydningen så har du förvisso helt rätt: jag är både arkivarie som hyffsat duktig på att läsa gammal skrift. Men denna f-e gammelnorska handskrift...... jag vet inte, men den är faktiskt svår. Förkortningar som jag inte har den ringaste aning om vad de ska föreställa! Orkar inte ta tag i den riktigt. Det hade varit mycket bättre om Sverige och svenskarna hade styrt Norge under flera hundra års tid, för då hade ju dessa dokument varit författade på svenska språket!
Eller hur, Snildal?
Men fortsätt gärna du, att träna på Gotisk Skrift! Människan är ju - som väl bekant är - bekväm av sin natur.
 
Jo, det är nog rätt detta med norska fåglar, att de kan viska. Och i detta fall har de viskat helt rätt. Både du och jag (samt hundratals andra människor, ja, kanske tusentals?) är ena riktiga Kerttu-ättlingar från Soukolojoki - vilket i sig är en av Tornedalens absolut vackraste platser!
Tänk att vi var syskon en gång i forntiden; du, jag och Britt!  
Otroligt att tänka, va?
 
Visst var du den där lillebrodern (jag är 45) som försökte lära sig att åka skidor på ett par gamla bastulavar? Jag tror det var 1649, eller där omkring.
 
Hälsar
En Fredlig
ST

2004-10-11, 23:22
Svar #12

Andreas Snildal

Hahaha! Jeg får meg alltid en god latter når jeg leser Torikkas innlegg!
 
Jeg kan forøvrig nevne at min oldefar fra Trøndelag i 1905 dro til grensen for å krige mot svenskene - nesten synd det ikke ble noen krig...
 
Takk for tittelen på bøkene til Fellman - det ser ut som om det er lagt ned mye arbeid med dette. Ingen av bibliotekene tilknyttet det norske bibliotekssystemet har bøkene (hvilket er merkelig), så jeg blir nok nødt til å fjernlåne fra Sverige.
 
Jeg er enig i at skriften ikke er den enkleste i tingbokutdraget du sendte meg, men denne skrifttypen er den rådende i norske kilder fra 1800-tallet og slutten av 1700-tallet. Alle forkortelsene og det juridiske språket gjør det enda vanskeligere å kjenne igjen ord. Men jeg skal prøve å se på teksten igjen når jeg får tid.
 
Ellers så håper jeg å besøke Tornedalen en eller annen gang de nærmeste årene, og Soukolojoki virker som et sted verdt å besøke.
 
Nå var kanskje du og Britt søsken i 1649, men jeg var nok en generasjon yngre.
 
Ha en fortsatt god kveld!
 
Hilsen Andreas

2004-10-12, 16:08
Svar #13

Utloggad Britt Hjeltnes

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 151
  • Senast inloggad: 2015-09-06, 22:57
    • Visa profil
Etter som mitt navn er dratt inn i denne krigen må jeg få lov til å kommentere litt.
Trodde ikke folk fra Nordkalotten var så krigerske av seg. 
 
Sture kan umulig ha reint Nordkalottblod i årene, det må være utblandet med noe svensk,  eller er det innavlen som gjør seg gjeldende ?
Andreas har så lite nordnorsk blod i seg at han skulle ikke hatt lov til å forske i nordområdene.
 
Når det gjelder de norske skiløperne og Hemo-hes så  vet alle at de norske og svenske  skiløperne er på samme nivå. Er det for mye bastu som har gjort at Sture har mistet retningssansen og tror at   Norge ligger øst for Sverige ?
 
Angående curlig er det bare å henvise til siste OS 2002. Hadde Sture fulgt med så hadde han visst at det norske herrelaget er de regjerende olympiske mestrene.
 
Andreas ljuger alltid på alderen. På 1600-tallet var han ikke en generasjon yngre, tvertimot , han var en generasjon eldre.
 
Nå er det snart 100 års jubileum for løsrivelsen og det er vel ikke meningen at vi skal finne fram den gamle mobiliseringsordren fra 1905!
 
Hilsen Britt

2004-10-12, 17:01
Svar #14

Andreas Snildal

Nå har vel ikke Britt så mye hun skulle sagt om nordkalottskhet - selv om hun kanskje er bortimot 100% nordkalott, har hun jo bosatt seg på Vestlandet. Det er jo nesten å regne som lands(dels)forræderi...
 
Ellers så har Britt er veldig godt poeng med curling. HAH - ta den du Torikka!
 
Men før denne debatten utvikler seg til en ”Kantstött Porslin”, kan jeg meddele at jeg nå har vært i kontakt med forfatteren av artikkelen hvor Reinholt von Danzig er nevnt, og det virker som om det sjøsamiske slektsnavnet Danske i Nord-Troms ikke er en oppkalling av denne fogden, siden navnet alt forekommer på 1590-tallet.
 
Hilsen Andreas

2004-10-12, 17:36
Svar #15

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Ha Ha Ha.... ni är roliga ni, norrmän. Men jag förstår er, ni har ju inte mycket att glädjas över, så ni tar alla möjliga chanser att få en liten glad stund framför brasan.
Jag tvivlar på att Norge vunnit något OS-guld p g a att de varit bäst.... det måste ha varit nåt annat som spelade in..... misstänker att motståndarna tyckte litet synd om Norge (för att det ligger där det ligger), så de lät Norge vinna?
För vad är väl curling mot att härstamma från Övertorneå (vad är väl curling över huvud taget - egentligen)?
Nå, det spelar föga roll i slutänden. Vi äts alla upp av maskar ändå (de flesta i varje fall).
Men apropå unge Herr Snildals missförstådda aspekter på generationsmatematik, så är väl sanningen närmast såsom så, att tornedalingarna brukade ju ha tjugo framfödda barn per familj, så vi (jag och Britt) tillhörde väl de förstfödda (och de klokaste, vi som tog mest näring), medan Snildal måhända då var sladdbarnet, nummer tjugo.  
Och det var nog tur att Snildals oldefar slapp möta de blodtörstande svenskarna där uppe på kalfjället 1905. Då hade nog inte Snildal suttit där nere i Oslo idag...
Men om Britt har kvar sin gamla mobilseringsorder från 1905.... ja, den skulle jag faktiskt vilja se! Fantastiskt!
 
Åter till verkligheten (men jag hävdar bestämt att det så ofta det går ska vara roligt att historieforska); så är det ju intressant att Snildal kan skilja på sjösamer med släktnamnet Danske ifrån svenska skattefogdar. Det är ju en bra början för resten av forskningen!
 
Kanske man skulle hoppa över saunan ikväll?
Väl mött,
ST

2004-10-12, 18:12
Svar #16

Andreas Snildal

Ja, det er vel ingen umulighet at vi var søsken på 1600-tallet, men i såfall stammer jeg nok fra ekteskap nummer to. I virkeligheten er jeg også et sladdbarn - min (hel)søster er 17 år eldre enn meg.
 
For å forklare dette med dansker, samer og svenske fogder. Etternavnet Danske (med diverse skriveformer) forekommer i Reisa og Kvænangen fra ca. 1590 til 1900. Slekten som bruker dette navnet er samisk, men opphavet til navnet er ukjent. I artikkelen jeg nevnte først, mente forfatteren at det kunne dreier seg om en oppkalling av den svenske fogden Reinholt von Danzig som visstnok oppholdt seg mye langs kysten i Troms på begynnelsen av 1600-tallet. Siden dette nå mer eller mindre er utelukket, går en teori ut på at Danske-navnet kommer av en danske som har klart å forville seg til ødemarken i Nord-Troms på slutten av 1500-tallet hvor han har funnet en samekvinne som han har laget barn med. I såfall ville det være ganske fantastisk dersom minnet om dette fortsatte i slekten i over tre hundre år.
 
Väl mött (som man sier i Luleå),
Andreas

2004-10-12, 18:43
Svar #17

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Jo, jag håller med dig, Andreas. Det är onekligen en intressant tanke detta med den samiska familjen Danske, och teorierna om dess namnursprung. Nog är det möjligt att förirrade danskar har hittat vägen ända upp till Nord-Troms, men tyvärr är det nog väldigt svårt att belägga.
Det finns många olika samenamn som jag genom åren har förundrat mig över, d v s funderat över släktnamnets betydelse som tillkomst. Bl a fjällappsläkten Länsman uppifrån Utsjoki? Holster? Marakatt? Blind?
 
F.ö. kände jag en man som var född 1921. Han var också en sorts sladdbarn, fött ur faderns tredje äktenskap. Hans äldsta halvbror var född 1871, medan farsgubben var född 1851.
 
Nä, nu måste jag starta upp saunan i alla fall,
ST

2004-10-12, 19:05
Svar #18

Andreas Snildal

Apropos samiske slektsnavn, så har jeg en merkelig variant fra Lyngen. Guttorm Guttormsen Rasti (f. ca. 1717) fra Enontekis brukte slektsnavnet Rasti i Enontekis, etter mannsnavnet Rasti (hvilket ikke var uvanlig), men når han i 1796 dør i Lyngen kalles han av en eller annen tilsynelatende absurd grunn for Guttorm Guttormsen Kingser. 
 
Du får kose deg i saunaen!
 
Hilsen Andreas

2004-10-13, 12:18
Svar #19

Utloggad Britt Hjeltnes

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 151
  • Senast inloggad: 2015-09-06, 22:57
    • Visa profil
Og i Kåfjord , Troms, finnes  i 1712 kvenen Anders Larsen Klintysk fra Tyskelige gård i Limminga sogn i østerbotten.  Muligens   forkortet til Tysk  av etterkommerne.

2004-10-13, 17:11
Svar #20

Andreas Snildal

Ja, denne Anders Tysk hadde jeg nesten glemt. Hvor var det det stod at han kom fra Österbotten igjen?

2004-10-13, 21:58
Svar #21

Utloggad Britt Hjeltnes

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 151
  • Senast inloggad: 2015-09-06, 22:57
    • Visa profil
Arina nr.1 2002. Nordisk tidsskrift for kvensk forskning. Artikkel av Helge Guttormsen : Kvenbegrepet og kvenene som gruppe i nordnorsk historie s.44.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna