Hvor troverdig er manntallene for Pajala?

[Ester Jakobsen]

Hei, jeg søker etter min tippoldemors mor i Pajala, og tror jeg har funnet henne.  En kvinne ved navn Anna Greta Johansdotter Nuoxujärvi født i 1815. Hun har fått tre barn utenfor ekteskap hvor det ene sannsynligvis døde som barn.  De to eldste døtrene er ikke med i manntallet noen år, men når de kommer med igjen så er fødselsår endret slik at de er blitt to år yngre.  Videre kan jeg finne familien samlet på et sted, og moren et annet sted samme år. Kanskje var barna i fosterhjem. Mye tyder på at den ene datteren Brita, er min tippoldemor som emigrerte til Norge i 1871.  Men så finner jeg denne datteren som bosatt sammen med moren helt fram til 1882.  Denne datteren kommer ikke fram i folketellingen for 1880 og jeg finner henne ikke i dødsbøker.  Det jeg undres på er om en kvinne som var fattig og ugift mor, kunne bli stående i manntallet uten at informasjon om henne ble ajourført? A.G Johansdotter dør i 1887. Det angis at hun er bosatt i Sattajärvi, men hun er ikke med i forhørsboken. Dersom noen har synspunkter på manntallføringen så ville jeg bli glad. 

[Håkan Bergström]

Hej! Jag har några frågor:
När föddes dottern Brita och övriga barn?
Har du lyckats lokalisera familjen i 1870 års folkräkning?


I mantalslängderna antecknades folk där de faktiskt bodde, medan det inte alltid var fallet i kyrkböckerna.
Det var inte ovanligt att folk emigrerade utan att anmäla detta till prästen, och att de därför fanns med i folkbokföringen trots att de avflyttat.

Hälsningar
Håkan Bergström

[Ester Jakobsen]

Hei, og takk for interesse.

Anna Greta Johansdotter Nuoxujärvi fikk tre barn: Greta(1845),Brita (1847) og Lena (1850).  Lena blir borte fra manntallet i 1852.  Familien omtales som fattig, men det er ikke noe å finne i fattigprotokoller.  I kirkeregnskapet finner jeg at Anna Greta Nuoxujärvi betaler for en barnedåp i 1846.  Barna står ikke i manntallet for årene 1854,-55 og -56.  Jeg finner da kun en pike Anna Greta Johansdotter (1815) hos brukspatron Solberg ved Kengis.
I 1857 finner jeg igjen familien i manntallet, barna er da oppført som Greta(47) og Brita(49).  Fødselsår er endret for begge jentene. For året 1858 finner jeg ingen, og i 1859 finner jeg Anna Greta uten barn.  Jeg finner imidlertid at Isac Spett har fått en fosterdatter Brita Kajsa (1849). Når Isac Spetts kone dør i 1862 så får en Brita Kajsa Annasdotter en erstatning på 100 Riksmynt for husarbeid over flere år.  Dette kan bety at Anna Gretas datter Brita(49) var fosterdatteren til Isac Spett.
Manntallene for årene 1862 til 1882 viser at Brita(49) bor sammen med moren. Noen år var moren være ført alene et annet sted.
I folketellingen for 1870 finner jeg datteren Greta(47), og jeg finner en Brita Kajsa Annasdotter (49) som er gift med min tippoldefar. Men jeg finner ikke Anna Greta.  For folketellingen i 1880 finner jeg bare Anna Greta.  Jeg vet at Greta(47) emigrerte til Norge, men hvor det ble av Brita (49) er jeg usikker på ettersom manntallet viser at hun i 1880 var bosatt med moren.
Tippoldeforeldrene mine hadde flytteattest med fra presten i Pajala da de emigrete i 1871.  Her er det angitt at Brita Kajsa Annasdotter er født i 1849. I vigselsboken finner jeg samme informasjon, og det står at begge er fra Tornefors.  I kommunionlängder for 1866 er det en Brita Kajsa Annasdotter eller Nuoxujärvi i Tornefors.  Det er mye som tyder på at jeg har funnet riktig kvinne, men manntallene viser noe annet.
Det ville vært fint å få noen synspunkter på dette.
Vennlig hilsen
Ester Jakobsen

[Håkan Bergström]

Varifrån har du födelseåret 1847 för Brita?
Känner du till August Ljungs rekonstruktion av Pajalas uppbrunna kyrkböcker?
Han bygger dem bl.a. på mantalslängderna för vissa år.


Menar du att en Brita Kajsa (49) samtidigt finns upptagen som hustru till Fredrik Karvoinen i Tornefors och som dotter till A.G. Johansdotter i Sattajärvi?

Hälsningar
Håkan

[Ester Jakobsen]

Hei, fødselsåret 1847 for Brita har jeg fra manntallet for Pajala.  Manntallet for årene 1848 til 1853 har dette barnet med fødselsår 1847.  I manntallene for årene 1854-1856 finner jeg ikke barnet.  I manntallet for 1858 så står barnet med moren, men fødselsår er 1849.
Jeg kjenner ikke til August Ljungs rekonstruksjonen av kirkebøkene.  Det kunne vært en ide å se i disse.  Er de tilgjengelige noe sted?
Jeg syntes det er underlig at fødselsåret for de to barna til A. G. Johansdatter endres slik at de blir to år yngre. Kan det være en skivefeil som har blitt stående?
Og min tanke er at den Brita Kajsa Annasdotter (49) som er ført som hustru til Fredrik Karvoinen i Tornefors, også er ført som datter til A. G. Johansdotter i Sattajärvi.  Da Brita (49) ble viet til Fredrik så ble det anført at hun bodde i Tornefors.  Og hun er den eneste jeg finner der iflg. kommunionlängden for 1866, men manntallet har ingen Brita (49) der.  Ettersom jeg begynte med slektsforskning for et år siden, så er jeg nokså usikker på hvordan jeg kan tolke den informasjonen som jeg finner. 
Jeg har laget et langt notat over de funn jeg har gjort, men jeg er usikker på hva jeg skal konkludere med.
Vennlig hilsen
Ester

 

[Håkan Bergström]

Normalt sett var mantalsskrivarna mycket noggranna, och längderna gicks därefter igenom ordentligt och korrigerades vid behov. Men eventuellt (jag spekulerar) var man inte lika noga med de som var fattiga och befriade från att betala mantalspenningen.
Om jag inte missminner mig kan det också finnas "korrigeringslängder" som du kan konsultera.

August Ljungs rekonstruktionsböcker finns i Arkivdigital betalsajt, men också på Riksarkivets gratissajt Digitala forskarsalen under Pajala kyrkoarkiv, Övriga handlingar, SE/HLA/1010153/P/1.

Det faktum att du i kommunionlängder för 1866 hittat anteckningen  "Brita Kajsa Annasdotter eller Nuoxujärvi" i Tornefors, tycker jag är ett verkligt robust belägg för att du har hittat rätt kvinna.
Om du vill fördjupa dig i mantalsskrivningens principer finns det en mycket grundlig bok i ämnet:
Gösta Lext, Mantalsskrivningen i Sverige före 1860.
En annan bok är: Mantalsforska. Släktforskning i mantalslängder, handbok 8, av Magnus Bäckmark.

Hälsningar
Håkan

[Ester Jakobsen]

Hei, og takk for tilbakemeldinger. 
Jeg skal skaffe meg bøkene du nevner for å lære litt mer om manntallsføringen.  Det hjelper lite å søke på nett ettersom jeg skriver norsk og bare får norske resultat.  I Norge hadde vi bare folketellinger av og til.  Sverige hadde en bedre kontroll på befolkningen.
Igjen, tusen takk for hjelpen.
Vennlig hilsen
Ester