ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hur tolka sjömanshusens mönstringsrullor korrekt?  (läst 1236 gånger)

2018-08-27, 22:44
läst 1236 gånger

Utloggad Anders Väppling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2021-07-25, 18:20
    • Visa profil
Hej!

Jag har lite frågor angående hur man egentligen tolkar en sjömansrulla från slutet av 1700-talet. Som exempel har jag använt mig av en rulla från Stockholms sjömanshus där min anfader passande nog är med - jungman Anders Öhman - nämligen den för briggen Postillion om 91 (svåra?) läster för år 1785 - se bifogad bild. (Källa: Stockholms sjömanshus (A, AB) DIa:37 (1785) Bild 434 / sid 425 (AID: v655395.b434.s425, NAD: SE/SSA/0826A))

Det finns vad jag kan se ingen förklaring i själva boken för de olika kolumnerna och därmed känner jag mig osäker på vad de egentligen står för. Men om jag förstått det hela rätt så tycks rullorna alltid vara nedtecknade enligt ett grundkoncept: Uppifrån och ner listas i fallande grad besättningen, med kaptenen (eller skepparen) högst upp, därefter styrman, skeppstimmermannen, matroserna, jungmän, kocken och kajutvakten samt skeppsgossar. Så långt är jag med, men vad - exakt - betyder kolumnerna? I exemplet med min anfader står det:

[-] [Anders Öhman] ["bock"] [Dz] [20] [dz] [2:] [-] [4] [2:32]

Det jag enkelt kan förstå är att Anders Öhman innehade graden jungman vid tiden för mönstringen och att han var (ungefär) 20 år gammal. Betyder "bocken" helt enkelt att manskapet bockades av en efter en vid mönstringen? Eller sker detta när de kastade loss?

"Dz" ('detsamma' förmodar jag) och "dz" tolkar jag som födelseort och hemvist - men vilken är vilken? Enligt rullorna i Landskrona är samtliga födda i Stockholm, men är det inte i så fall märkligt att kapten Solin är född i Stockholm, är borgare i staden men bor i Sundsvall?

"2:" förmodar jag är lönen om 2 riksdaler. Men sedan står i marginalen "2:32" - 2 riksdaler 32 skillingar. Så hur fungerade betalningen? I rullorna i Landskrona finns en kolumn "Hyra månadlig" som anger beloppet 2:32, för då har Anders mönstrat på som matros. Ska jag tolka detta som den senare anteckningen i Stockholm helt enkelt är till för att notera hans "uppgraderade" månadslön (vilket naturligtvis blev känt först efter hans hemkomst)?

Bifogar även bild från denna rulla, som fördes av staden då Landskrona ännu inte hade något sjömanshus (Källa: Landskrona rådhusrätt och magistrat (M) DIVb:1 (1784-1810) Bild 380 (AID: v830430.b380, NAD: SE/LLA/10165))

Som synes blir skeppet upplagt i Landskrona i Januari 1787 och han passar då på att förlova sig med sin första hustru. Men han följer sedan med kapten Solin från Landskrona och skeppet återkommer till Stockholm från 'Pernau' (Pernå i Finland, eller Pärnu i Estland?). Han har alltså avancerat och blivit befordrad till matros, men hur gick det till? Var det en sak helt i kaptens godtycke? Hade Solin helt enkelt fått tillräckligt förtroende för Anders yrkesmässiga kunskaper och nu ansåg han värdig att utnämnas matros?

Sedan undrar jag även om datumet för "avseglingen" - kastade de verkligen loss den 12:e Oktober 1785? Det står i rullan från Landskrona apropå detta datum "Manlista utgifven", betyder det att de kan ha avseglat vid ett senare datum? Har sökt lite i Kungliga Bibliotekets digitala tidningsarkiv och fann följande:

https://tidningar.kb.se/2509100/1785-11-28/edition/145120/part/1/page/2/?q=solin&sort=asc&from=1784-01-01&to=2018-12-31
Här står att "P. Solin" avseglar till Plymouth med järn den 16:e November.

https://tidningar.kb.se/2509100/1785-11-07/edition/145120/part/1/page/2/?q=solin&sort=asc&from=1784-01-01&to=2018-12-31
Här avseglar en "P. Solin" till England från Dalarö den 2:e November.

Hur ska jag tolka detta i sammanhanget? Gjorde man flera resor fram och tillbaka?



Jag får nog sluta här innan det blir alltför många frågor. Tack på förhand för alla svar, tips och idéer. Och om det finns någon bok som kan besvara alla dessa frågor kring handelssjöfarten så tar jag tacksamt emot alla tips.

Med vänlig hälsning,
Anders

2018-09-02, 12:06
Svar #1

Utloggad Anders Väppling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2021-07-25, 18:20
    • Visa profil
Hej!


Stöter på en extra gång med förhoppning att någon kan hjälpa mig  :) 


Läste i helgen en spännande bok om Hälsö-Johannes och där påstods att man vanligen kastade loss inom ett par dagar efter mönstringen - kan det stämma? I så fall borde de i exemplet avseglat 12-15 Oktober i exemplet ovan?


Mvh,
Anders

2018-09-02, 18:47
Svar #2

Utloggad Paul Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1325
  • Senast inloggad: 2021-07-15, 15:04
    • Visa profil
Kikade också i dessa böcker häromdagen.

Jag tror att det funkar lite som slottider på en flygplats. Är man inmöstrad (eller påmönstrad) på fartyget så var det helt enkelt vädret som avgjorde när man avlöpte hamn. Vanligtvis ingen anledning att vänta. Däremot så tror jag avmönstringen skedde samma dag fartyget anlöpte hamn.

I boken för Landskrona så kan man t.o.m. följa enskilda fartyg. De mönstrar på en viss dag med en viss destination och dyker sedan upp som avmönstrade några dagar senare. Ofta var detta resor inom Östersjön/Öresund och om du hittar flera sådana resor så kan du i princip avgöra normal tid för seglats.

/Paul

2018-09-03, 19:57
Svar #3

Utloggad Anders Väppling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2021-07-25, 18:20
    • Visa profil
Kikade också i dessa böcker häromdagen.

Jag tror att det funkar lite som slottider på en flygplats. Är man inmöstrad (eller påmönstrad) på fartyget så var det helt enkelt vädret som avgjorde när man avlöpte hamn. Vanligtvis ingen anledning att vänta. Däremot så tror jag avmönstringen skedde samma dag fartyget anlöpte hamn.

I boken för Landskrona så kan man t.o.m. följa enskilda fartyg. De mönstrar på en viss dag med en viss destination och dyker sedan upp som avmönstrade några dagar senare. Ofta var detta resor inom Östersjön/Öresund och om du hittar flera sådana resor så kan du i princip avgöra normal tid för seglats.

/Paul
Hej Paul!


Det låter som mycket rimliga antaganden tycker jag. Och tyvärr kanske det då blir svårt att då "spika" en exakt tidpunkt (och plats) då exempelvis min anfaders resa påbörjades. Vore kul att få med lite exakta angivelser angående tid, plats, temperatur, vindriktning och så vidare, men det är ju å andra sidan inte hela världen.


Och det var en bra idé gällande studier av när skeppen avgick och ankom! Det ska jag ta vara på. Som du säger kan man förhoppningsvis bilda sig en uppfattning om hur lång tid resor till olika platser vanligen tog. Det som förbryllar med exempelvis min anfaders resa, såsom den uttrycks i Sjömanshuset i Stockholms mantalsrullor, är ju att dom är ute i nästan två år. Naturligtvis var dom inte ute till sjöss så länge utan måste ha gjort otaliga turer fram och tillbaka, säkerligen mellan samma platser upprepade gånger. Man tycker det borde finnas en bok i ämnet! Jag menar, jag läser just nu en bok om Tripolitanska kapare på Barbareskkusten - någon borde rimligen fördjupat sig i den svenska handelssjöfartens arkiv tycker man!  :D




I vilket fall; tack för ditt svar och ha en fortsatt trevlig kväll!


Mvh,
Anders

2018-09-04, 06:22
Svar #4

Utloggad Paul Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1325
  • Senast inloggad: 2021-07-15, 15:04
    • Visa profil
Tack för svaret!

Du har kanske redan kollat i de sjöpass och fribrev som finns Kommerskollegiums arkiv? Det var det tips jsg kom på nu på morgonkvisten.

/Paul

2018-09-04, 19:45
Svar #5

Utloggad Anders Väppling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 368
  • Senast inloggad: 2021-07-25, 18:20
    • Visa profil
Tack för svaret!

Du har kanske redan kollat i de sjöpass och fribrev som finns Kommerskollegiums arkiv? Det var det tips jsg kom på nu på morgonkvisten.

/Paul
Hej!


Tack för tipset! Nej, så långt har jag ännu inte kommit. Min anfader blev sedermera kapten och skeppare, så det är nog något jag verkligen borde göra. Verkar som om fribreven blivit digitaliserade fram till och med 1795, så förhoppningsvis blir de snart tillgängliga för min anfaders "tid i rampljuset" (med börjar år 1797). Sjöpass har jag inte lyckats leta mig fram till i kommerskollegiums arkiv om de nu finns digitaliserade - är inte riktigt kompis med Riksarkivets hemsida alla gånger..




Hittade förresten idag en bok som jag inte förstår hur jag kunnat missa:
https://www.rotterbokhandeln.se/product.html/slaktforska-om-sjofolk
  :-X


Blir att inhandla eller låna när tillfälle ges.




Ha en fortsatt trevlig vecka!
Mvh,
Anders

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna