Köpmanholmen Örnsköldsvik

[Marita Jåfs]

Finns det belägg för att det funnits en gammal marknads eller bytesplats vid Köpmanholmen 25 kilometer söderut från Örnsköldsvik?Namnet tyder ju på en sådan,den torde ha namngivits redan före sågverkens tid.Ungefär på vilken höjd över havet ligger Köpmansholmen?
Tack för svar.
Marita Jåfs

[Anders Väppling]

Hej!


Hittade följande efter en snabb sökning på nätet:
"Den lilla ön mittemot kajen, Köpmanholmen gav namn åt det blivande brukssamhället, Köpmanholmen"
(Källa: https://www.allehanda.se/artikel/lite-om-kopmanholmen-brukssamhallets-historia)

Mvh,
Anders

[Marita Jåfs]

Tack Anders.Det var samma som jag kommit fram till,namnet Köpmansholmen verkar ha varit i användning före sågverket.Finns det kanske något upptecknat om gamla (1700-1800 tal)marknads eller bytesplatser i Västerbotten?Namnet tyder ju onekligen på en sådan.Från Österbotten färdades både säljägare och köpmän över Kvarken.I bouppteckningar från början av 1800-talet finns fodringar i Västerbotten,dock inte närmare angivet var.Köpmanholmen skulle vara en rak väg härifrån både vid öppet vatten och med isbelagt vatten.Säljägarna var ivriga byteshandlare,t.ex. svenska almanackor och böcker,samt kopparpannor fördes över till finlandssvenska sidan.Jag sitter här på finska sidan utanför Vasa och försöker sammanställa en dokumentation om ett fiskeläger i yttersta havsbandet,det är lika långt till Sverige som till Finland därifrån.


M.v.h.
Marita

[Anders Väppling]

Hej Marita,


Låter som ett spännande projekt! Dessvärre vet jag inte mycket om äldre tiders marknadsplatser. Enda gången jag kommit i kontakt med detta ämne var när jag bläddrade i Västernorrlands länds landskanslis register över utfärdade inrikes pass (https://www.arkivdigital.se/aid/info/v640878) och däri fann att min anfader och hans hustru fått pass utfärdade för att bedriva kaffehusnäring (café) på ett par "frimarknader" i början av 1800-talet i Sollefteå, Ullånger, Hammar, Själevad och Sundsvall. Kanske kan Köpmanholmen nämnas häri, men det känns som en långskott.




Ångsågen på Köpmansholmen verkar ha hetat Bredångers ångsåg, ägd av en C.A. Öhman:
https://forum.genealogi.se/index.php?topic=84496.0

[Magnus Näslund]

Hej, enligt "Ortnamnen i Västernorrlands län", del IV Ångermanlands norra domsagas tingslag, utgivna av Torsten Bucht, står det så här om Köpmanholmen (under Bredångers by):
"Ursprungligen holme med handelsplats ett par km öster om sundet in till Åfjärden. Numera (företrädesvis om) industrisamhälle på södra stranden av sundet".

Köpmanholmen är alltså namnet både på den lilla ön i Nätrafjärden och från slutet av 1800-talet även samhället på fastlandet. Ute på ön "Lill-Köpmanholmen" som vi säger här har det funnits brädgård med lastageplats under 1800-talet.

Vet ej något mer om den tidigare handels- eller marknadsplatsen. Tidigaste noteringen av namnet enligt Bucht är "Kööpmans holman" i 1559 års jordebok.

Vänliga hälsningar
Magnus Näslund             
Köpmanholmens Bruksmuseum

[Magnus Näslund]

Ön Köpmanholmen såldes för övrigt 1853 av Bergoms byamän till häradshövding Anders Emanuel Ros i Bjästa, som även ägde Bjästa vattensåg. Fastigheten kallas Köpmanön 1:1 i jordregistret. Den kom sedermera i Forss AB:s ägo som drev sågverket och massaindustrin i samhället Köpmanholmen. Idag finns på ön Köpmanholmen en fiskodling, ägd av ett åländskt företag.

[Marita Jåfs]

Tack för svaret,det var så jag tänkte mej.Säljägarna och bondeseglationen härifrån Vasatrakten måste ha haft en handelsplats på svenska sidan dit det levererades färdigkokad tran t.ex. eftersom de kom hem med varor inköpta i Västerbotten som det står i bouppteckningar,samt att personer varit frånvarande och på resa till Västerbotten.Länsgränserna måste ha varit flytande för Österbottningarna i Sverige.Köpmanholmen t.ex. låg i förhållande till isråkarna bra till.
M.v.h.
Marita