ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Stamböcker och deras betydelse  (läst 1882 gånger)

2018-07-29, 16:51
läst 1882 gånger

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Bevarad stambok som tillhört Andreas Johannis Saebyensis född 1586 i Säby i Jönköpings län som son till Johan III:s f.d. hovpredikant kyrkoherden Johannes Andreae Linderosensis (1550-1600) och Margareta Nilsdotter Thorin.

Finns det någon annan svensk stambok som uppvisar ett lika storslaget persongalleri? Och vad kan den säga om innehavarens person?

Nedan följer en uppräkning av de personer som förekommer i stamboken ord-nade i tidsföljd jämte en enkel biografi. I den mån någon av dem varit gift flera gånger har endast hustrun vid den tidpunkt då autografen skrevs angivits.

Axel Ryning 1552-1620, s.t. Nils Ryning och Ingeborg Trolle
Uppsala 30 sept. 1617
Friherre till Tuna i Österåkers,  Peningby i Länna sn och Nynäs i Ösmo sn (alla Sth.).Riksråd och en av Gustav II Adolfs förmyndare. G.m. Margareta Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke och Elin Fleming (se nedan)

Börje Knutsson
Uppsala 12 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor, svårtydd text som åtgerges fragmentariskt: ”…hafuer Jagh Börrie Knutsonn  (Profuionnhs) Mäster uthi denn Stormäcktige Högborne ………….. Gustaf Adolphs Högberömde Konungslige Crönings Höghtidh, huilkenn mäd största Prosess uthi Ub-sala.

I "Stockholms stads och Norrmalms stads tänkeböcker" för åren 1616 och 1617 nämns en slottsskrivare med samma namn. Omöjligt är väl inte att det var denne man som hösten 1617 var engagerad i arbetet med kröningsriksdagen.

Johannes Horn av Kanckas
Uppsala 16 oktober 1617
Sentenser med text på tyska och latin.

Axel Oxenstierna 1583-1654 (svåger till Bengt Sparre, se nedan), s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke
Uppsala 17 oktober 1617
Greve af Södermöre. Rikskansler, en av Gustav II Adolfs förmyndare m.m. Student i Rostock 1599, Wittenberg 1600 och Jena 1601-03. G.m. Anna Åkesdotter Bååt, d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle

Hans Åkesson (Soop?) 1552-1619, s.t. (Åke Haraldsson Soop och Britta Posse)
Uppsala 22 oktober 1617
Till Stora Bjurum och Mälsåker  i Ytterselö sn (Söd.). Hovmarskalk hos Johan III, ståthållare på Stockholms slott m.m..G.m Elin Kagg, d.t. Erik Matsson Kagg och Beata Andersdotter Ekeblad

Erland Björnsson (Bååt?) ?-1628, s.t. (Björn Pedersson Bååt och Britta Nilsdotter Grip)
Uppsala 23 oktober 1617
Till Skattmansö i Vittinge sn och Aspenäs i Östervåla sn (båda Vm.). Ståthållare på Västerås slott m.m.. G.m. Märta Posse, d.t. Lage Axelsson Posse och Anna Trolle

Jakob De la Gardie 1583-1652, s.t. Pontus De la Gardie och Sofia Gyllenhielm (naturlig dotter till Johan III)
Uppsala 26 oktober 1617
Greve till Läckö, friherre till Ekholmen. G.m. Ebba Brahe (Gustaf II Adolfs ungdomskärlek), d.t. Magnus Brahe och Brita Stensdotter Lewenhaupt

Bengt Sparre 1570-1632 (svåger till Axel Oxenstierna - se ovan), s.t. Göran Larsson Sparre och Kerstin Persdotter (?)
Uppsala 27 oktober 1617
Till Rossvik och Eknaholm i Tjureda sn (Jönk.). Erik XIV:s frilla Agda Persdotter 
(Margareta Eriksdotters moder?) innehade Eknaholm som förläning under åren 1560-
62 (Hyltén-Cavallius-förbundets årsbok 19). Gustav Vasa tillät år 1529 Peder Erlandsson Bååt och Nils Arvidsson Bååt  att igenbörda Eknaholm. Gården bortbyttes år 1548 till kronan av Johan Pedersson Bååt men återficks senast 1571. Johan P. Bååt var farfar till Bengt Sparres hustru. Ståthållare på Stegeborg 1598 m.m.. G.m. Kerstin Åkesdotter Bååt d.t. Åke Johansson Bååt och Christina Trolle.

Henrik Horn 1578-1618, s.t. Carl Henriksson Horn och Agneta von Dellwig
Uppsala 28 oktober 1617
Till Hässlö i Badelunda sn (Vm.). Riksråd m.m.. G.m. Anna Jönsdotter Snakenborg, d.t Jöns Ulfsson Bååt och Christina Joensdotter Gyllenhorn

Svante Stenbock  1578-1632, s.t. Erik Stenbock och Malin Sture
Uppsala 28 oktober 1617
Friherre till Kronobäck och Öresten. Lagman i Södermanland m.m.. G.m. Brita Bielke, d.t. Claes Nilsson Bielke (se nedan) och Elin Fleming

Johannes (Brahe?)
Uppsala 29 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras

Jöran Gyllenstierna 1575-1618 (kusin till Axel Oxenstierna), s.t. Nils Gyllenstierna och Ebba Axelsdotter Bielke
Uppsala 29 oktober 1617
Friherre till Lundholmen i Vrigstad sn (Jönk.)
Riksråd, riksamiral m.m.. G.m. Ingeborg Claesdotter Bielkenstierna, d.t. Claes Hansson Biel-kenstierna och Kerstin Nilsdotter Ryning (syster till Axel Ryning ovan)

Jesper Andersson Cruus 1576-1647, s.t. Anders Larsson Cruus och Kristina Fleming
Uppsala 30 oktober 1617
Till Edeby, Lundby och Värnsta i Husby Rekarne sn (Söd.). Landshövding i Kalmar län m.m.. G.m. Ingeborg Ryning, d.t. Peder Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna

Claes Bielke 1544-1623, s.t. Nils Bielke och Anna Hogenskild
Uppsala 30 oktober 1617
Friherre till Vik. G.m. Elsa Bielke (syster till drottning Gunilla Bielke), d.t. Johan Axelsson Bielke och Margareta Posse

Stellan Mörner ?-1645, s.t. Baltzar von Mörner och Hedvig von Holzendorff
30 oktober 1617
Till Zellin och Clossow i Pommern samt Högsäter i Vreta Kloster (Ög). Landshövding m.m.. G.m. Maria von der Grünau, d.t. Georg Mauritzson von der Grünau och Anna Ottosdotter von Lipardt

N.N., svår att tyda
Uppsala 30 oktober 1617

Alexander Raab
Uppsala 30 oktober 1617
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor. Alexander Raab är ett undantag i raden av högadel som under kröningshögtidligheterna förekommer i Anders Johanssons stambok. (Gillingstam har i en artikel i SoH lagt fram en hypotes som går ut på att Raab kan ha varit gift med en kunglig frilla).
"Angående ovannämnde Gustaf Raab och möjlig koppling till balberaren Alexander Raab i Stock-holm så vill jag tipsa om vad Hans Gillingstam skriver i SLÄKT OCH HÄVD 1994:2, s 101. Däri anges att nämnde balberare Alexander Raab enligt brev av den 16 maj 1612 anges ha en styvson Gustaf Gustafsson. Gillingstam har, av en något otydlig bevisföring, velat hävda att Alexander Raabs hustru troligen tidigare varit hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburgs (1574-1597) frilla. Se om sistnämnde Christopher von Warnstedts något spekulativa artikel i Släkt och Hävd 1993:2,s 340ff. Personligen betvivlar jag uppgifternas riktighet. Gillingstam anger mer uppgifter om Alex-ander Raab med källhänvisning om det skulle vara aktuellt!
mvh Niclas"

Thomas Wedderborg, vapen bestående av sparre smyckad med  tre rosor har tecknats vid sidan av autografen.
20 januari 1618
Troligen identisk med rådmannen Thomas Wederborg i Växjö. Han flyttade till staden vid sekel-skiftet 1600  och antas ha varit av utländsk härkomst..
G.m. en dotter till den mycket förmögne stadsskrivaren Raimund Gunnarsson som fängslades år 1605 av hertig Carl för  påstått samröre med kung Sigismund. Han var då slottsskrivare  på Kronoberg. (Käla: L.O. Larsson, Växjö genom 1000 år)
Ett vapen med sparre och tre rosor fördes av en gren av ätten Sparre af Tofta.

Nicolaus  1584-?, s.t. Nicolaus Petri och Margareta Phase
die Mattie (24/2) 1618
Lektor i Linköping. G.m. Sigrid Olofsdotter
Nicolaus Nicolai var lektor vid Linköpings skola genom hertig Johans fullmakt 1615, även poenitentiarius publicus 1616; tillika kyrkoherde i Rystad 1620. Nicol-aus torde, som också anges i Linköpings stifts herdaminne (1 [1915-1916], s. 273), vara född i Kalmar, där fadern sedan 1576 var rector scholæ och kvarbodde tills han 1585 utnämndes till decanus i Linköping. Nicolaus Petri var son till biskopen (ordinarius) i Linköping, tidigare kyrkoherden och superintendenten i Kalmar Petrus Caroli, som vid den i herdaminnena angivna tiden för sonen Nicolai födelse var skolmästare och domkyrkosyssloman i Linköping och tillika kyrkoherde i Lande-ryd. Sonen torde alltså vara född i Linköping. Det bör också påpekas att Nicolaus Petri aldrig kallats Grubb (se Gillingstam i SBL 17, s. 341), utan namnet kommer från hustruns sida och har endast använts av hennes ättlingar; Anna Björnram var dotter till ärkebiskop Andreas Laurentii, som i sin tur var dotterson till Anders Pers-son i Grubbe i Umeå lfs.

Nicolaus Bielke 1569-1639, s.t. Ture Pedersson Bielke och Sigrid Sture (Natt och Dag)
Salsta 6 juni 1618
Friherre till Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Salsta i Tensta sn (Ups.). Generalguvenör i Finland m.m.. G.m. Ingeborg Oxenstierna (syster till Gabriel Bengtsson Oxenstierna, se nedan) , d.t. Bengt Gabrielsson Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV).  Brodern Erik Turesson Bielke fölkde med Clarevallensis till Polen i saband med att den först-nämnde blev hovpredikant hos prinsessan Anna.

Ture Bielke 1606-1648, s.t. föregående
Salsta 7 juni 1618
Friherre till Salsta i Tensta sn (Ups.), Gäddeholm i Trosa sn (Söd.), Kråkerum i Mönsterås sn (Kalm.) och Frösvik i Ö. Ryds sn (Sth.). Riksråd m.m.. G.m. Christina Anna Banér, d.t. Svante Banér och Ebba Grip

Anders Pettersson Humbla
7 juni 1618
Möjligen bror till borgmästaren Olof Pettersson Humbla i Stockholm, vars fader var rådmannen Peder Larsson i Stockholm.

Martinus Olaus Stenius 1574-1644
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala

Jonas Magni Smolandus (1583-1651), s.t. Magnus Chritopheri och Ingrid Jönsdotter
Uppsala 8 juni 1618
Professor i Uppsala och senare biskop i Skara. G.m. Sigrid Johansdotter Bubb.

Daniel Benedicti Flisbyensis ca 1590-1642
10 juni 1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län

Petrus Andrea Saebyensis (troligen farbror till Anders Johansson Saebyensis)
6 juli 1618
Kyrkoherde

Laurentius Mickaelis
(Jönköping) augusti 1618
troligen identisk med kyrkoherden i Lommaryd med samma namn, f.d. rektor i Jönköping

Hemmingus Jonae Aschorydensis ?-1623, s.t. Johan Hemmingi, khd i Askeryd
11 augusti 1618
Kyrkoherde i Askeryd

Esbjörn Svensson, s.t. Sven Esbjörnsson och Britta Olofsdotter Bååt av Billa (ätten Bock av Näs, nr 50))
23 augusti 1618
Till Näs (Sm.). G.m. Katarina Liljestielke, d.t. Bengt Carlsson Liljestielke och Märta Some

Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1587-1640, s.t. Gustaf Oxenstierna och Barbro Axelsdotter Bielke och bror till Axel Oxenstierna.
Salsta 8 september 1618
Friherre till Nynäs, herre till Tyresö samt Forsa
Riksråd, en av dr. Christinas förmyndare m.m.. Student i Uppsala, sedan i Rostock 1698 samt i Wittenberg och Jena. G.m. Märta Bielke, d.t. Ture Nilsson Bielke och Margareta  Sture (Natt och Dag)

Johannes Petri Linderås, troligen släkting till Anders Johansson Saebyensis
9 september 1618
Kyrkoherde i Linderås

Benedictus Joannis Schedviensis, broder till Anders Johansson Saebyensis
19 september 1618
Kyrkoherde i Skedevi. Hans barn kallade sig Pihl.

Carl Jönsson Arbog
27 september 1618
Har inte kunnat identifieras i tryckta källor.

Nicalous Magni  Palumbus ? - 1650, s.t. bonden Magnus i Herrestad, Rappestad sn.
14 oktober 1618
Kyrkoherde i Vreta Kloster, decanus i domkapitlet i Linköping. G.m. Ragnild Larsdotter (Lau-rin), d.t. slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter.

(Johan) Månsson Ulfsparre ?-före 1655, s.t. Måns Eriksson Ulfsparre och Märta Johansdotter Bååt
Stockholm 1 december 1618
Till Tisenhult i Skedevi sn (Ög) och Regnaholm i Regna sn (Ög.). Ståthållare i Nyköping m.m.. Student i Rostock 1600. G.m. Carin Claesdotter Tott, dt. Claes Åkesson Tott och Ingeborg Carlsdotter Gyllenstierna

Petrus Banér 1588-1664, s.t. Gustav Axelsson Banér och Christina Sture
die S:Thomae (21/12) 1618
Till Ekenäs i Örtomta sn (Ög.), Tuna i Österåker sn (Sth.) och Salis i Livland. Riksråd m.m.. G.m. Hebbla Fleming (brorsdotter till Agda Persdotters man Joakim Fleming), d.t. Claes Fleming och Ebba Stenbock (syster till drottning Katarina Stenbock)

Knut Drake ?-1639, s.t. Arvid Drake och Hebbla Eriksdotter Stålarm
1618
Till Graby och Forsnäs i Sunds sn (Ög.), Linnekulla och  Dalby i Torpa sn (Ög.), Rösjöholm i Näshult sn (Jönk.) , Göberg i Linderås sn (Jönk.) och Hacksta i Likane sn (Upps.). Ståthållare på Jönköpings slott m.m.. G.m. Helga Månsdotter, d.t. Måns Olsson Stiernbielke och Anna Bröms-dotter Bagge af Berga

Bengt Bagge 1594-1660, s.t. Erik Bagge och Poletta von Zijlen
1618
Till Berga i Högsby sn (Kalm.), Lagnö i Aspö sn (Söd.) och Forsby i Eds sn (Kalm.). Landshöv-ding m.m.. G.m. Elsa Ryning (syster till Ingeborg g.m. Jesper Andersson Cruus, se ovan) d.t. Peter Nilsson Ryning och Kerstin Gyllenstierna

Stephanus Haqvi Torpadius ?-1633
Utan datum och ort
Kyrkoherde i Torpa

Peder Mattson (Stiernfeldt), s.t. Magnus Petri och Anna Danielsdotter Grubbe
Linköping 1618
Assessor vid Göta ovrätt. Adlad Stiernfeldt. G.m. Anna Pedersdotter Skuthe, d.t. borgmästaren i Linköping Peder Eriksson och Carin Olofsdotter.

Bernerdinus (Benedictus) Johannis Flisbyensis ?-1624
1618
Kyrkoherde i Flisby, Jönköpings län

Samuel Magni, svåger till Anders Johansson Saebyensis
odaterat men årtalet bör vara 1618
Kyrkoherde i Asby, Jönköpings län. G.m. Karins Johansdotter, d.t. Johannes Andrea Lin-derosensis

Stephanus ? ? de Villa Burgh
Salstad (anno partus Virginai) 1619
(Medicus)

Petrus Nilsson Natt och Dag 1584-1634, s.t. Nils Nilsson Natt och Dag (g.2. med Erik XIV:s dotter Sigrid) och Anna Gylta
Stockholm 26 juni 1619
Till Säby i Vists sn (Ög.) och Bro. Hertig Johans av Östergötland kansliråd. G.m. Brita Mau-ritzdotter Grip, d.t. Mauritz Birgersson Grip och Edla Stensdotter Lewenhaupt

Ivar Nilsson Natt och Dag (bror till föregående) 1590-1651
Stockholm 26 juni 1619
Till Strömsta i Teda sn (Upps.), Västerbyholm i St. Anna sn (Ög.), Åbäck i Gryts sn (Ög), Got-tenvik i Jonsberga sn (Ög.) , Hyltenäs i Öxnevalla sn (Älvsb.) och Vänersnäs i Näs sn (Skarab.). Landshövding m.m.. G.m. Christina Posse, d.t. Arvid Lagesson Posse och Britta Gustafsdotter Bååt

Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1586-1656, s.t. Bengt Oxenstierna och Sigrid Gustafsdotter Tre Rosor (syssling till Erik XIV)
Frösvik 29 oktober 1619
Greve till Korsholm och Vasa i Österbotten, samt Friherre till Mörby i Fastena sn (Sth.) och Lindholmen  i Strö sn (Skarab.). Riksråd, förmyndare för dr. Christina 1634 m.m.. G.m Anna Banér, d.t. Gustaf Axelsson Banér och Christina Sture.

Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642, s.t. Jörgen Rosenkrantz och Dorthe Lange
Stockholm november 1620
Danskt riksråd och teolog. Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop. Stambokens ägare syns därför också ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs bröllop vilket delvis styrker antagandet att han, troligen genom sitt giftermål,  stod kungahuset relativt nära.

Zackarias Nikolai 1586-1632
1620?
Kyrkoherde i Eksjö
G.m. Elin

Johannes Svenonis Marbechius
1620
Kyrkoherde i Järsnäs, Växjö stift
G.m. Kerstin Knutsdotter, d.t. Knut Mickelsson och bror till Olof Knutsson Wachttorn.

Jöran ?
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang

Alexi? (svårt att tyda - namnteckning på grekiska?)
Har inte varit möjligt att identifiera och sätta in i ett kronologiskt sammanhang.

Källor:
Stambok i original , domböcker, jordeböcker, likpredikan i original, Svenska adelns ättartavlor (1925-36), Svenskt biografiskt lexikon ,Herrgårder i Sv. under reformationstiden , herdaminnen, studentmatriklar, SoH, PHT, Svensk slägtkalender,”Raneke” m.fl.

2018-07-29, 19:49
Svar #1

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Saebyensis resor i Mellansverige enligt stamboken:

3/9 1617 – 30/10 1617 Uppsala
24/2 1618 Linköping
6/6 – 7/6 1618 Salsta
8/6 1618 Uppsala
10/6 1618 Flisby
?/8 1618 Jönköping
11/8 1618 Askeryd
8/9 1618 Salsta
9/9 1618 Skedevi
14/10 1618 Herrestad
?/11 1618 Stockholm


Mellan 8/9 - 14/10 reste Saebyensis mellan Salsta vid Skedevi till Herrestad invid Vättern.

Sist i raden var  Oligerus G. Rosencrantz 1574-1642, s.t. Jörgen Rosenkrantz och Dorthe Lange
Stockholm november 1620
Danskt riksråd och teolog. Enligt Vello Helk, författare till ”Stamboger i Det Konglige Bibliotek for 1800” mötte Andreas Johannis Saebyensis det danska riksrådet Rosenkrantz, då denna i november 1620 uppehöll sig i Sverige som Cristian IV:s representant vid den svenske kungens bröllop. Stambokens ägare syns därför också ha varit närvarande vid Gustav II Adolfs bröllop vilket delvis styrker antagandet att han, troligen genom sitt giftermål,  stod kungahuset relativt nära. Vigseln mellan kungen och Matia Eleonora av Brandenburg ägde rum på slottet i Stockholm.

Också Saebyensis befann sig uppenbarligen på slottet.
Stal kanske denne man Saebyensis stambok eftersom den senare dyker upp på det danska riksarkivet. Och varför befann sig Saebyensis på slottet?


2018-07-30, 09:33
Svar #2

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Rosenkrantz´s  Besök i Sverige kring 1620 och kontakter med Gustav II Adolf. Sidorna 161, 164 och 311 i nedanstående dokument. Kalmarkriget avslutades 1613.

https://archive.org/stream/holgerrosenkrant00ande/holgerrosenkrant00ande_djvu.txt





2018-07-30, 10:55
Svar #3

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Utdrag av text skriven av Oskar Andersen 
….. Vigtigere var dog hans Repræsentation af Christian den fjerde ved Gustav Adolfs Bryllup sidst på Året. I October 1620 udstedtes hans Kreditiv til den svenske Konge, Dronningemoderen og Prinsesse Marie Eleonora. Den 1 November afrejste han fra Kjøbenhavn med et Hlle Følge, rigt udstyret med Klenodier og Gaver. Han har selv fort en Rejsejournal*, som fortæller os om al den Udmærkelse, der blev ham til Del under Sendelsen. Allerede ved Grænsen modtoges han med kongelige Æresbevisninger, igjennem Landet ledsagede en Æresvagt ham, og i Byerne lød Salver og Løsen ved hans Komme. Ved Bud holdt han stadig Kansleren å jour med, hvad han foretog sig, fik også tilsendt flere Penge og en Guldkjæde til. Rejsen gik langsomt og sindig for sig, men Statholderen fra Jønkøping, der modtog ham ved Grænsen, meddelte ham, at Gustav Adolf læmpede sit Bryllup efter hans Ankomsttid. Undervejs arrangerede Statholderne Jagter til hans Underholdning. Den 13. November noterer han, at han beså Birgittes Kloster og Kirke i Vadstena. Ved Ankomsten til Svennevad modtoges han af Repræsentanter for Enkedronningen og Hertug Carl Filip med Følge af Adelsmænd, der holdtes Taler med efterfølgende Galla-taffel i Præsteboligen, »hvor alt var helt magnifique tilredt både med Kammer og Mad« (28 Retter og 16 Konfektskåle noteres). Fyrsternes Skål udbragtes. Nu steg Pragten, eftersom man nærmede sig Rigets Centrum. I Ørebro »loseredes« han i Dronningens Gemak, »statlig udfliet med Tapizeri og statlig opredt Seng med Flojels Omhæng, Silkedyner og statlig udsyede Lagen, Fløjel på Bordet, Solvbrikken« (32 Retter og 16 Konfektskåle!). Man mærker, at der skulde aflægges nøjagtigt Regnskab om, hvorvidt der var vist Kongens Repræsentant den sømmelige Ære. Man passerede så den tillagte Hjelmarn, drog over Arboga til Kjøbing, hvor Kongen sendte ham forst 6 grå siden 6 brune Heste til Disposition. Det var Bestemmelsen, at han skulde deltage i Kongens Indtog i Stokholm, ridende på hans højre Side, og siden med Hertug Carl Filip ledsage Bruden til hendes Kammer. Angående Indridningen gjorde Rosenkrantz Vanskeligheder, da hans Instrux lød på, at han først skulde søge Audiens, dog ordnedes dette til begge Parters Tilfredsstillelse. Den 25. November foregik Indtoget. En halv Mil før Byen mødte han Kongen, »der først red til Brudens Vogn, dér holdt Oration ved Kansleren, red siden til mig, stod af Hesten, hvor jeg og strax stod af Hesten , og exciperede mig først selv ved Hånden , og siden Oration ved Kansleren. Vare begge tecto capite. Jeg svarede kortelig og refererede på Audientio.« På højre Hånd af Kongen red han så ind i Byen. Ved Slotstrappen modtoges han af Enkedronningen, Churfyrstinden og hendes Søster og »det ganske Fruentimmer«. »Hvor jeg fik Enkedronningens, Churfyrstindens og Systerens Hånd«. Nu fulgte han og Hertug Carl Filip Bruden til hendes Kammer under en Himmel, Kongen gik foran under en anden. Selv ledtes Rosenkrantz derpå til sit Værelse af Hertugen og de øverste Embedsmænd. Efter Måltidet stedtes han til Audiens for Kongen, Rådet og en stor Skare Adelsmænd. »Der jeg kom til Kongen, tilbød han mig at sidde, men jeg blev stående der lige hos ham op til Stolen, og dér holdt min Tale. Kansleren svarede mig, hvorefter jeg tog min Afsked«. Strax derpå foregik Audiensen hos Enkedronningen og de andre hoje Personer. De følgende Dage deltog han i Festlighederne; stadig vistes ham kongelig Ære. Den 2den December begærede han sin Afsked, men Kongen var syg, så han næppe kunde skrive sit Navn under Recreditivet , hvorfor han havde befalet Kansleren, at »give mig gode Nat«. Denne holdt da atter Tale i Kongens Navn til ham , overrakte Kongens Gaver, de øvrige Gaver uddeltes, hvorpå Rosenkrantz fik Afskedsvisit hos Enkedronningen og Churfyrstinden. Her trak Samtalen så længe ud, at han fulgte Kongens Opfordring om ikke at rejse den Dag. Aftenen tilbragte han da alene med den svenske Adelsmand Nicolaus Belov, og han noterer, at de samtalede om religiøse Emner. Hjemrejsen foregik naturligvis med samme Æresbevisninger som Udrejsen. Statholder Gabriel Oxenstiema ledsagede ham med Rytteri et Stykke udenfor Byen, holdt Afskedstale, og med »gratiarum actione, resalutatione et excusatione« skiltes man højtidelig. Rosenkrantz' Journal giver et lille interessant Tidsbillede, desværre er den kortfattet; hist og her får han dog LejHghed til at indflette Småbemærkninger, der vidne om hans specielle Interesser. Omhyggelig er noteret, at han hver Søndag overværede Gudstjenesten. Da han på Hjemvejen beser den smukke Bispekirke i Linkoping bemærker han, at Daniel Rantzov skånede den. Denne Sendelse må betragtes som et Tegn på den Yndest, Christian den 4de viste Rosenkrantz i disse År. Det var ingen Lejlighed, hvor der krævedes politisk Dygtighed, men repræsentativ Evne, og den besad han til Fulde.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna