När det gäller generationen du primärt talar om, med Paul och Erik Tynnesson i spetsen är släktkopplingarna i princip säkra och explicit noterade på flera ställen. Notera nedan att AID avser Arkiv Digitals register medan SVAR avser (svenska) riksarkivet.
Deras patronymikoner framgår tydligt i mantalslängderna 1698 [se SVAR: A0007645_00105] och 1699 [SVAR: A0007647_00072] där Nore är delat i tre mellan Erich Tynisson, Hans Zachrisson och Paul Tynisson. Det står vidare 1699 att Paul fläckfört sig under sin son Jacob efter häradsrättens protokoll 1698-10-19. Hur dessa personer hör ihop görs klart vid tinget vid Gotlands södra häradsrätt 1698-05-10(-16) Par 12 RenDB Gotland 2 (bild 2190) [AID: v420564.b2190]. Där besvärar sig Hans Nore i Vamlingbo över sina gårdsmän Erik och Jakob angående uppdelningen av gården. Framgår att denna skulle vara skiftad jämt i 3 lika delar till hus, åker och äng med mera mellan Hans svärmoder Valborg och hennes bröder Erik och Jakobs fader [som ej nämns vid namn men som alltså givet ovan är Paul], trots att Valborg egentligen bara hade en systerlott (en femtedel av gården i jämförelse med en tredjedel).
Angående fadern Tynnis så är det troligen den Tynnis som nämns första gången jag har kunnat hitta som ”indester” på gården Nore 1631 [Se danska riksarkivet
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#297601,61067996 ] Han nämns sedan många gånger genom åren med aningen varierande stavning och namn (som Tommis eller Tomas ibland tom), men inget tyder på att det avser olika personer. Vid jordrannsakningen 1653 [se tex AID:
v570272.b24.s17 ] står det att gården ”brukas af Hr Niells Olofsson och Tynis Larsson hwilka bägge hafwa ärfdt gården medh sina hustrur” [vilket är enda stället jag hittat hans patronymikon, men möjligen finns den på andra ställen]. Sista tidpunkten jag själv hittat honom levande är i arkiv från Gotlands Sudertreding, där det finns två inlagor till häradsrätten skrivna februari 1668 där den första nämner Tönnis Nore vid namn angående händelser Augusti 1666 [se SVAR: J0000062_00159] och det senare, på efterföljande sida [SVAR: J0000062_00160] är författat av Pavel Tönesson Nore som hänvisar till sin far [som ej nämns vid namn men måste vara Tynnis/Tönnes], och även till brodern Erich samt till en icke namngiven syster. Uppfattningen man får är att Paul har tagit över gården redan vid det här laget, 1668. Jag har inte hittat något ställe som gör klart när Tynnis dör även om jag sett uppgiften 1687 på olika ställen. Möjligen finns den uppgiften någonstans, men vad jag har hittat är endast en hänvisning till byteslängden som görs i Gotlands södra häradsrätt 1690-05-14(-16) Par 92 RenDB Jämtland 1 s668 [AID: v427332.b6920.s668] där Hans Nore anklagar sina gårdsmän Påvel och Erik Nore för att inte följa byteslängden från 1687-04-02. Det hänvisas inte där till att denna gjorts i nära samband till Tynnis död.
I sammanhanget kan nämnas att det med (i mitt tycke) stor sannolikhet finns en ytterligare broder i familjen, även om jag inte sett denna uppgift nämnas någonstans tidigare. Grunden i resonemanget är ett mål vid Gotlands södra häradsrätt 1698-02-15(till 26) Par 81 RenDB Gotland 2 (bild 1810) [AID: v420564.b1810] där en arvstvist diskuteras mellan Sören Markusson Sandes i Grötlingbo och Lars Botvede i samma socken efter Lars fader, som också heter Lars. Ett skiftebrev nämns daterat 1668-10-13 och i detta nämns att Lars fader, den avlidne Lars Botvede, hade fått 8 Dr till arv ifrån Nore i Vamlingbo. Det visar sig också att en inlaga finns till Gotlands suderting 1668 [SVAR: J0000062_00164] underskriven 1668-02-17 av Lars Tynnesson, Bottwede Grötlingbo, som måste vara denna avlidne Lars Botvede. Detta kombinerat med det faktum att Tynnis faktiskt har patronymikonen Larsson, verkar endast rimligen kunna innebära att Lars Botvede också var en son.
Uppgiften om systern Brita/Birgitta (Tynnesdotter) förekommer flitigt och nämns till exempel i Boken om Vamlingbo och Sundre (1997) i vilken Kerstin Jonmyren utfört/sammanställt gårdsutredningar för dessa socknar. Där som på andra ställen saknas dock källhänvisningar och detta är en av flera uppgifter om Nore i den boken, som jag själv inte lyckats hitta ursprunget till. Hon ska tydligen varit gift med Jacob Hansson, Sallmunds i Hamra. Detta låter ju inte som något man tar ur luften, så det verkar väl sannolikt att det finns en källa till detta, men jag vet inte vilken den är. Utan den källan skulle jag vara försiktig i förhållande till den uppgiften, främst eftersom det finns flera Sallmunds i södra delen av Gotland och som jag upptäckt verkar det funnits en Jacob i åtminstone tre olika Sallmunds omkring denna period, så om inte uppgiften om Brita, var den nu är, är väldigt explicit, kan det vara risk att missförstå vilken Jacob som avses.
***
Angående födelseuppgifterna du hänvisar till får de ses som mycket approximativa och måste tas med mycket stor nypa salt. Utan källa så får man anta att det bara är en grov uppskattning, och eftersom inga död- eller födelseböcker finns för perioden i Vamlingbo, så finns inga naturliga ställen från vilka uppgifterna kan ha kommit.
Uppgiften om att Tynne skulle vara född 1620 är i princip omöjlig och verkar inte heller finns i någon källa jag kunnat hitta. Som jag sade ovan nämns han 1631 och är då troligen åtminstone myndig och sannolikt även måg i familjen, så knappast under 20. Det går inte heller att säga hur länge han varit på gården då det helt enkelt inte finns några uppgifter från 1620-talet. Uppgiften om hans hustru, som också står i Vamlingbo-boken, har jag ingen aning om ursprunget till då jag inte hittat henne någonstans. Även under antagandet att dessa uppgifter stämmer och hon verkligen är dotter till Erik Nore (jag vet inte hur säker uppgiften att han är son till Christen verkligen är) så går det inte att utesluta att Tynne hade två hustrur, som båda kom från gården, och hon är den senare. Allt tyder på att Paul var äldre än Erik, och det verkar inte helt logiskt om deras morfader var en Erik. En förklaring skulle kunna vara att Tynne hade två hustrur och den första var dotter till Paul och den andra till Erik (vilka skulle kunna vara bröder till varandra) vilket skulle göra Tynnes söner till halvbröder. En kanske enklare förklaring vore att hans hustru helt enkelt var en Paulsdotter. Utan att kunna hitta och bekräfta uppgifterna som talar om hennes ursprung går det inte att utesluta en sådan möjlighet (så att ”Eriksdotter” helt enkelt är någons missförstånd, om Tynne tex kallats måg någonstans, om vems dotter han var gift med). Det kan i sammanhanget noteras att det kan ha funnits en Paul på gården omkring 1615, vilken då skulle kunna ha varit en svärfader till Tynne rent kronologiskt, se sakören i Hoborgs ting 1614-1615: Avser” Påffel Nore”[?] och något för mig svårtolkat om en piga… N:et är inte helt klart, så möjligen avses en annan gård.
https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=20167158#297589,61063610Angående Paul Tynnesson står i ett tingsmål hos Gotlands södra häradsrätt 1698-10-18(till 26) Uppbud Par 54 RenDB Gotland 2 (bild 2640) [AID: v420564.b2640] att han är en skröplig man om sina 70 år som med sin hustru Gertrud Jonsdotter har fläckfört sig hos sin son Jakob. Detta torde vara ursprunget till födelseåret 1628 som är angivet om honom. Noteras bör dock att 7:an i 70 är överskrivet en 9:a, och man kan nog också diskutera hur viktig den exakta åldern var för tinget när en äldre, skröplig man kom för att låta sin son ta hand om sig och sin hustru. 67 eller 72 var inte nödvändigtvis i fokus. Jämför mantalslängderna, där det verkar räknas mantal för honom så sent som 1698, vilket skulle antyda att inte fyllt 63 år ännu och alltså skulle varit född bra mycket senare än 1628.
Uppgiften om Erik, att han är född omkring 1641, torde ha sitt ursprung i just mantalslängderna. Han räknas i mantalslängden 1703 [SVAR: A0007650_00020], men inte längre i mantalslängden 1704 [SVAR: A0007651_00030]. Detta skulle antyda att han inte fyllt 63 1703, men möjligen gjort det 1704, då han inte uttryckligen noteras som sjuklig/eländig eller dylikt.
Uppgifterna om Valborg född ungefär 1646 och Brita född 1648 verkar ju antyda att det finns någon kunskap om deras födelseår, men jag är tveksam till varifrån den skulle komma. Jag har inte lokaliserat något som skulle säga detta, och det är inget som nämns i Vamlingbo-boken heller. Även om det skulle kunna utgå från rimliga skäl, så verkar det lika gärna kunna vara godtyckliga uppskattningar som bygger på ordningen barnen räknats upp någonstans, som i sig inte behöver ha sitt ursprung i faktisk kunskap om denna ordning som kronologisk.
***
Slutligen om frågan huruvida det är rimligt att ha alla tre syskon som anor i sitt släktträd, så är svaret helt klart ja. Beroende på hur många grenar som går bakåt från ungefär samma geografiska utgångspunkt så är det mer eller mindre sannolikt, men inte alls ovanligt med tre syskon födda under första halvan av 1600-talet vilka alla räknas som anor. Jag har åtminstone två sådana ställen i mitt eget släktträd (som visserligen är i Skellefteå, men principen är densamma). Om det de facto är så kan man dock bara avgöra genom att säkerställa varje steg bakåt, då användandet av databaser och andras forskningsuppgifter alltid är behäftade med stora osäkerheter. Förutom att en databas aldrig är bättre än dess sämsta forskare (åtminstone om man har otur, eftersom man inte vet kompetensen på den som tagit fram just de uppgifterna man behöver), finns dessutom en risk att rent tekniska aspekter strulat till släktträdet, då sammanslagningar av data från olika källor kan blandas ihop av dataprogrammet och den som slagit ihop uppgifterna. Jag har själv ett sådant fall i Roes i Öja, där närvaron av två Zachris Larsson vid ungefär samma tidpunkt gjort att de flesta som rapporterar om dessa släktled i hög grad blandat ihop barnen för dessa två, och som också leder till felaktiga anor längre bak i tiden. Ett annat tekniskt problem som lätt uppstår är att sådana sammanslagningar lätt kan leda till att vad som var en korrekt rapporterad födelse- eller dödsuppgift ursprungligen (som tex ”uppskattad till före 1620”) omvandlas till vad som i praktiken blir något helt annat (1620. Punkt) eftersom GEDCOM-filen inte kan omvandla hela uppgiften.
Men vilket antagligen är klart från ovan, så är huvudproblemet just om man inte vet ursprungskällan. Även tryckt material av högt respekterade personer bör i möjligaste mån kontrolleras mot ursprungskällan eftersom många skäl kan ha funnits till feltolkningar, som man inte bör föra vidare utan kontroll.
Hälsningar
Stefan Gelow
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy