Skandinaviska uraffären Göteborg

[Agne Sjödin]

          Hej!
Jag har en bouppteckning efter Abraham Petter Bergman Abrahamsson född 1870 i Ramsele Västernorrlands län, Ångermanland. Han dog den 10 januaru 1932 i Fjällsjö sn. Västernorrlands län, Ångermanland. Följande kan man läsa från vissa delar av bouppteckningen.

Husgerådsaker
diverse handukar 2 kr ett Väggur 35 kr                                       37:-
                                   Guld och Silver
1 fingerring 2 kr, 2 st fickur av silver 10 kr                                   12:-

Skulder och Avgående poster
Skuld till Skandinaviska uraffären Göteborg                             30:-

Nu undrar jag om någon känner till Skandinaviska uraffären Göteborg. Var låg den och finns det någon kort från denna uraffär. Jag förmodar att han har köpt vägguret (2 st fickur) från denna uraffär. Jag förmodar att han var och hälsade på sin syster Sara Margareta Abrahamsdotter Piga f. 1860 i Ramsele (Västernorrlands län, Ångermanland)
 Ogift kvinna, arbetade som Baderska, Badjungfru.  Dog i Häcklehagen 1941. Onsala (Hallands län, Halland)
Sara Margareta kom till Stora Lycker, Badhuset i Onsala. 19020916.
/Agne

[Agne Sjödin]

Hej!


Jag har nu hittat var Skandinaviska uraffären Göteborg fanns.


Denna klockaffär låg på Drottninggatan, i boken "Göteborg före grävskoporna" och "Bilder av Göteborg" av Robbert Garellick. Drottninggatan, detta kvarteret revs 1962-63.


Men nu undrar jag om man kan få tag på mer info om denna klockaffär. Vilket år grundades denna klockaffär. Kan möjligtvis kassaböckerna vara bevarade?

[Mikael Andersson]

Kul fråga! Göteborgs Stadsmuseum har den på:


http://62.88.129.39/carlotta/web/object/305504/REFERENCES/325


Ligger 1962 på Fredsgatan. Huset låg i korsningen mot Drottninggatan.


Katalog på varorna år 1909 finns på http://libris.kb.se/bib/3166042[/size][/font] måste dock beställas.


Verkar ha legat på Kyrkogatan 54 i början ca 1905.


Fanns en med samma namn i Karlstad i konkurs 1914.

Dagens Nyheter: S. Lenander, Göteborg; aktiebolaget Skandinaviska Uraffären i likvidation 1914 också. Verkar startat upp igen omdelbart.

[Agne Sjödin]

Mikael stort tack för dit svar.


DE jag funderar över nu är om Abraham Petter har varit i Göteborg och köpt sitt väggur där  eller om han har köpt den via en annons, Han dog 1932.
Kan det vara så att han var och hälsade på sin syster i Onsala och där igenom om han köpte klockan i Göteborg?
Vägguret värderades till 35:- och skulden var 30:-. Då undrar man hur lång betalnings tid hade han?


Ja det är många frågetecken? när köpte han klockan?

[Mikael Andersson]

Om du rekvirerar katalogen ovan bör du kunna se om de erbjöd köp via distans och avbetalning.


Kan väl anta att han var vanlig arbetare och hade dåligt med pengar o låg kreditvärdighet som ung. Känns som han borde varit ca 35-50 år vid ett eventuellt Göteborgsbesök. Då är vi vid 1905-30 då affären fanns också. Kanske han köpte fickuren då också. Då blir beloppet högre o kan kanske förklara en restskuld.


Mer romantiskt är väl att förmoda att han var i Göteborg eftersom hade anknytning dit.

[Agne Sjödin]

Tack Mikael igen!
Jag har gjort en beställning nu.
Om två veckor kanske jag får svar på mina frågor.

Man kan läsa om Abrahams Petter syster Greta som kom till Häcklehagens gård. Greta flyttade till Häcklehagen sommaren 1883.

Finns en bild av Greta också hon fyller väl år. Hur gammal är hon?

http://häcklehagen.se/om-garden/historia

[Mikael Andersson]

Härlig släktforskning måste vara en av de mest kända gårdarna i Halland.

Greta, född 1860, flyttade dit 1883, badhuset 1902, död 1941.

Svensk-norska unionen var 1814–1905,flaggan på bordet är som det ser ut ingen unionsflagga och är inte från innan 1814.

Då är Greta minst 45 år när kortet togs efter 1905. Några spår efter hårt arbete ser man på händerna. Ansiktet är välbevarat.Klänningen ser mer 1800-tal ut är väl hennes egna och då kanske från 1880-90 talet.

Från nätet: Traditionellt är det åldrarna 18, 50, 75, 90 och 100 år som firas med ett lite större födelsedagskalas. 50-årsdagen anses vara den allra största.

En vild gissning blir 50 år eftersom det hela uppmärksammades med ett foto.

[Agne Sjödin]

Detta kort på Greta sittande intill en duk med svenska flaggor på och flaggan stående på bordet är väl inte en svensk flagga?

Kan det vara så att man firade hennes 45 årsdag 1905 och

unionsupplösningen ? Men hon var ju född den 29 maj 1860.

Man enades om villkoren för unionsupplösningen och Sverige erkände Norges självständighet. Den 26 oktober 1905 undertecknade de båda ländernas utrikesministrar,

Fredrik Wachtmeister

(Sverige) och Jørgen Løvland (Norge), fördraget.

Att man firar hennes födelsedag kan det vara och det känns som hon är 50 år.

[Mikael Andersson]

Sett flera svenska flaggor på foto som får detta utseende så detta var mitt antagande.

Zoomade in den och det är ett kors. Kan vara ur Wikipedia "Skånska flaggan är en svensk landskapsflagga. Det finns två flaggor för Skåne, en vapenflagga med ett griphuvud, och en korsflagga. Korsflaggan förknippas normalt med landskapet Skåne, men kan ibland förekomma som symbol för hela Skåneland, det vill säga Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm." Senare: "Flaggan skapades i slutet av 1800-talet. Enligt forskning av Sven-Olle R. Olsson var Martin Weibull den av bröderna Weibull som tog initiativet till att införa flaggan. Weibull var skandinavist och såg Skåneland som en länk mellan Danmark och Sverige, vilket ledde till att den kombinerar färger ur ländernas nationsflaggor"

Dock inte säkert at den fått en sådan spridning redan då.

Tror tyvärr inte att man firade slutet av unionen i Sverige, återigen Wikipedia: "Norges ensidiga upplösning av unionen ledde till spänningar och militär mobilisering på båda sidorna men efter hårda förhandlingar i Karlstad under augusti och oktober 1905 (se Karlstadskonferensen) fick unionen en fredlig upplösning"

Lev väl!

[Sven-Ove Brattström]

Jag tror att det är en Svensk flagga. Beroende på den typ av film som användes denna tid så kom den Svenska flaggan att se ut så på fotografier. Det gula korset på blå botten kom att se ut som ett mörkt kors på ljus botten.

[Agne Sjödin]

Ok!

Men om man tittar på duken med alla flaggor så ser man att "

gula korset på blå botten"

När jag letade efter flaggor med kors på så hittade jag Nordens flagga.

Nordens flagga bygger, som dom andra nordiska flaggorna, på den

Danska flaggan

. Flaggan godkändes och accepterades år 1430 av kung Erik av Pommern. Dock var detta ingen riktig flagga utan ett baner.

Skåne

och Svenska kyrkans flaggor tros ha sitt ursprung i den Nordiska flaggan.

Men varför skulle Greta ha den på bordet?

[Sven-Ove Brattström]

Det i mönstret är inte Svenska flaggan. Den liknar inte ens Sveriges flagga.

[Sven-Ove Brattström]

Gul färg blir alltid mörk på ortokromatisk film. Blå färg blir alltid ljusare jämfört med den gula.

[Agne Sjödin]

Tackar för din information och kunskap om

ortokromatisk film.

Beträffande bilder från Häcklehagen, bilden "Herman i Backe"

Jag tycker kvinnan i mitten ser ut att vara Greta??

[Mikael Andersson]

Ja! Var hon gift med någon i gården. Vad står i husförhören?

[Agne Sjödin]

Sara Margareta (Greta) Abrahamsdotter Piga f. 18600529 i Lillterrsjö Ramsele (Västernorrlands län, Ångermanland) Flyttade18830716 från Backe, Fjällsjö till Häcklehagen, Onsala Ogift kvinna, arbetade som Baderska, Badjungfru. Greta kom till Stora Lycker, Badhuset i Onsala 19020916.

Dog i Häcklehagen Onsala (Hallands län, Halland)

19410525.

[Mikael Andersson]

Ja var hon ogift togs hon säkert upp nästan som en familjemedlem.


Badhuset verkar inte ha legat i Onsala utan inne i Kungsbacka och hetat Stora Lyckor.


Se en bra artikel här: [size=78%]http://www.kungsbackapdf.se/turism/kulturhistoriska-skyltar/files/assets/common/downloads/publication.pdf[/size]


Jag hade själv lantställe i Onsala på ett ställe nära Onsala herrgård som kallades Lyckan området dvs. Men det är en helt annan historia.

[Agne Sjödin]

Hej igen!


Som jag tolkar texten "......Fontänen kom till parken samtidigt, år 1901, som en gåva från Bissmark. Skulpturen tros vara tillverkad på Göteborgs Mekaniska Verkstad sedermera Götaverken år 1870. Fontänen skyltas separat."


Jag tolkar att Varmbadhuset byggdes 1901, och kallades för Stora Lycker.
Geta kom ju till detta varmbadhus 1902 och hon slutade sin tjänst där 1930 (Badhuset revs redan i början av 1930-talet) och då var hon 70 år. Hon återvänder till Häcklehagen och de sista tio åren bodde hon där. Man kan läsa i dödsboken att hon blev demens de sista åren hon levde. Om man tittar på de alla foton från Historian om Häcklehagen finns bilder på gamla personer utanför huset. Kan det  va så att man tog hand om gamla i Häcklehagen, "äldreboende" ?


Skulpturen som stod utanför varmbadhuset finns den kvar.


Än en gång ett stort tack till era alla som har svarat och bidraget med info.


Agne Sjödin
Varberg

[Marianne Elfström]

Ja fontänen "Glädjens källa" finns kvar men brukar vara övertäckt under vintertid.


Enligt boken ”Handel och småstadsliv i gamla Kungsbacka” av Stig R Larsson för Nordhallands hembygdsförening, sid 135, bildtext:
”Sedan staden fått kommunal vattenledning uppfördes i Järnvägsparken ett efter dåtida förhållanden charmant varmbadhus. Därmed omdöptes parken till Badhusparken. Till vänster i fotot fontänen från Parisutställningen som nu heter ”Glädjens källa”. Sedan en badavdelning 1936 inrättats i stadshuset revs det då ganska illa åtgångna varmbadhuset. Intill detta fanns från 1920-talet till omkring 1945 en tennisbana och en lekplats.”

Badhuset uppfördes 1901 enligt länken ovan. Kungsbacka fick nya vattenledningar 1897 så  varmbadhuset uppfördes alltså inom några år därefter.
Store Lyckor kallades tidigare ett STORT område utanför Kungsbacka innerstad, där gränsen gick vid Vallgatan.

”När varmbadhuset stod färdigt bestämde stadsfullmäktige badtaxan till en krona i första klass och 50 öre i andra. Stadens läkare, och även besökande sådana samt stadens barnmorska badade gratis, liksom förstås skolbarnen.”


- - - - - - - - - - -


Det finna förresten ett foto i Porträttfynd på Herman Clase, 1837-1900 - bild 45005:
https://www.genealogi.se/faktabanken/portraettfynd-ren-index/medelpad/sundsvall/h-lindequist-sjoegatan-142/45005



- - - - - - - - - - -


Sara Margareta var fortfarande skriven i Badhuset, Kungsbacka, när hon dog 1941-05-25, enligt både SvDb och Kungsbacka db. Var har du fått uppgifterna om att hon flyttade tillbaka till Häcklehagen, Onsala?

[Agne Sjödin]

Jag har noterat att Greta dog i Häcklehagen enl. Svergies dödbok 1901- 2009.
Men när jag kollar den igen hittade jag inte henne där.
Jag får ändra att Greta dog enl. dödboken i Stora Lycker Badhuset.
Hon var även skriven där 1940 enl. utdrag ur församlingsbok den 31 december 1940 och mantalsuppgift för år 1941. Hon anges som f.d. baderska. Men hur senil var hon när hon dog. Vad står det före Senil under  pastors anteckn. i Kungsbacka db.

[Mikael Andersson]

Greta står som piga 1900 i häcklehagen. I församlingsböckerna 1923 – 1937 står hon som baderska och är den enda som är skriven på Store Lyckorna, badhuset. Borde betytt ett stort ansvar. Står födelsedatum 18600629, men också tror jag egen uppgift (i e Gretas) 18600702.

Wikipedia: ”Lycka är en inhägnad bit brukad jordbruksmark, åker eller äng, vilken ligger på något avstånd från huvudgården eller det ställe, där ägaren bor”. Läst nån stans att det ofta är gammal svedje mark. Dvs bränd skog som sedan odlas annat på.

[Marianne Elfström]

Marasmus senil(is)

Se under rubriken Språk, ord, namn och därefter Sjukdomar och dödsorsaker.
https://forum.genealogi.se/index.php?topic=127881.msg1299465#msg1299465

[Agne Sjödin]

Hej!


Jag har nu äntligen fått tag på
Illustrerad katalog öfver väggur

Skandinaviska uraffären i Göteborg.

Under varje klocka som såldes med fodral kan man läsa.


Agenten uppbär kr.
Efterkraf kr.
Pr månad kr.



Detta betyder att man kunde på denna tid köpa väggur på avbetalning.


Och året är 1909.


Någon som har koll på hur lång amorteringstid man hade på denna tid?


Väggurets värde vet vi ju 35:- och skuld till uraffären var 30:- enl. bouppteckningen.

[Mikael Andersson]

Så kul bra jobbat. Tack för ett kul ämne. Svårt med amorteringstiden den verkar varit lång då det var så stor restskuld.

[Agne Sjödin]

När man läser i bouppteckningen så är Abraham Petter skyldig för 3 års arende.


DE sista 3 åren han levde så hade han inte så bra inkomster.
Abraham Petter dog ju 10 januari 1932 och blev inlagd på sjukhuset hösten 1931. Jag förmodar att han har köpt klockan före 1928 max 1 års amortering.


 Men Greta som bodde i Stora Lycker dog ju den 25 maj 1941. Badhuset revs ju 1936 enl. uppgifter. Var kan hon ha bott därefter? Häcklehagen?
Vad hete ortstidningen i Kungsbacka vid denna tid. Dödsnotis bör väl finnas efter en sån kvinna med en så lång arbetstid i varmbadhuset?
Och de kanske finns en bouppteckning efter henne också?
Många frågetecken att fortsätta att forska i.

[Marianne Elfström]

Nordhallands hembygdsmuseum har öppet måndagar och torsdagar 10-15 samt helgfria lördagar 10-14.
Adress Västergatan 17, Kungsbacka. I lokalen finns en av lokaltidningarna Norra Hallands Veckoblad från 1940 och framåt. Tidigare årgångar är magasinerade. Lokaltidningen Nordhalland finns tyvärr inte för just 1941. För att få tillgång till de magasinerade tidningarna får man komma på måndagar eller torsdagar då "ordinarie personal" är på plats.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Här är bouppteckningen:
Fjäre häradsrätt (N) FIIa:149 (1941-1941) Bild 5180 / sid 64 (AID: v495770.b5180.s64)
Enda sterbhusdelägaren var systern Maria Ottilia Löfgren i Malmberget. Men det var ”brist i boet”.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Eftersom Sara Margareta Abrahamsdotter var dement vid sin död kan hon ha bott på St Gertrudshemmet
(för långtidssjuka) eller på Ålderdomshemmet en tid - kanske redan från 1930-talet?
Hennes folkbokföringsadress hade kanske inte blivit ändrad? Det har jag sett andra exempel på.

Jag är osäker på om det är Landstinget eller kommunen som kan ha uppgifter om vilka som bodde där.
Och kanske är uppgifterna för 1941 sekretessbelagda?

Här är personalen enl 1941 års mtl:
Häradsskrivaren i Varbergs fögderi 1921- (N) FIa:15 (1940-1945) Bild 1240 (AID: v351847.b1240)


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Å andra sidan:
1936 inrättades en badavdelning i det nybyggda stadshuset MEN jag har inte sett någonstans att varmbadhuset revs just 1936.
Det kanske fick stå kvar till 1941 utan att det användes som badhus?
Samtidigt verkar det lite konstigt att/om Sara Margareta fick bo kvar till 1941 eftersom hon gick i pension redan 1930.


 

[Agne Sjödin]

Du skriver att "

Lokaltidningen Nordhalland finns tyvärr inte för just 1941"

Men tidningen finns publicerad men finns inte på

Nordhallands hembygdsmuseum.

Det du skriver i dit sista inlägg var hon kan ha bott efter pensioneringen, hon var ju dement och jag tror inte heller hon bodde ensam de sista åren hon levde. Jag har skickat ett brev till författaren till Häcklehagens historia men inget svar än. Som jag har noterat tidigare så ser man i från korten från Häcklehagen att det sitter gamla personer utan för byggnaden. Kortet som är taget på henne (1910) när hon fyller år är nog taget på Häcklehagen. Det kan ju vara så att Greta levde de sista åren där också?

Jag får vänta med besöket till Nordhallands hembygdsmuseum när det har blivit lite svalare. Jag kanske får svar på när man rev Badhuset?

Än en gång ett stort tack Marianne.

[Marianne Elfström]

Det stämmer att Nordhalland för 1941 inte finns på hembygdsmuseet.


Men jag har försökt forska lite.

Först tog jag en koll i den lokalhistoriska databasen som finns på nätet:

Utdrag ur protokoll från stadsfullmäktiges i Kungsbacka sammanträde 1931-04-10: 
”…… nuvarande badhuset tarvade en dyrbar reparation och staden dessutom årligen gjorde avsevärd förlust å driften å badhusrörelsen.”
Så byggnaden var redan 1931 i uselt skick.


Sen gick jag ner till Nordhallands Hembygdsmuseum och kollade bl a i Norra Hallands Veckoblad och hittade uppgifter om hennes dödsfall och begravning - 1941.

Norra Hallands Veckoblad under Familjenyheter.

Tisdag den 27 maj – Dödsfall.
En av Kungsbacka stads gamla trotjänare f d baderskan fröken Greta Bodén har i dag avlidit i en ålder av nära 82 år.
Den bortgångna, som väl varje stadsbo känner bäst under namnet ”Greta på badhuset”, var född i Ångermanlands län och fick redan vid nio års ålder plats som barnjungfru hos skogsinspektor M H Clase. Då familjen Clase 1883 flyttade till Onsala, fick fröken Bodén följa med, och var sedan under många år i tjänst hos samma familj. Därefter kom hon till Gottskär som sömmerska och blev sedermera baderska, och då gamla badhuset i Kungsbacka öppnades, erhöll hon anställning där. För omkring 12 år sedan måste hon på grund av ålderdomen lämna sin anställning i stadens tjänst, och hon belönades då med Patriotiska sällskapets medalj.
Sedermera har hon åter varit bosatt i Onsala, men har den sista tiden vårdats i Kungsbacka.

Fredag den 30 maj – Begravningar.
Stoftet efter f d baderskan Greta Bodén-Abrahamsson fördes på torsdagen till den sista vilan på Kungsbacka kyrkogård.
Sedan begravningsgästerna samlats på Stadshotellet höll kyrkoherde Ysander ett tal, i vilket han erinrade om den bortgångnas verksamhet i stadens tjänst.
Jordfästningen som ägde rum på gamla kyrkogården förrättades av kyrkoherde Ysander, som också nedlade en krans från staden. Vidare talade bl a landsfiskal Werner Larsson, Kungsbacka, och lantbrukaren A H Clase, Häcklehagen.


I boken ”Vår stad i beredskap – Kungsbacka under andra världskriget 1939-1945” av Stig R Larsson, står det på sid 3:
”..... Det tidigare rivna varmbadhuset i Badhusparken hade återuppbyggts som Folkets Hus i Onsala och brann ner till grunden vid en nattlig eldsvåda." (1939)

I Norra Hallands Veckoblad och Nordhalland hittade jag därefter att huset hade lagts i aska måndagen den 6 februari 1939. Det stod också att det var ett 3-våningshus och att invånarna var mycket stolta över sitt fina Folkets Hus. Det hade säkert renoverats. Det återuppbyggdes aldrig. I huset bodde en vaktmästare Erik Jonsson med familj och föräldrar. Det står dock inte VAR huset hade legat.


Det står inte heller VAR i Onsala Sara Margareta "Greta" bodde efter pensioneringen och tills hon intogs på något av hemmen i Kungsbacka.

[Agne Sjödin]

Jag har varit inne och kollat i Gravar.se om det fanns någon gravsten bevarad efter Greta Bodèn Abrahamsdotter. Hon blev ju begravd i Gamla kyrkogården. Tyvärr hittade inte jag någon gravsten.


Ett jättestort tack Marianne till all forskning du har gjort.

[Marianne Elfström]

Nu är vi kanske lite väl långt ifrån din ursprungliga fråga angående ur på avbetalning? 

Men jag har nu fått svar på Facebook att Folkets hus i Onsala låg vid nuvarande Vassmustavägen - vid kanten av sjön Vassmusta. Där fanns redan innan en dansbana som kallades Lyngås.

[Agne Sjödin]

 Jag var inne och kollade i Riksarkivet och där hittade jag Greta
Bodén, Greta
Kungliga Patriotiska Sällskapets medaljer
Namn
Bodén, Greta
Yrke
Baderska
Födelseår
1860
Ansökningsdatum
1924-05-28
Förslagsställare
Stadsfullmäktige i Kungsbacka, drätselkammaren
Tjänsteår
25
Medalj
Mindre av guld
Kostnad för medalj
125
Arkiv
Kungliga patriotiska sällskapet (SE/RA/730145)
Upprättad av
Riksarkivet