ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hva betyr gårdsnavnet Topers?  (läst 1172 gånger)

2018-02-16, 09:54
läst 1172 gånger

Utloggad Odd Sørås

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2018-02-22, 18:42
    • Visa profil
Et spørsmål fra Norge: I min canadiske svigerinnes slektsnotater er hennes far og bestefar oppført som "Topers Anders Andersson" fra Hansjö. Vi var usikre på hva dette "Topers" står for, og 14.2.2018 postet jeg et spørsmål under Dalarna/Allmänt. Foruten å få lenker til flere slektsopplysninger fikk jeg straks vite at dette er et gårdsnavn, og at jeg burde legge et spørsmål under Orsa hvis jeg ville vite mer. I første omgang er jeg interessert i om noen vet hva gårdsnavnet Topers betyr - meningen med navnet. Jeg har ikke funnet det i Svensk ortnamnslexikon. Var det vanlig å legge til gårdsnavnet foran personnavnet i kirkebøker og andre offentlige dokumenter?

Vennlig hilsen
Odd Sørås

2018-02-16, 11:47
Svar #1

Utloggad Leif G. Olofsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2191
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:14
    • Visa profil
Hej Odd.
De dalska gårdsnamnen är ofta/st/ personrelaterade, och i överväldigande majoritet är det män som står som "grundare". Namnet Topers är belagt redan i Orsas äldsta husförhörslängd, AI:1, sid 35 Hansjö. Där står "Tor Per" Persson, f 1661. I samma by finns också i de äldsta husförhörlängderna en "Tora Pär" Olsson, f 1664 m.fl. Tor Per kallas i AI:3, sid 23 "Tora Per" och i AI:5, sid 104 står hans änka som "Too Pers hustru Karen".
Namnet bör alltså härledas till en Per där gårdsnamnet äldst bör ha varit Tor eller Tora, vilketdera är svårt att säga utan grundligare forskning i t.ex. mantalslängder.


Hoppas du blivit lite hjälpt!
Hälsningar
Leif Olofsson

2018-02-16, 17:48
Svar #2

Utloggad Odd Sørås

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 4
  • Senast inloggad: 2018-02-22, 18:42
    • Visa profil
Mange takk, Leif, for et raskt og interessant svar! Ved siden av slektsgransking er stedsnavn et emne jeg som pensjonist bruker mye av min tid på. Jeg har skrevet en del artikler og holdt flere foredrag om emnet. Når det gjelder personrelaterte gårdsnavn, er det et kjent fenomen også i mine hjemtrakter. Min kone vokste opp på Nerem i Tresfjord i Romsdal. Nerem er en matrikkelgård med flere enkeltbruk. Hvert av disse brukene har sitt eget navn, flere av dem etter en som eide gården for kanskje flere hundre år siden. Et eksempel kan være Jørngarden - etter Jørn (Jørgen), som kjøpte gården en gang på 1700-tallet. I det meste av vår levetid hette eieren Anders Nerem. Han ble alltid omtalt som Jørn-Anders, fordi han var fra Jørngarden. Kona hans hette Anna, og ble kalt Jørn-Anna. Det samme med Jogarden , der eieren alltid ble kalt Jo-Knut. Faren hans hette Ole, og ble kalt Jo-Ole. Men Jørn-Anders etc. ble aldri brukt i kirkebøker eller andre dokumenter, bare muntlig - av naboer og andre i bygda.

Med beste hilsen
Odd Sørås

2018-02-16, 19:44
Svar #3

Utloggad Leif G. Olofsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2191
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:14
    • Visa profil
Hej Odd.
Vi har tydligen en del gemensamt du och jag. Även jag intresserar mig för namnforskning och speciellt gårdsnamn som pensionär. Jag har utrett och skrivit om gårdsnamnen (och bynamnen) i några socknar här i södra Dalarna.


Det är märkligt, att just Dalarna är det enda område där gårdsnamnen blev en sorts institution, igenkänningsnamn för både gård och dess ägare, inskriven och fastlagt i kyrkböckerna, och idag i många fall levande släktnamn.
Man anser att det kan bero på namnfattigdomen i Dalarna, där de flesta pojkar i äldre tid fick heta Anders, Johan/Jan, Per/Petter, Olof, Nils, Lars eller Hans (med viss överdrift). Gårdsnamnen är specifika för en by, det kan i princip inte förekomma två lika namn i samma by, eftersom namnet då miste sin funktion av särskiljande. Så om två Ers Anders Andersson fanns i samma by, fick kanske den ene heta Lisselers Anders eller Oppiers Anders (beroende på gårdens läge i byn) etc.


Utmärkande är också, att gårdsnamnen skrevs in i kyrkböckerna ca 100-200 år tidigare i Siljans-socknarna än här nere i södra Dalarna. En del namn där uppe bär också en äldre språkprägel.


Kul att dela intresse med dig.
Fredagshälsningar
Leif Olofsson, Stora Skedvi

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna