Britta Persdotter, född 1743 i Parakka gift med Stålnacke, Johan Abrahamsson

[Thomas Johansson-Roussier]

Hej!
Jag söker efter Britta Persdotter född 1743 i Parakka gift 1770 med Johan Abrahamsson Stålnacke född 1730 10/1 Vittangi Jukkasjärvi död 1804 tisdag 25/9 Svappavaara.
Är hon av släkten Parakka? Har någon hennes föräldrar?  
 
Mvh Thomas J-R

[Youcef Taalbi]

Hej, vad är din koppling till Johan Abrahamsson Stålnacke?
Jag härstammar från Per Johansson Stålnacke, född 1771 död 1829 07-19 Svappavaara.
 
MVH Youcef

[Thomas Johansson-Roussier]

Hej Youcef!
Min fru härstammar från Per Johansson Stålnackes dotter Ulrika Persdotter Stålnacke född 1810 lördag 30(20 eller 31)/10 inflyttad 1831 till Pajala död 1879 17/11 Svappavaara, gift med  
Johan Persson Kantola *1808 Tärendö (se min efterlysning av Släkten Kantola)
 
Mvh Thomas J-R

[Bengt Bäcklund]

Hej igen Thomas!
 
Britta Persdotters far heter  
Pehr Pehrsson  
f 1712 Parakka
d 1794-03-21 Parakka
Mor:
Marget Jönsdotter  
f 1715 Ullatti
d 1774 Parakka
 
 
Hälsningar Bengt

[Thomas Johansson-Roussier]

Hej! Tack för ditt svar!!
Är det någon som har någon fortsättning på dessa?
 
Mvh Thomas J-R

[Håkan Bergström]

Jag har en Lars Persson f. i Parakkavaara och död 1773 i Kirnujärvi (Pajala sn). Han grundlade Kirnujärvi nr 1 år 1756. Jag har antagit att hans far kan vara smeden Per Olsson i Parakka som 1716 ställdes inför tinget i Svappavaara (Jukkasjärvi sn) anklagad för falskmynteri.
 
Ev. är kan Lars Persson vara en bror till ovanstående Per Persson f. 1712.

[Gunvor Hjärtström]

Hej Thomas!
 
Jag har en notering om att Per Perssons far var same från Siggevaara och senare nybyggare i Nilivaara.
En ledtråd kanske
från Gunvor

[Alice Ahnqvist]

Hej!
 
Jag har samma noteringar som Bengt Bäcklund här ovan om Brita, född 1743. Mamman var Margit Jönsdotter, född 1715 från Ullatti. Gift 1741 med Per Persson, född 1712. Död 1794.
Hälsningar
Alice Ahnqvist

[Thomas Johansson-Roussier]

Hej!
Bättre sent än aldrig, tack för upplysningarna!
Jag har bara en fråga, var ligger Siggevaara?
Jag har inte lyckats hitta det, och har någon hittat Margits föräldrar?  
Dem har jag tyvärr inte heller lyckats hitta.  
 
MVH Thomas J-R

[Alice Ahnqvist]

Hej!
Vet inte var Siggevaara ligger. Det kan ju också vara en felstavning, Prästerna som noterade i kyrkböckerna var ju ofta svenskspråkiga och hade kanske svårt med de samiska och finska namnen. Rekommenderar dig att låna eller köpa Albert Falcks bok Gällivares samiska och finska ortnamn, som du kan ha stor nytta av när du ska forska var olika orter ligger och framför allt var ortnamnen betyder.
 
Boken är utgiven av Gellivare Sockens Hembygdsförening i Gällivare.
 
I Gällivare församling är de äldsta födelseböckerna från 1757 och tidigare uppgifter är hämtade från husförhörsprotokoll så därför har jag ingen uppgift om vem som är Margits föräldrar.
 
Hälsningar
Alice Ahnqvist

[Kurt Björnfot]

Siggevara var ingen vanlig by, utan det var en sameby= Större område där dom samesläkterna som tillhörde byn hade sina renar

[Thomas Johansson-Roussier]

Hej!
Tack Alice och Kurt.
Vet ni när födelseböckerna eller mantalslängderna började för Siggevaara, och i vilken församling Siggevaara räknades till då?
 
MVH Thomas J-R

[Magnus Lindqvist]

När vi ändå är inne på modersidan på Stålnacke så tänkte jag fråga om någon har Johan Abrahamsson Stålnackes mors anor.
Dvs. Margareta Olofsdotter född 1702 i Vittangi Jukkasjärvi och död 1787 Svappavaara Jukkasjärvi.
 
Hälsningar Magnus

[Erik Kuoksu]

I min bok Nybyggarsläkter i Jukkasjärvi och Enontekis, Kiruna Amatötforskarförening, Kiruna 1999 (finns till försäljning på Kiruna amatörforskarförening tel. 0980-103 23)  har jag behandlat den släkt som både Brita Persdotter och  Lars Persson härstammade från. jag kallar den i boken Parakkasläkten II, och uppgifterna om släkten kan sammanfattas sålunda:
 
 
1. Per Jönsson. Var antagligen en av de samer från Siggevaara som grundade byn Parakka vid 1600-talets slut. Han omnämns som nybyggare i Parakka 1697-1726.
Barn:
1. Per, se tabell 2
2. Lars, död 1773. Nybyggare i Peutisjärvi och senare i Kirnujärvi (se ovan)
 
2. Per Persson Parakkavaara. född 1712, död av håll och styng 31 mars 1794. Nybyggare i Parakka. G.m. Marget Jönsdotter Ullatti (1715-74), dotter till Jöns Mickelsson Ullatti, nybyggare i Ullatti och hans hustru Elin Larsdotter Heiva (av skogssamesläkten Heiva)
Barn:
1. Brita (1743-1804). G.m. Johan Abrahamsson Stålnacke (se ovan)
2. Elin (1745-60)
3. Per (1747-1803)
4. Marget (1750-1840)
5. Jöns (1751-1825). Nybyggare i Parakka
6. Henrik (1753-1810). Nybyggare i Parakka
7. Anna (1756-1846). G.m. Anders Andersson Berg i Svappavaara
 
Hoppas att detta reder ut saker och ting

[Erik Kuoksu]

Till Thomas Johansson-Roussiers inlägg:
 
Siggevaaras skattelängder finns bevarade från 1500-talets mitt och framåt, med få luckor. Siggevaara låg inom nuvarande Jukkasjärvi församling och Torne lappmark, och torde motsvara ungefär nuvarande Kaalasvuoma och Rautusvuoma + skogssamebyarna, medan Jukkasjärvis andra gamla sameby Tingevaara antagligen motsvarade Talma och Saarivuoma. Siggevaara och Tingevaara ersattes av de nuvarande samebyarna vid 1700-talets mitt.

[Youcef Taalbi]

Hej Erik!
Jag härstammar också från Brita Persdotter i Parakka. Intressant information du hade.
Antar att Jöns Mickelsson är son till Mickel Grelsson Uhlat men vem är Elin Larsdotter Heiva dotter till?
 
Jag tänkte samtidigt fråga dig också om du har anorna till Kajsa Larsdotter född 1772 i Parakka, eftersom att du verkar kunna en hel del om Parakka.  
Kan hon vara ett barnbarn till den Lars Persson du nämner?
 
MVH Youcef

[Peter Tunviken]

Elins faster hette Anna Jonsdotter (gift med länsmannen Olof Mickelsson Törnqvist innan han rymde till Norge) enligt domböckerna. Därför borde Elins far heta Lars Jonsson. Men Elins styvfar hette Anders Jonsson Pikari, Siggewara. Eventuellt menas det att Anna var styvfaster (syster till Anders).
 
Intressant notis om Heiva ur Jukkasjärvi domböcker:
 
1679: Kom för Rätten Kirstin Olsdotter och beswärade sigh öfr. een anna Lapp benämbd Olof  
Häifwä att han hafr. ihiählslagitt hennes Man Jon Hansson bedh. i förleden Sommar 1678, desse Lapper woro Cammerater och hafwa bäggie waritt Cronones Såldater Utlägdhe I Tårneå Sochn uthaf twenne Bönder, och sädan hafwa dhe både rymbdt ifrån Såldatz Tiensten hem till Lappmarcken igen.
 
Jag har haft vissa funderingar på om Heiva är ett soldatnamn, men har ej kollat upp det.
 
Peter Tunviken

[Håkan Bergström]

Enl. vissa uppgifter grundlas Parakkavaara redan på 1500-talet som den första byn med bofast befolkning i lappmarken.
Byn (med minst 4 gårdar) skulle ha bränts ned omkring 1595 troligen av ryssarna.
 
Nån som känner till mer om detta?

[Rita Nilsen]

Hei!
 
Jeg søker etter følgende slektsnavn: Landa, Matti, Hvit, Parfa, Kenno, Utsa, Allas, Lalla og Kemilainen. De fleste av disse kommer i fra Sarivuoma by. De bosatte seg i Senja på Troms i Nord-Norge. Samtidig etterlyser jeg en Per Kerto, gift med Synnev Johansdotter f.1724 Sarivuoma by. Jeg leter etter opplysninger før ca.1750, håper det er noen som kan hjelpe meg. Samtidig vet jeg en del om hvor disse bosatte seg, så er det noen som lurer på noe er det bare å ta kontakt.

[Erik Kuoksu]

Hej alla!
 
Har tyvärr alldeles glömt bort den här diskussionen... så det kan vara dags att svara på vissa frågor et:c.
 
Till Youcef Taalbi och Peter Tunviken:
 
Samesläkter med namnet Heiva omnämns redan vid 1600-talets början:
 
Släkt 1:  
 
åren 1615-17 fanns en Mats Häfh i Siggevaara. År 1615 finns följande notis om honom i skattelängden: ”Enn Ertzskelm, kommer
aldrig tillstädz Men drager kring
bygden och brukar spåkonst”. Han var alltså nåjd. Hans son Jon Matsson Heif el. Heffa fanns i Siggevaara 1618-19.
 
Släkt 2:
 
Olof Matsson Häf (ibland kallad Oluf Häf Lapp), uppenbarligen same, var konungens pärlfogde i Lappland åren 1609-15. (Se Nordlander, Johan: ”Lappländska samlingar, första serien 1-6”, Joh. Nordlandersällskapet, Umeå 1990, s. 327 f.)
 
Släkt 3:
 
Denna släkt uppträder i Siggevaara ungefär 80 år efter släkt 1, och troligen rör det sig om samma släkt. Teoretiskt sett kan Jon Matsson Heif el. Heffa vara far till Lars Jonsson Heiva och Anna Jonsdotter Heiva, men jag har inte funnit några handfasta bevis på att så skulle vara fallet.
 
Tabell 1
 
Jon (Heiva).  
Barn:
1. Lars Jonsson Heiva - se tabell 2
2. Anna Jonsdotter Heiva. G.m. länsmannen Olof Mickelsson Törnqvist i Soutujärvi.  
 
Tabell 2
 
Lars Jonsson (Heiva). Enbart belagd genom barnens patronymika,.  
Barn:
1. Mats Larsson Heiva - se tabell 3
2. Elin Larsdotter Heiva. Född på 1680-talet, död i Jukkasjärvi 1723. Gift med nybyggaren Jöns Mickelsson Ullatti i Ullatti. Elin Larsdotter Heiva var renvakterska. Hon vaktade på 1710-talet bl.a. bruksskrivaren Samuel Mörts hustru Gertrud Staffansdotters renar. Elin var inte särskilt väl ansedd i byarna. Hon var flera gånger dömd för alla möjliga brott.
3. Anders Larsson Heiva. Omnämnd som same i Siggevaara 1711
 
Tabell 3
 
Mats Larsson Heiva. Tidigast omnämnd som skogssame i Vaikko, Siggevaara 1696. Död 1724. Gift med Elin Jönsdotter.  
Barn:
1. Jöns (även Jon, Jonas) Mattson Heiva. Född 1701. Anlade byn Vettasjärvi på 1730-talet, och blev stamfar för en nybyggarsläkt i Gällivare socken.
 
- - -
 
Till Håkan Bergström:
 
Uppgifterna om att Parakka skall ha anlagts som nybygge redan på 1500-talet är utan tvivel felaktiga. Parakka existerade säkerligen då, men inte som by, utan som skatteland för samefailjer.  
 
Nybyggen har anlagts vid Parakkavaara (Taborsberg) sedan 1600-talets slut. Det tidigaste (kallat Taborsberg el. Mikkonheikki) anlades före 1684 av en Henrik Mickelsson, som var av obekant ursprung. Detta år gjorde Mickel Larsson Lasu i Junosuando samt bröderna Nils och Olof Nilsson Lovikka i Lovikka intrång på marker som tillhörde dels honom, dels samerna Joen Joensson och Jöns Nilsson i Siggevaara. Henrik Mickelsson synes ha avlidit efter 1717. Hans släkt utdog på manssidan redan 1741, och på kvinnosidan 1788.
- - -
Till Rita Nilsen:
 
Jag har en del uppgifter om några av släkterna, men då jag inte vet exakt vad du frågar efter, kan jag inte besvara din fråga. Du får gärna kontakta mig personligen (email: ekuoksu@hotmail.com) om du tycker att frågorna blir för många, och för långa för att presenteras här.
 
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Peter Tunviken]

Tack Erik för klargöranden. Som vanligt reder du ut det hela. Ett par frågor:
 
Vilken är den riktiga stavningen på namnet? Enligt Erik Wahlbergs bok: Finska ortnamn i Norra Sverige, sid 76, så verkar den muntliga traditionen berätta att han hette Häivä. Inom de områden i Gällivare där vokalharmoni används skall det vara Heiva. Det skulle vara kul att veta om det finns någon som heter så idag. Men när jag sökte på Telefonkatalogen Bas 1998 hittade jag ingen med de stavningarna.
 
Samuli Pauluharju skriver i Ödebygdsfolk om en Häivä-Mikko som slår sig ner på den höga österstranden av Vettasjärvi. Vem är han?
 
Och så några rättelser från mig:
 
I domboken för Jukkasjärvi 1704-01-04 så nämns:  Lapp Kånan Elin Larsdotter i Siggewara Byy, om sine 25 åhr och och som hon inlät sig med en annan Friiare, Nembl. Mikkel Ullatz Son Jöns Mikkelsson i Siggewara Byy. Här verkar det ju också som att hon skulle vara av samiskt ursprung. Om deras bedömning av hennes ålder skulle stämma, så skulle hon vara född ca 1678.
 
Var har du fått hennes dödsår ifrån? Hon nämns i husförhören för Överkalix under Lappar under Juckasjerf. 1730-1735 med maken Jöns Michelsson Ullatti och barn. 1736-1746 nämns hon med samma folk under Lappfinnar. Under Ullatti samma period nämns Jöns Michelsson med notering 1737. Där bor han dock själv. Hans son Henrik Jönsson nämns i familjen före honom. Så det borde vara samma Jöns. Jag har inte kollat vad som händer efter 1746. Men jag har beställt hem lite mer handlingar för undersökning.
 
Tilläggas kan att Jöns och Elin vigs 1708-02-03  enligt Jukkasjärvi dombok:
Eftersom JÖNS MIKKELSSON ULLAT i Siggewara by, tilstod sig under Ächtenskaps lofwan  
belägradt ELIN LARSDOTTER, däraf hon blifwit hafwande, och han dess utan gifwit henne i  
fästningegåfwor, fem Par Silfwer mallior; Tii Remitteres dee under Ächtenskaps fullbördan efter  
Kyrkiolagens 15 Capit. 14 ?.
 
 
Hälsningar, Peter Tunviken.

[Erik Kuoksu]

Hej Peter!
 
 
Släkten Heiva är nog alldeles utdöd, förutom den gren som hästammar från Jonas Mattsson Heiva, och som, om jag inte minns fel, är en ganska stor släkt i Gällivare. En gren av denn släktgren bor f.ö. i Jukkasjärvi. Den inkom dit på 1800-talet med klockaren och småskolläraren Erik Anders Henriksson. Ingen av Jonas Heivas ättlingar heter Heiva idag. Jag tror att de flesta har vanliga son-namn.
 
Häivä och Heiva är samma namn, med olika uttal, eller rent av bara stavat på olika sätt. Heiva är den stavning som används konstant under 1600- och 1700-talet. Häivä-Mikko bör nog syfta på Jonas Mattsson Heiva. I sägner kan man inte räkna med att alla detaljer är riktiga (huruvida sägner överhuvudtaget har något med en objektiv historisk sanning att göra är en etnologisk fråga). Det ovanliga namnet Heiva-Häivä etsade sig säkerligen in i folks minne mer än det alldagliga Jonas, varför grundarens verkliga personnamn glömdes bort, och ersattes av et annat, valt genom slump, missförstånd, eller någon annan orsak.
 
En alternativ sägen är förresten att Vettasjärvi anlades av en Ullattin Raukka (jag tror den sägnen finns återgiven i boken om Vettasjärvi, vad den nu hette). Här har grundaren alltså inte ens ett personnamn (Raukka-odöpt, förtappad själ). Oj... det här blev visst en lång utläggning av tvivelaktigt värde.  
 
Jag vet jag inte var mitt dödsdatum för Elin Larsdoter Heiva kommer ifrån. Wahlberg, tror jag. Det är säkerligen felaktigt, om hon omnämns i livet senare. Slarvigt av mig, jag borde ha undersökt det noggrannare!
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Erik Kuoksu]

Jag har nu sammanställt de uppgifter jag har hittat om släkten Heivas tidigaste led:
 
Den yngre och den äldre släkten Heiva kan inte med säkerhet sammanlänkas, men det är inte omöjligt att Jon Heiva (tabell 2), var identisk med Jon Matsson Heiva (tabell 1), även om det inte kan bevisas. Av släktnamnet, samt personnamnen, att döma, måste de hur som helst ha tillhört samma släkt. Till denna släkt tillhörde kanske även Olof Matsson Häf, vilken var av samisk börd, och var konungens pärlfogde i Lappland 1609-15. Till släkten hörde säkerligen även den förrymde soldat av samisk börd, Olof Häifwä, som 1679 i Jukkasjärvi dömdes till döden för att 1678 ha slagit ihjäl en annan förrymd samisk soldat, Jon Hansson, med ett spjut.
 
ÄLDRE SLÄKTEN
 
Tabell 1
Mats Häif (Häfdh). I Siggevaara 1615-17. Om honom står följande i mantalslängden 1615: En Ertzskelm, kommer aldrig tillstädz [till tingsplatsen] Men drager kring bygden och brukar spåkonst.
Barn:
1. Jon Matsson Heiffa. I Siggevaara 1618-19
 
YNGRE SLÄKTEN
 
Tabell 2
Jon Heiva. Kanske identisk med den lapp Juncka Häifwä, som enligt domboken för Jukkasjärvi tingslag 1685 för länge sedan hade sålt sitt skatteland till bonden Erik Jönsson Juto i Tärendö, och sedan låtit leja sig till soldat.
Barn:
1. Lars Jonsson Heiva - tabell 3
2.  Anna Jonsdotter Heiva. Omnämnd som faster till Mats Larsson Heiva i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1711.
 
Tabell 4
Lars Jonsson Heiva (från tabell 2). Ej omnämnd i samtida källor.
Barn:
1. Mats Larsson Heiva - tabell 5
2. Ella Larsdotter Heiva. Gift med nybyggaren Jöns Mickelsson Ullatti i Ullatti.
3. Anders Larsson Heiva. Omnämnd i domboken för Jukkasjärvi tingslag 1711 och 1718.
 
Tabell 5
Mats Larsson Heiva. I Vaikko, Siggevaara, 1696-1734.
Gift med Elin Johansdotter Pikkar (dombok 1708). Hon var antagligen syster till Anders Johansson Pikkar i Sevujärvi,Siggevaara, omnämnd i mantalslängderna 1695-1722, och död 1722.  
Barn:
1. Jonas (Jöns) Matsson Heiva *1701. Nybyggare i Vettasjärvi, Gällivare sn.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Harriet Pekkari]

Hej Erik Kuoksu och alla ni andra!
Här följer ett litet bidrag till vidare forskning i våra anor.
 
Jag har funderat över de sex kyrkbyggarna från Parakka, som nämns i Wilhelm Tawes hembygdsbok ”Jukkasjärvi kyrka 350 år” s. 29-30, och vilka genomförde kyrkbygget 1785 under ledning av byggmästaren Pehr Åberg från Naisjärv i Överkalix socken. Det som byggdes år 1785 var bl. a kyrkans sakristia, vars välvda tak av yxhuggna bräder alltid väcker besökarens uppmärksamhet vidare predikstol, bågar under predikstolen, korsskrank med akantslingor, ramverk kring minnestavlor, läktaren, dörrkarmar, kors mm., allt i en stil som är företrädd i Österbotten i Finland, (påminnande kyrkorna i ryska Karelen, alltså drag från den bysantinska kyrkan i öster). Åberg renoverade kyrkan efter den stil, som var vanlig i Tornedalen och efter vilken kyrkan i hans hemförsamling, Överkalix, också var uppbyggd år 1690.(Källa: komminister Tawe)                
 
Kyrkbyggarna är tre brödrapar från Parakka, som jag sökt identifiera på följande sätt:
 
1) Gabriel Philipsson f. 1751 och Philip d.y. Philipsson f.1753, söner till nämndemannen Philip Philipsson-Lautakoski-Parakka f.1723, som är min farfars farmors farfar.
2) Henrik Abrahamsson Huru, f. 1725 enligt Ljung, f.1727 enl. Kuoksu. (Min farmors morfars farfars far) och hans bror Hans Abrahamsson. Hans kan jag inte hitta på Kuoksus förteckning av Abraham Hindersson Heinonen-Hurus barn. Vem är kyrkbyggaren Hans Abrahamsson från Parakka?
3) Per f.1747 och Jöns 1751 Persson, söner till Per Persson Parakkavaara f. 1712, som kallas ”lappländare”.  
 
På meänkieli kallar vi ”lappländare” sedan gammalt tillbaka för ”mettälappalaiset”. Min far sade, när vi vandrade på våra ägor på Tabors berg, att dessa ”mettälappalaiset” bodde på Tabors berg och på det nära intilliggande Kivivaara. Vi har hittat mycket lämningar på denna vår ”Vaara”, boplatser, husgrunder, soltegar och föremål. ”Mettälappalaiset” blir ordagrant översatt till svenska ”skogslappar”.  Den nuvarande svenska beteckningen samer fanns inte då.  
 
På en föreläsning av Niilo Tervo, har jag hört honom hävda, att skogslapparna och de urgamla kvänerna är samma folk. Han sade också, att Kvänland betyder  på finska ”soista maata, jossa kasvaa runsaasti ruohoa ja heinää”, på svenska ”myraktig mark där det växer rikligen med gräs och hö”. Det var starr- och myrhö, som man slog milsvitt omkring sin by, Siggevaara by, till sina kor och renar.  
 
I 1735 års jordebok får man veta, att gårdarna på Tabors berg tillsammans hade ca 25-30 kor. Även renen var ett viktigt husdjur för kvänerna. Man bedrev intensiv renskötsel. Någon extensiv fjällrenskötsel fanns inte på den tiden utan först långt senare. Koncessionsrenskötseln i Tornedalen är en kvarleva av denna gamla kvänska ursprungsnäring. Dessa ”mettälappalaiset” eller ”lappländare” är vad jag förstår registrerade i Siggevaara by. Vid en hastig titt i en sådan längd, som Karl Lindmark skickat efter från Riksarkivet, noterade jag följande ang. Parakka, att Henrik (d. ä.) Mikkelsson (Vanha Mikon Heikki) anlade hemmanet på (Taborsberg?) 1642 och skattade 1657. Vidare noterade jag, att Jöns Jönsson anlade ett hemman 1631 (Parakkavaara) och skattade 1646.  
 
Jaakontalo, den äldsta bevarade bostadshuset i Parakka, är enl. nuv. innehavare Karl Lindmark från 1630- talet. Min teori är, att någon av dessa skickliga byggares kvänska förfäder (lappländare) har byggt Jaakontalo på en gammal boplats. Pörtet i Jaakontalo är försett med tredningstak, som jag förstod betyder, att man inte använt en enda spik, utan låst ihop innertakets bräder. Golvbräderna är så exceptionellt breda, så att Skansen ville ha några golvbräder. Parakka har alltid haft byggnadskunnigt folk. Lappländarna i Parakka var också duktiga smeder.
 
En kornbod med årtalet 1632 inristat är nedflyttad ca 1730 från Taborsberg och är Parakkas äldsta bevarade byggnad. Pekkarigårdens äldsta del från 1600-talets början, rökpörtet, var också nedflyttad från Taborsberg.
 
Jag har också noterat, att Olaus Magnus, som besökte Torneå och Pello år 1519 och träffade birkarlar, skriver i sin ”Historia om de nordiska folken” 1555, att lappländarna/lapparna har tagit birkarlarna till sina ledare. Han skriver vidare, att människorna häruppe kallas för kväner, som var ett vilt folk, som for på skidor och beskattade lappbyar.  
Olaus Magnus berättar följande om områdets invånare:
 
” Lappländarna är nämligen till stor del ätare av fisk och lever av den outtömliga fångsten från sina produktiva vatten. Deras färd är sedan riktad längs flacka dalar till Norge (dit de oftast färdas också), eftersom det är den närmaste handelsplatsen och trevligare än andra till bevarande av folkets gamla trofasta vänskap. De som kör med dessa kärror (bild) kallas på folkspråket för kväner (Quenar) och de kan om det lyster dem eller genom nödtvång köra på en dag 150 romerska, eller med andra ord sagt 30 götiska eller tyska mil. ”
 
 
Med vänliga hälsningar
Harriet Pekkari

[Jan Carlsäter]

Hej Harriet Pekkari och Erik Kuoksu! Tack för
intressanta tankar och informationer kring Parakka
och Häiva-släkten(i vilken min hustru är en av de många sentida ättlingarna)! Jag skulle vilja haka
på med några ytterligare reflexioner:
1) Erik omnämner Mats Larsson Häiva 1696-1734 boende i Vaikko.  Var låg detta Vaikko? Kan det finnas anknytning till det Vaikkovaara som ligger strax SV om Parakka by (alltså söder om Kalixälven)??
2) Namnet Taborsberg har väckt funderingar hos många. I Jukkasjärvi och Enontekis domböcker i slutet 1600-talet används ofta beteckningen stabbur för visthusbod. Jag tänkte
att namnet Taborsberg kanske kunde ha denna förklaring men undrar då samtidigt om den dåtida
beteckningen stabbur avsåg en litet gedignare
form av visthusbod. Och om detta i så fall kunde
anknytas till dessa första nybyggare på Taborsberg
- dom var ju möjligen kunniga i smide och metall-
smältning, eftersom man lär ha funnit slagg på  
Taborsberg.  Är det smidesslagg/järnsmältslagg
eller kopparslagg man funnit?? Har någon undersökt slaggresterna?
Många hälsningar
Jan Carlsäter