ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Tornedalsfinska ortnamn  (läst 2096 gånger)

2002-04-10, 11:23
läst 2096 gånger

Berit Lång Salvin

Hej! Finns någon bevandrad i finska språket och hur finska ord här i Tornedalen kunnat få en annan stavning? Jag tänker på ordet/namnet röytiö som enligt uppgift ska vara den tornedalsfinska översättningen till ortnamnet Skröven. När jag i ordboken ser ordet röykkiö = kummel, röse, bröt ter det sig naturligt att ordet i Tornedalen kunnat bli röytiö. Eller?
Tacksam för förklaring!
 
Många TACK till Alice Ahnqvist, Peter Karlsson och Peter Tunviken för er hjälp till att spåra Kajsa Ersdotters och Maja Stina Olsdotters anor.
Där finns namn som Röytiö och Ryss, Kemi och Kunnari. Och levnadsöden och samhällets (=kyrkans) makt över själarna har i vissa fall blottats.
Hälsningar! Berit i Tärendö, Tornedalen.

2002-04-11, 15:17
Svar #1

Kirsti Ervola

Hej Berit,
 
Det finska gårds- och släktnamnet Röytiö påträffas år 1627 i Pyhäjärvi sn. (ca. halvvägs mellan Uleåborg och Kuopio) och senare på 1600-talet i tingsprotokoll från Pyhäjoki sn. (ca. 80 km sydväst från Uleåborg). Människor med detta namn har ända till vår tid bott i Norra Österbotten och Savolax. Det finns ca. 150 personer som heter Röytiö i dagens Finland.
Namnet antas komma från ord som i finska dialekter betyder stenig fält eller blockmark, eller också tätt slybestånd.
(Källa: P.Mikkonen - S.Paikkala: Sukunimet (Släktnamn) / 2000)
 
Den fonetiska likheten mellan ortsnamnet Skröven och namnet Röytiö kan ju vara en ren slump. Men kanske kunde Skröven vara den svenska administrationens skriftliga tolkning av ett märkligt finskt namn?
 
Mvh Kirsti Ervola

2002-04-11, 20:10
Svar #2

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Erik Wahlberg skriver i Finska ortnamn i norra Sverige att Skröven skulle vara en försvenskning av Röytiö som började användas 1839. Ursprungligen skrevs namnet Reutio.

2002-05-25, 20:56
Svar #3

Berit Lång Salvin

Hej Kirsti och Håkan!
Tack för ditt svar, Kirsti, på min undran om ordet röytiö. Det verkar som att röytiö blivit röykkiö i finskan! Och kanske var röytiö det riktigt gamla finska ordet som kom att bevaras i tornedalsfinskan, där ju ord från gammelfinskan lär leva kvar.
Hur som helst, om Röytiö är ett märkligt finskt namn, så är Skröven ett märkligt svenskt namn, tycker jag.
Har du förresten hört ordet täräntö i finskan, Kirsti? Det enda jag förstår av namnet Tärendö är ö.
Tack, Håkan, för tipset om finska ortnamn i norra Sverige!
Hälsningar! Berit i Tärendö

2002-05-26, 19:18
Svar #4

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Hej Berit,
Ordet röykkiö kan också stavas röykiö, och i Meän kielen sanakirja (1992) ges betydelsen synonym med ahtojää - 'packis'.
Om olika förslag till tolkning av ortnamnet Tärendö kan man läsa i Tage Alalehtos bok Tärendö : historien om en svensk tornedalsby (2001). Där refererar han bl.a., på s.22-25, från det något osannolika (1956) 'teräntö' (knivspets) som sedan skulle ha försvenskats till Täräntä och Tärendö; till Björn Collinders tolkning, tärghäntö (ur samiskans tärket) hög, brant sandstrand, och nu senast språkprofessorn Olavi Korhonens (1984) förslag till att  ortnamnets ursprung är samiskans d?rg?dak. Alalehto nämner också Wahlbergs forskning.  
För Tärendöforskare och andra tornedalsforskare är Alalehtos bok i sin helhet av intresse!
Hälsningar
Irma

2006-08-16, 22:05
Svar #5

Lars Nilsson

Hej!
 
När det gäller Skröven och bakgrunden till namnet har jag hittat följande i Lenviks bygdemuseums avskrifter av Torne Lappmarks domböcker:
 
Carl Pehrssons rättigheter till hemman i Skröven bevakades av Carls släktingar från Ullatti,  
Jöns Mikkelsson Uhlat och Mikkel Larsson Uhlat. Detta framgår från tingshandlingar från 1737  
års laga häradsting i Torneå lappmark. Jöns och Mikkel beskriver hur deras bror respektive  
farbror Per Mikkelsson för många år sedan tillsammans med hustrun kommit att emottaga  
afvlivna Lappmannen Reutions skatteland och boställe samt därefter betalt skatt vid  
underhörigt tingställe och Jockmock uppbördsplats.
 
Mvh
 
Lars

2006-08-17, 15:52
Svar #6

Bernt Eriksson

Hej Lars!
Läste med intresse ditt inlägg om Uhlats.
Min ana är Mikkel Larsson Uhlat.
Jag undrar över Carl Pehrssons släktförhållande
till den släkten, samt Lappmannen Reutions  eventuella släktrelationen till Uhlats.
Känt är att Per Mikkelsson Uhlat med sin familj
var bosatt i Skröven, (Röytio). Var Uhlats samer?
Tacksam för svar!
 
Vänlig hälsning
Bernt Eriksson

2006-08-19, 09:31
Svar #7

Lars Nilsson

Hej Bernt!
 
Carl Pehrssons far Pehr Persson var kusin med
Mikkel Larsson Uhlat.
 
Uhlats var inte samer. Mikkel Grelsson Uhlat blev nybyggare i Ullatti. Det är möjligt att han precis som grannen nybyggaren i Satter Grels Mattsson kom från Svappavaara kopparbruk och bosatte sig i lappmarken eller att han kom från Tärendö som son till Grels Tomasson. Sant är dock att Mikkel Grelsson Uhlat hade uppdrag som nämndeman vid Jukkasjärvi tingsrätt och att han skattade för sin förmögenhet enligt Jorde- och uppbördsbok för Torneå lappmark.
 
Mikkel Grelssons son Per bosatte sig i Skröven. Han var gift med Karin Mikkelsdotter och de fick sonen Per år 1709 i Skröven.
 
Per Mikkelsson dog år 1716 och hustrun Karin rådde själv om nybygget till år 1718 då hon gifte sig med Karl Hansson.
 
Per och Karins förstfödda son Per gifte sig år 1729 med Karin Olofsdotter från Lansjärv. Dessa hann få två söner Carl och Olof innan denne Per dog år 1735. Änkan Karin Olofsdotter blev kvar i hushållet hos Karl Hansson, där hon och hennes två söner inte behandlades så bra av denna Karl Hansson enligt den skrivelse som Jöns Mikkelsson och Mikkel Larsson lämnade in till rätten år 1737.
 
Av skrivelsen framgår att barnens förmyndare var Hans Clemetsson i Sautsjärämää (Satter) och Israel Mikkelsson i Nattavaara och Jöns och Mikkel som släktingar till Carl Persson ifrågasatte om dessa förmyndare bevakat barnens rättigheter på ett det sätt som åvilade dem.
 
Jag tror inte på något släktförhållande mellan Reution och Uhlats.
 
Mvh
 
Lars

2006-08-19, 16:12
Svar #8

Bernt Eriksson

Hej Lars!
Tack för uppgifterna, det var intressant och delvis nytt, jag har inte forskat på just den grenen av Uhlat-familjen, så vissa av personerna var obekanta. Jag blev först lite konfunderad över ev. samröre,(släktskap) med samer. Men hela den familjens, dvs Mikkel Grelsson Uhlats, öden och äventyr är ju intressanta. Jag ska titta nog närmare på dem.
 
Vänlig hälsning
Bernt

2007-04-19, 18:03
Svar #9

Utloggad Rolf Stenlund

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2009-05-26, 12:14
    • Visa profil
Hej!
 
Finns det någon som har kommit i kontakt med soldattorpen Jernkula och Triumf i Muonio. Dessa torp tillhörde Sverige före 1809.
 
MVH Rolf Stenlund

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna