Hej!
Vår förening håller på att skriva av rättegångsprotokoll där personer döms till döden och senare avrättas.
Jag undrar om någon vet vad som gällde när en make visste om att makan begått ett brott som skulle bestraffas med döden, om det fanns en förmildrande omständighet för honom så han slapp få ett straff för att han som i det här fallet väntade ett halvt år innan han gick till häradsrätten och berättade det här. Så här står det i domen från 1694 (om vi läst rätt):
[font=]mannen Sven Larsson och så omsider efter mer än ett halvt års förlopp som bort är denna detestabla missgärning uppenbar gjort ty kan häradsrätten honom i anseende därav såväl som i anledning [/font]av kungliga kyrkolagens 7 kap : §:3 och 4 till intet straff därför sakfälla utan därifrån på höga överhetens nådigsta behag befria,
[font=]Jag har försökt leta efter Kyrkolagen från den tiden men hittar den inte någonstans på nätet. Har någon av er forskat i den tidens rättegångsväsende? [/font]
I det här fallet är det tre personer inblandade, två systrar och en soldat, alla tre döms till döden men inget datum sätts. Jag har läst mig till att alla dödsdomar skulle bekräftas av hovrätten, troligen satte man då en tid för verkställandet. Det konstiga var att ena systern och soldaten avrättades i januari, två månader efter rättegången men den andra systern i juni. Kan det bero på att hon hade en baby som i januari var 7 månader? Hade man misskund med barn som ammades och skjöt fram avrättningsdatumet?
Tacksam för råd.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy