Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-18

[Maud Bäckman]

Hej!
Har släktforskat länge bland släkten i Pajala. Har nu börjat undra hur man vet att en släkt är samer? Finns det några kända same namn?
Skulle vara intressant att veta.
M.V.H
Maud

[Donald Freij]

Hej Maud!
Forskar själv bland släkterna i Pajala. Har i min samling boken Karesuando samesläkter av Johannes Marainen där ett stort antal samenamn är antecknade. Jag själv har samesläkten Hotti bland mina anor. I bokens register är 75 olika samenamn uppräknade. Boken är upplagd med stamtavlor där man ser äldsta personerna och några av dess ättlingar. Återkom i ärendet!
MVH
Donald Freij

[Maud Bäckman]

Hej Donald!
Jag har väl inte turen att ha en enda same i min släkt...men jag drar några för dig. Karvonen, Grellsson, Lassi, Swensk, Tapani, Curtilius, Tulcki, Laxo, Paldanius. Det var några stycken. Jag skulle bli så glad att tillhöra sveriges urbefolkning. Har också läst om att det fanns så kallade skogs samer. Vad var det?
M.V.H.
Maud

[Donald Freij]

Hej Maud!
Ingen av de uppräknade namnen återfinns i sameboken. Vad beträffar Curtilius och Paldanius så är de latiniserade namn som präster ofta ville glänsa sig med. Curtilius eller Curtelius är vanligt i Gällivare samt att en gata är uppkallad av en bemärkt Curtelius som var bosatt där. Karvonen är av finskt ursprung som jag inte i nuläget kan översätta. Grellsson är inte samiskt men vanlig i Norrbotten. Lassi kommer från Lars och personer som kom ifrån en tidig larsgård kallas ofta Lassi som tillnamn. De övriga uppräknade namnen har jag ingen förklaring på. Möjligen är Svensk ett soldatnamn. Tulcki kan möjligen vara samiskt. Svaret kan man få vid fortsatt personforskning för vederbörande. Vilka är de övriga namnen som du har i samlingen?  
Skogssamer är de samer som blivit bönder och upptagit krononybygge. Med andra ord så saknades det renbetesland för dessa samer, som då såg sig tvungna att försörja sig på annat vis och då som småbrukare.
Återkom då jag har ett stort material som kan komma Dig till nytta. Maila mig så får vi se hur det blir.
MVH
Donald

[Katrin Öhgren]

Hej!
1. Karvonen eller Karvoinen kom ursprungligen från Kärsämäki i Österbotten. Per Karvoinen var bosatt i Kärsämäki i Österbotten under förra hälften av 1500-talet för sonsonen Per Persson Karvoinen står följande: sedan fienden hade härjat i Kärsämäki under sommaren 1589 synes han omkring 1590 ha flyttat upp från Kärsämäki till Tornedalen. Det här var ju tiden för tjugofemårskriget där svenskar och ryssar verkade turas om att göra raider hos varandra och bränna och skövla och röva. Julnatten 1589 brände svenskarna ned klostret i Petsamo under ledning av Pekka Vesainen. Kan tänka att det var ett svar på den sommarens ryska härjningar.
2. Tapani är kommet ur namnet Staffan.
3. Tulkki betyder tolk, och är ett hemman på Tulkkilansaari i Armassaari by känt redan från 1539. Tulkkis var birkarlar och fogdar i Torne och Kemi lappmarker. Vilket innebar att de uppbar skatt från samerna. Många av dessa, rent utav de flesta av dessa birkarlar och lappfogdar hade lapska frillor som de någon gång om sänder fick böta till kyrkan för att de hade lägrat. Enligt Erik Wahlberg så fick söner som de fått utom äktenskapet bära sin fars namn och också ärva. Med tanke på barnadödligheten då så är det nog troligt att det finns en gnutta väl uttunnat sameblod i ådrorna på dagens ättlingar.  
4. Kapellanen Isacus Clementis Curtilius som genom gifte 1649 kom i besittning av Tulkki hemman var från Österbotten.
5. Laxo även stavat Lakso är en förvanskning av soldatnamnet Lax.
6. Grellson. Med tanke på vilka namn som du har nämnt så antar jag att det handlar om ättlingar efter Grels Nilsson, f 1754 i Palokorva, d 1803 i Erkheikki. Hans anor stammar från Olof Joensson (Olkkuri), birkarl i Kainuunkylä/Helsingbyn, Hietaniemi församling. Grels härstammar från Olof Joenssons sonsonsonson Nils Ludvigsson Lodvijk som anlade Lovikka nybygge 1639.
Hälsningar Katrin

[Maud Bäckman]

Hej igen!
Jag visste knappt något om Tornedalen men har nu lärt mej åtskilligt! Tack både Katrin och Donald, ni är otroligt kunniga.
Katrin, dom Grels jag har heter:
 
Grels Persson
* 1687 Pajala
med söner:
Per Grellsson-Jatko
*c.1729 Pajala
Mickel Grellsson
*c. 1714 Pajala
 
Är det samma släkt som Grels Nilsson?
 
Donald, vill du lite mer släkter att prova i din bok?
Jag chansar:
Cunni, Juntikka, Klaara, Joonas, Kaarle, Rovainen, Pekkari, Karkiainen, Forss och Heinonen.
 
Tack för all information!
MvH
Maud

[Youcef Taalbi]

Hejsan, intressant diskussion ni hade!
Tänkte att jag ska lägga mig i lite :-)
 
Kaarle är en finsk form av namnet Karl.
 
Pekkari är en finsk släkt från Matarengi som bl.a. släkten Koivuniemi i Tärendö är en förgrening av.
 
Forss är en svensk släkt med härstamning från vallonsläkten Servio och den tyska kopparsmedssläkten Thun genom ingifte.
Äldsta kände förfadern är masmästaren Olof Larsson Forss, född 1680 död 1765 gift med Brita Persdotter Servio.
 
Heinonen är en finsk släkt från Heinola i Savolaks, Finland. Äldsta släktmedlemmen torde vara Erik Matsson Heinonen född 1575.
 
Två samenamn jag har i min släkt är Heiva och Wettainen. Wettainen är utredd men Heiva har jag nästan ingenting om. Finns den möjligtvis med i Donalds bok?
 
MVH Youcef

[Donald Freij]

Hej Maud och Youcef!
Här har Maud fått mycket information från flera håll. Vad beträffar namnet Heiva så finns det ej med i sameboken. Möjligen kan det vara ett namn från någon annan del av samelandet, då boken berör Karesundo samesläkter. I boken förekommer namn på H endast Harju, Heikka, Heinä, Hermelin, Hotti och Hurri. Wettainen finns ej i boken. Endast Valkeapää och Vasara.  
Till Maud vill jag informera att jag har mina rötter i Heinonen och Pekkari.
För ytterligare information från boken så är de kända samenamnen Skum och Ponga inflyttade Kautokeinosläkter. Återkom i ärendet.
MVH
Donald

[Katrin Öhgren]

Hej Maud! Har du sett det som diskuterades lite längre ned på följande sida: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Grels Matsson. Bl a Youcef var med i den diskussionen om Mickel Grelsson Uhlat vars dotter gifte sig med en Lovikka.
Det jag skrev om Grels stämmer inte in på din fråga. Det finns en Grels i Gammelgården nr 1, Nederkalix men han är för sent född och den som jag nämnde i det tidigare inlägget har ingen känd son vid namn Per.
Hälsningar Katrin

[Maud Bäckman]

Hej allihop!
Jag vill (som vanligt) tacka för all er hjälp. När jag blir mera kunnig ska jag försöka hjälpa er tillbaka.  
Jag var väldigt stolt att du, Youcef, hjälpte till. Din information har hjälpt mig mycket!
Donald, mycket stolt att tillhöra samma ana som dig!
Katrin; Jag ska leta vidare efter mina Grels. Tack för hjälpen!
 
Ny funderare! Hur många samer fanns det i Pajala på 1700-talet? Hur stor var befolkningen överhuvudtaget i Pajala på 1700-talet?
Man får ju väldigt mycket anförluster när man forskar i Norrbotten.
MvH
Maud

[Youcef Taalbi]

Hej, Maud!
Jag glömde visst att svara på efterlysningen om Grels Persson.
Grels Persson, född ca 1687 i Pajala fs och död 1737-05-20 är förfader till släkten Kantola, som jag härstammar ifrån.
Jag har inte hittat några föräldrar till honom men jag misstänker att de kan vara Per Grelsson Krekula som grundade hemmanet Jatko i Tärendö och Anna Larsdotter.
Per Grelsson var son till Grels Grelsson Krekula, död 1675 i Tärendö, som i sin tur var son till Grels Tomasson född 1597 i Savolaks, Finland.
(Grels Tomassons andra son var Mickel Grelsson Uhlat enligt Wahlberg)
 
MVH Youcef

[Youcef]

Förresten, Donald, är Harju en samesläkt??? :-)

[Donald Freij]

Hej Youcef!
Namnet Harju är med i sameboken. Mycket lite utredd. I boken står det. Namnet har samband med finska ordet harju för (berg)ås. I början på 1700-talet fanns två bröder Harju i Suondavaara. För den ene är noterat att han även kallades Landilatz, och skulle kunna tyda på att han inte var av samisk härkomst. Den siste med namnet Harju avflyttade i början på 1800-talet. Enl. boken. Henrik Matsson (Landilatz) 1707-?. Erik Matsson Harju 1709-? Denne Erik hade hustrun Margit And.dtr 1708-? De hade barnen Mats 1745-09-14 och Ella 1751-04-09. Henriks barnbarn är kända enligt boken.
MVH
Donald

[Maud Bäckman]

Hej Youcef!
Tack för informationen. Jag delar lite blodband även med dig, vilket är en ära! Vad jag mer och mer upptäcker är att jag är förskräckligt inavlad. Härstammar från 3 av Nils Nilsson Lodwikas söner. Nu har jag två grenar som går till Grells Thomasson.
Tack igen!
MvH
Maud

[Andreas Snildal]

Hei.
Dette er litt off-topic, men siden navnet Harju er nevnt, lurer jeg på om Mathis Henriksson Harju tilhører denne slekten? Jeg vet ikke mye om han, annet enn at han bodde i Kåfjord i Troms i Norge på slutten av 1700-tallet og begynnelsen av 1800-tallet (nevnt i folketellingen 1801).
 
Mvh. 
Andreas Snildal, Oslo

[T Hotti]

Hej, Donald!
Ser att du skrivit att du har anor i släkten Hotti. Jag har rätt nyligen börjat med att forska i denna min (fars) släkt. Jag undrar om du forskat den här släkten något? Det vore roligt att få veta ex.vis hur långt du kommit här mm. Blir glad för alla bidrag :-)
Mvh T Hotti

[Andreas Snildal]

Denne Mathis Henriksson Harju som jeg nevner i mitt innlegg 18. juni var nok av samisk slekt. Ved hans ekteskapsinngåelse er det i kirkeboken notert at han var fjellfinn fra Enontekis.
 
Mvh.
Andreas Snildal

[Erik Kuoksu]

1. Angående Harju:
 
En Harju är, om jag inte missminner mig en en ganska skarpt avhuggen mindre bergås, ofta med kala sidor. Det är ett vanligt gårdsnamn i övre Tornedalen.  
 
Det finns flera släkter Harju, enbart en av dessa släkter (nämligen den i Enontekis) är mig veterligt samisk, de övriga har varit nybyggare. En av dessa nybyggarsläkter, Harju i Pajala, är en gren av släkten Pajanen, som härstammar från Pajalas grundläggare Lasse Pajanen. En medlem av denna Harju-släkt, Nils Nilsson Harju, flyttade på 1600-talet till Karesuando, men han kom att kalla sig Niva, och har inget samband med samesläkten Harju. En annan Harju-släkt i Pajalatrakten, jag tror den finns i Kaunisvaara, men jag är långt ifrån säker på detta, härstammar från Lainios gundläggare Klemet Olofsson (Hietaniemi), vars släkt kom från Koivukylä, och är känd sedan 1539.  
 
2. Angående Hotti.
 
T. Hotti; du är mycket välkommen att kontakta mig. Jag har forskat en hel del om släkten Hotti, i synnerhet nybyggargrenarna i Jukkasjärvi, men även litet i de övriga grenarna. Jag har spårat släkten tillbaka till 1655. Mitt email är ekuoksu@hotmail.com
 
MVH
 
Erik Kuoksu

[Erik Kuoksu]

Tilläggas kan, att det (nord-)samiska ordet för Harju är Puoltsa
 
Erik Kuoku

[Irene Poignant]

Angående Harju i Kaunisvaara
 
Johan Magnusson Harju 1791-8-14, son till  
Magnus  
Olofsson Harju och Ella Olsdotter i Pajala var  
en  
av de första nybyggarna i Kaunisvaara.
 
Mvh
Irene Poignant

[Andreas Snildal]

Jeg må legge til at det kanskje finnes noen Harju på Jan Johansens slektsside Slekt i Lappland på: http://www.qsl.net/la4yw/roots/index2.htm .
Her vil man i finne de fleste sameslektene fra Karesuando, Enontekis, Kautokeino og Karasjok.
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[Inger Eide]

Hei
Et lite nødrop fra Norge...
Kan noen gi meg opplysninger om slekten Larsson i Jukkasjärvi, jeg må så langt tilbake som til Inger Larsson født ca 1775 og utvandret til Norge ved 10-årsalderen til Lenvik/Finnsnes. Hun var født utenfor ekteskap og hennes far skulle være norsk eller svensk prest. Hun er min store gåte nå for tiden. Kan gåten løses?

[eva holmgren]

Jag är väldigt intresserad av samenamnet riimi eller rimi, verkar stavas lite olika. De flesta verkar ha bott i sodankylä med omnejd. Min morfars mormmor hette anna sofia riimi född 1842

[Irma Ridbäck]

När jag läst igenom inläggen ovan, märker jag att det inte är så många samiska familjenamn som har redovisats. Johannes Marainens bok Karesuando  samesläkter utkom 1997, och är inte heller så spridd som man skulle tro. Av titeln att döma tar den upp  samesläkter inom ett begränsat geografiskt område. I min forskning om en by inom Korpilombolo församling har jag funnit tre namn, som muntligen av äldre bybor har angetts som samiska:  
Piltto, Pingi och Pokka. Bäraren av namnet Pokka kom från Jukkasjärvi. De två övriga är jag inte klar över ännu. Kan de finnas upptagna i Marainens bok?
 
m v h
Irma Ridbäck

[Andreas Snildal]

Erik Kuoksu har litt om Pokka på sine sider,  Genealogi i Tornedalen och Lappland
Mye av det du finner i Marainens bok, tror jeg du også vil finne på Jan Johansens slektsider  Sápmi, blant annet 219 Pilto, 3 Pingi og 4 Pokka.
 
Mvh.
Andreas Snildal, Oslo

[Britt Hjeltnes]

Marainen skriver om Piltto :
Namnet kommer fra ett samiskt ord  bilto för skygg (ren). Släkten hadde ursprungligen  släktnamnet SUORO, som är översättning til finska av samiska bieza = svansstump (på ren). Släktskap med Suoro - släkter eller PÄIVI? 1, som også hadde släktnamnet SUORO från början, har inte kunnat påvisas.
Anfadern, Per Persson Suoro, var född på 1600- tallet. Tidigaste angivna sameby för släkten är Könkämä.
 
En gren blev på 1800 - tallet bofast i Suodjavaara, först som fiskarsamer, senare som jordbrukare.
 
I samband med tvångsforflyttningarna på 20 - talet kom släkten att bli utspridd från Karesuando i norr til Arjeplog i söder.
Två bröder kom att tilhöra skilda stater.
Lars J:son Piltto valde att stanna i sommarvistet på Ringvassøy og søkte norsk medborgarskap, medan brodern Per J:son Piltto flyttade til Sirkas.
 
 
Mvh. Britt D. Hjeltnes.

[e.b]

Hur är det med namnet potila, är det samiskt eller ej. Kan ej hitta någon koppling men man vet ju ej. De har varit hemmahörande i Hietaniemi 1700-1900. En del har varit gift med samer.
 
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara..  /Peter Karlsson - Anbytarvärd

[Lottie Eriksson]

Eftersom ni pratar/skriver om samiska namn undrar jag om någon känner till varför skogsamerna i Arvidsjaurstrakten knappast alls har samiska namn utan mestadels patronymikon? Jag hade väntat mig att det åtminstone längre tillbaka (1700-talet)skulle finnas namn på samiska, men det är endast i förgreningar från Arjeplogshållet som det förekommer (i det material jag hittills hittat). Någon som vet?
 
Hälsningar!

[Lottie Eriksson]

Angående min fråga härovan, jag öppnar en ny diskussion under Lappland på samma tema, blev inspirerad av er diskussion, men inser att min fråga hamnat fel.

[David Lugnet]

Hej jag har just börjat släktforska och är intresserad av om någon vet om min ana Johan Johansson Vuontisjervi född 1696 var av samisk härkomst?