ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Fogdar i Norrbotten  (läst 2340 gånger)

2006-02-07, 11:56
läst 2340 gånger

Nils Olofsson

Var kom Evert Eriksson ifrån?
 
 
Evert Eriksson d.1651-09-07 Piteå sn [bårpengar, kr] g. med Nilsdotter Befallningsman, Lappfogde, Bergsman, Nämndeman och Borgmästare Åren 1623-41 var han skriven i Piteå stad. Han var ägare 1610-1643 av gården Böle 14 som var på ? mantal. [Andersson/Lundgren 1999 s.18, 60] Han har betalat Älvsborgs lösen alla åren 1613-18 och är då gift. [ÄL 1613] Evert hade köpt hemmanet 1610 av Anders Eriksson. Everts son Anders övertog gården 1644. Evert var även ägare åren 1632-1640 av Öjebyn 31 ”Västansundet” med mantalet 61/128.  Sonen Johan övertog den gården. [Andersson/Lundgren 1999 s.44]  
Evert var första gången gift med en dotter till kyrkoherden Nicolaus Andrae. Av ett brev från Per Anundsson till Axel Oxenstierna 1613-05-16 [E 798, RA] framgår att Evert då var gift med en dotter till kyrkoherden Nicolaus Andreae i Piteå. Piteå borgerskaps deltagande i arbetet på Nasafjäll började år 1636. Den malm, som borgarna bröt detta år och sommaren 1637 nedfördes till hyttan påföljande vinter och levererades där i början av 1638. Evert tillhörde denna första grupp av tolv privata bergsmän.  
Ur Norrbottens Historia: Alf W Axelsson: År 1611 genomförde Karl IX en förvaltningsreform i rationaliseringssyfte. Landsfogden över Västerbottens norra prosteri Evert Eriksson blev ensam fogde för hela landskapet direkt under ståthållaren i Umeå Stellan Mörner, som även residerade över Lappland. Evert Eriksson hade tidigare varit Västerbottens laxfogde och var väl insatt i landskapets ekonomiska problem. Sedan Mörner 1613 utnämnts till riksjägmästare, representerades statsmakten i landskapet suveränt av Evert Eriksson. Redan nästföljande år avskedades han emellertid på direkt initiativ av Gustav II Adolf, som vid sin hastiga resa genom landskapet till det ryska kriget i mars 1614 tagit intryck av allmogens klagomål över förvaltningen. Redan i mars 1614 beordrades Stellan Mörner och kammarskrivaren Zacharias Simonsson att hålla fogderäfst och uppta alla böndernas klagomål till prövning. Allvarliga beskyllningar mot Evert Eriksson hade framförts till Axel Oxenstierna av laxfogden Per Anundsson. Landsfogden skulle ha försökt undergräva Stegers ställning för att tillvälla sig fri handel i lappmarken för egen och släktens räkning, ja eftertraktande allt kronans laxfiske. Med sig hade han svärfadern, Nils Andreae, och lappfogdar. Vid landsting i Skellefteå 1 maj samma år förklarades rannsakningen obehövlig! De fjorton landstingsmännen, för första gången känner vi namnen på socknarnas företrädare, deklarerade nämligen sin tacksamhet över att överheten givit dem så ärliga och dugiga befallningsmän, som gav dem lag och rätt. Landstinget friade dem från alla beskyllningar samt tackade dem för all rättrådighet och förklarade sig vilja alldeles ursäkta dem för allt eftertal. Uttalandet måste tolkas som ett partitagande för Evert Eriksson. De förmögna bönderna, landsköpmän och birkarlar, som helt visst dominerade landstinget, betraktade tydligen denne som en för deras intressen skonsam Steger däremot drogs av dem inför rätta och erhöll upprättelse först efter ett par år. Luleå lappmark hade då tilldelats förre landsfogden Evert Eriksson, Piteås borgmästare från och med samma år.  
Över detta beslut anförde Luleåborna besvär genom Clementsson och framhöll i en supplik till Axel Oxenstierna de katastrofala följderna för staden att förlora handeln i lappmarken och vid Västersjön. Då vore det omöjligt att bygga en stad, hette det, ?ty vi äro allereda alldeles av de andre köpstäder på alla sidor instängde?. Beslutet ryggades emellertid icke. Evert Eriksson behöll arrendet. Luleåborna utverkade i sista stund före Gustaf Adolfs avfärd till Livland hans löfte om att framför andra få arrendera lappmarken, när Erikssons arrende löpt ut. Under 1620- och 1630-talen förnyades kontrakten med samma personer. Luleå borgerskap hade dock arrendet på sin lappmark under tre år från 1631 till 1634, då Evert Eriksson ånyo erhöll det. Arrendeväsendet i lappmarken avvecklades så sent som 1641. Från 1627 har vi vittnesbörd om ?stor fattigdom och vedermöda i landet?. De båda erfarna uppbördsmännen Evert Eriksson och Abraham Staffansson, engagerade i krigsskatternas uppbörd vid denna tid, anmälde hos kammarrådet sina betänkligheter inför det höga skattetrycket. [Olofsson 1965 s.230 ff]  
Han skrev brev till Axel Oxenstierna 1613 augusti Umeå samt 1614 april Umeå; 1615 februari Piteå; odaterat.. Sorterat under Evert. Oxenstiernska samlingen. Axel Oxenstierna af Södermöre. (RA/720701.019) C IIb:E 796 - E 797
I en längd från 1623-08-02 i kammarkollegium över vad borgerskapet byggt i den nya staden så framgår följande om Evert: Han har två fullbyggda jordstugor, två nattstugor utan skorsten, fyra fullbyggda under- och överbodar, ett fullbyggt stall samt en tillsatt stuga. [Steckz?n 1921 s.39]
 Se bl a Almquist, 4 s 55 och Övre Norrlands historia II (1965) Hans änka hette Brita enligt kyrkoräkenskaper 1651 [Piteå lfs LI:1] Han köpte hemman av Anders Eriksson i Böle 14, Piteå sn [Landskapshandlingar Västerbotten 1612:11, Saköreslängd 1612-07-30]
 
Nilsdotter Rhen f. Kyrkbyhemmanet, Piteå sn Hon födde åtminstone 4 barn åt Evert (Johan inspektor och lagläsare i Götaland, Samuel Edvardi kyrkoherde i Råneå, Anders borgare och rådman och en dotter f.1629). [Andersson 1999]  
 
 
Källhänvisningar:
 
Andersson, Olof/
Lundgren, Helge Piteå församlings äldsta historia 1300-1700 talen Piteå 1999
 
Olofsson, Sven Ingemar  Övre Norrlands Historia under Carl IX och Gustav II Adolf Umeå 1965
 
Steckz?n, Birger  Minnesskrift till Piteå stads 300-års jubileum Uppsala 1921

2006-02-07, 12:05
Svar #1

Nils Olofsson

Var kom Per Anundsson ifrån? Med tanke på hans kontakter med Axel Oxenstierna, kan detta vara ett uppslag?
Det finns en Anund Persson som skrev 16 brev åren 1605-16 till Axel Oxenstierna som förvaltare (?) av Axel Oxenstiernas myndlingars, Åke och Ture Axelssöner Natt och Dags, egendom.
[Oxenstiernska samlingen. Axel Oxenstierna af Södermöre. (RA/720701.019) B I:E 556]
 
 
Per Anundsson d.1644 Sjulnäs 19 ”Klumban”, Piteå sn g. med Karin Birkarl, Fiskefogde, Lappfogde, Befallningsman, Borgare Han var ägare av gården Sjulnäs 19 Klumban åren 1628-1643. Han var skriven i Piteå stad 1623-42. I en längd från 1623-08-02 i kammarkollegium över vad borgerskapet byggt i den nya staden så framgår följande om Per: Han har 3 jordstugor utan golv och tak samt 1 nattstuga med 6 varv påbörjad. [Steckz?n 1921 s.40] Han har skattehemmanet Persön fritt efter brev 8/11 1636. Han är omnämnd i kungabrev den 12/8 1643 och 27/8 1650. [Andersson/Lundgren 1999][Andersson, Brandells antavla]
Han är nämnd mellan 1609 och 1644. Per skrev 4 brev till Greven och rikskanslern Axel Oxenstierna: 1613 maj Luleå; 1622 mars Piteå; 1631 oktober Stockholm; 1638 augusti Piteå. Sorterat under Peder Anundsson. Oxenstiernska samlingen. Axel Oxenstierna af Södermöre. [RA/720701.019 Volym B I:E 682]  
Axel Oxenstierna skrev ett brev 1637-09-19 till Landshövdingen Stellan Mörner med en rekommendation för Peder Amundsson till tjänsten som länsman i Piteå. Han har en lång tid varit i kronans tjänst över laxfisket i NN, men har nu av åldersskäl hos regeringen begärt entledigande. Samma dag skrev han en fullmakt för Per att uppbära Axels lagmansränta av torrfisk och lax i Västerbotten och lappmarken. [RA/Oxenstiernska samlingen AO//E 533] Axel Oxenstierna tackar Peder Anundsson i ett brev från Tidö 1639-10-31 för det besvär han har haft med uppbörden av lax och torrfisk från Torne och Pite lappmark. Han har nu kommit överens med underlagman Jakob Jakobsson att han skall leverera så mycket fisk som uppbärs från hela Västerbottens lagmansdöme med lappmarken årligen till Stockholm. Med tanke på Peder Anundssons ålder har AO inte längre velat besvära honom med detta. [RA/Oxenstiernska samlingen AO//E 534]  
År 1609 blev Per Anundsson redovisare för laxuppbörden. Efter det goda laxåret 1613 sjönk kvantiteten avsevärt därefter. Den avtagande fångsten föranledde brukarna och bönderna att i stor skala undandölja kronans andel, så att uppbörden nådde ett minimum. En utarrendering av fiskena framstod som fördelaktig för kronan efter 1610-talets dystra erfarenheter av ojämn och otillräcklig uppbörd. Skyttes åtgärd blev därför att ge Per Anundsson, arrendet på Torneå och Piteå laxfisken. Samtidigt synes han ha rekommenderat ett liknande förfaringssätt med lappmarkerna. I Stockholm godtogs detta och i maj 1620 utfärdade kammarrådet arrendebrev för samtliga lappmarker på ett år. Arrendeavtalet om laxfiskena gav Per Anundsson rätt att uppbära laxstadgan från böndernas fisken (80 tunnor i Torneå och 5 i Piteå) och själv driva kronofiskena. När avtalet följande år prolongerades, tillkom Kalix laxfisken. Denna ordning bestod till 1629, då Per Anundsson i egenskap av laxfogde åter övertog uppbörden från Västerbottens laxfisken.  
Betecknande nog slöts arrendeavtalen gällande lappmarkerna med en rad av landskapets ledande och mest kapitalstarka personer. Per Anundsson erhöll Pite lappmark, underlagmannen Grubb Ume, Evert Eriksson Lule, borgmästaren i Torneå, Könik Persson Kemi och hans broder Anders Torne lappmark.  
Försommaren 1633 inställde sig två Pitesamer, Nils Nilsson och Nils Larsson, hos kammarrådet, anförande grava besvär mot Anundsson över falska vikter, uppskörtning, gudstjänsthinder etc. Den nitiske ståthållaren Creutz, känd för sitt intresse för samernas villkor, beordrades i anledning därav anställa rannsakning med Anundsson och bestraffa denne, om han begått orätt och låta honom ersätta vad han berövat samerna. Den klagomålssaken har sitt särskilda intresse, emedan Anundsson tidigare uppträtt som samernas beskyddare och skarpt kritiserat lappfogdars övergrepp mot dem. Hotet om vanära och kanske ruin undgick han dock. Enligt Creutz rannsakning kunde samerna ej styrka sina klagomål och riksrådet medgav därefter förlängning av arrendet. [Olofsson 1965, se personregister]  
I början av 1620-talet började kronan upprätta kontrakt med arrendatorer av lappmarken liknande de kontrakt som förmodats ha varit upprättade mellan kronan och birkarlarna. Den 7 maj 1621 fastställde regeringen ett kontrakt med Per Anundsson som befullmäktigades att på tre år uppbära lapparnas skatt i Pite lappmark och därför avlägga viss arrendesumma. Det var Per Anundsson förbjudet att pålägga lapparna högre skatt än de voro vana att utgöra. I Per Anundssons förmåner ingick rätt att i förtur inköpa skinnvaror och andra lappmarkspersedlar på samma sätt som kronans fogdar tidigare praktiserat. Regeringen anbefallde lapparna att visa Per Anundsson hörsamhet och utan gensaga fullgöra sina skattskyldigheter. Per Anundsson å sin sida var förpliktad att hålla lapparna ”vid lag, rätt och rättvis som han vill och kan för Gud, oss och var kristen man tryggeligen till svars vara”. [Steckz?n 1964 s.312]
År 1621 utarrenderade regeringen fisket i Piteå till Per Anundsson. Bönderna i Piteå socken utverkade då att fritt få förfoga över sälgrunden vid Pitholmen, Sandön, Jävrenäset, Jävreholmen och Mellerstön mot att de årligen betalade Per Anundsson åtta tunnor, d.v.s ca 110 lispund späck. Så högt värderades sälfångsten. [Steckz?n 1964 s.242] Steckz?n uppger även att Per Anundsson var birkarl samt fiskefogde i Ångermanland och södra prosteriet av Västerbotten.  
Ur boken ”Silvret från Nasafjäll”:
Den 19 mars 1635 utfärdades en fullmakt för lappfogdama Per Amundsson och Olof Jonsson. Dessa förmanades att var och en för sig, eller båda tillsammans, befrämja utnyttjandet av den nya silvermalmsfyndigheten. De fick också i uppdrag att anställa fem eller ex sågebyggare ifrån Torneå som skulle hugga bräder och virke och dessutom tillverka några båtar för Laisälven och för sjöarna. [Awebro 1989]  
 
Karin Persdotter d.1671-02-26 [db] Sjulnäs, Piteå sn Hon är nämnd mellan 1644 och 1671. Karin är ägare av Sjulnäs 19 åren 1644-1670. I ett flertal kungabrev, bla i Länsräkenskaper, Västerbottens landsbok verikat år 1644 kallas hon breviserska Karin Persdotter, framledne lapp- och laxfogden i Västerbotten Peder Anundssons efterlåtne änka. Hon födde sonen Anders Persson Klumb åt Per. [Andersson, Brandells antavla]  
 
Källhänvisningar:
 
Steckz?n, Birger  Minnesskrift till Piteå stads 300-års jubileum Uppsala 1921
 
Andersson, Olof/
Lundgren, Helge Piteå församlings äldsta historia 1300-1700 talen Piteå 1999
 
Olofsson, Sven Ingemar  Övre Norrlands Historia under Carl IX och Gustav II Adolf Umeå 1965
 
Steckz?n, Birger  Birkarlar och Lappar - En studie i Birkarleväsendets, Lappbefolkningens och Skinnhandelns historia Stockholm 1964
 
Awebro, Kenneth Silvret från Nasafjäll: arkeologi vid Silbojokk Stockholm 1989

2006-02-12, 22:52
Svar #2

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
I Bygd?ns herdaminne (4:e delen, sida 270) sägs Erik Noraei svärmoder ha hetat Karin Olofsdotter Burman. Det är tveksamt om uppgiften är riktig, eftersom någon Karin Burman har inte gått att spåra i källorna. Emellertid; på sida 3 i ärominnet efter Agatha Laestadia, av kyrkoherden i Skellefteå Petrus Högström, står följande: ”Gift år 1683 den 13 Febr. med kyrkoherden sal. herr Petrus Noraeus Fiellström, hwars Fader war Eric Noraeus född i Nora Sochn i Ångermanland, äfwen Pastor i Silbojock. Eric Noraei hustru war Barbro Pehrs Dotter, hwars Fader war Krono:Befalningsman i Piteå af gamla Fale-Bureslägten.” Ärominnet trycktes i Stockholm år 1748.
 
På något sätt bör någon av makarna ha koppling till Bureätten, som jag hoppas få utrett i framtiden...

2006-02-12, 23:44
Svar #3

Bernt Eriksson

Hej Constantinus!
Kan följande ha något med din fråga att göra?
 
Carin Olofsdotter f.c:a 1646, gifte sig den 26/7 1697 med änklingen Johan Nilsson Burman i Heden 8,
Överkalix, hans 2:a äktenskap.
Mvh Bernt

2006-02-13, 10:26
Svar #4

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Hej Bernt,
 
Svaret är nej. Fogden Per Anundssons dotter Barbro (ca 1625-1682) från Piteå var gift med kyrkoherde Erik Persson Noraeus  
(1618-1697) i Silbojokk. Nils-Olof undrade varifrån Per kom och jag ville meddela om en eventuell koppling till Bureätten...
 
Med vänlig hälsning

2006-02-13, 23:58
Svar #5

Nils Olofsson

Constantinus,
 
Leif Boström uppger på sin hemsida att (den felaktiga?) uppgiften om att Per Anundssons hustru Karin skulle varit en dotter till lappfogden Olof Andersson Burman kommer från Nils Burmans handskrift om Bureätten. Nils Burman skulle alltså kunna vara den som både Bygdén och Högström lutat sig emot och kopplingen till Bureätten därmed falsk.
Både Per Anundsson och Evert Eriksson är mycket spännande personer med tanke på vilken central roll de spelat i norra Sverige i brytningstiden mellan birkarlarnas och kronans maktvälde. Om de vore av norrländskt ursprung borde det ha gått att spåra släktskap med 1500-talets birkarlasläkter och gårdar. Jag tycker mycket talar för att de båda kom söderifrån.
 
MVH

2006-02-14, 02:19
Svar #6

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Hej Nils!
 
Vet du möjligen vilket år som Nils Burman gjorde sin skrift om Bureätten? Om det var efter 1748, bör Högströms uppgift betraktas som någorlunda riktig (även  
om det gått minst 100 år och muntliga uppgifter förvanskas, så brukar dessa ändå innehålla en korn av sanning)? Det kan vi ändå inte ta reda på för tillfället...
 
Det skulle vara intressant att ta reda på om namnet Anund (förutom PA) förekom i övrigt i Piteå och/eller Luleå socknar under 1500- och 1600-talet.  
 
Med vänlig hälsning

2006-09-19, 16:25
Svar #7

Utloggad ekuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej Constantinus (och övriga intresserade)!
 
Om namnet Anund förekom i Piteå eller Luleå på 1500-talet vet jag inte, men däremot var det relativt vanligt i Tornedalen.
 
Bland de släkter där namnet ofta användes kan nämnas birkarlssläkten Tulkki i Armassaari (nuvarande Hietaniemi sn). Flera medlemmar av denna släkt var dessutom fogdar i Torne och Kemi lappmarker.  
 
Rent teoretiskt skulle Per Anundsson kunna vara son till birkarlen Anund Olofsson Tulkki, som 1562 var fogde i Kemi lappmark och avled 1600 eller möjligen något år dessförinnan. En son till honom, Olof Anundsson Tulkki, var fogde i Torne lappmark 1604-1607.  
 
Namnen Anund och Per förekommer under 1500-talet också i birkarlssläkten Kyrö i Pello.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2006-09-20, 15:33
Svar #8

Utloggad ekuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Är, förresten, Per Anundssons bomärke känt?

2011-02-23, 22:37
Svar #9

Erik Holmlund

I Landskapshandlingar för Västerbotten år 1629 finns en god uppställning över vilka som var lappfogdar i lappmarkerna åren 1629 och 1630. Det framstår som att titeln ändras från 'fogde' till 'arrendator' mellan dessa två år. Arrendena mellan dessa år höjdes också, om jag tolkat siffrorna rätt.
 
En sammanfattning:
Fogdar över lappmarkerna 1629
Jacob Andersson fougde öfuer Umå Lapmark, 145 dlr smt
Peder Anundsson fougde öfuer Pittå Lapmark, 210 dlr smt
Peder Andersson fougde öfuer Lullå Lapmark, 245 dlr smt
Könik Pedersson fougde öfuer Tornö och Kemi Lapmark, 506 dlr smt
 
Arrendatorer över lappmarkerna 1630
Jacob Andersson Arrendator öfuer Umå Lapmark, 165 dlr smt
Peder Anundsson Arrendator öfuer Pittå Lapmark, 230 dlr smt
Peder Andersson Arrendator öfuer Lullå socne och Kemi Lappmark, 901 dlr smt

2011-06-12, 12:33
Svar #10

Utloggad erjaaxde

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 86
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 13:42
    • Visa profil
Men vem var då den Anund Persson som brevväxlade med Axel O. 1605-1616? Var han en frälsefogde? Vet man något om honom?
 
MVH Jakob

2011-09-10, 19:03
Svar #11

Erik Holmlund

Enligt Johan Axel Almqvist Lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630(s.343, tryckt 1919), utnämndes Evert Evertsson tillsammans med Anders Andersson 1603 3/12 till lappfogde över Västersjölapparna. 1604 16/6 utnämndes Anders Eriksson till lappfogde över Västersjölapparna. Vilka var dessa personer och var hörde de hemma?
 
En sak som slår mig angående den i denna tråd omdiskuterade lappfogden Evert Eriksson är att:
Evert är ett tämligen ovanligt förnamn och med tanke på den snäva krets som lappfogdarna  utgjorde, så skulle man lätt kunna tänka sig något släktskap mellan Evert Eriksson och den synbarligen äldre Evert Evertsson. En annan sak som slår mig är att det finns en lappfogde som heter Anders Eriksson. Samma namn bärs ju av den person som Evert Eriksson köper ett hemman utav år 1612. Kan det röra sig om samme Anders Eriksson?  
Någon som vet mer om dessa fogdar över Västersjölapparna?
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-09-10 19:45)

2013-01-24, 17:38
Svar #12

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Fogden Per Anundsson tycks vara född i Västergötland! Var låg Åke och Ture Axelssöner Natt och Dags egendom?
 

 
Källa: Länsräkenskaper; Norrland verifikat 1631, SVAR bildid A0035194_00415

2013-01-24, 21:54
Svar #13

Utloggad lab

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 385
  • Senast inloggad: 2019-09-18, 16:02
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Mycket intressant att Peder Anundsson var västgöte. Enligt http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Anund&FacettFilter=register_facet%24Brev%3 A%7Cregister_facet%24Brev%2FRiksarkivets+enskilda+arkiv+och+samlingar%3A&page=6& FacettState=xXo49g%3Ao&postid=Brev_56039&tab=post som rör Anund Perssons brev nämns platserna: 1605, 1609 Göksholms slott i Stora Mellösa socken i Närke, 1608 Bosgården, 1610, 1611, 1614 Kavlås slott i Hömbs socken i Västergötland, 1616 Almnäs slott i Norra Fågelås socken i Västergötland.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2013-06-19, 23:51
Svar #14

Utloggad erjaaxde

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 86
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 13:42
    • Visa profil
Hej!
 
Var iväg på upptäcktsfärd i Västerbottens landskapshandlingar och snubblade över det här brevet, undertecknat i Umeå den 8 december 1602 (bild-ID på NAD A0044461_00113). Kallar sig avsändaren Per Wästgöthe? Är det samme Per (Peder) som den bekante Peder Anundsson? Om någon med bättre läsöga kan klargöra det vore det spännande, har säkert sett fel.
 
MVH Jakob
 

2013-06-20, 00:43
Svar #15

Utloggad erjaaxde

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 86
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 13:42
    • Visa profil
PS: Brevet nämner också Piteå socken vad jag kan se. Det var därför jag tänkte att det kanske skulle kunna finnas ett samband!

2013-06-24, 09:07
Svar #16

Utloggad lab

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 385
  • Senast inloggad: 2019-09-18, 16:02
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Mycket intressant, Jakob! Jag har gjort ett försök att skriva av texten. Möjligen har jag tolkat något fel.
 
Bekiennes iag Perr Wässgötte k. n. des uttskickade tienere och Jägere Her Augustinius Lendzman udi Pithå Sockn haffuer till migh sielff Tiedie(?) Rost(?) hollitt(?) emedan iag här haffuer waritt op i Marken och försöcktt att skiutte wildrenar udi fiortton dagar, huilkett iag ödmiukelig beder den wälbijndige Junker Arffuid Hindrichson på h. k. n. des wegne betäle(?), att thette så i sanning är under mich signett ... Wmå then 8 Decembris år p 1602.
 
Om denne Per Västgöte är densamme som Per Anundsson vet jag inte. I så fall är det ett av det tidigaste (eller det allra tidigaste) belägget för honom i Västerbotten.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2013-06-24, 16:17
Svar #17

Utloggad erjaaxde

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 86
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 13:42
    • Visa profil
Tack för översättningen Leif!  
 
Ja det var ju verkligen intressant! Om man nu antar att denne Per är samme Per som den senare fogden Per Anundsson (något jag antar är omöjligt att säkert veta). Är väl inte jätteinsatt egentligen, men jag visste inte att kungen skickade upp egna jägare till lappmarken? Varför skicka upp en västgöte till Piteå lappmark med uppdraget att skjuta vildren, varför inte anförtro det uppdraget åt någon lokal jägare?
 
Är det logiskt att tro att denne jägare kan ha varit son till en frälsefogde från Västergötland (om man nu skall ta sig den stora friheten att anta att Per var son till fogden Anund Persson)?

2013-06-25, 07:27
Svar #18

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Det vore bra om någon kunnig tittar närmare på sigillet från de två dokumenten, och även jämföra mot ett ev. sigill som kan finnas bland Anund Perssons brev.

2013-06-27, 14:16
Svar #19

Utloggad calixius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Hej!  
 
Enligt (avskrift av) Sveriges rikes råd och kammarråds brev 31 oktober 1629 förordnades Peder Anundsson [Västgöte] att vara Fougte och BefaldningzMan, vtöfwer alla H: K: Mtz. och Cronones Laxe= Sijck= och Nägenögen   [Lax- Sik och Nejonöga] Fieskien vtj wästerbotn. I detta brev nämns han inte vid sitt härkomst senare bilagda namn Västgöte, som Constantinus Lindfors ovan visat i sitt inlägg.  
 
Källa: Länsräkenskaper Norrlands län, verifikationer 1631, fol. 36h-37v  
SVAR: Bildid: A0035194_00041_+_ Bildid: A0035194_00042

2013-06-27, 15:57
Svar #20

Utloggad calixius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Fullmakten,
av den 31 oktober 1629 för Peder Anundsson [Västgöte], att vara laxfogde- och befallningsman i Västerbotten återfinns här:
 
Källa: Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 19h-20v
SVAR: Bildid: A0044493_00056_+_Bildid: A0044493_00057

2013-06-27, 16:15
Svar #21

Utloggad calixius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Enligt en kvittens
av den 30 maj 1630 kvitterar han sin lön i Piteå, med namnet Peder Anúndß väßgöt.
 
Landskapshandlingar Västerbotten 1629: 6, fol. 31
SVAR: Bildid: A0044493_00069

2013-07-14, 00:58
Svar #22

Utloggad erjaaxde

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 86
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 13:42
    • Visa profil
Leif!
 
Kan kanske biten i brevet Rost hollit läsas som Kost hollit, alltså att länsmannen i Piteå hållit Per med mat under hans jakt?

2013-07-14, 11:36
Svar #23

Utloggad lab

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 385
  • Senast inloggad: 2019-09-18, 16:02
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Jakob! Ja, jag tror du har rätt. De ord jag satt frågetecken bakom tycker jag nu verkar vara: Tridie kost hollitt respektive betale. Vad som avses med Tridie (tredje?), med stor första bokstav, förstår jag inte.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2013-07-14, 17:50
Svar #24

Utloggad benoi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2015-04-20, 21:31
    • Visa profil
Jag tror man ska uppfatta mig själv tredje som ett begrepp, jmfr SAOB:
 
 
Själv följt av ordningstal, i uttr. själv andre (förr äv. annan) l. tredje osv. (äv. sammanskrivet självandre osv.), ss. den andre resp. tredje osv. i ett sällskap o. d., särsk.: tillsammans med en annan resp. två andra osv.; jfr ANNAN I 1 f α, FJÄRDE a; numera företrädesvis  
[ fsv. sancta anna siälff tridhi; jfr t. Anna selbdritt]
 (konst.) i uttr. Anna själv tredje, om jungfru Marias moder Anna tillsammans med jungfru Maria o. barnet Jesus (framställda i medeltida konst). Martin lehwsen (stod) ffor rætta sielff sette och wille gøra lagh (dvs. gå ed) th(e)r ffore at han (osv.). OPETRI Tb. 20 (1524). Sedan är han en fattigh man, hafuer många Barn måste altidh gå til bordz sielf 9de eller 10de. VDAkt. 1656, nr 140. Kongl. Maj:t förnimmes nu förwiszo wara . . sielf annar kommen til Stralsund. SWEDBERG Lefw. 317 (i brev fr. 1714). Så bör man i sin tienst en sådan (dvs. en ogudaktig betjänt) icke tåla; / . . Med dig och din betient sielftredie Satan är. KOLMODIN QvSp. 2: 595 (1750). (Missionären) hvilken, sjelf tionde, sköter den stora missionsstationen Tanjore. Samtiden 1874, s. 116. 2SvUppslB 1: 1094 (1947: Anna själv tredje).

2014-04-03, 18:41
Svar #25

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Jag undrar över den Evert Henriksson från Torsåker som blef underlagman i Jämtland 1564, var dels underlagman, dels fogde i Ångermanland under åren 1574-1600, bodde på skattehemmanet Holm i Öfverlännäs och lefde ännu 1615. (Härnösands stifts herdaminne - del IV, sida 142).
 
Nätuppgifter gör gällande att Evert Henriksson skall ha avlidit 1624 och ha haft en son med förnamnet Erik. Vad är i så fall känt om denne Erik Evertsson och kan han i så fall antas vara far till Evert Eriksson i Piteå...?

2014-04-04, 00:09
Svar #26

Utloggad mnahlen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 433
  • Senast inloggad: 2016-11-11, 20:31
    • Visa profil
Hej
Jodå Evert hade en son Erik som var bosatt på Härlekan i Överlännäs sn.Han finns med i Landskapshandlingarna,har dock bara skummat dom från början,1610-1621.Och i Roterings och utskrivningslängder 1621-26,I Hjonelagslängden från 1610 kan vi se att han har en hustru,en dräng och två pigor.Förekommer även i domböckerna
 
Boteå Tingslagh 1617
 
Samma dag inlades i retten en handchrift daterad then 12 junij detta åher,gijfuin af Samson Evertsson,förmälandes om et hemmans kiöp emellan sin broder Erik sin mödernes jordh.nämblighen:16 sädeslandh efter skatten.liggiendes i samma Härlekan i Överlännäs sochen och äher gifuidh i penningar och sölf 160 dal,Så at ingen skall ther oppå quälie som hanschriften widere förmäler.
 
Boteå tingslagh (1623)
 
Kristoffer Pålsson i Undrom haffwer uthan lagh och dom uttagitt någon boskap hoss Erik Evertsson i Härlekan,Endoch Erik honom skyldigh war,Kristoffer sigh förgrippit uthan tilståndh med pantande,han der före utgaf
 
Penningar 40 mark
 
I 1628 års boskapslängd finns han ej på Härlekan,där står då en Per Persson.
 
Han verkar också ha haft en son Evert,har en notis att han ska förkomma som knekt i Rulla 1624 s30...
 
Varför tror du att en Evert Eriksson i Piteå har något med Holm/Härlekan att göra?

2014-04-04, 10:36
Svar #27

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1448
  • Senast inloggad: 2019-03-25, 19:24
    • Visa profil
Mikael: Ett stort tack för dina upplysningar! Då kan Erik Evertssons familj avföras.  
 
Då pitebon Evert Erikssons ursprung är okänt får man ju söka brett. Namnet och kombination (Evert är ett ovanligt namn långt uppe i norr), befattning (fogde) och social ställning (Evert Henriksson var son till en kyrkoherde, Evert Eriksson var måg till en kyrkoherde) gjorde att jag började intressera mig för Evert Henrikssons familj.
 
I sammanhanget kan nämnas att kyrkoherden i Arvidsjaur i Pite lappmark Daniel Offerdalins första hustru Brita Jakobsdotter Wagnera (död 3/12 1680) hade till farföräldrar Matts Jakobsson, borgare i Härnösand, och Sara Evertsdotter från Holm i Överlännäs. Jag tänkte då att ifall Brita haft släkt i Piteå, behövde makarna så att säga inte vara helt ensamma i området.

2014-08-01, 17:33
Svar #28

Utloggad erjaaxde

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 86
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 13:42
    • Visa profil
Har hittat Per Anundsson bomärke på brev daterat den 29 Augusti 1613 ( A0044476_00123 ). och som jag inte hafwer mitt signete till städhes begiärer jag dän erlighe man Jacob Andersson underlagmans signete, sampt med mitt bomerkie här nedhan
 
Hans bomärke såg alltså ut såhär:
 

 
Nästa steg är väl att jämföra märket med Anund Perssons, om det kan hittas!

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna