ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 26 augusti, 2014  (läst 4870 gånger)

2013-09-19, 11:41
läst 4870 gånger

Utloggad Carina Lundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1407
  • Senast inloggad: 2020-01-01, 23:10
    • Visa profil
    • www.lundinsslaktforskarservice.se
Hej Stefan!
 
Tack för hjälpen; det var behövligt!
 
Mvh
Carina

2013-10-22, 11:50
Svar #1

Utloggad Matti Puolakanaho

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2013-10-24, 08:31
    • Visa profil
Hej
Söker föräldrarna om Henrik Fabian Krutrök f. 30.6.1917 Aapua. Gift Elmi Gunhild Taavo.
matti@vaylanhelmi.fi
Matti

2013-10-22, 11:57
Svar #2

Utloggad Bertil Englund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 577
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 11:44
    • Visa profil
* Född
Övertorneå C:9 (1910-1923) Bild 1310 / sid 124 (AID: v193678.b1310.s124, NAD: SE/HLA/1010252)

2013-11-01, 21:27
Svar #3

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I Östergötlands veckoblad Östgöta-Posten N:r 18, Fredagen den 29 April 1904, s. 4:
 
Från stora ofredens
dagar.

(För Östgöta Correspondenten.)
(Eftertryck förbjudes.)
 
     I Öfver-Torneå kyrka, sista söndagen i December 1716.
     Krig och missväxt hade hemsökt både Öster- och Vesterbotten, hvad som ej skördades af svärdshugg under stora ofreden (finnarnes isoviha) dignade maktlöst och dog af svältkost. Landet höll på att bli platt öde och fördärfvadt. Äfven de mest aflägsna platser sköflades. Nyss hade en flock rusiga och ursinniga kosacker härjat i Matarengi by, dräpt gubbar och barn och skändat kvinnorna. När de så fått sitt lystmäte, hade de satt eld på byn. Sågs någonstädes ett barn eller en kvinna, som lyckats gömma sig, med ångestskri flykta undan lågorna, sprängde fienderna efter och drefvo skrattande sina lansar genom de värnlösa. Kyrkan genomsöktes, men dess silfver kunde icke anträffas, ehuru åtskilligt annat byte gjordes, bland annat en af kyrkklockorna. Då redo kosackerna till prestgården. Varnade af ett ilbud, hade dennes bebyggare hunnit sätta sig i säkerhet, endast långt bort på elfvens isar syntes en karmsläde köra i galopp. Ryssarne redo efter, slikt nöje var just i deras smak. Församlingens gamle kyrkoherde Johan Tornberg körde i karmen. En af ryssarne, som var hemma från karelerstranden och kunde finska, erfor att man hade att göra med kyrkoherden och ville nu veta hvar denne gömt kyrksilfret. Detta hade emellertid presten icke lust att yppa - han lutade mot grafven och ville ej söka rädda lifvet genom att uppoffra sin kyrkas skatter - och då måste han dö. De råa sällarne grepo fatt i hans spanskrörskäpp, som låg i släden, och slogo honom i hufvudet tills blodet sprutade mellan det hvita håret och lifvet ändtligen flydde. En af kosackerna tog därpå bort silfverknoppen, tvättade af den i snön och stoppade den i barmen. Efter denna illgärning hade ryssarne ridit norrut i syfte att plundra Kengis bruk omkring 16 mil ofvan Torneå stad.
     När man nu visste fienderna vara dragna bort på vidare härnadståg längs elfven, sände kyrkoherdens son och förre adjunkt, dåvarande brukspredikanten vid Kengis, Isak Tornberg, drängarna med bud till några skogsbyar, att alla vapenföra genast skulle samlas vid kyrkplatsen för att rådslå om hämd. Fältväbeln Gustaf Bucht, som för en familjeangelägenhet begifvit sig hemåt från trupperna, skulle bli anförare för dem som ville göra arffienderna afbräck vid återkomsten från Kengis. På sina skidor hade då en skara modigt folk samlats från skilda håll i skogen, gubbar och gossar. De voro väpnade med bågar och yxor, och när de stego in för att mötas i den lyckligtvis ännu obrända, då just på året hundraåriga kyrkan, ställde de i vapenhuset ifrån sig sina enkla försvarsmedel.
     En psalm sjöngs, allvarsamt, med djup känsla, och andedräkten stod som rök kring gråskägg och piltar:
 
   Bevara oss för mord och brand,
   nu och i alla tida,
   beskärma både folk och land
   för dem som på oss strida
   och vilja helt fördärfva.
 
     Därefter steg Isak Tornberg i predikstolen, berättade om ryssarnes grufliga framfart, hvarom de rykande ruinerna och alla stympade, ännu obegrafda lik vittnade, skildrade sin fars olycka och företedde den käpp, somplägat stödja hans trötta steg, men Gudi klagat nyss blifvit använd till att beröfva den gamle lifvet.
     Allt kallade nu till dristig vedergällning. Gud själf skulle hjälpa dem i nöden och Buchten anföra dem. Han pekade nedåt den med rika sniderier försedda predikstolen, där man i ett aflångt fält ser den gode herden med en lans i hand dräpa åtskilliga svarta vargar, som vilja förskingra och föröda hans hjord - sammanlunda skulle nu ske med ryssarne, ty de voro just som glupande ulfvar. Därefter läste han ur en krigsmans bön: Du som konung David i hans unga år hjärta mod och starhet så nådeligen förlänte, att oansedt han var liten, obeväpnad och i krig oförfaren, hafver han likväl den store Goliat med en slunga angripit och honom nederlagt - - vi bedja Dig att Du ville våra fiender en oförmodelig förskräckelse sända och alltså oss en nådig seger, dock med ringa blods utgjutelse och skada nådeligen förläna.
     Den lilla församlingen böjde hufvudet till bön, och när de tillspordes om de ville offra lif och blod för fädernebygden, ropade de enstämmigt ja. De gamla katolska helgonbilderna, som erkebiskop Jacob Ulfsson Örnefot förärat socknens äldsta, af vårflod bortförda kyrka, stodo i klunga i detta och liksom logo vänligaste bifall, och framme vid altaret reste sig två höga, snidade pelare, Starkhetens pelare, öfver hvilka en reflex lyste från solljuset i den till strålar uthamrade, förgyllda plåt på predikstolsväggen, där Guds heligaste namn lästes och därifrån nådens sol utflödande.
     Fältväbel Bucht redogjorde med ungdomlig hänförelse och ifver för sin plan att öfvermanna ryssarne. Där vägen ett stycke mot norr löpte genom en skogig och snörik dal, borde förhuggningar göras. Träd skulle fällas tvärs öfver vägen och armar af förhuggning därifrån ledas uppåt och nedåt skogen. När ryssarne funne vägen spärrad, skulle de rida åt sidorna, där deras hästar och de själfva torde få svårt att reda sig. Med pilar skulle hästarne fällas, ryttarne kunde ej gerna använda sina lansar bland de grenrika träden utan borde kunna dräpas med yxan i lifremmen.
     Planen syntes god och sattes skyndsamt i verkställighet. Därpå lägrade man sig kring förskansningen, låg där dag och natt för att ej släppa fienden förbi. Kapellanen Tornberg syntes också bland den till ett tjugutal man uppgående flocken, uppmuntrande och eggande till tapperhet - en svensk mot två ryssar vore alldeles tillräckligt, om också svensken var ung till åren. Han gjorde sig under väntetiden en klubba af en furugren och borrade i denna in tränaglar. Med detta vapen hoppades han kunna knäcka skallen på åtminstone någon af de uslingar, som så fegt piskat lifvet ur hans gamle far.
     Mot skymningen en gnistrande kall Januaridag 1717 hördes larm och sång på vägen. Kosackerna kommo lastade med byte från Kengis och sjöngo glada visor från steppen för att hålla trefnaden vid makt. De höllo sina långa pikar utmed högra sidan, rätt i vädret, och i deras gördel hängde dolkar, öfver skuldran sabeln. Främst ibland dem red en bredaxlad krigare, ärrig och brun i ansiktet. Hans ögon spejade vaket och dystert omkring sig, han hade sett blod i en dröm under natten och visste att slikt betydde svärdsslag. Kamraterna gjorde bara spe af honom - inte kunde väl någon fara hota i en trakt, där det endast syntes finnas gubbar, kvinnor och barn, och själfva hade de ju sökt att skicka så många själar de kunnat till evigheten.
     Anföraren hörde plötsligt en bågsträng spännas i snåret bakom en vägkrök, ropade ett gif akt till de sina och befallde därpå skarp traf, ty han var en modig man och ville se faran i ögonen. Oförberedda på allvarsamt hinder sprängde de mot förhuggningen, som de upptäckte för sent och därifrån ett regn af pilar helsade dem. Åtskilliga hästar föllo dödsskjutna till marken, men ryttarne hoppade af och sökte att med lansen i hand bana sig väg öfver träden på vägen eller på sidan därom. Andra, som ännu sutto i sadeln, sökte forcera hindret, men pilarne slogo ned i lederna och dödade, medan hästarne snubblade och stegrade sig bland grenarna. Lansarna voro till hinders och kastades undan. I stället grepo ryssarne till sabeln, men nu stämde kapellanen och väbeln upp ett högt skri och ropade till folket att låta de skaftade yxorna börja arbeta. Så fort en ryss visade skalle, arm eller ben inom räckhåll, fanns en yxa till hands att döda eller massakrera [massakera; Min anm.] Pastorn själf stod vid vägen och lät sin långa klubba susa öfver ryssarna. Där har du för far ! Där har du för far ! lät det oupphörligt, och detta rop verkade eldande på folket. Några af fienderna hade lyckats bana sig igenom skansverket och flydde bortåt vägen, men Bucht satte med ett par man efter dem på skidor och högg ned dem. Ingen enda fiende slapp med lifvet undan striden vid förhuggningen i skogen, och blodet af ett femtiotal vilda kosacker hade vid dess slut förrunnit i drifvorna. Svenskarne lära haft endast två döda: en gubbe, hvars hjässa klufvits af ett svärdshugg, och en liten hjältemodig fjortonårs gosse, som fått underlifvet genomborradt af en lans men ryckt vapnet ur såret, rest sig på knä och med anlitande af sina sista krafter begraft sin yxa i ryssens bröst.
     Nu hade man sökt att kvitta sitt mellanhafvande med ryssarne och hade med mandom afvärjt ett förnyadt anfall i fädernebygden. Gustaf Bucht, stamfader för den svensk-finska släkten, blef sedermera löjtnant och kapten samt dog år 1759 i Öfver-Torneå. Isak Tornberg, tillhörande en gammal prestsläkt från Torneå, blef komminister i Hietaniemi och dog 1743.
Hugo Samzelius.

2013-11-07, 20:59
Svar #4

Utloggad Thomas Magnusson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: 2021-05-18, 14:01
    • Visa profil
Hej!
Undrar om någon kan som kan lite om 20-talet kan hjälpa mig lite ang min farfar Karl-Martin Magnusson-Bowring och hh Frida. De bodde i Övertorneå ett par år runt 1923 då min far Karl-Magnus föddes i Matarengi/Övertorneå (C:9, sid 240)(AIIa:3, sid 258)
 
* Var i Matarengi bodde dem? Finns det ev ngr kort?
** Farmor bodde i Gällivare och Övertorneå mellan ca 1918-1924. Hon skall under denna tid spelat piano på någon biograf. Kan det varit på Röda Kvarn? Finns det ngt dokumenterat härom?
*** Farfar var byggnadsingenjör och var speciellt inriktad på tegel. Var ex vis på Stockholms stadion mellan 1909-1912 och i Porjus när han träffade farmor i Gällivare. Vad gjorde han i Övertorneå? Finns där ngr större tegelbyggnader? Pappa sa att han byggde järnvägsstation i Haparanda men den vart väl färdig på 10-talet?
 
Kul om ngn skulle veta ngt
 
Hälsningar
 
Thomas M

2013-11-07, 22:34
Svar #5

Utloggad Bertil Englund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 577
  • Senast inloggad: 2017-10-22, 11:44
    • Visa profil
Googling på Övertorneå bilder gav bla. denna, Tomas Kerttus vykortssamling:
http://nkfc.overtornea.se/bildarkiv/album/html.php?subalbums=Tomas%20Kerttus%20v ykortsamling

2013-11-08, 11:34
Svar #6

Utloggad Thomas Magnusson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: 2021-05-18, 14:01
    • Visa profil
Hej Bertil!
 
Tack för kortlänken som gav lite uppslag
Ang min farfar så kan han ev byggt bygdessanatoriet, det stämmer i tiden och i storlek
Ett par år senare byggde han Bäckefors Lasarett i Dalsland
Jag skall kolla lite om sanatoriet
 
Mvh Thomas M

2013-11-18, 21:12
Svar #7

Utloggad Moderator Norrbotten

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 226
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett dubblerat inlägg som också finns under Hietaniemi som handlar om
Brigitta Margareta (Brita Greta) Johansdotter från Armasjärvi har raderats.
 
Med vänlig hälsning
Moderator Norrbotten

2014-01-15, 12:37
Svar #8

Utloggad Ewa Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 137
  • Senast inloggad: 2018-03-08, 11:01
    • Visa profil
Johan Erik Fredriksson Pantsare, f 1802 (?) d 1882-12-17 i Olkamangi.
Han var gift 1829-01-06 i Övertorne med Maria Zachrisdotter 1804-1882 från Olkamangi. De bodde i Olkamangi, fick 10 barn.
Familjen finns i tidigare inlägg av Inger Sirkka.
Varifrån kom han? Vilka var hans föräldrar?

2014-01-15, 22:56
Svar #9

Inger Sirkka

Jag har inte hittat igen Johan Eriks föräldrar, men jag har inte ansträngt mig så mycket. Kanske Birgitta Hansi har något förslag?

2014-01-15, 23:55
Svar #10

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Hej Inger och Eva
Föräldrarna har jag men jag har inte ännu hittat var de är  födda. Eller så finns de helt  enkelt inte i någon födelsebok, de är kanske inte döpta.
 
Hoppas att du kan sålla ut det användbara jag kopierar bara mina rön
 
Far: Pantzar Fredrik Olsson
Född: 1774 (s. 73, s. 71)
Död: 1807 (s. 71)  
Noteringar: (f. Fors Friedric Olofsson, Fors Fredrik Olofsson) Vigsel 1802-..-25 i Övertorneå f.s. Barn döda i unga år; Anna Greta 1806-1820 (s. 87) (Övertorneå f.s. AIa:1 1781-1801 s. 73 inhyses i Turtola, AIa:2a 1807-1820 s. 71 soldater i Turtola Ryska sidan)
Far: Fors Olof Olofsson 1710- (barnens farfar)
Mor: Ingrid Olofsdotter 1737- (barnens farmor)
 
Mor: Stålnacke Maria Eriksdotter
Född: 1779- 6- 2 i Svanstein, Turtola, Övertorneå f.s. (f.b, s. 73, s. 71, s. 87)  
Död: 1858-12-13 Begravd 1858-12-26 Enka, av ålderdom, blev 79år (HiSki) Noteringar: (g. Pantzar Maria Eriksdotter)  
Far: Stålnacke Erik Jönsson (barnens morfar)
Mor: Kerstin Johansdotter  (barnens mormor)
Barn
Pantzar Johan Erik Fredriksson f. 1802 (s. 73, s. 71, s. 87)
Pantzar Fredrik Fredriksson f. 1803 (s. 71, s. 87)
 
Maria Stålnacke gifter om sig 1815 med Piippola Henrik Matsson som är änkling. Han har med sig barn från sitt första äktenskap och sedan får de två gemensamma barn.
 
Birgitta Hansi

2014-01-16, 01:10
Svar #11

Utloggad Ewa Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 137
  • Senast inloggad: 2018-03-08, 11:01
    • Visa profil
Jättetack Birgitta för den snabba hjälpen.  
/Ewa

2014-01-16, 13:25
Svar #12

Utloggad Ewa Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 137
  • Senast inloggad: 2018-03-08, 11:01
    • Visa profil
Henrik Mattsson Piippola drunknade tillsammans med fem andra män 1825-05-31 i åldrarna 18-43 år.(http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/turtola/kuolleet_1820-1877_m ko8/kuvat/3.jpg)  
Han och Maria Ersdotter Stålnacke fick ytterligare två barn, tvillingarna Maria och Henrik Hezekiel 1821-09-22 varav HH dog i engelska sjukan 1826-03-04.  
Johan Erik Fredriksson var född 1801-10-06 i Turtola och dog 1858-12-13 i Olkamangi.

2014-01-16, 14:26
Svar #13

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Tack Ewa
Jag hade för mig att jag letat igenom Övertorneå f.s. födelsebok, och det har jag säkert också gjort någon natt halvsovandes  
 
PS! kan dödsdatumet verkligen stämma jag har honom i Övertorneå f.s. AIa:7 1864-1873 s. 28 Rova gård nr 4 1/24mtl krono i Olkamangi. Där levde han och nu har jag hittat paret i AIa:8 1874-1883 s. 29 samma gård i Olkamangi De angavs som förgångsfolk. Här dör både Johan Erik och Maria. Dödsdatumet svårläst, måste kolla dödsboken.
Birgitta Hansi
 
(Meddelandet ändrat av hab03 2014-01-16 14:55)

2014-01-17, 09:09
Svar #14

Utloggad Ewa Sandberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 137
  • Senast inloggad: 2018-03-08, 11:01
    • Visa profil
Johan Erik Fredriksson dog 1882-12-17, inte som jag tidigare angav. Det var hans mors dödsdatum. Beklagar fadäsen.  
/Ewa

2014-01-19, 19:54
Svar #15

Utloggad Eva Isaksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 40
  • Senast inloggad: 2017-01-04, 23:23
    • Visa profil
Hej!
Brita Caisa Johansdotter född 1803, gift 19 dec 1826 med Carl Aronsson Oja och bosatt i Puostijärvi och därefter i Vitsaniemi till sin död 1879.
 
Jag har letat fram o baklänges i Övertorneå och Hietaniemi utan att bli säker på hennes ursprung.
 
I puostijärvi finns en Brita Caisa född 15 april 1802 med föräldrar Johan Persson Gard och Caisa Johansdotter. Med dels är denna Brita Caisa född fel år och dels anges att hon dött redan 1833, enligt Stig Inge här på anforum.
 
Något som skulle kunna tala för att Gard är hennes far är de dopvittnen som anges vid Brita Caisas sons födelse 1830.
 
Aron Carlsson Oja, 12 aug 1830 övertorneå. Vittnen: Matti Rovainen och hans hustru, drängen Per Vinge och pigan Greta Caisa Salomonsdotter. Greta Caisa kan vara barnbarn till Gard. Drängen Per Vinge finns hos Salomon Johansson Gard.
 
Vad tror ni, kan detta vara rätt Brita Cajsa?

2014-01-20, 07:33
Svar #16

Utloggad Eva Isaksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 40
  • Senast inloggad: 2017-01-04, 23:23
    • Visa profil
Hej ännu en gång!
Nu hittade jag en vigselnotis för Brita Caisa Gard. Hon gifter sig  5/2 1825 i Hietaniemi med Isak Johansson Modig.
 
Så då kan hon inte längre vara rätt Brita Caisa Johansdotter.
 
Hälsningar
Eva

2014-01-20, 08:05
Svar #17

Utloggad Birgitta Hansi

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: 2016-03-02, 11:29
    • Visa profil
    • distans.org
Hej Eva
Den här vigseln hittade jag i HiSki
19.12.1826 Niemis by Dr:g. Carl Aronss. Oja Pig. Britha Caisa Joh:d:r Enquist Njemis  
 
Du har träffat på en tös som förmodligen är född i Norge. Följande har jag på henne
 
Far: Enqvist Johan Johansson
Född: 1768- 4-25 i Helsingbyn, Hietaniemi f.s. Finland (f.b, s. 169, s. 90, s. 141)  
Död:  
Noteringar: (Tulpan Johannes Johansson, Tulpan Johan Johansson) Boställe 24 i Armasjärvi år 1799-1812 (Hietaniemi f.s. AI:1 1783-1801 s. 169 Helsingbyn Johans föräldrahem till s. 90 Armasjärvi, AI:2 1801-1814 s. 141 inhyses i Övre Helsingbyn Ryska sidan Familjen utflyttar 1802 till Norge)
 
Mor: Joenheikki Caisa Johansdotter
Född: 1772- 4-11 i Niemis, Hietaniemi f.s. Sverige (s. 169+s. 90+s. 141+s. 172+s. 51+s. 55+s. 46f. 1773)  
Död: 1857- 4-19? i Närkki, Ylitornio f.s. Finland (s. 46)  
Noteringar: Vigsel 1795- 1- 7 i Hietaniemi f.s. (v.b) Barn döda i unga år: 1 odöpt son f.d. 1798 i Puostijärvi (Ylitornio Rippikirja 1833-1839 bild 177 s. 172 inhyses i Närkki. Hon var änka)
 
Barn födda i Helsingbyn, Hietaniemi f.s.  
Enqvist Lisa Greta Johansdotter f. 1795- 1-30 (f.b, s. 169, s. 90, s. 141)  
Enqvist Johan Johansson f. 1796- 6-27 (f.b, s. 169, s. 90, s. 141)
Enqvist Eva Johansdotter f. 1800- 2- 3 (f.b, s. 90, s. 141, s. 172 barn u.ä. Eva Caisa f.d. 1834 Vigsel 1836 till s. 51)  
Barn födda i ?
Enqvist Brita Caisa Johansdotter f. 1803 ? (s. 141 utan födelseår)
Enqvist Maria Johansdotter f. 1805 (s. 172 barn u.ä. Maria Catharina 1836-1837, s. 46)
 
Birgitta Hansi

2014-01-20, 10:01
Svar #18

Utloggad Eva Isaksson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 40
  • Senast inloggad: 2017-01-04, 23:23
    • Visa profil
Tusen tack Birgitta!
 
Tänk att jag hade Tulpaner i släkten:-)
 
Det är så härligt att äntligen få ordning på Brita Caisa. Jag som tyckte det var krångligt att puostijärvi fanns både i Hietaniemi och Övertorneå. Det är ju inget mot en tös som rör sig i fyra länder.....
 
Eva

2014-04-13, 22:00
Svar #19

Utloggad Odd Lehtigangas

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2014-04-14, 07:46
    • Visa profil
Hej!
Undrar på om nogon her i forumet har nogon tips var nånstans jag kan hitta Salomon Salomonsson, födt 27 Jan 1818 i Alkola, Sverige. Han kom til Norge ifölge Folkrekningen 1865 ca. 1835. Han giftet seg i Kaafjord kirke, Alta 15 Des 1851 och hans fader namn upgavs her vara Salomon Johansson Särkelahti från Alkola, Sverige. Har varit gjenom fødselsbökene från Övetorneå i båda länder utan at finna min Salomon.
 
Odd

2014-04-13, 23:26
Svar #20

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Alkula hittar man Hietaniemi och där föddes en Salomon den 27 januari 1818. Föräldrar: Salomon Johansson Särkilahti och Catharina Olsdotter, 36 år.
Hietaniemi C:2 (1779-1830) sid 252 (AID: v137630.b131.s253)
Hälsar vänligen
Maud

2014-04-14, 07:46
Svar #21

Utloggad Odd Lehtigangas

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2014-04-14, 07:46
    • Visa profil
Hej Maud!
Ja så raskt kan man altså finna hva man leter efter om man bara hadde letat på riktigt ställe. Tackar så mycket för ditt raska svar.
 
Odd

2014-04-15, 20:24
Svar #22

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Finns här någon som känner vilka föräldrarna var till soldaten Henrik Andersson Björnfot (1761-1789) gift med Anna Andersdotter Panzar.
 
Han ska enligt uppgift (Anttila, Ove. Arbete och liv under gångna sekler, s. 231)
komma från Juoksengi.
 
Jag har haft tankar på att fadern skulle kunna vara en nybyggare vid namn Anders Matsson, men aldrig hittat något som styrker det.

2014-04-18, 09:09
Svar #23

Utloggad Gunhild Hedenström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2016-12-01, 16:45
    • Visa profil
Hej Håkan!
Bor nybyggaren Anders Matsson i Juoksengi? Var kommer Anna Andersdotter Panzar ifrån? Jag har letat med ljus och lykta efter bägges härkomst men ej hittat.
Gunhild

2014-04-27, 20:41
Svar #24

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Anders Mattsson kommer eventuellt från Hietaniemi församling.
 
En Brita föds i Juoksengi 22/ 8 1760 med föräldrar: Anders Matsson och Margeta Persdotter.
I Hietaniemi föddes 1746-08-15 en Petrus i Niemis. Föräldrar.
Anders Mattsson  Margeta Pehrsdotter.
Det kan kanske röra sig om samma personer.
 
Annas far bör ha varit soldat vid rote 22, Pantsar, i Majorens kompani (Övertorneå socken).
Har du kollat upp det?
 
(Meddelandet ändrat av Hawkeye 2014-04-27 20:42)
 
(Meddelandet ändrat av Hawkeye 2014-04-27 20:43)

2014-04-28, 07:39
Svar #25

Utloggad Gunhild Hedenström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2016-12-01, 16:45
    • Visa profil
Jag ska kolla upp om soldatrote Panzar i forskarlokalen. Anders Matsson och Margareta Persdotter kan ju vara möjliga aspiranter.
Hälsningar Gunhild.

2014-04-29, 12:48
Svar #26

Utloggad Gunhild Hedenström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2016-12-01, 16:45
    • Visa profil
Sergeanten Johan Felix Fogman f 1793-04-03 Kuopio ksk d 1878-03-17 Övertorneå bosatt 1819 i löjtnantbostället Tureholm Haapakylä och 1835 i Kuivakangas. Han var krigsvetertan och bar tapperhetsmedalj. Gift 1828-07-29 med Anna Christina Abrahamsdotter Stoltz f 1795-02-22 Heden Överkalix d 1880-03-06 Övertorneå
Föräldrar:
Fältväbeln Petter Fogman f 1767-12-31 Österlövsta Uppland d 1816 Kuopio ksk gift med Maria Helena Amnorin f 1759-02-08 Murdolax Kuopio msk d Kuopio ksk. Änka efter länsmannen Henrik Johan Mechelin f 1754 d 1790 Kuopio ksk.
Oulon Wiikkosanomia 1873-12-27

2014-04-29, 13:30
Svar #27

Utloggad Gunhild Hedenström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2016-12-01, 16:45
    • Visa profil
Här kommer en artikel från Wermlands läns tidning 1878-04-12 som kanske är lättare att förstå.
 

2014-08-26, 06:12
Svar #28

Utloggad Bo Ljung

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 379
  • Senast inloggad: 2023-06-03, 15:05
    • Visa profil
Hej alla.
Har ett problem:
I hfl Övertorneå AIa:7 sidan 90 Pyhäjärvi Krononybygge nr 2 återfinns Isak Isaksson Lahti, född 1830-11-19, med familj. Han anges där som inflyttad från Nedertorneå 1867. Jag kan icke finna honom vare sig i Nedertorneå eller Övertorneå vid detta datum. Är det någon som vet mer???? All info mottages tacksamt.
Bosse

2014-08-26, 10:49
Svar #29

Utloggad Östen Ek

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 615
  • Senast inloggad: 2016-11-18, 10:31
    • Visa profil
Isak Isaksson Lahti finns med föräldrarna i Lappträsk Karl Gustav AI:6 (1859-1866) sid 280, därifrån kan man följa honom till Kukkola när han gift sig 1860 och utflyttad till Nedertorneå 1861.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna