Skulte/ Schulte

[Mikael Andersson]

Startar ett nytt ämne med ett tillfällighetsfynd då jag sökte information om släkten Skute/ Skuthe. Vore spännande att finna ett samband mellan Skulte och Skute med ?Hans Skute?, Borgmästare i Linjköping ca 1530 och Peder/ Per Eriksson ?Skute?, borgmästare i Linköping några tiotalår därefter.  En av mina teorier är att Skute är en felläsning av Skulte, dvs ansvarig/ överhuvud/ ledare. Alltså ett annat ord för borgmästare.

Skulte
Anders Schulte/ Skulte 1493-1501. Ägde hus i Stockholm från 1485, Borgare 1490-.
Gift med Anna Pedersdotter dotter till Ingrid Bergsdotter o
Under 1489 inträdde tvenne nya härbärgerare, Anders Schulte och Staffan Schalme
1497 Föreståndarne för S:t Örians hospital (Erik Gislasson och Anders Schulte)

Far till
Påvel Skulte 1519-21, Rådman 1522. Levde 1533. Majgreve o rätttsfogde,  gift med hustru
Aletta Henriksdotter Bryning, d: före 1545

Far till Anna:
Mats Persson Skulte, död 1561, Borgmästare, rådman , skeppare g m
Anna Påvelsdotter Skulte, f. ca 1573
https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021849_02.pdf

Artikel funnen på internet:
Skulte

Ursprungligen Schulter. Tysk Hansasläkt som flyttade till Sverige på 1400-talet. Namnet försvenskat till Skulte.
Här nedan några av de äldsta kända i släkten:

Erik Schulte:
ÄLDST I HANSAÄTTEN SCHULTER, försvenskat SKULTE. 1400-talet.
Känd endast genom sonen Anders patronymikon. Efternamnet bör ha varit Schulte, även om det ju visar sig senare att namnet ärvs från både moder och svärfader. Om man ser till den information som finns skulle en utgångspunkt för vidare forskning vara att söka efter en Erich Schulte i Stendal på 1400-talet, möjligen medförbindelser till Lübeck. [Stockholm stadsböcker från äldre tid,III:3, sid 7]

Påvel Skulte, död efter 1545. Majgreve, rådman, rättsfogde i Stockholm (AB).
Påfvel Skulte till yrket bryggare, var Stockholms majgreve 1514, blev föreståndare för Helgeandshuset 1519 och [20] samt ånyo efterblodbadet 1520 6/12 - 23 ../6. Han blev rådman och kämnär 152225/6, rättafogde 23 och satt i rätten 1522-23, då han måste utträda ur rådet. Död omkring 1536. -  G.m. Åletta. Barn okända. [Stockholms rådhus och råd, del II, sid 130]

Helgeandshuset. Helegeandshusen (lat. Domus Sancti Spiritus) voro avsedda för vård av fattiga, sjuka (med undantag av spetälska, som vårdades i särskilda hospital), ålderstigna och icke arbetsföras amt även voro hem för vägfarande. Föreståndare, från och med 1419: Påvel Skulte, 1519-1521. Blev rådman 1522, se Rådsmatrikeln. Ägde hus, som förut tillhört Anders Skulte, vilkens arvinge han således sannolikt var. Levde säkert 1533, med sin hustru Alettavar han gift före 1528. [Frans de Brun, Holmiana Et Alia,band I sid 150-151]
Se även [Frans de Brun, Holmiana Et Alia, band III sid 233, 247,256]

1528 22/8 (tb, sid. 204). Hustru Åleta Påual Skultes pantsatte för300 mark till Kort Druuenagel ett hus östantill mellan Andersvinmans hus och Olof Svartes hus, vilket Anders Skulte förut ägt.[Frans de Brun, Holmiana Et Alia, band V sid 426]

1524 (tb, sid. 18). Hustru Christina Meynboms upplät till Staffan Sasse, ett hus på Köpmangatan bredvid Pauel Skultebryggares hus, vilket upplåtna hus Staffan köpt av henne. [Fransde Brun, Holmiana Et Alia, band V sid 705]
"Tesse sworo medh honom: Ywer Bagge, Pawal Scultte af Riga, PeterJapsson aff Rwnöö." [Stockholms stadsböcker från äldre tid, serII, del 1 1474-93, s. 105]

Majgreve 1514, föreståndare för Helgeandshuset 1519-21 och 23,rådman och kämnär 1522, rättsfogde 1523. [Stockholms stadsböckerfrån äldre tid, ser IV, del 1 1519-1544, s 355]

"Pouel Skulte med sine tretisbróder sóke theris raeth i Lubec (Lybeck)". [Stockholms stadsböcker från äldre tid, ser II, del 5,s 128]

Nämns 1526 i Gustav I:s Registratur. [Gustav I:s Registratur delIII 1526 s 284]
"... Pawel Schulter juwe borger sin schip mit juwerborgere..."Seglade till bl a Elfsborg. (Juwe is an old German word meaningyoung or single, as in unmarried, in other words a bachelor).[Hansisches Urkunderbuch, del 10, nr 184; 1471-1485]

I ett brev från borgmästaren och rådet i Lybeck, berättas att Påvel Skulte (Pawall Schulte) kommit för rådet i Lybeck; Påwall Schulte, borgare i Stendal och hans son Henrick Skulte.Påvel kräver sin dotters man, en Lasse Pedersson (Skulte) på pengar. I texten nämns Påvels saliga hustru, Hindrich Bryningsdotter (Hindrich har två döttrar vilka nämns i ettförmynderskapsmål; Dorotea och Aleta). Texten nämner även Påvels saliga morbröder Anders och Heyne Schulter. [SST 1544-1548, RolfHildebrand, SoH 1978, Kring Stockholmsborgmästaren nr 102 Mats Perssons härkomst] Påvel Skulte, som sedan blev ägare till (ett) av Anders Schulteshus, var väl en arvinge (son?). [Frank de Brun, "Holmiana etAlia", 1:174]

Gift efter 1512 med
111615 Åletta Henriksdotter Bryning, död före 1545. Bosatti Stockholm (AB).[ Far 223230 ] [ Mor 223231 ] [ Make 111614 ] [ Dotter 55807 ]

"Hustru Ålete Påual Skultes med sine vener Hening Gyre och Berendtder Geist". [S:t Eriks årsbok, Bilaga Stockholms stads tänkebok1504-29, sid 205]

Ålete nämns som jungfru tillsammans med sin syster 1512.

Detta är säker utdrag ur någon bok eller hemsida men jag fann det på:
https://www.learning4sharing.nu/skulte-203663.html
 

[Martin Casterud]

Jag härstammar från Påvel Schulte och delar av denna info är kopierad från en sammanställning på min gamla hemsida. Det finns inga belägg för att Anders Eriksson Schulte skulle varit fader till Påvel utan allt pekar mot att han är identisk med den morbroder Anders Schulter som nämns i lybeckbrevet som det refereras till i ditt inlägg. Har skutarna någon tysk koppling vad du kunnat se?

[Mikael Andersson]

Skute/ Skuthe/ Skulte

Gott då redde vi ut källan! Slarvfel av mig, självklart är Anders ej fader.

Observera att uppgifterna nedan inte är källangivna. Släkten Skute är otydligt utforskad och flera felaktiga antaganden är gjorda och spridda på nätet.

Skutes samband med Tyskland är inte givet. Hans Skute kan vara ett tyskt namn i o för sig. Henriks stavning av Hendrich kan vara tyskt. Sönerna verkar ha haft Stockholm som bas o handlande med Tyskland och en av dem var gift med en tysk. 

Den starkast kopplingen till Skultarna är Henrik Hendrich Skute som nedan anges som en Skulte. Hade varit riktigt kul om detta kunde bevisas.

Hans Skute, borgmästare 1531 i Linköping gift med Barbro, levde 1560

Far till: Henrik/ Hendrich Skute/ Skulte / Skutte/ Skotte, gift med Marina Hansdotter Bökman. Handelman? ” En man med namnet Henrik Skute fick 1553 tillstånd att föra spannmål genom Lübeck ner till de tyska uppstäderna.” Levde även 1563.

Se:  https://www.geni.com/people/Henrik-Skotte/6000000043093078065
Se även http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021900_01.pdf som ger hennes makes namn som Henrik Skulte (Skutte). Antingen ännu en felskrivning eller ett bevis på kopplingen till Skute. I källan anges han som häktmakare från Örebro.

Lasse Skute, handelsman? ”Påvel Pärlstickare (boende i Sthlm) och Lasse Skute fick i uppdrag att bege sig till Frankfurt för att köpa pärlor, silke och guldtråd”. Inköpen betalades med 6 ooo daler."

”Henrik och Lasse Skute är svärsöner till Hans Böckman i Stockholm”.

Under Gustav Vasa hade Stockholm ett handelsavtal med Lybeck som gav dem rätt till all handel. De tyska borgarna i Sthlm var missnöjda. Hans Böckman/ Bökman var med och planerade att ta livet av Gustaf Vasa men misslyckades, 1536. Hans Bökman var tysk köpman (? från Hamburg), rådman och kämnär (ämbetsman med uppgift att uppbära och redovisa stadens inkomster), död före 1548.  G.m. Katarina Persdotter, dotter till borgmästaren Peder Jönsson och änka efter rådmannen Erik Helsing.

Påvel Skulthe hade som du vet en skuld till Кort Druuenagel som var med i konspirationen mot Gustav Vasa (totalt fem personer). Både Kort o Påvel var bla Kämnarer. Kände han Kort kände han säkert också Bökman.

Ytterligare en bror? ?Sven Skute, d: innan 1564. Rådman i Stockholm 1538 och borgmästare 1541–1553.? Finns mycket på nätet om honom.

Skulte

Finns en Hegne Skulte också, Skrev under Rådets och borgmästarnas trohetsförsäkran ifrån 1520 till Kung Christan.

"Wij effterscreffne Gorius Holste, Jens Jonsson, Hans Larensson, Clauus (Bogie)borgemes, Per Mongsson widh torget, Per Mogensson i hwalffuedt, Hans Fosser, Herman Lyttingh, Sone Stensson, Karl gulsmedt, Hegne Skulte, Morten Lehus, Hinrik Hillebrand, Hans Burmestere, Herman Ffosser, Kort Drvgenal, Korth Ruth, Hening Gire, Lasse Óriansson och Lasse Olsson raadmen, och menige borgere j Stockholms stadt etc. góre alle witterligit medt thette wort opn(e breff), at wij haffue endrekthelica tilssagt och sworedt hógboren ffórste (her) Cristiern med Gudz nadhe etc. Sweriges, Danmarkx, Norges, Wendes och Gó(tes konung)”

Påvel Skultes saliga morbröder Anders Skulte och Heyne Schulter. Är den senare samma person som Hegne Skulte? Samfundet Sankt Eriks årsbok: ”Framlidne Heyne Skulte …att han förnya skulle Heynes vänner och fränder (släktingar) i Lubeck, som bor i Stendal (!)”.

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium: ”Heyne Skulte, kyrkovärd 1512-ca 1525, sannolikt gillesåret 1522, då han upptages i hl g som fräter prius.” Frater Prius? = Prästbror? Bror Präst?  Han dör 1522 och kanske är det det som avses som Frater Prius.

Stockholms rådhus och råd: Heyne Skulte var kvartermästare 1503-06, nyckeln till Söderport 1507-12, härbergare 1510-15, majgreve, 1512, kyrkvärd 1516-20, rådman 1520. Känd 1502-25. Kallas någon gång Heygne och någon gång Heine. Troligen det sista som är hans korrekta namn.

I Sveriges medeltida personnamn: finner jag 1442 en Hans Skulte Nålmakare mm och medlem av S:ta Gertruds gille, ett av Stockholms största köpmannagillen. Där var de tyska köpmännen kärnan. Gift med Grete. Har du något mer om honom?

Inget samband bevisat med nedan angivna personer och den första Skulte borgmästaren Hans

Skute

Erik Persson, f: ca 1500, i Söderköping, d: 1564/86. Erik Persson med tillnamnet Skute har enligt uppgift inte existerat; inte heller sonen Per Eriksson.

Gift m:
Hilavi Eriksdotter Falk,

Far till:
Helena Elin Eriksdotter Falck ?Retz?, f. ca 1564/86? d: 1684. Uppfostrad i rådmannen Rets hus.

Far till:
Per/ Peder Eriksson,f: ca 1535, d: 1616, Linköping, borgmästare i Linköping, häradsdomare i Valkebo hd. Ska ev ha fört tre snäckor/ musslor i sitt vapen.
Erik har fler barn men osäkra uppgifter o redovisas ej här.
gift med Carin Olofsdotter, f: ca 1540, d: 1617.

Barn:
Margareta Pedersdotter Skuthe f: 1560, d: 1657, g m Lorentz Hartman (f: Mecklenburg, Borgare, Guldsmed, förmögen Handelman), Peder Stjernfelt o Johan Adler Salvius. Margareta var mycket välbeställd.   
Britha Skuthe, f: 1575, d: 1657, ?gift med Gudmund Gudmundsson, borgmästare i Linköping ?
Anna Pedersdotter Skute, , f:1580 i Linköping, d: 1647 på Ry. G m Peder Stiernfelt.

Erik har fler barn men osäkra uppgifter o redovisas ej här.

[Martin Casterud]

Ska se om jag kan hitta något intressant. Har ingen uppgift om Hans Skulte som var nålmakare.

Heine Skulte (Hegne, Heygne Schulte) [Srr. R. 297], skottherre av borgerskapet 1531; rådman 1533-[54] (satt i rätten på östra bänken 1536, 38, 40, 42, 44 [m.fl. senare år]); kämnär 1533; byggmästare 1539 och 1541. [Stockholm stadsböcker från äldre tid, IV:1]

Heyne Skulte var kvartermästare 1503-06, innehade nyckeln till Söderport 1507-09, till inre Söderport 1508-12, var herbergerare 1510-15, stadens majgreve 1512 och kyrkovärd 1516 31/5-20. Han blef rådman i november 1520, beseglade samma år d. 22/11 stadens förnyade hyllningsbrev till Kristiern II, blef ånyo utnämnd till kyrkovärd 1520 6/12 och beklädde detta ämbete även under ämbetsåret 1521. Han satt i rätten 1520 ../11 - 23 ../6 då han efter stadens kapitulation förmodligen fick avgå. Död före 1525 21/2. Han hade gjort ett testamente till förmån för fränder och vänner i Lübeck och Stendal. Hans hus på Västerlånggatan omtalas 1513 21/3. [Stockholms rådhus och råd, del II, sid 125]

"Heine Skulte innehade under 1510-talet en rad allmänna uppdrag och var en av stadens mest framstående borgare. Han var en förmögen man med 4-6 mark i skatt. Troligen tillhörde han ett handelshus i Lybeck, där hans vänner och fränder voro bosatta (OPTB, s 104)". [C C Sjödén, "Stockholms borgerskap under Sturetiden", sid 206]

"At han fornöya skulle samma Heynes vener och frender i Lubeke, huilke som boendes äre i Stendel". [S:t Eriks årsbok, Bilaga Stockholms stads tänkebok 1504-29, sid 89]

gift med NN Huffendal, dotter av Hans Huffendal och Vendla samt bror till Hans Huffendal (bosatta i Stockholm)

**

Anders Eriksson Skulte nämns i de östra kvarteren 1516; "Anders Skultans Ericson dedit j mark quit" [Stockholm stadsböcker från äldre tid, III:3, sid 7]

Anders Skulte och Paual Skulte bor på samma plats i de östra kvarteren 1509; "Anders skulte dedit vj mark quit
Paual ibidem skulte dedit ij mark quit". 1508 återfinns endast Anders på samma plats. 1506, 1507 bor de bägge på samma plats. 1502, 1503, 1504, 1505 bor Anders själv. [Stockholm stadsböcker från äldre tid, III:2]

Anders Skulte (Sch-), kvartermästare i östra kv. 1487 och 88 samt 1490-92; herbergerare 1489; föreståndare för S. Örjans hospital 1493-1501. [Stockholm stadsböcker från äldre tid, IV:1]

Kallas Andreas Schulte(n) i de tyskspråkiga källorna. [Liv- Est- und Eurländisches Urkundenbuch, del II.3]

En Andreas Schulte (al. van der Bledouw) i Königsberg nämns 1463-1470. [Hansisches urkundenbuch, del 9]

gift med Anna Pedersdotter, dotter av Ingrid Bergsdotter (änka efter rådman Jap van Hawen)

[Mikael Andersson]

Bara en tanke: "Anders Skultans Ericson dedit j mark quit". Har inte sett Anders kallas för Eriksson någonstans. Försökte översätta det via Google translate o latin och det skulle kunna betyda Skultans mark slutar vid Erickssons. Känner du till ngn annanstans där han kallas Eriksson. Jag har inte hittat Erik i Stendal Tyskland men väl Heine o Hans.

[Martin Casterud]

Det är vad jag känner till den enda källan till hans patronymikon, och detta är en uppgift som "hängt med" så bra att den granskas. Dedit verkar betyda "han gav" och mark bör nog syfta på mynenheten så betydelsen bör nog vara "han gav i mark". Quit vet jag inte vad det betyder och vi måste nog gå tillbaka till källan för att se sammanhanget, men som jag minns det är det sammanställningar av vad personer gett i "skatt", inte vad en Anders Skulte gav en Eriksson (som i så fall enbart skulle omnämnas med patronymikon, inte sitt namn). Och även om sättet personers namn skrivs ut i tänkeböckerna ibland är svårtolkade så är formuleringen "Anders Skultans Ericson" udda.

[Mikael Andersson]

Diplomatarium Danicum nr. 14121106002:

En Henrik Skulte anges som Byman (jämte en Rådman) år 1412 i Malmö, "Henrici Skulte". Skultarna verkar haft bostad i Sverige/ Danmark samt Tyskland länge.

[Mikael Andersson]

Lite mer om Henrik Skute/ Skulte

”Stockholms stadsmurar”: ”Henrik Skutes änka Marina testamenterar på sin sotsäng till sin frände på mödernet Staffan i Rostock en tredjedel av sin kvarlåtenskap i löst och fast…”

Henrik/ Hendrich Skute/ Skulte, gift med Marina Hansdotter Bökman.

Hans Böckman/ Bökman. G: Katarina Persdotter, f: 1495, d: f 1563, dotter till borgmästaren Peder Jönsson och änka efter rådmannen Erik Helsing.

”Stockholms stadsmurar”: ”Arvsskifte efter Katarina Bökmans mellan bröderna Henrik och Per Skute i Linköping, deras hustrurs styvfader Eskil Eriksson. Henrik Skutes hustru Marina Bökman”

Fyra eventuella slutsatser av detta:

Det här binder ihop Henrik Skute med Per ?Skute? i Linköping. Har ej tillgång till orginalkällan så att jag kan ej avgöra om användandet av Skute efternamnet hos Per är korrekt.

Det här visar också att Henrik som är gift med Marina är den Henrik som också har anknytning till Linköping.

Vidare visar det att Henrik är bror till Per ?Skute?.

Borde också innebära at Per ?Skute? är gift med NN Hansdotter Bökman?

Allt om källan stämmer.

[Mikael Andersson]

Linköpings Domkyrka, B Cnattinguis mfl: ”Gravsten nr 113. Över Birgitta, död 1548 och hustru till borgmästaren i Linköping Gunne Larsson. Stenen också lagd över fyra barn till Henrik Hansson Skute (vars initialer före¬ kommer på stenen), alla döda 1566. Foto 1977.

Gravestone No 113. Birgitta, d 1548, wife of the Mayor of Linköping, Gunne Larsson. This stone a/so marked the grave offour of Henrik Hansson Skute's children (whose initials are inscribed on the stone), all of whom di ed in 1566. att frukta Gud, den Högste .) Kantskrifter ur Esaias 57:2 och Psal 73 v 25 och 26. Mått: 262X200 cm.

Jfr Almquist, Frälsegodsen 3: l, s 57, 3:2, s 867. 113. Gravhäll av grå kalksten. Fyra inhuggna konsekrationskors visar att stenen tidigare använts som al¬tarskiva. Mitt på stenen en sköld med bomärke och initialerna HHS. Inskrift: 1548. HER LIGGER BEGRAFVEN SALIGE HVSTRV BIRGITA GUNNE LARSONS. GVD HENNES SIEL NÅDE AMEN. ERIC HENRIC SKVTES SON, HANS HEN¬RIC SKVTES SON, GYNNAR HENRIC SKVTES SON ANNA HENRIC SKVTES DOTER OC AFSOMPNADE TY ALLE I CHRISTO ANNO 1566. GVD WARI OS ALLE NÅDHELIGHE. Mått: 178x 114 cm.”

Längre ner i samma text: "113. Gunne Larsson var borgmästare i Linköping 1506-1518 och därefter i Söderköping. Hans hustru, Birgita, kan antagas ha dött år 1548. Möjligen var hon släkt med den Henrik Skute, vars namn och bomärke återges på stenen. Enligt Spegel var den förste bäraren av namnet Skute en munk i Söderköping, som efter reformationen gifte sig och blev notarius i staden. I Linköping var en Hans Skute borgmästare 1531. Sonen Henriks familj drabbades svårt år 1566. Som gravstenen visar avled 4 barn detta år. En annan gravsten, nr 124, upplyser oss om, att Henrik Skute själv och ytterligare 3 barn avled samma år."

Och: 124. Gravhäll av grå kalksten, dekorerad i låg relief. Två växtornerade pilastrar bär upp en rundbåge och omsluter initialerna HHS samt en sköld med bomärke. Inskrift: HER LIGGER BEGRAFVEN THEN AERLIGHE MAN SALIGHE HINRICK SKVTE HVILKEN AFSOMPNADHE I
CHRISTO THEN 4 SEPTEMBRIS ANNO 1566 MEDH TRY HANS BARNN STAFFEN HINRICK SKVTES SON BRITA OCH KARIN HINRICK SKVTES DOETTER G.D.S.N.A. (Gud Deras Siälar Nåde Amen) 1566. Mått: 179x 106 cm. Jfr gravsten nr 113.”

http://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1243984/FULLTEXT05.txt

Lite rörande att läsa om sina anfäder på detta sätt. Kanske det var Pesten, ur P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning under reformationstiden: "Även 1566 ska pesten ha härjat i landet. I Joen Klints järteckenbok förebådades den av att döden hade setts med en lie skörda kålhuvuden i en trädgård i Södertorp. Joen Klint berättar att den stora pesten sedan kom till Söderköping och hela Sveriges rike"

Vi kan ana ett släktskap mellan Henrik Skute och Birgitta eller Gunne Larsson. Gunne kallas i borgmästarlängder även för Gunne Laurensson. Informationen om "förste bäraren av namnet Skute en munk i Söderköping, som efter reformationen gifte sig och blev notarius i staden." var ny för mig.

[Roger Åhlén]

Vilka var borgmästare Mats Persson Skulte´s föräldrar?

[Mikael Andersson]

Se mitt inlägg ovan förts på sidan 2017. Åletta o Påvel. 

[Roger Åhlén]

Men jag får inte ihop det med patronymikot, Påvel blir Persson i Mats Persson Skulte? Vad är det jag inte begriper, Borde inte Mats Persson´s fader heta Per?

[Roger Åhlén]

Jag hittade info i "Stockholms rådhus och råd. Festskrift utgiven till minne af nya rådhusets invigning hösten 1915 del II" Där fanns matriklar om borgmästare, rådmän och dylikt ända från 1400-talet. Hittade mycket ny info där, bland annat att rådman Waste Eriksson, hade ytterligare en för mig okänd hustru, hon var dotter till just borgmästare Mats Persson Skulte. Om du inte bläddrat i denna skrift, så rekommenderar jag den. Fick ingen kläm på Mats Persson´s föräldrar dock?

[Martin Casterud]

Mats Persson Skultes föräldrar var köpmannen Per Månsson och Madelen Pedersdotter, se tidskriften Släkt och Hävd 1978 sid 143 där släktkretsen kring Mats utreds.


Han återfinns i min antavla: http://genealogi.casterud.com/ancestry#55806

[Mikael Andersson]

Sorry ni har rätt jag läste fel i all hast fick med

Anna Påvelsdotters föräldrar. Trevlig kväll!

[Roger Åhlén]

Tack Martin!

Tyckte väl att det verkade konstigt, en Mats Persson med fader Påvel 

Visst hade vi väl nån gemensam släkting, Sara Isacsdotter Kihlström tror jag det var, eller nån i den kretsen?

Och Mats Persson Skulte´s hustru är då Margareta Jönsdotter?

[Roger Åhlén]

Det är lugnt Mikael  Ha en trevlig kväll...

[Roger Åhlén]

https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/7750 här står det att en Margareta Ambrosiusdotter var hustru till borgmästaren Mats Persson Skulte?

[Martin Casterud]

Uppgiften i SBL om att Mats Persson Skulte var gift med en Margareta Ambrosiusdotter visar sig enligt Släkt och Hävd 1977 sid 233 vara en felaktig identifiering. I den artikeln framgår två giften; 1. Anna Påvelsdotter (Skulte) och 2. med Margareta Jönsdotter (dotter av Jöns Persson och Karin, styvdotter av Olov Svart). I sitt första gifte med Anna fick Mats två döttrar; Elisabet och Vendela. I det andra giftet ännu en dotter, Kristina.


Utredningen av denna släktkrets återfinns här:


Släkt och Hävd 1977, h. 1-2, sid 233
Släkt och Hävd 1978, h. 3, 136

[Roger Åhlén]

Okey! En fråga: Var Mats Persson Skulte och Anna Påvelsdotter Skulte släkt och isåfall i vilket led, kusiner, tremänningar, fyrmänningar fick väl inte gifta sig (om inte kyrkan gjorde nåt undantag?) Eller fick Mats tillnamnet Skulte från hustrun? Kan nån förklara?

[Martin Casterud]

Allt tyder på att han fick namnet från hustrun. Anna Påvelsdotters första make hette Lars Persson Skulte, och kallades ibland "Skultans Lasse Persson" vilket syftar på att han var gift med en kvinna med detta namn.

[Roger Åhlén]

Tack Martin!

Men varför kallas då Annas far Påvel också för Skulte?

[Roger Åhlén]

Enligt rådmanna och borgmästarmatrikeln i boken "Stockholms Rådhus och råd. Festskrift utgifven till minne af nya rådhusets invigning 1915 del II" så fanns det inga kända barn till Påvel och Åletta? Fast denna bok är ju hundra år. Köpte den bara för några dagar sen. Har hittat en massa info i den, som var okänt för mig - men jag har ju bara hållit på med detta i 3-4 år nu.


Mvh Roger

[Roger Åhlén]

Hittade en Lars Gregersson Skulte (kallad Skultans Lasse, ej att förväxlas med Skultans Lasse Persson) som jag inte sett omnämnas här.

Var stadens fodermarsk 1533, kvartersmästare i västra kvarteret 36 och 37, blev rådman och kämnär 1540. Var rättafogde 41 och 62. Han satt i rätten 1541, 43 och 45. Utgick ur rådet 1547, men omvaldes ånyo 1551 4/5 och satt därefter 1553-71. Han var skottherre 42 och 58, föreståndare för skinnareämbetet 44 och 45, stadsbyggmästare 1546, föreståndare för hospitalet vid Danviken 1552, för slaktarämbetet 1552-67. För rådets vinkällare 53 och 54. Uppbar stadens rörpengar på räkenskap 59, var vårdsättare 63, fraktherre 54, 65 och 66, samt slutligen föreståndare för guldsmedsämbetet 1568-71, hvarefter han snart avled.

G.m. Margit, lefde änka 1577 16/3, syster till borgaren Olof Larsson Ålänning. Barn: Lambrekt, begraven i Storkyrkan 1562 14/12, Anna d. omkring 1575, gift med borgaren sedermera borgmästaren Nils Eriksson (B. 112). Deras moder var tydligen nära släkt med borgmästaren Lambrekt Mattson (B. 93) hvilkens änka Anna 1546 22/3 öfverlämnade L. G. S.  ett hus vid köpmangatan , som hon skänkt hans dotter Anna.

Olof Larsson Ålänning gjorde 1577 16/3, anspråk dels på hennes kvarlåtenskap, hvilken hon emellertid befanns hafva utan undantag testamenterat  till L. G. S:s änka, dels på huset vid Köpmangatan, likaledes utan framgång.

[Mikael Andersson]

Min teori i inlägg ett är att Skult/ Schult genom åren först användes som en titel, vds borgmästare eller överhuvud eller en del av stadens styrning. Detta har sedan blivit släktnamn i vissa fall. Därför har det funnits flera skultar samtidigt. Se utdrag ur SAOB:SKULT skult4, sbst.2, l. SCHULTZ (numera bl. ss. senare ssgnsled i bet. 3 ~ʃul2ts), äv. SCHULT





[fsv. skulte; jfr d. schout, skultes, skultus, skult; formerna schultis (skultis) av t. schultheiss, kommunalordförande, borgmästare, i ä. t. äv.: byfogde (av fht. schultheizzo, uppsyningsman m. m.); formerna schultz (schults) av t. schulze, kortform till schultheiss; formerna schult, skult(e) av (en lt. motsvarighet till) mlt. schulte(te) (av fsax. skulthētio) l. (ä. holl. motsvarighet till) mnl. schoutete, scholte, schulte, scholtis (holl. schout); jfr ffris. skeltā(ta), ags. scyldhǣta; eg.: person som utkräver l. befaller fullgörande av förpliktelser, av det ord som bl. a. föreligger i fsax. skuld, fht. sculd (se SKULD[/url]) o. (ett vbalsbst. bildat till) hētan resp. heizzan (se HETA, v.1). — Jfr SCHOUTBYNACHT[/url]][/font]   
 1) fogde l. befallningsman o. d.; särsk. o. numera bl. (om ä. förh.): myndighetsperson i stad med i sht exekutiv myndighet; särsk. (om förh. i Gbg) dels: exekutionsbetjänt, dels (i sht i ssgn ÖVER-SKULT): person som stod i spetsen för exekutionsverket o. samtidigt fungerade som allmän åklagare. Lasse Skulte. SthmSkotteb. 3: 166[/url] (1521; möjl. ss. familjenamn). Haffuer Cortt, Drotzenn och Skultenn förtärdt wtij Skultens huss .. thenn dagh the haffua folgdt Cortt till them som bergat haffua .. 3 Dal(e)r. VinkällRSthm 1584.[/url]Denn 11 Martij äre Skultene, borgmestarenn tolneren och någre bönd(er) kompne till at tage p(e)nn(inga)r för ther(is) wijnn. Därs. 1585. (En tysk präst predikade)[/url]för the Littower igenom en Tolk, som war theras Schults eller Befalningszman. Schroderus Os. 2: 763[/url] (1635). I Göteborg stodo skulterna (den ena med titeln överskult) i spetsen för exekutionsverket. Herlitz Stadsförv. 1830 428[/url] (1924). Magistraten (upptar) år 1624 i sitt förslag till tjänstemannastat .. en skult. .. Skulten skulle .. öva uppsikt över stadens fångar och vaka över domarnas exekution. Almquist GbgH 1: 93[/url] (1929). j[/font]

[Martin Casterud]

Tack Martin!

Men varför kallas då Annas far Påvel också för Skulte?

Jag var något otydlig i mitt förra inlägg, men Anna var alltså dotter till Påvel Skulte och även om hon inte omnämns vid namn förrän vid en sammanställning av arvsförhållanden först 1617 så bör hon brukat namnet Skulte (eller i alla fall varit "känd som" Påvel Skultes dotter) och som det ser ut makarna börjat gå under den benämningen/tagit det namnet efter giftermålet med henne. Sedan är Mikaels teori intressant.


Lars Gregersson Skulte har jag stött på men inte följt närmare i detalj.

[Roger Åhlén]

Det ligger nåt i det, att Skulte kan vara nån form av titel.

[Per Anders Forsberg]

Tyvärr såg jag inte den här diskussionen förut, men det gör den ju inte mindre intressant.
Bland min farfars anor kommer det in en Per Skute Tre Snäckor till Skalmsjö, Anundsjö, Västernorrland och han är född runt 1450, antagligen i Linköping. Han dog omkring 1510 i Linköping. Han gifter sig med Kerstin Barbro Persdotter född omkring 1440 i Skalmsjö, Anundsjö, Västernorrland. Hon dör ungefär samtidigt som maken och det tydligen i Linköping. De har vad jag vet tre barn, varav ett är fött i Anundsjö och blir kvar där och bildar familj. De övriga barnen följde tydligen med till Linköping. Obs att det är mycket möjligt att en del data är felaktiga. Har sett att det är ett antal Anbytare som också har dessa personer bland anorna men det är stor variation på årtal och födelseorter.
Hur går detta ihop med de tidigare diskussionerna om Skute/Skults härkomst kan man ju undra.
Själv ska jag fortsätta leta.

[Constantinus Lindfors]

Borgmästaren Matts Persson med familj redovisas på sida 22-23 i verket ”Stockholms rådhus och råd”, del II:

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 250 / sid 23 (AID: v910440.b250.s23)

Rolf Hildebrand har med sina klargörande artiklar i Släkt och Hävd (1977:1-2 sida 233-236 och 1978:3 sida 136-143; skärmdump från översikten på sida 143 längst nedan) på ett förtjänstfullt sätt belyst många felaktigheter i verket som har över hundra år på nacken, varför en ny och grundlig redovisning vore på sin plats:



Matts Persson, levde än 13/10 1580 (tänkebok 7/1 1581; sida 413 i avskriften) men var död före 5/4 1581 (tänkebok; sida 243 i avskriften). Borgmästare i Stockholm.
Föräldrar Per Månsson (död senast 1521 enligt skottebok) och hans hustru Malin Persdotter.
Gift första gången med Lars Perssons änka Anna Paulsdotter Skulte.
Föräldrar Paul Skulte och hans hustru Aletta Henriksdotter Bryning.^[1]
Gift andra gången någon gång efter 21/1 1566 (tänkebok; sida 309 i avskriften) med Bengt Hanssons änka Margareta Jönsdotter, som levde än 30/4 1597 (tänkebok; sida 119-121 i avskriften) men var död före 21/3 1599 (tänkebok; sida 236, 239 i avskriften).
Föräldrar Jöns Persson (död före 2/9 1527 enligt tänkebok; sida 182 i avskriften) och hans hustru Karin.

Tre döttrar:

1a/ Elisabet Mattsdotter, död före 24/10 1601 (tänkebok; sida 132 i avskriften). Gift före 6/3 1591 (Bygdéns herdaminne del 4, sida 210, med hänvisning till ett pergamentsbrev hos Uppsala universitetsbibliotek) med borgmästaren Mårten Olofsson, som levde än 14/3 1610 (tänkebok; sida 73-74 i avskriften) men var död före 12/8 1611 (tänkebok; sida 127 i avskriften). Deras barn Vendela Mårtensdotter, död 1650 (bg. 3/9 i Jakob och Johannes fs; LIa:7 sida 28). Vendela gift första gången 26/11 1609 i Nikolai fs med rådmannen Lars Henriksson , död år 1618 efter 11/5. Vendela gift andra gången 8/8 1619 med ståthållaren och assessorn Per Andersson Törnskiöld, född 4/5 1578 i Ekeby sn i Östergötland. Död 23/11 1642 (bg. 12/2 1643 i Kimstad sn).

1b/ Vendela Mattsdotter, levde än 22/5 1622 (tänkebok; sida 408 i avskriften). Gift före 22/11 1581 (tänkebok; sida 291 i avskriften) med kyrkoherden Ericus Laurentii, död 1593 i Umeå lfs (Bygdéns herdaminne del 4, sida 209-210). Deras barn Lars Eriksson (tänkebok 22/11 1602; sida 313-314 i avskriften) och Anna Eriksdotter (tänkebok 8/1 1621; sida 127 i avskriften).

2c/ Kerstin Mattsdotter, levde än 8/2 1602 (tänkebok; sida 194 i avskriften) men var död före 24/3 1617 (tänkebok; sida 441-442 i avskriften). Gift 2/2 1595 i Stockholm med kanslisten Olof Sverkersson Elfkarl i hans andra äktenskap. Bosatt i Polen åtminstone 1598-1609 och sistnämnda året i Danzig (Svenskt Biografiskt Lexikon, band 28; sida 241).^[2] Deras barn Kerstin och Margareta Olofsdöttrar (tänkebok 31/10 1631; sida 83-84 i avskriften).


Fem styvdöttrar:

1*/ Aletta Larsdotter, död före 2/12 1573 (tänkebok; sida 481-483 i avskriften).

1*/ Karin Larsdotter, död före 2/12 1573 (tänkebok; sida 481-483 i avskriften).

1*/ Anna Larsdotter. Gift med handelsmannen Hans Gröm, död före 24/10 1573 (tänkebok; sida 312-313 i avskriften).

2*/ Barbro Bengtsdotter, död före 14/3 1590 (tänkebok; sida 147-148 i avskriften). Gift före 3/3 1575 (tänkebok; sida 332 i avskriften) med Arvid Larsson (tänkebok 28/4 1575; sida 577 och 579-580 i avskriften). Borgare i Stockholm, och därefter i Linköping senast 1590.^[3] Arvid levde än 11/12 1605 (tänkebok; sida 96 i avskriften) men var död före 1/12 1613 (tänkebok; sida 272-274 i avskriften). Arvid omgift före 23/9 1594 (tänkebok; sida 255 i avskriften) med Karin Larsdotter, som levde än 1624 och var brorsdotter till borgmästaren i Stockholm Nils Hansson Brask från Linköping (tänkebok 8/7 1615; sida 104-105 i avskriften samt Schlegel och Klingspors verk under adliga ätten Rosenbaner, sida 235). Barbros synes ha haft en dotter NN gift antagligen före 19/7 1596 (tänkebok; sida 55 i avskriften) eller före 21/3 1599 (tänkebok; sida 236, 239 i avskriften) med handelsmannen Jost Gudzloff, som levde än 17/2 1602 men var död före 23/11 1603 (tänkebok; sida 157 i avskriften). Möjligen hade Barbro en ytterligare dotter NN gift före 8/2 1602 (tänkebok; sida 194 i avskriften) med handelsmannen i Nya Lödöse Hans Andersson, som levde än 1/12 1613 (tänkebok; sida 272-274 i avskriften).

2*/ Karin Bengtsdotter, död 1596 i Nikolai fs (dödregister och tänkebok 24/3 1599; sida 239 i avskriften). Gift före 29/4 1575 med rådmannen Waste Eriksson (tänkebok 28/4 1575; sida 577 och 579-580 i avskriften).Levde än 22/10 1606 (tänkebok; sida 176 i avskriften) men var död före 25/4 1607 (tänkebok; sida 208 i avskriften). Av inskription på en gravsten i Riddarholmskyrkan (från 1621, nummer 188) framgår att Lukas Wastessons morföräldrar hette Bengt Hansson och Margareta Jönsdotter.



[1] Paul Skulte var bryggare till yrket och härstammade troligen från Stendal i Tyskland. I samband med den så kallade Krutkonspirationen 1536 förefaller han ha återvänt till sin hemort med hustru och deras son Henrik (min tolkning utifrån notiserna från 12/3 1526; sida 104 i avskriften respektive 28/8 1545; sida 107-108 i avskriften). Hustrun Aletta Henriksdotter Bryning hade en syster vid namn Dorotea (tänkebok 23/8 1512; sida 266-267 i avskriften). Dorotea Henriksdotter Bryning blev förmodligen gift med Lambrekt Ålers och senare med Berendt Thorgeiste (och därmed Paul Skultes egen svåger avrättad 1536). Mer om dessa i den länkade tråden här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=67038.msg1638570#msg1638570


[2] Artikeln i SBL nämner inte Olof Sverkersson Elfkarls föregående hustru Margareta Pålsdotter, död år 1593 (Svea Hovrätts Liber causarum år 1626, volym 52 akt 4; SVAR bild-id: A0067971_00099). Makarna fick åtminstone tre söner: Per, Pål och Sverker (tänkebok 7/11 1627; sida 298 i avskriften). De två äldsta avlidna i Danzig, varpå Sverker gjorde anspråk på sin moders arvedel  i ett stenhus vid Norrport och en malmgård på Norrmalm (inlaga från 12/7 1627 till tänkeboken; bilaga 4 på sida 237-238 i avskriften).

Guldsmeden Elias Jonas Hultgren förde sin frände Sverker Olofssons talan i rättsprocessen mot Claes Carlsson Horn af Kanckas. Det av Olof Sverkersson och hans hustru inköpta huset vid Norrport (tänkebok 21/7 1585; sida 397-400 i avskriften) hade år 1605 konfiskerats och skänkts av Karl IX till Mauritz Stensson Lewenhaupt, Claes Horns svärfader.


[3] Arvid Larsson var bror till Olof Larsson i Älvsborg (tänkebok 8/7 1577; sida 286 i avskriften) och till rådmannen Anders Larsson i Stockholm (tänkebok 19/7 1596; sida 55 i avskriften och 1/12 1613 (tänkebok; sida 272-274 i avskriften). Anders Larsson bror till Olof Larsson i Älvsborg (tänkebok 6/7 1586; sida 241 i avskriften). Elias Palmskiöld uppger oriktigt Arvid Larsson såsom bosatt i Köping. Brödernas föräldrar och övriga syskon från Älvsborg upptas, däribland systern Malin Larsdotter gift med handelsmannen Henrik Larsson i Norrköping vars ättlingar kom att anta namnet Stockenström.

Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 2.E-L Bild 2800 / sid 1561 (AID: v910612.b2800.s1561)

SBL: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20283

[Constantinus Lindfors]

Nyfikenheten tog överhanden och jag kunde inte låta bli att kolla vidare på systrarna Bryning, men dessvärre innehåller verket ”Stockholms rådhus och råd” fortfarande en mängd felaktigheter så det känns angeläget med viss ordning och reda även här.


Kerstin Hessensdotter (tänkebok 8/3 1490; sida 416 i avskriften). Levde än 11/3 1499 (sida 418-419 i avskriften) men var död före 14/3 1502 då arvskifte ägde rum efter henne (tänkebok 28/4 1505; sida 58 i avskriften med hänvisning till tänkeboken från 28/7 1502 som emellertid inte finns bevarad).
Gift första gången med Hemming Persson, död före 30/5 1475 då arvskifte ägde rum efter honom (tänkebok 20/12 1477; sida 141 i avskriften).
Gift andra gången efter 20/12 1477, men före 14/6 1480 (tänkebok; sida 250 i avskriften) med rådmannen Staffan Västgöte som levde än 23/4 1498 (tänkebok; sida 366 i avskriften) men var död före den 17/12 samma år (tänkebok; sida 411 i avskriften). Härstammade möjligen från Saleby sn i Västergötland.
Gift tredje gången efter 11/3 1499 (tänkebok; sida 418-419 i avskriften) med skepparen Per Rytter, som levde än 4/6 1511 (tänkebok; sida 196-197 i avskriften).
Barn med oviss ordningsföljd:
1a/ Henrik Hemmingsson. Prästlärd man (Henricus Hemmingi i tänkebok 28/4 1505; sida 58 i avskriften).
1b/ NN Hemmingsdotter, se nedan.


NN Hemmingsdotter.
Gift första gången med borgaren Jöns Andersson, död före 27/6 1491 (tänkebok; sida 548 i avskriften).
Gift andra gången före 8/2 1492 (tänkebok; sida 604-605 i avskriften) med handelsmannen Henrik Bryning. Levde än 3/4 1508 (tänkebok; sida 184 i avskriften) men var död före 23/8 1512 (tänkebok; sida 266-267 i avskriften).
Barn:
1a/ NN. Levde än 7/11 1491 (tänkebok; sida 589 i avskriften) men var död före 8/2 1492 (tänkebok; sida 604-605 i avskriften).
2b/ Aletta Bryning, död före 28/8 1545 (tänkebok; sida 107-108 i avskriften). Gift före 22/8 1527 (tänkebok; sida 241-243 i avskriften) med rådmannen Paul Skulte.
2c/ Dorotea Bryning. Levde än 7/10 1549 (tänkebok; sida 37 i avskriften). Gift första gången med Lambrekt Ålers, och andra gången med Berendt Thorgeiste.


Tyske handelsmannen Hans Koch kallas frände till Henrik Bryning (tänkebok 1/12 1505; sida 100 i avskriften). Hans Koch var rådman än 1526 (sida 333 i avskriften). Hans änka omgift före 2/9 1527 (tänkebok; sida 182) med rådman Henning Gyre, som tillsammans med Berendt Thorgeiste kom att bemedla en förlikning mellan Paul Skulte med hustru Aletta och rådmannen Kort Druvenagel (tänkebok 22/8 1527; sida 241-243 i avskriften). Henning Gyres hustru hette Anna (tänkebok  1553; sida 25 i avskriften).

”Stockholms rådhus och råd” hade förväxlat rådmannen, gamle Hans Koch med unge Hans Koch. Den senare var måg till Ernst Gottskalksson Muggel (tänkebok 14/6 1514; sida 364 i avskriften) och var död före 3/5 1516 (tänkebok; sida 93-94 i avskriften). Unge Koch var möjligen gift med Kerstin Muggel (tänkebok 23/7 1524; sida 121 i avskriften). Ernst Muggel och hans hustru Brita saknas bland Kerstin Hessensdotters arvingar och får därmed utgå (tänkebok 28/4 1505; sida 58 i avskriften).

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 910 / sid 129 (AID: v910440.b910.s129)



Eventuella ättlingar till Matts Perssons andra hustru Margareta Jönsdotters föregående make, rådmannen Bengt Hansson får glädja sig åt fyra generationer längre tillbaka i tiden till första halvan av 1400-talet. GRATTIS! 

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1010 / sid 149 (AID: v910440.b1010.s149)

Skärmdump från sida 5 i Frans De Bruns ”Några borgaresläkter i det medeltida Stockholm” (Utdrag ur Holmiana et alia; band 5:1 från 1924., sida 1-11).

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021908_01.pdf

Här bör påpekas att Bengt Hanssons moder Karin kom att gifta om sig med borgmästaren Anders Simonsson. Karin levde än 22/6 1545 (tänkebok; sida 97-98 i avskriften) men var död före 6/8 1550 (tänkebok; sida 72-76 i avskriften).

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 220 / sid 17 (AID: v910440.b220.s17)

[Martin Casterud]

Det är dessutom inte omöjligt att det går att följa Mats Perssons första hustru Anna Skultes anor hela fem generationer tillbaka i tiden, men då krävs det att hennes mormors mor Kristina "Hessens dotter" var dotter av Laurens Hesses hustru Margit Heleborgsdotter. Margit var i sin tur var dotter av borgaren Olof Björnsson och Heleborg vilka levde i början av 1400-talet.

[Constantinus Lindfors]

Det verkar intressant. Kan du presentera källor som styrker ditt påstående?

I tänkeböckerna fann jag bara en notis från 20/11 1476 (sida 80 i avskriften).

[Martin Casterud]

Att Laurens Hesse var gift med Olof Björnssons dotter Margit framgår av jordeboken 1439-08-20. En sammanställning av hans familjeförhållanden återfinns i Frans De Bruns ”Några borgaresläkter i det medeltida Stockholm”, Holmiana et alia; band 5:1, sid 10. Kopplingen mellan Kristina (Hessensdotter) och Laurens Hesse med hustru är dock osäker, ett indicium är att hon kallas  "Hessens dotter" i tänkeboken 1490-03-08. Här krävs dock mer efterforskning för att om möjligt kunna säkerställa kopplingen. Man kan notera att Frans De Bruns inte tagit upp Kristina som en dotter.

[Constantinus Lindfors]

Jag kan inte se någonting som pekar åt det hållet, och källäget blir som bekant allt tunnare ju längre tillbaka i tiden man kommer.

[Constantinus Lindfors]

[2] Artikeln i SBL nämner inte Olof Sverkersson Elfkarls föregående hustru Margareta Pålsdotter, död år 1593 (Svea Hovrätts Liber causarum år 1626, volym 52 akt 4; SVAR bild-id: A0067971_00099).

Olof Sverkersson Elfkarl var född i Gårdskär, Älvkarleby socken (Palmskiöld 205, sida 565). Skärmdump nedan.

Klockringning hölls för för Olof Sverkerssons hustru den 23/12 1593 i Nikolai fs (Borgmästare och Råd före 1636, G:222 sida 10).

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065217_00013

Jag har nu skickat in kompletterande uppgifter om denne Elfkarl med familj till Svenskt biografiskt lexikon. Men likväl förundrar jag mig över Riksarkivets hittillsvarande policy:

”Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.”

VARFÖR i hela friden håller man på att tryckta publikationer skall ha företräde i digitaliseringens tidevarv??? * facepalm *

[Constantinus Lindfors]

Nu har jag fått en godtagbar förklaring från Svenskt biografiskt lexikon:


”Hej,

Vi skulle gärna arbeta med aktivt med databasen om resurser funnes, men vi är inte fler än fem på redaktionen (i arbetet med artiklarna i praktiken bara tre) och vårt huvuduppdrag är att publicera den trycka utgåvan. En kommentarsfunktion skulle behöva hållas under viss uppsikt, nya uppgifter kontrolleras etc. vilket skulle kräva en del tid.

Databasen är alltså egentligen bara en digital kopia av det tryckta lexikonet och kommer, som det ser ut, att så förbli till dess bokutgåvan kommit till Ö. Vår förhoppning är att därefter kunna arbeta med databasen på ett annat sätt. Men de uppgifter du presenterar här är sådana vi brukar föra in – ambitionen är ju att vara fullständig i fråga om alla biografiska data och då är missade fakta av det här slaget mer eller mindre att betrakta som felaktigheter.

Vänliga hälsningar
Redaktionen”


Ifall någon är intresserad så finns en översikt till Matts Perssons halv- eller styvbroder Erik Olofssons hustrus familjekrets här:

https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021863_03.pdf  (sida 2/25)