Ekman Göteborgssläkten

[Lars-Åke Stenemo]

Vem var kronobefallningsmannen Daniel Ekman


Omkring 1668 blev Daniel Ekman kronobefallningsman i Listers och Bräkne härads fögderi i Blekinge. (Alf Erlandsson, Skånska generalguvernementet, s. 158). Han påträffas i Lister härads dombok 15 oktober anno 1668 och namnet stavas då Echmandt. Troligen var han på posten bara ett par år.


Utnämningen skedde 10 år efter Roskildefreden. På ledande befattningar var då endast pålitliga undersåtar från det forna svenska området (inklusive Finland). Det finns många exempel på långa flyttningar. Ett krav för att bli kronobefallningsman var också erfarenhet från arbetet, ett av de mest kvalificerade som fanns i riket. De flesta gick långa vägen och skaffade erfarenhet som skrivare hos någon som hade befattningen, inte sällan fader eller någon som sedan kom att bli den unges svärfar.


SBL Band 13 (1950) s. 55, behandlar Göteborgssläkten Ekman. Där omnämns en Daniel Ekman, son till befallningsmannen i Västersysslets fögderi i Värmland Joen Larsson. Denne Daniel, ”rådmannen i Vänersborg Daniel Jonsson Ekman (f. omkr. 1632, d. 1695). Han påträffas 1660 som affärsman i Göteborg, där han 1662 äktade Elisabeth Marcus, dotter av bagaråldermannen Anders Marcus. Redan före 1667 hade Daniel flyttat till Vänersborg”. Men var gjorde han 1668? Vänersborg var residensstad i Älvsborgs län och troligen hjälpte alla landshövdingar i landet till att med ljus och lykta söka efter lämpliga kandidater till alla de nya befattningarna som krävdes i de nya områden som skulle förvaltas efter Roskildefreden. Daniel Jonsson Ekman borde därför vara en lämplig kandidat.


Min fråga är därför om det sedan 1950 framkommit nya uppgifter som inte behandlas i SBL som kan styrka eller vederlägga antagandet att Daniel Jonsson Ekman blev kronobefallningsman i Blekinge?