ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Fågelåsen. I vilken fastighet bodde dom ?  (läst 1606 gånger)

2017-08-26, 14:27
läst 1606 gånger

Utloggad Odd Valleryd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2024-04-13, 16:25
    • Visa profil
Fågelåsen I Nysund är ju en klunga gårdar...en by, där det bott många människor. Hur kan man utläsa i vilken fastighet en människa bodde. Nu menar jag inte att man skall hitta huset men visst måste väl prästen ha gruperat människorna under respektive gårds ägare. Den familj jag söker är Nysund (S, T) AI:15b (1851-1855) Bild 92 / sid 86 (AID: v52091.b92.s86, NAD: SE/ULA/11131).
Om man från den sidan i Hfl backar 7 sidor så ser man prästens notis 1/96 under Fågelåsen (sidan före står det 1/24)
Nysund (S, T) AI:15b (1851-1855) Bild 85 / sid 79 (AID: v52091.b85.s79, NAD: SE/ULA/11131)
Är detta gårdsbeteckningen, o i så fall...var kan man finna karta register för att få fram ett läge för gården.  Någon som vet ?    :-)      TACK

2017-09-09, 23:09
Svar #1

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10474
  • Senast inloggad: 2024-04-17, 19:46
    • Visa profil
    • Gensvaret
Det är inte alltid som man av husförhörslängd eller församlingsbok kan utläsa till vilket hemman som ett torp eller en stuga hör. I detta fall kommer först de olika gårdarna i Fågelåsen och så slutligen byns olika torp och backstugor. Här är det alltså inte lätt att knyta familjen Sjöberg till en viss gård (1/24, 1/96 osv betecknar för övrigt mantalsstorleken).

Lyckligtvis går det ändå att fastställa var de bodde. I senare volymer är nämligen torpet namngivet. Det kallas då Hagaberg:
Nysund AI:17b (1861-1865) Bild 117 / sid 108 (AID: v52097.b117.s108)

Man hittar idag Hagaberg bland kulturlämningarna hos RAÄ:s Fornsök (Nysund 165:1):
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&page=1&objektid=10225601650001

2017-09-11, 15:39
Svar #2

Utloggad Odd Valleryd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2024-04-13, 16:25
    • Visa profil
Tack Åke, hjärtligt tack
Men du...hur kan t ex 153/4512 vara mantal ? Eller 49/1728  Hur stort är det ?
Och min förtvivlan gäller ju innan Sjöberg skaffade eget på Hagaberg. Går det verkligen inte att slå fast hos vem i Fågelåsen han bodde ?
MVH

2017-09-11, 16:18
Svar #3

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10474
  • Senast inloggad: 2024-04-17, 19:46
    • Visa profil
    • Gensvaret
Ibland dröjer det innan namnet på ett torp eller en stuga dyker upp i kyrkböckerna. Möjligheten finns alltså att familjen bodde i Hagaberg betydligt längre tid än man kan utläsa av husförhörslängden. Kanske går det att komma närmare sanningen med hjälp av mantalsuppgifter och mantalslängd (ej digitaliserade). Ibland kan man även hitta intressanta uppgifter i den dokumentation som finns hos Lantmäteriet tillsammans med de historiska kartorna. Gå gärna in och zooma på Fågelåsen och se vad som visas i träfflistan:
http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/

Mitt svar avsåg din fråga om 1/24 och 1/96 i hfl 1851-1855. De andra siffrorna som du nu nämner ser ut att vara hämtade från senare tid. I mtl 1941 hittar man i Fågelåsen bl.a. dessa mantalsstorlekar: 24/4512 och 153/4512:
Häradsskrivaren i Kumla fögderi FIaa:42 (1941-1941) Bild 7720 / sid 1034 (AID: v398432.b7720.s1034)

Rent generellt kan mantalsbråken vara komplicerade ju längre fram i tiden man kommer. Luleå kommuns fastighet Hertsön 11:1 ska kring 1980 ha haft mantalet 872917/1290240. Mer läsning om ämnet här:
http://web.telia.com/~u88707287/mantal.htm

2017-10-28, 13:09
Svar #4

Utloggad Odd Valleryd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2024-04-13, 16:25
    • Visa profil
Tack Åke, du verkar verkligen veta vad du talar om.
Mitt bekymmer är att jag för 3 år sedan köpte Hagaberg 2, o forskar om byggnaden.
1860 köpte Snickare Sjöberg Hagaberg men så fort han flyttade dit så kallar prästen honom för Backst snickaren (Sjöberg har genomgått en förändring i prästens ögon, från snickare (bysnickare) till backstusittare (trots att Sjöberg har köpeavtal/kontrakt på marken, skrivet 1864 på Lidetorp. Säljare G Brelin.) ?!?
1896 dog ju Sjöberg o hans son delade (avsöndrade) så att Hagaberg 2 bildades. Detta för att kunna sälja huset till bröderna Pettersson som köpte det åt sin mor o syster (Maja på Mossen)  ;-) .
Ägarna till Hagaberg 2 kallas ägare men Sjöbergs efterlevande kallas nu Backst (sittare) och ngt senare bor de efterlevande på "Backen" (inte Hagaberg1). Obegripligt i mina ögon. Vad tror du ? Kan det vara pga att Laga Skifte inte gjordes samtidigt för denna utmark som för centrala Fågelåsen...prästen ville inte acceptera att Brelin sålde... ?!?  eller så kallade han alla icke jordbrukare för Backst...men han kan väl inte döpa om Hagaberg1 till Backen pga att det inte är odlingsbar jord...suck o stön.


Det jag försöker slå fast är om mitt hus är det ursprungliga...dit Sjöbergs flyttade 1864 eller om det byggdes nytt för att säljas 1897-1898 (eller är det det 1920 bortforslade (till Svartå) huset som är det ursprungliga).  RAAs uppgifter gäller ju endast Hagaberg 1 (min grannes).


Vad tror du ?  Även om jag gör en dendrokronologisk undersökning i mitt hus så får jag endast fram när timret är fällt. 1860 eller 1890 tal ... kan vara återanvänt...    suck
Naturligtvis är människorna viktigare än byggnaderna men prästen kunde väl ha skrivit liiiite mer ...  ;-)


MVH

2017-10-28, 15:15
Svar #5

Utloggad Åke Carlsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10474
  • Senast inloggad: 2024-04-17, 19:46
    • Visa profil
    • Gensvaret
Odd, jag tror att det kan bli svårt att utifrån kyrkböckerna få fram de uppgifter som du efterfrågar. Det är inte alltid lätt att avgöra exakt i vilken fastighet som en viss familj har bott vid en given tidpunkt. Som du kanske också har noterat kan dessutom ett och samma ställe bära olika namn vid olika tider, vilket inte underlättar kartläggningen.

Det är andra källor man bör använda. Har du botaniserat i fastighetsböckerna hos Riksarkivet/SVAR? Står det något av värde i Lantmäteriets olika dokument? Kan man utläsa något om fastigheterna genom att studera bouppteckningarna? Har hembygdsföreningen något att tillföra?

Här finns ytterligare tips:
http://webbutik.riksarkivet.se/shop/25093/art68/18705268-41cef4-hur_hittar_jag_mitt_torp_i_arkiven.pdf

Se även denna handbok:
https://www.rotterbokhandeln.se/product.html/borja-forska-kring-ditt-hus?category_id=9

2017-10-29, 16:27
Svar #6

Utloggad Odd Valleryd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 173
  • Senast inloggad: 2024-04-13, 16:25
    • Visa profil
Tack Åke.
Jag kämpar vidare...jag är så nyfiken
MVH

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna