Hej!
Karl Jonasson Werme var mycket riktigt verksam vid Kolsva innan han flyttade till Småland. Det framgår av hammartingsprotokoll för Kronobergs bergslag 27/5 1746 §13 (bild 28 i Riksarkivets scanning): "Hammarsmedsmästerswännen wid Åhryd Bruk Carl Werme har til detta Ting låtit inkalla Herrar Interessenterne i Ryy wärk i följande måhl.
1:o At som han för Hammarsmedsmästare blifwit städiad wid Michaelis tid åhr 1742, at tilträda samma Arbete wid Ryy Bruk; men hammaren wid dess ankomst warit med mästare och det öfrige Arbetsfolket besatt, hwaraf händt, at han i 2ne åhr måst gå arbetslös, undantagandes 24 ½ weckia, som han smidt och giort annat Arbete för wiss dagPänning den de honom efter eget behag meddelat. Ty påstår han, at Hr Interessenterne måtte lagligen påläggas, at ersättia honom hwad han således kommit at brista uti sin mästarelöhn, och honom dessutom förnöga för 80 weckor, som han genom deras förwållande måst gå arbetslös.
2:o påstår han sig wara en summarisk och oformelig Räkning öfwersänd Daterad d. 9 Maii 1745, underskrifwen af Hr BruksPatron Hierpe, hwarutinnan han giöres skyldig 99 dhl Smt, som han skall wid Ryy Bruk undfådt; men som han under 2ne dess tiensteåhr wid samma Bruk hwarken undfådt någon afRäkning, mindre at Hrar Interessenterne efter förordningen hållit med honom någon motbok, eller i brist deraf karfståck, hwarföre han säger sig stå i mycken owisshet huru wida Räkningen äger sin ricktighet eller ei, anhåller fördenskull, at Hrar Interessenterne måtte påläggas nu wid BergzTinget framwisa sin BruksBok, hwaruti dess Räkning bör finnas specificerad med då genast utsatt pris på de wahror som han undfådt, påståendes ock, at wid samma tilfälle öfwer samma Räkning måtte liquideras, och felaktigheterne rättade blifwa.
3:o påstås Rättegångzkostnaden.
Å Ryy Bruks Hrar Interessenters wägnar infant sig efter förleden gårdag af Hr Lieutenanten Unéer muntel. lemnad fullmakt Inspectoren wid Salfsiöström Petter Everts.
Till bestyrkande af sine kiäromåhl upwiser kiäranden Werme
1:o Inspectoren Regnanders bref Dateradt Karmansbo d. 25 april 1742 til Hr Lieutenanten Mårten Lindman, hwarmedelst bemälte Regnander frågar sig, i anledning af Hr BruksPatron Samuel Hierpes skriftelige begiäran och befallning uti Åldermannen Carl Hanssons och Kolswa smedernas närwaro med flere stadt Werme til at wara mästare wid Ryy Bruk i Småland, och at Bemälte Hr Hierpe lofwadt Verme fria resepenningar, och rikelig utkomst af flere förmåhner, när han til den orten anländer, som han är stadd till.
2:o upwisa han wälborna fru Johanna Margareta Diurklofs honom meddelade afskiedspass af d. 30 Sept. 1742, hwarmedelst honom witnesbörd lemnas om et anständigt och beskiedeligit upförande.
3tio Hammarsmedsmästaren Petter Spets, och mästerswännen Erik Kollström intygar, at Inspectoren Regnander, såsom BruksPatron Hr Samuel Hierpes ombudsman städslat Carl Werme til mästare wid Ryy Bruk i Småland, och at städslandet samt betingandet med flere fördelaktige löften skiedt uri hammarsmedsåldermannens och fleres närwaro.
4o Hr BruksPatron Hierpes honom gifne summariska Räkning af d. 9 Maii 1745 som sig salderar på en skuld för Werme af 99 dhlr Smt. Swarandernes fullmäktig Inspectoren Ewerts inlefwererade en skrift upsatt af Hr Lieutenanten Unéer å egne, och sin medInteressents wägnar, hwarmedelst Bemälte Hr Lieutenant säger sig aldrig stadt denne Smeden eiheller dess Interessent Hr BruksPatron Johan Hierpe, utan Hr Samuel Hierpe i Stockholm honom antagit i den tanken, at BruksPrivilegierne på Wrångeboda snart skulle utfalla, och han Werme wid det wärkets anläggande skulle arbeta wid inrättningen, och sedan såsom mästare; men som tiden utdrogz, berättar Lieutenanten Hr Unéer sig med sin Interessent warit nödsakad låta anteckna honom i Brukslängden, som låhnsmed, fast han arbetade wid de andre Bruken, altså säger Bemälte Hr Lieutenant sig intet kunna swara något til första stämningsmåhlet, utan får Werme tiltala Hr Samuel Hierpe.
Eljest som mer bemälte Hr Lieutenant nu finner, det Verme klagar på Räkningen, altså wiser han genom en attest, hwilken utwisar det, at han sagt sig icke hafwa något på sin Räkning at klaga, och derhos berättar, det Hr BruksPatron Hierpe är hindrad, och har nödigt BruksBöckerne wid Bruket, nu när alla Räkningar skola afslutas, och wärket afträdas; altså anhåller det twenne laga Liquidationsmänner måtte förordnas, då solklart skall finnas, at Smeden Werme aldrig lider en galföre, eller något det ringaste honom wara påfördt, som icke han sielf och dess hustru, som alt emottagit, wet och erkänna skola.
Hr Lieutenanten gifwer wid handen, at om han förmodat sig någon olägenhet derföre, at man sökt Conservera denna Skuld och skaffa honom arbete, så hade man kunnat på annat sätt sedt sig före; men nu får saken gå sin laga gång, och hwar Rättsint finna huru obefogadt Smeden klagat, hwarföre Hr Lieutenanten intet will Werme ändock skall misstycka, utan om han will, nu med första i laga tid antaga ständig tienst, så skall han niuta de förmåhner som han wäl skall finna sig nögd med. Emedlertid säger han at Smeden Werme som en fremling altid blifwer så handterad, at han ingen skiälig ordsak skall hafwa til at klaga.
Äfwen upwises en attest af nemdemannen Åke Ohlson, hwarmedelst han berättar, at Smeden Carl Jonsson Verme förledet åhr i dess närwaro på Ryy Bruk, sig utlät och tilstod ei hafwa öfwer någon oriktighet angående sin Räkning derstädes med Hr BruksPatron Johan Hierpe at klaga, widare än at honom måtte skiäligen blifwa godtgiordt för den tiden, han ei för mästarelöhn fådt arbeta. Härtil swarade Werme, at han förmodar sig nog wist med hwad wilkor och försäkrade förmåhner han blifwit öfwertalt at flyttia hit til orten, och at intet eller ganska litet deraf blifwit hållit, hwaraf händt, at han til sitt och de sinas nödtorft måst föryttra det lilla han förde med sig hit neder til orten, jemte det de penningar för honom äro til lifsuppehälle åtgångne, som han uppe i Wesmanland samlat sig wid sin afresa för åtskillige husgerådssaker, hwilka han icke kunde föra med sig, utan där måst föryttra.
At han i nemdeman Åke Olssons närwaro wid Ryy Bruk svaradt, at han öfwer Räkningen intet har at klaga, explicerar han nu på det sättet, at han så mycket mindre då kunde klaga öfwer någon Räkning, som hans hustru i stor del undfådt i dess frånwaro, och han öfwer altsammans allenast undfådt en summarisk Räkning af Hr Hierpe som redan är wist; men för honom riktig Räkning med dag och Dato, säger han sig wäl skola tilstå hwad han fådt; men at det nu faller honom aldeles omögeligit at weta om Räkningen, sådan som den nu är, är riktig eller ei.
Resolutio
de af HammarSmedsmästerswennen Carl Werme upwiste Documenter gifwa wid handen, at Inspectoren Regnander wid Carmansbo Bruk i Wässmanland, å Hr Samuel Hierpes wägnar stadt denne Werme at arbeta som mästare wid Ryy Bruk i Småland, hwarjemte Bemälte Hr Hierpe lofwat honom fria resepenningar och rikelig utkomst af flere förmåhner när han dit til orten anländer; deremot påstår Hr
Lieutenanten Unéer, at han blifwit stadd och tilernad, icke til Ry Bruk, utan til det nya intenderade Bruket wid Wångeboda i Almundsry sockn, hwaruppå ännu inga Privilegier äro utfalne.
Äfwen finnes af Hr BruksPatron Johan Hierpe til Werme gifne Räkning, at den icke med dag och Dato finnes utsatt, utan allenast påsta wis för hwar persedel, som han eller dess hustru hela åhret igenom undfådt, så at Werme deraf omögel. kan weta om honom i Räkningen är för nära skiedt eller ei.
Nu ehuruwäl Werme tyckes något hafwa lidit i anseende til de honom innan dess hitresa utlofwade och försäkrade förmåhner; Dock i anseende til ofwan omförmält omständigheter kan Rätten nu för denna gången icke detta Wermes kiäromåhl med ändteligit slut afhielpa förän BruksPatronen och Handelsmannen Hr Samuel Hierpe i Stockholm, på hwars begiäran denne Verme blifwit betingad hit til orten, fådt Communication av detta nu håldne Protocoll, och sitt utlåtande deröfwer lemnadt, Jemwäl ock Hrar Ryy Bruks Interessenter lemnat Werme en för ordningen likmätig Räkning med dag och Dato, samt specialt pris för hwar och en persedel, som han eller dess hustru undfådt, hwilket bör med det aldra första honom lemnas, wiljandes Rätten wid nästa BergzTing efter utwärkad Stämning sitt ändteliga utlåtande meddela, om Parterna sig befogade finna, och de dess för innan icke i godo kunna åsemjas."
Sonen Jonas föddes 25/10 1736 vid Kolsva bruk.
Hälsningar
Örjan Hedenberg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy