Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2009

[Ulf H Larsson]

Tack Östen!
Rödupp i vigselnotisen var alltså korrekt. Filiationen Johan Larsson - Dordi Johansdotter verkar då klar.
Fick också hennes mors patronymikon Jönsdotter. Får väl gå vidare med Johan Larssons för mig något oklara anor?
Mvh
Ulf
 
(Meddelandet ändrat av ulfhlars 2009-06-08 20:08)

[Östen Ek]

Nils Henriksson i Rödupp var gift 3 gånger. 1:a 1692-11-01  med Anna Andersdotter, 2:a 1712 med Maria Jönsdotter och 3:e 1746-04-15 med Kerstin Larsdotter (var tidigare gift med Jöns Jönsson från Heden)
 
Östen

[Ulf H Larsson]

1:a giftet med Anna Andersdotter från Svartbyn skedde väl 1692-11-20. (C:1 25) (GID: 1996.19.2500).
Hade detta men med ett helt galet datum i min databas, men det 3:e giftet saknade jag, Nils  måste varit mycket gammal vid det laget!
Ulf

[Östen Ek]

Ja du har så rätt så. Tack för påpekandet. Jag rättar till det.
Östen

[Ulf H Larsson]

Lars Grelsson och hans broder Karl i Grelsbyn(Bränna) var inte födda cirka 1582.
 
I RoU 1637:545 (K04356 1/5) finns män över 60 år noterade, där finns i Grelsbyn en Carl Grelsson 70 år, alltså f. o. 1567. Ingen uppgift om mantal. (Lars Grelsson saknas av någon anledning i denna lista!)  
 
I  RoU 1637:544 (K04414 1/5) finns män mellan 15 och 60 år noterade I Grelsbyn finns två troliga söner till Lars Grelsson:
Erik Larsson 40 år (f. 1597) hans hemman är på 1/6 mantal och han har sonen Per Eriksson 18 år (f. 1619),
Per Larsson 50 år (f. 1587) har ett hemman på 1/3 mantal.
 
Lars Grelsson var således troligen född på 1560-talet!
 
Den 21 Maj 1654 gav Jöns Carlsson 8 daler  i Testamente när hans salige fader begrovs (troligen i kyrkan). Karl Grelsson blev således omkring 87 år gammal. Testamente efter Lars Grelsson har jag just nu hittat:
 
1641:  H. Anna Lars Grels efter sin salig man, 1 daler 16 öre.
Överkalix kyrkoräkenskaper 1640 - 1683 LIA:1 fol 8 (Genline GID: 1996.24.69600).
 
Noteringen är den näst sista för året, han begrovs troligen i slutet av 1641, vilket måste vara hans dödsår! Uppgiften att hans änkas namn var Anna är således riktig. Att hon var identisk med Johan Larssons moder som dör 1717 93 år gammal är ju möjligt, men är det troligt?
 
(Meddelandet ändrat av ulfhlars 2009-06-11 13:23)
 
(Meddelandet ändrat av ulfhlars 2009-06-11 19:58)

[Ulf H Larsson]

Olof Hederyd skriver i sin Överkalixbok att Kyrkväktaren Johan Larsson svälter sin mor Anna, men vem svälter vem?
Bilden är från Hfl 1699!
Ulf
 
 

[Bengt-Göran Nilsson]

Lars Nilssons gamla Moder, Kersten; klagas änteligen på ProbsteTinget, huru han lå-
ter hänne svälta till döds.
dåttren Ella, Lars Nilssons syster
sammaledes.
Johan Larsons moder, Anna, äfen så.
 
(mellan Ella och Lars är något infogat som är svårtytt).

[Ulf H Larsson]

Tack Bengt-Göran!
Klagar de på Prosten. Vad var proste-tinget?
Kerstin hade alltså barnen Lars Nilsson och Ella (Nilsdotter?).
Kerstin var möjligen densamma som hustru Kerstin änkan efter Nils Larsson, de står tidigare för Grelsbyn 2 (Bränna, Kyrkbyn) som Johan Larsson innehar när ovanstående hfl skrevs.
Nils Larsson tog redan 1650 över detta hemman efter Hustru Anna änka efter Lars Grelsson som dog 1641.  
Nils Larsson på Grelsbyn 2 i Överkalix. I mantalslängden:
1642 – 1649      Hemmanet innehas av Lars Grelssons änka Anna, som är ensam på hemmanet*.
1650 – 1656 Nils Larsson med hustru på hemmanet. Enligt kyrkoräkenskaperna gav Nils brudgumspeng till kyrkan 1650-02-24. Hustrun förlovad från hård förlossning 1655-05-11.
1656 – 1658 Nils Larsson saknas på hemmanen. Nils Larsson utskriven till knekt 1656-12-08 (Karl X krig mot Polen och Danmark).
1659 Nils Larsson med hustru. Hemma tillfälligt från kriget.
1660 Nils Larsson saknas. Enligt Kenneth Mossberg skevs Nils Larsson från Grelsbyn ut till knekt 1660. Han var i Malmö 1667-1668, i Kristiansstad 1669, i Helsingborg 1671 var han under kapten Hedman. Hemförlovad 1671-08-16, får alltså avsked då från soldattjänsten.
1667       hustru Kerstin kallas felaktigt för änka i mantalslängden!
1671       hustru Kerstin kallas(markeras som) knekthustru i mantalslängden.
1674 – 1678     Nils Larsson med hustru i mantalslängden.
1681       Nils Larssons namn, men bara hustru + gammal markerade.
1682 – 1683     Nils Larsson saknas. Hustru Kerstins namn, hustru+ inhyses + 2 gamla markerade
1686 – 1687   Hustru Kerstin N. L., hustru + gammal markerade.
1688      Hustru Kerstin + dräng + piga.  (Är Nils Larson nu död?)
1690 – 1692    Även hustru Kerstin saknas nu i mantalslängden1
1694      Johan Larsson + hustru + 2 gamla.
 
Det som blir Grelsbyn 2 var 1642-49 då hustru Anna innehade det på 1/8 mantal och var 1701 då Johan Larsson innehade det på 1/12 mantal. Detta lilla hemman var nog avsett som soldathemman. Soldaten på hemmanet var troligen en yngre son i familjen, i detta fall en yngre son till Lars Grelsson död 1741. Lars var troligen en äldre bror till Carl Grelsson (f. o. 1567) troligen född cirka 1565. Att hemmanet övertas av Johan Larsson gör det troligt att även Johan Larsson tillhör familjen.
 
*Anna är den enda mantalspliktiga personen på hemmanet, hon har alltså inga barn över 12 år 1649. Enligt hennes dödnotis 1717-06-22 (begravning) var Johan Larssons mor Anna född 1624 Lars Johanssons farmoder i Kyrkbyn, 93 år. Hon skulle alltså varit bara 17 år gammal då mannen dog 1641. Det är alltså möjligt att Lars Grelssons änka Anna var samma person som Johan Larssons moder Anna som enligt hennes dödsnotis var född 1625. Det är svårare att tro att hon varit Nils Larssons moder.  Men Nils Larsson kan ju teoretiskt varit endast 12 år då han gifte sig 1650. Anna skulle då fött honom 1638 endast 14 år gammal! Nils är troligen inte Annas son. Han kan inte heller haft samma mor som bröderna Per och Erik Larsson födda 1587 resp. 1597 enligt 1637 och 1639 års roteringslängder. I roteringslängden år  1623 står uttryckligen att de var bröder vilket också Olof Hederyd har kommit fram till genom att studera deras hemman i jordeböckerna. Han verkar inte ha läst mantalslängderna. I Del 1 sid 153 -154 och bilag 15 på sid 322 har han inte använt roteringslängden för 1637 som han redovisat i Del 2 sid 58.
 
Men som Olof Hederyd själv skriver så handlar hans bok inte i första hand om släktforskning, den är dock utmärkt för en utsocknes som undertecknad att få kunskap om Överkalix historia.
 
Ulf H Larsson
P.S Genom att läsa kyrkoräkenskaper och roteringslängder har jag hittat fler mindre tillägg och korrigeringar till det Hiderssonska släktregistret, återkommer om intresse finnes D.S.

[Bengt-Göran Nilsson]

Nja, jag tyder det som så att dessa inhyseshjon som bodde på kyrkobordet hade det svårt.
Någon tog upp saken på Probstetinget (möjligen sockenstämman) och tyckte tydligen att Lars Nilsson borde ansvara för sin gamla mor och även sin syster samt Johan Larsson för sin mor Anna.

[Ulf H Larsson]

Ok så ska man kanske tolka texten.  
I Hustru Kerstins klagomål så kan ju han syfta tillbaka på Lars Nilsson,
Johan Larssons moder Anna även så kan ju inte gälla Lars Nilsson. Detta även om han vore hennes barnbarn.
 
Olof Hederyd har ju en Nils Larsson, se ovan, gift med en Kerstin till hustru Annas son med Lars Grelsson, Lars Nilsson skulle ju kunna vara deras son. Men texten ovan ger ju inte belägg för denna koppling.
 
Änkan efter Lars Grelsson heter ju Anna och besitter Grelsbyn 2 1642-1649, Nils Larsson med hustru Kerstin besitter samma hemman 1650-1688, Johan Larsson som har en moder Anna besitter samma hemman 1694-1707. Letar efter information som kan styrka eller förkasta kopplingarna som gjorts av Olof Hederyd (baserat på Maj-Lis Wennbergs forskning?)

[Bengt-Göran Nilsson]

Ja, jag tror inte att personerna själva klagade utan det var nog någon ur allmänheten som tyckte att socknen inte skulle betala deras underhåll utan att Lars Nilssson skulle se till att systern och modern hade det någorlunda drägligt och även att Johan Larsson skulle göra detsamm för modern.

[Göran Stenberg]

På den här tiden var man ju inte lika noga med korrekta syftningar o s v utan använde gärna en sorts notisartade satsförkortningar. Därför är nog Bengt-Görans tolkning den mest rimliga.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2009-06-16 17:35)

[Ulf H Larsson]

En annan möjlighet är ju att han syftar på Johan Larsson i båda fallen.
I mantalslängen för 1694 Har Johan Larsson hustru och 2 gamla på hemmanet.
Den ena av de gamla borde varit modern Anna och den andra kunde vara Kerstin som innehade hemmanet tidigare.
Om det är samma Kerstin som ovan, så kunde ju Johan ses som ansvarig för båda.
Syftningen var nog enkel att förstå för samtida bybor, dom visste ju hur det låg till.

[Bengt-Göran Nilsson]

Lars Nilsson bör ju ha varit son till Nils Larsson och hans hustru Kerstin. Kan Lars Nilsson vara soldaten Lars Nilsson Järpe?

[Ulf H Larsson]

Hittar ingen Lars Nilsson Järpe i Mossbergs häften över Kalix kompani 1667-1695 och 1689-1719. Mina häften är dock gamla papperskopior.
Järpe blir en rote 4 i Nybyn kallad. Den Lars Nilsson i Nybyn som är soldat 1679-1683 går för sin fader (Store) Nils Larsson i Nybyn.
Nils Larssons familj är fattig (1673 får han 1 daler från kyrkan för sin fattigdoms skull). Att Sonen blir soldat för sitt uppehälles skull är därför troligt. Han är då också troligen lejd av någon besutten bonde i sitt eget eller en sons ställe. Den som ersätter Lars Nilsson i Nybyn 1683 är den av honom lejde soldaten Pål Jocksson (vilket passar in i mönstret.
 
Rote 4 Hierpa har bönderna på Nybyn 4. 6 och 6 som rotebönder.
I Mossbergs material besätts denna rote med en Anders Grelsson Järpe 1695, denna som har varit soldat sedan 1678 ersätts troligen av Lars Nilsson Järpe före 1697, men om detta skriver Mossberg intet. 1708 finns en Johan Järpe på roten enligt Mossberg. Lars Nilsson Järpe finns i hfl 1697, 1698 och 1699 bland soldatern.
 
I Hfl 1697 har han markering i första och andra kolumnen men den treje är lämnad blank.
 
I hfl 1698 står följande efter Lars Nilsson Järpas namn  

 
I hfl 1699 står Absens (frånvarande) före hans namn

[Ulf H Larsson]

En Liten rapport om Nils Larsson på Grelsbyn 2
(2;a försöket)
 

Nils_Larsson
 (50.0 k)

[Ulf H Larsson]

Var Kyrkoväktaren Johan Larsson bosatt på Grelsbyn(Bränna, Kyrkbyn) 2 verkligen son till Lars (Lasse) Grelsson som en gång ägt Grelsbyn 1-3? Någon gång på 1630-talet får sonen Erik f. 1597 (RL 1637, 1639) överta det som blir Grelsbyn 1 och sonen Per f. 1587 (RL 1637, 1639) överta det som blir Grelsbyn 3. Lars Grelsson bosätter sig själv på det lilla hemman som blir Grelsbyn 2. Han dör 1641 (Testamente detta år av hustru Anna Lars Grelss) och 1642 - 1649 innehas Grelsbyn 2 av hans änka Anna enligt mantalslängderna.  
 
Var Johan Larssons mor Anna som dör 1717, 93 år gammal identisk med Lars Grelssons änka Anna?
Johan Larsson måste då vara född 1642 (postumt) eller tidigare men inte mycket tidigare om Annas födelseår var 1624 som dödnotisen implicerar. (Kan man ha underskattat hennes ålder i dödnotisen?)
 
Hemmanet och hustru Anna är alltså länken som binder samman Johan Larsson med Lars Grelssson.
 
Ett indicium är också att Johan Larsson kommer ifrån till synes ingenstans och blir kyrkväktare, något som normalt krävde ett visst socialt anseende, exempelvis så var han företrädare Store Nils Larsson i Nybyn storbonde och tolvman.
 
Möjligen kan Johan Larsson varit anställd på prästgården och där vunnit prästfamijen Halsius förtroende men att ha varit en plikttrogen prästdräng var nog inte tillräckliga kvalifikationer. Nära släktskap med bönderna på Grelsbyn 1 och 3 var dock ett plus.
 
Prostetinget där hustru Anna klagade på sonen Johan Larsson var samma som den visitation som kontraktsprosten genomförde vart 3-4 år enligt Olof Hederyd (Överkalix I, sidorna 167-169). I denna ingick ett möte med sockenmännen som protokollfördes. Hederyd omnämner ett protokoll från ett möte på 1650-talet men inget om det aktuella protkollet. Man får nog fara till landsrkivet i Härnösand för att studera kyrkoarkiven där för Överkalix kyrka om man vill läsa dessa protokoll. Alla protokoll är dock inte bevarade!
 
P.S. Att Lars Grelsson inte finns med i roteringslängderna 1637 och 1639 där all män, även de över 60 år, skulle antecknas är ett tecken på att han var permanent befriad från rotering vilket inte gällde brodern Carl som står med i roteringslängder långt efter att han fyllt 60 år, dock med ett Bef. i marginalen. Kan Lars ha innehaft nägot ämbete, t.ex. länsman, som gjort honom permanent befriad. I Luleå socken tog man 1637 ju även med de som var handikappade eller sjuka. D.S.

[Ulf H Larsson]

Hade avskrivit Johan Larsson i Kyrkbyn (trodde inte att jag kunde finna mer om honom), när jag fann detta i C:1 på bild 35 av 41 (GID:1996.19.3500):
 
Är detta rätt Johan Larssons fader och vem var då Lars Hansson, finns det flera Johan Larsson i Kyrkbyn 1697?

 
(Meddelandet ändrat av ulfhlars 2009-06-24 22:54)

[Östen Nilsson]

Tack Ulf H Larsson för all information om Johan Larsson  
  han är en av mina anfäder. Du skriver också att du upptäckt  
  en del nya saker i det Hinderssonska släktregistret. Jag vill
  gärna ta del av dessa.Nils Hinderssons tredje hustru Kerstin
  Larsdotter var änka efter Jöns Jönsson Hedensbyn. Kan han vara        
 son till Jöns Jönsson Hällan 2 Hedensbyn och ev. en bror till
  Lars Hällström som var skriven på Rödupp 2 Äostat 1743-50.
               Östen Nilsson

[Ulf H Larsson]

Östen, ett av mina kompletteringar till säktregistret är baseat på följande notis i kyrkoräkenskaperna:
1680-01-11 Pell Persson i Grelsbyn gav testamente efter sal hustru Mariett, Jöns Carlssons hustru, 1 specie ducat = 13 daler 16 öre.
Denna stora tentamensgåva måste avse den blivande länsmannens Per Perssons svärmor, hans sväfar, Jöns Carlsson, var i hfl 1697 gift med en hustru Karin.
Per Perssonss hustru Lisbet Jönsdotters mor måste ha varit denna hustru Mariett och inte hustru Karin med vilken Jöns Carlsson var gift med 1697.
Mariett är en (dimunitiv-)form av Maria och Johan Larssons hustrus namn var Maria (ibland kallad Marina) Jönsdotter.
Maria Jönsdotter kan vara en yngre syster till Per Perssons hustru Lisbet Jönsdotter (en yngre dotter som uppkallades efter sin mors farmor eller mormor kunde ju få samma namn som sin mor).
 
Detta skulle förklara dels att Johan Larsson hade den sociala ställning som krävdes av en kykväktare dels att Johan Larsson kunde förvärva Grelsbyn 2 utan att den Hinderssonska släkten la hinder i vägen/Ulf

[Ulf H Larsson]

På Grelsbyn 13 finns en Johan Larsson i mantalslängden 1699 och senare (har läst till 1709 för att se att det är rätt Johan Larsson som dör 1707/08)
Denne Johan Larsson hade en gammal och sjuk moder på hemmanet. Det verkar dock vara fadern till vår Johan Larsson som dör 1697.
 
En fråga dock: Skulle man ha ansett Grelsbyn 13 att tillhöra kyrkbyn eller var det Grelsbyn vid denna tid?
Grelsbyn 10 verkar ju att ha tilhört Grelsbyn men inte Bränna eller kyrkbyn.
 
 
Några intressanta noteringar i kyrkoräkenskaperna;
 
1647-08-01 När Knektarna reste till Tyskland, gav Olof Nilsson i Svartbyn till kyrkan 1 daler, Samuel Henriksson i Bränna 8 öre. Alla Överkalix soldaterna tillsamman 2 daler och 16 öre.
1647-09-10 Gav förarens hustru, H. Elin i Svartbyn, till kyrkan när guds hade välsignat henne med en liten son, 1 daler.
1647-09-10 H. Elin Samuel H. på sin kyrkotagningsdag, 16 öre. ( Soldaten Samuel Henrikssons hustru?)
1648-02-20 Gav Lars Pedersson i Bränna till kyrkan efter sitt och systern h. Elins barn i testamente 1 daler 16 öre.
(Testamentet ovan måste gälla 2 barn, Lars eget och systens hustru Elins barn, Hustru Elin kan vara änkan som nämndes 1645-04-16 ovan, och/eller förarens hustru nämnd 1647-09-10 ovan samt 1648-07 nedan)
1648-07 H. Elin i Svartbyn, Sergeantens, i testamente efter sin sal lille son, 3 daler.
 
Lars Persson på Grelsbyn 3 (Bränna) hade allså en syster Elin, men vilken hustru Elin:
Soldaten Samuel Henrikssons hustru Elin i Grelsbyn eller
sergeanten sedermera löjtnanten Olof Nilsson Spiks hustru i Svartbyn?
 
Tror att de senare alternativet är det rätta, de makarna är ju mer socialt jämlika.
 
Hustru Elin i Svartbyn mister ju sin lille som men verkar ändå nöjd med tilvaron:  
1653-04-08 Gav Olof Nilssons, sergeantens, Hustru Elin i Svartbyn, till kyrka gud till tacksamhets tecken som hennes man och herre, med all gott välstånd verkligen välsignat hade, 2 daler 16 öre.
 
Elin Persdotter var alltså Per Larssons (han född 1587) dotter med en okänd hustru.  
En kvinna från 1600-talet med patronymikon ändock!/Ulf

[Ulf H Larsson]

Johan Larsson på Grelbyn 13 kom från vid Landet och gifte sig med Anna Grelsdotter från Grelsbyn 1698-07-03 (Övrtkalix vigselbok C:1 1698:14).
 
Vår Johan Larssons fader var alltså den Lars Hansson som dog 1697 och hans moder var den hustru Anna, Lars Johanssos moder, som dog 1717. Johan Larssons båda föräldrar var födda 1624 om man får tro på deras dödnotiser, vilket jag inte gör!
 
Johan Larsson kom troligen till kyrkbyn i Överkalix, där de år 1688 troligen fanns på Grelsbyn 2 där Nils Larssons hustru (änka) Kerstin har en dräng och en piga på hemmanet, detta var troligen Johan Larsson och hans hustru Maria Jönsdotter som troligen då var gifta. Johans föräldrar fanns troligen även de på hemmanet men de har ju detta år båda fyllt 64 år och var ej längre skyldiga att betala mantalspeng och sådana tas detta år ej upp i mantalslängden.
 
Oklart var familjen finns i mantalslängdena 1690 och 1692 men i mantalslängden 1694 står Johan Larsson med hustru och 2 gamla, vilka torde vara föräldrarna, på Grelsbyn 2.
 
Bakom uppgiftena om föräldrarnas ålder tro jag vi ser ett tidigt exempel på skattefusk! Familjen är inflyttad från annan socken och ingen i Överkalix kände till de rätta förhållandena. Vilka de är kräver mer efterforskning/Ulf

[Ulf H Larsson]

I Nils Joëlsons utedning NÅGRA AV RUT STOLTZ ANFÄDER finns en Lars Hansson född i Vitå, Råneå.
Denne Lars Hansson gifte sig 1660 med en Anna Johansdotter.
Parets förehavanden efter 1683 var okända för NJ!
 
Lars Hansson var son till bonden Hans Nilsson och hans hustru Dordi i Vitå, Hans Nilsson som var född 1597 (RoU 1637) och dog 1682(Testamente givet av sonen Lille Olof Hansson vid Mikaeli detta år) Hans Nilssons hemman var ett av de största i Vitå på cirka 1/2 mantal. NJ refererat till Olle Malmstens utredning Om den norrbottniska birkarlssläkten Kråka... men han korrigerar även OM på några punkter.
 
Så långt verkade allt stämma in på vår Lars Hansson som dör i Kyrkbyn 1697 vid en angiven ålder av 73 år, allså född 1624.
OM hade satt Lars Hanssons födelse till 1645 men NJ som sett att Lars Hansson gett vigselpeng 1660-01-08 angav födelseåret till 1642 eller tidigare.
 
För att göra mig en egen bild av detta har jag gått igenom bevarade mantallängder för Råneå socken och Vitå mellan 1642 och 1694.
 
Hans Nilsson står i mantalslängden till 1667, han är ju då 70 år gammal och tyckte väl att det var dags för sönerna att ta vid. Han hade vid det laget tre vuxna söner av vilka det är Lars Hansson som tar vid,
 
1671 står Lars Hansson för hemmanet, han har 4 gemena och 3 åldriga/fattiga på hemanet.
1674 har Lars Hansson hustru, 2 söner och 2 sonhustrur (skall naturligtvis vara 2 bröder och deras hustrur) på hemmanet!
 
1675 verkar hemanet ha delats på Lars Hansson som har hustru på hemmanet och lill Olof Hansson som har hustru och broder (Hans Hansson) på sitt hemman.
1677 tas Lars Hansson ut som knekt (Mossberg).
 
1678 - 1680 är det därför knekthustru Anna som står för hemmanet. (Makens militära förehavande finns i Mossbergs Vb reg. under Karl XI)
1681 är Lars Hansson tillbaka i längden, markerad som knekt med knekthustru.
1682 - 1687 står Lars Hansson för hemmanet, markerad som knekt med knekthustru.
1688 är de borta ur längden.
1690 står Johan Larsson med hustru och en förälder för hemmanet!
1692 finns varken Johan Larsson eller hans föräldrar kvar i Vitå.
 
När föddes då Lars Hansson?
OM och NJ har satt honom som den yngste av de tre bröderna, troligen för att det är han som tas ut till knekt 1677.
Jag påstår att Lars Hansson var den äldste av bröderna, det är till honom som fadern Hans Nilsson överlåter hemmanet 1671 innnan det delas mellan Lars och den yngre brodern Olof. Den yngsta broden Hans Hansson blir nybyggare i Mårdsel 1680 enligt NJ som utförligt studerat Hans Hansson som var en av Rut Stoltz anor.
När föddes då Lars Hansson? År 1645 har Hans Nilsson för första gången en son på hemmanet, denne son är då minst 12 år gammal, troligen är detta Lars som då troligen var född 1633. Hans Nilsson har en son på hemmanet 1645 - 1650, möjligen Lars, den höga barnadödligheten kan förklara att inte fler barn når 12 års ålder under dessa år.
1651 har Hans Nilsson 2 söner på hemmanet, dessa var då födda 1639 eller tidigare, troligen var de sonen Lars född 1633 och sonen Olof född 1639.
1653 har Hans Nilsson bara en son på hemmanet, gränsen höjdes till 12 år 1652 så en son (Olof?) född efter 1638 har fallit under strecket igen.
1654 finns forfarande bara en son på hemmanet.
1655 saknas hustru (Dordi) på hemmanet, fortfarande bara en son på hemmanet, denne har en hustu. (Har Lars ett tidigare gifte, han är ju 22 år nu?)  
1658-1659 finns (en ny?) hustru, 3 söner (Lars Olof och Hans?) , en dotter (Marget?)på hemmanet.
1660 finns 2 söner, sonhustru (Anna Johansdotter?), dotter (Marget?)
 
1662 ger Hans Nilsson en silversked on 2 1/2 lod i destamente efter en son enligt NJ. (Barn med den nya hustrun?)
 
Problemet med att identifiera söner och dötterar i matalsängder är att de kan periodvis lämna hemmet för att tjäna dräng eller piga vilket även barn från besuttna hemman som detta kan göra.
 
I Råneå dödbok (F:1) finns dock Lars bröders dödnotiser, i båda anges föräldrarna vara Hans Nilsson och hustru Dordi;
Lille Olof Nilsson dör i Vitå 1696-03-13, han noteras som 60 år, allså född 1636 (1639 enligt min beräkning ovan).
Hans Hansson dör i Mårdsel 1693-06-13 50 år och 14 veckor gammal, alltså född 1643 vilket stämmer med att han är 15 år 1658 och då tas med i längden)
Dottern Marita (även Margeta enligt NJ) född 1637 (enligt min beräkning cirkd 1642) död 1715. OM och Speciellt NJ har detaljerade data om hennes giftemål(som jag inte funnit källorna till)
 
Lars Hanssons hustrus patronymikon finns i dödnotisen för deras dotter Anna Larsdotter som finns i Nederkalix dödbok:
Änkan Anna Larsdotter från Siknäs dör 1730-07-19 62 år gammal har som föräldrar Lars Hansson och Anna Johansdotter i Vitå.
Enligt Leif Boströms bok var hon troligen änka efter piparen Erik Eriksson Springfält född på Siknäs 8. Han dog i Riga 1701-07-09 (skjuten till döds)
Anna bör vara den dotter som finns i mantalsängderna 1686-1687 (född 1671, 1668 enligt dödboken). Johan är troligen den son som finns i längden 1685, född 1670.
Enligt Nederkalix vigsebok vigs en Johan Larsson från Vitå 1689-12-01 (inget mera data)(BGN 399).
Detta kan vara vår Johan Larsson som ju har en syster som är gift till Siknäs.
Var hans hustru Maria Jönsdotter från Nederkalix och inte från kyrkbyn i Överkalix?
 
Tillbaka till kärnfrågan, var Johan Larssons fader Lars Hansson från Vitå? Allt stämmer ju utan födelseåret!
Jag tror att det var så och att Johan Larsson 1688 uppgav att föräldrarna var 64 år gamla för att slippa betala mantalspeng i Överkalix.
Han lyckas att bli utsedd till kyrkoväcktare 1697 men verkar missbruka förtroendet genom att låta socknen ta han om sin mor Anna och änkan Kerstin, hans föregångskvinna på Grelsbyn 2.
 
Att båda föräldrarna råkat bli 64 år 1688 verkar skumt! Föräldrarna var troligen omkring 55 år gamla.
Lars Hansson var då 44 år när han skrevs ut till knekt 1777-05-12 och 54 år vid det förmodade avskedet 1687 (knekt i mantalslängden 1687).
 
Johan Larsson var allså en ättling till birkarlen Anders Larsson i Sunderbyn, Hans farfar Hans Nilsson i Vitå var son till Nils Hansson i Vitå som var son till Hans Andersson som var född i Sunderbyn men flyttade till Vitå. Denna Hans Anderson var son till släktens anfader, bonden, landsköpmannen och birkaren Anders Larsson i Sunderbyn.
 
(Meddelandet ändrat av ulfhlars 2009-06-28 17:10)
 
(Meddelandet ändrat av ulfhlars 2009-06-28 20:52)
 
(Meddelandet ändrat av ulfhlars 2009-06-28 22:26)

[Ulf H Larsson]

Johan Larssons hustru Marina Jönsdotter var troligen född i Nederkalix.
Hon döptes 1663-10-04 som dotter till Jöns Hansson och hans hustru Sara Mickelsdotter på Näsbyn 1 (Vassen).
 
Indicier:
A: Den Johan Larsson från Vitå som stod brudgum 1689-12-01 i Nederkalix bör ha varit vår man, finns inte någon annan lämplig Johan Larsson i Vitå.
B: I dopboken användes namnformen Marina vilket också är den oftast använda på vår Maria.
C: Parets första kända dotter döptes till Sara, vilker också var Marina Jönsdotters moders namn.
 
Mer om Jöns Hansson, hans familj och anor finns att läsa i Leif Boströms bok om familjer i Nederkalix 1539-1739 på sidan 261.
 
Själv har jag nu kommit till vägs ände med denna utredning om Johan Larsson och Marina Jönsdotter på Grelsbyn 2.
Ulf
P.S. Märklig man denna Johan Larsson som utan lokal förankring kommer till kyrkbyn i Överkalix och blir kyrkväktare D.S.

[Bengt-Göran Nilsson]

Att Johan Larsson från Vitån gifte sig 1 dec 1689 med en kalixflicka är nog helt klart. Varför skulle han eljest noteras stå brudgum här? Att det kan vara Marina Jönsdotter på Näsbyn nr 1 stämmer mycket väl. Hustru Sara finns i mantalslängden år 1688 med två döttrar, men 1690 finns endast en dotter hemma tillsammans med hustru Sara.  De nygifta bosatte sig först hemma i Vitån där de finns noterade år 1690 enligt Ulf.

[Jan Sundqvist]

Jag söker efter upplysningar om föräldrarna till Frans Johansson, 1905-01-04, född i Allsån. Gift med Hilma Nilsson, 1904-01-05 från Nybyn. Frans föräldrar heter Johan Jönsson och Kajsa Jansson

[Jan Sundqvist]

Jag söker uppgifter om Hilma Nilssons (1904-01-05, Nybyn) far Karl Nilsson

[Östen Ek]

Jag har följande uppgifter som skiljer sig från dina vad gäller Frans födelse som är 1903-01-04 och föräldrarna är
Johan Petter Jönsson f 1866-12-26 Allsån och Kajsa Sofia Samuelsdotter f 1860-10-22 Vännäs  
Hilmas föräldrar är Karl Viktor Nilsson f 1874-10-16 i Grelsbyn och Anna Britta Halsius f 1876-09-07 i Nybyn.
Källa: Scb utdrag födelseböcker.
 
Mvh Östen

[Tommy Andersson]

@ Ulf H Larsson:
 
Intressanta uppgifter angående Johan Larsson med hustru. Även jag härstammar från dom genom dottern Dordi. Undrar om inte de slutgiltiga bevisen för hans identitets fastställande står att finna i domböckerna, någon form av uppbud måste ha avhandlats på tinget, och jag tror att db för åren kring 1690 är bevarade för Kalixsocknarnas del.
 
PS. Roligt att se någon ta stafettpinnen vidare, har haft många forskartimmar tillsammans med din farbror Henning på gamla stadsbiblioteket i Umeå, tråkigt att höra att han lämnat oss.

[Jan Sundqvist]

Jag söker vidare bakåt på min hustrus sida och fastnar (igen!) på tolkningen av texten C:4 bild 42 hö sida: Lisa Caisa Carlsdotter 1835-02-08. Kan någon hjälpa mig tolka föräldrar och ortsnamn?