ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Per Olofsson i Svartbjörsbyn, död 1677  (läst 2148 gånger)

2017-05-01, 18:32
läst 2148 gånger

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Per Olofsson gav på nytt för sitt otidiga lägersmål till kyrkan 1657-02-01 i Svartbjörsbyn, Luleå landsförsamling (Nederluleå LIb:1 (1628-1680) s 256). Detta kan innebära olika saker. Per Olofsson kan ha gett andra gången för samma otidiga lägersmål, som kan ha inträffat tidigare. Han kan kanske istället tidigare ha gett för otidigt lägersmål med en tidigare hustru och nu ge för ett andra otidigt lägersmål med en andra hustru.


Per Olofsson i Svartbjörsbyn var enligt mantalslängder och jordeböcker bonde 1657-1678 på Svartbjörsbyn 4, som han tog över efter hustru Kerstin. På hennes gård bodde tidigare bara hon och en piga.


Per Olofsson blev 1677-05-12 soldat och dog 1677-07-01 vid Kjöge bukt. Sonen Olof Persson tog 1679 över som ägare av Svartbjörsbyn 4, enligt mantalslängderna.


Enligt dödsnotisen 1715-05-06 för Olof Persson i Unbyn 18 var han 65 år gammal och son till Per Olofsson och Ursilla Nilsdotter i Svartbjörsbyn. Enligt åldersuppgiften var han alltså född omkring 1650. Ytterligare en son till Per Olofsson och Ursilla Nilsdotter avled 1727-01-25 i Buddbyn 2. Han var enligt dödsnotisen 64 år gammal, född omkring 1663. Per Olofssons dotter Kerstin Persdotter uppgavs i dödsnotisen vara 95 år gammal när hon dog 1748-06-25 i Boden 3, d v s född omkring 1660. Namnet på modern framgår inte av dödsnotisen, men att Kerstin kom från Svartbjörsbyn.


Om uppgifterna i barnens dödsnotiser är riktiga, så var Per Olofsson gift senast 1650 med Ursilla Nilsdotter och fortfarande gift med henne 1663. Möjligen är inte alla uppgifter i dödsnotiserna riktiga.


Enligt mantalslängderna fanns det ingen son eller dotter hos Per Olofsson fram till 1665. En son nämns från 1674. År 1667, 1669 och 1671 bor tre personer på gården. Det fanns tidigare en piga på gården, så om den tredje personen är piga, dräng, son eller dotter går inte att avgöra. En dotter nämns 1678 och 1679 nämns två döttrar, men ingen 1680 och 1681. En dotter nämns 1682 och 1683. En son och två döttrar nämns 1684, en son och en dotter 1685, en son 1686 och två söner 1687. Från 1688 används istället benämningen syskon, ett syskon 1688, samt två 1690 och 1692. Olof Persson hade 1694 flyttat till Heden och hade två syskon, men de nämns inte 1695.


Då barn brukar nämnas från omkring 15-17 års ålder i mantalslängder kan Per Olofsson ha fått åtminstone följande barn: son född 1658 eller tidigare, dotter född 1660-1662, dotter född omkring 1663, son född omkring 1668, två söner födda omkring 1671. Den äldste sonen var Olof, gift omkring 1678 eftersom han har hustru i mantalslängden 1679. Den äldsta dottern bör ha varit Kerstin som gifte sig omkring 1680 med Lars Nilsson, Boden 3. Andra dottern har jag inte identifierat. Andre sonen bör ha varit Nils gift omkring 1686 till Buddbyn 2. Ytterligare söner var Per Persson, soldat Fors från 1689, bonde 1700-1712 i Boden 8 och soldat Ärbar från 1710, profoss 1711 och död 1713, samt Knut Persson, bonde 1694-1697 i Svartbjörsbyn 4.


När Per Olofsson 1657 tar över hustru Kerstins hemman Svartbjörsbyn 4 var det på 16 skälsland. Knut Olofsson tar samma år över sin far Olof Olofssons hemman Svartbjörsbyn 6 på 32 skälsland. År 1659 har Per Olofssons hemman ökat med 2 skälsland, samtidigt som Knut Olofssons har minskat med 2 skälsland och 1665 har Per Olofssons hemman ökat med ytterligare 6 skälsland, samtidigt som Knut Olofssons minskat med 6 skälsland, så att båda hemmanen är på 24 skälsland. Detta, samt att Per Olofsson får en son med namnet Knut, tyder på att Per Olofsson kan vara bror till Knut Olofsson.


Olof Olofsson på Svartbjörsbyn 6 var 40 år 1637 enligt roteringslängden och 31/3 1673 betalade Knut Olofsson testamente efter sin far. Hos Olof Olofsson på Svartbjörsbyn 6 nämns en son och en dotter 1642-1649 (endast en dotter 1644). En sonhustru och ytterligare en dotter har tillkommit 1650. Ytterligare en son nämns från 1651 och ytterligare en dotter från 1652. Fram till 1654 nämns 2 söner, 3 döttrar och 1 sonhustru. Döttrarna har försvunnit 1655, så 1655 och 1656 nämns 2 söner och 1 sonhustru. Då Knut Olofsson tagit över 1657 nämns 1 bonde, 1 son, 2 döttrar och 1 sonhustru, samt 1658 1 bonde, 1 hustru, 1 son, 2 döttrar och 1 sonhustru. Åren 1659-1660 nämns bonde, hustru, 1 son, 1 dotter och 1 sonhustru, men från 1662 endast bonde och hustru.


Den son som har hustru från 1650 kan vara Per, Knut eller en bror till dem. Från 1657 finns Per Olofsson med hustru på ett annat hemman. De som nämns 1657 hos Knut Olofsson kan vara hans far Olof (bonde), Knut (son), 2 systrar till Knut (2 döttrar) och Knuts hustru (sonhustru), men 1658 bör det vara Knut (bonde), Knuts hustru (hustru), bror till Knut (son), 2 systrar till Knut (2 döttrar) och hustru till Knuts bror (sonhustru).


Enligt dödsnotisen 1723-10-16 för Knut Olofssons dotter Marta var hon 69 år gammal, född omkring 1654. Knut Olofsson hade två döttrar enligt mantalslängden 1674. Det var tre personer på hemmanet 1671, men endast två 1669. Äldsta dottern bör därför enligt mantalslängderna vara född 1654-1658.


Det är möjligt att det är Per Olofsson som är gift från 1650 och att åldersuppgifterna i hans barn Olofs och Kerstins dödsnotiser är ungefär rätt. Att han betalar för otidigt lägersmål 1657 talar emot det. Det vore besynnerligt om han 8 år efteråt betalar för otidigt lägersmål. Därför är en annan möjlighet att Per Olofsson gifte sig omkring 1656 med Ursilla Nilsdotter och att Olof är född omkring 1656 och Kerstin omkring 1660. Att Kerstin skulle ha blivit så gammal som 95 år är inte troligt. Så höga åldrar är oftast överdrivna i dödsnotiserna.


I domböckerna finns hemmansuppbud 1659-1661 för ett köp som Per Olofsson har tänkt göra av Cecilia Kristoffersdotters hemman Svartbjörsbyn 5, men köpet går tillbaka. Det finns inget i domböckerna om Per Olofssons övertagande av hustru Kerstins hemman.


I domboken 1674-10-19 finns en tvist gällande ett arvsskifte 1667. Där sägs Per Olofsson och flera andra, bl a Lars Olofsson i Ängesbyn 2, vara svågrar till Gunnar Persson i Skatamark 14. Då både Per Olofssons och Lars Olofssons hustrur hade patronymikonet Nilsdotter bör deras svågerskap vara mer avlägset än att de var gifta med systrar till Gunnar Persson. En möjlighet är att deras hustrur var döttrar till en Nils som var gift med en syster till Gunnar Perssons mor Anna Isaksdotter.


Peder Olofsson i Svartbjörsbyn kärade 1665-06-14 till Lars Nilsson i Boden och Per Pedersson i Svartbyn om ett laxfiske som han ansåg vara under det hemman som hans svärfar innehaft. Om hemmanet som Per Olofssons svärfar hade innehaft avser det hemman Per Olofsson själv besatt, så borde Per Olofsson ha kallat det sitt hemman. Det finns inte heller någon Nils nämnd på hemmanet Svartbjörsbyn 4, som Per Olofsson innehar. Svärfaderns hemman bör därför vara ett annat hemman som ligger i närheten av Boden och Svartbyn, eftersom de har haft ett gemensamt laxfiske. Det bör vara ett hemman som ingen annan äger och kan föra talan för och det bör tidigare ha bott en Nils på det hemmanet.


I domboken 1678-11-16 omtalas en äng som lyder under gamle länsman Nils Anderssons hemman i Boden, vilket Olof Persson i Svartbjörsbyn brukar och Måns Larsson i Boden samt Enok Enoksson begär få lösa under jorden de har av samma hemman. Denne länsman Nils Andersson skulle kunna vara Per Olofssons svärfar. Jag har emellertid inte sett någon Nils Andersson nämnas i Boden i någon annan handling.


Det fanns dock en Nils Karlsson som enligt skattelängderna var ägare 1636-1666 av en del av hemmanet Boden 2. Nils Karlsson var soldat och senare furir. Enligt jordeböckerna står Nils Karlsson som ägare av hemmanet på 18 skälsland till 1666, men det är öde från 1659. Från 1667 har det uppgått i Anders Anderssons hemman som tidigare var på 14 skälskand och från 1667 på 32 skälsland. Hela Boden 2 ägdes 1585-1604 av Herman Eriksson. Hemmanet delades mellan hans söner Anders och Olof. Olof Hermanssons hemmansdel togs 1636 över av soldaten Nils Karlsson Spåra. Han var furir 1655. Hans son Karl Nilsson blev soldat 1655 och trumslagare samma år. Hemmansdelen ägdes 1641-1646 av Anders Gunnarsson, som troligen var bror till Per Gunnarsson i Skatamark 14.


Enligt dombok Luleå rådhusrätt 1662-12-01 (s 205v) nämns att hustru Margetta sal. Nils Carlssons käresta, till Hans Ersson borgare här i Staden har skuld för 10 alnar snören som hon sålt till Hans Erssons hustru. Nils Karlsson var alltså död senast i december 1662. I en tvist 1675-02-25 nämns att gamle klockaren Anders Nilsson och Nils Karlsson hade sålt socknens förra hästhage till Abraham Gullsmed i magister Andrea tid (1626-1649). Enligt mantalslängd 1653 hade Nils Karlsson i Boden hustru och dotter. Övriga år nämns ingen eller endast hustru Mariet på Nils Karlssons hemman i Boden i mantalslängderna. I mantalslängderna 1655-1658 nämns Nils Carls Mariet respektive Margeta eller Margita på Kyrkobordet, dock utan dotter.


Hemmanet Boden 2 är det enda hemman i Boden där namnet Anders förekommer under början av 1600-talet. Det kan kanske vara en orsak till att den Nils som nämndes i domboksnotisen 1678-11-16 gavs patronymikonet Andersson. Varför han benämns länsman kan jag däremot inte förklara.


En spekulation kan vara att Lars Olofssons i Ängesbyn 2 hustru Karin Nilsdotter och Per Olofssons i Svartbjörsbyn 4 hustru Ursilla Nilsdotter var döttrar till furir Nils Karlsson Spåra och hans hustru Mariet i Boden 2, samt att Mariet var dotter till Isak Olofsson i Skatamark 14. Lars Olofsson har en dotter Mareta, som i så fall kan ha fått sitt namn av sin mormor.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2017-05-04, 09:02
Svar #1

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Gamle länsman Nils Andersson som nämns i domboksnotisen 1678 avser troligen Nils Andersson nämnd 1632-1658 i Svartbyn 5, enligt Boken om Svartbyn. Han kan ha ägt jord (en äng) i Boden också.

Enligt Boken om Svartbyn var han riksdagsman och gift med Kerstin. De hade barnen Jöns (mtl 1649-1658), Malin och Margeta (mtl 1642-1658 samt gift med Jöns Kristoffersson i Sunderbyn 4). Nils Andersson sålde 1658 en del av sitt hemman till brorsonen Nils Jonsson, Svartbyn 4. Hemmanet Svartbyn 5 var öde 1660-1664, när Nils Andersson Kråka 1665 tog över det.

Enligt mina anteckningar nämns hos Nils Andersson i Svartbyn en dotter 1645, 1647, 1649, två döttrar 1650, en son och två döttrar 1651-1653. Jag saknar egna anteckningar från 1654 och framåt för Svartbyn. Det stämmer inte riktigt med uppgifterna i Boken om Svartbyn.

Jag har inte sett Nils Andersson i Svartbyn benämnas länsman, men han kan mycket väl ha varit det. Han kom från en rik familj och var riksdagsman.

Det hemman som Per Olofsson benämner som sin svärfars i domboksnotisen 1665 kan vara ett annat hemman än det som ängen som är omnämnd i domboksnotisen 1678 lyder under, men kan också avse samma hemman. Det laxfiske som omnämns var tillsammans med en bonde från Boden och en från Svartbyn. Hemmanet kan mycket väl avse ett hemman i Svartbyn. Då Nils Anderssons hemman var öde fram till 1665 kan kanske Per Olofsson ha företrätt det. Nils Andersson Kråka tar dock över hemmanet 1665, så från 1665 borde det ha varit i hans intresse istället men det är precis i skarven.

Ytterligare en möjlighet är alltså att Per Olofssons hustru Ursilla Nilsdotter var dotter till Nils Andersson, Svartbyn 5.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2017-05-04, 22:30
Svar #2

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Enligt Kenneth Mossbergs avskrifter av mantalslängder hade Nils Andersson i Svartbyn 1654 en son, två döttrar, 1655 en son, en dotter, 1656 en son, två döttrar, 1657 en son (Jöns Nilsson), en dotter och 1658 en son, en dotter, en sonhustru. Det innebär att det försvann en dotter mellan 1656 och 1657. Per Olofsson nämns med hustru i Svartbjörsbyn från 1657, så det skulle kunna vara Nils Anderssons dotter som han gifte sig med.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2017-05-05, 18:13
Svar #3

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Om Per Olofssons hustru Ursilla Nilsdotter var dotter till Nils Andersson i Svartbyn 5 borde Nils övriga barn, eller deras makar, också finnas med i arvsskiftet 1667 som refereras i domboksnotisen 1674. De barn som nämns i "Boken om Svartbyn" är Jöns, Malin och Margareta.


Jöns Nilsson nämns med namn i mantalslängden 1657 och troligen som son från 1651. Jag har inte hittat honom efter 1658 om han inte är identisk med Jon Nilsson nämnd 1659-1665 i Måttsund 9, men det är inte särskilt troligt.


Boken om Svartbyn ger inga upplysningar om Malin annat än namnet.


Margareta ska enligt Boken om Svartbyn dels nämnas i mantalslängder 1642-1658, dels ha varit gift med Jöns Kristoffersson, Sunderbyn 4. De måste avse Jöns Hansson, som var bonde 1651-1675 i Sunderbyn 4 och gift omkring 1651. Hans hustru Margeta nämns 1678-1686 i Sunderbyn 4, enligt mantalslängderna. Fyra av deras barn finns i dödboken, med uppgift om föräldrarnas namn. För tre av dem döda 1709-1715 benämns modern Margeta Larsdotter och för sonen Kristoffer, död 1749, saknas patronymikon för modern Margeta. Jag har därför svårt att tro att Jöns Hanssons hustru kan ha varit dotter till Nils Andersson i Svartbyn 5.


Därmed har jag inte hittat några andra barn till Nils Andersson i Svartbyn 5 som levde 1667. Lars Olofssons i Ängesbyn 2 hustru Karin Nilsdotter kan vara ytterligare en dotter till Nils Andersson, eftersom Lars Olofsson också var svåger till Gunnar Persson enligt domboksnotisen 1674.


Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2017-05-05, 18:32
Svar #4

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Jonas Nilsson i Svartbyn betalar 1657-11-22 brudgumspengar (Nederluleå LIb:1 s 264). Han kan vara son till Nils Andersson och den som 1659-1665 finns i Måttsund 9, enligt mantalslängderna och redan 1658 enligt jordeböckerna. Han dog troligen 1665 och kanske inte hade några barn. Han behöver därför inte vara med i arvsskiftet 1667.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2017-05-06, 18:29
Svar #5

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Enligt Anders Sandströms korta utdrag ur domböcker 1674-10-19 nämns f d länsman Nils Andersson i Svartbjörsbyn. Han besvärar sig över sin systerson Daniel Olofsson i Avan om arv efter Daniels hustru, Nils syster, som dött barnlös, eftersom Daniel redan vid giftet begett sig under sytning och förgånga kan Nils endast ärva 1/3-del av parets lösöre och Daniel tar 2/3-delar.

Daniel Olofsson var borgare 1635-1646 i Luleå och bonde 1640-1657 och även 1662 i Avan 6.Enligt mantalslängderna hade Daniel Olofsson i Avan 6 hustru till 1650 och igen 1662. Enligt kyrkoräkenskaperna betalar Daniel Olofsson i Avan 1671-02-05 testamente efter sin hustru (Nederluleå LIb:1 s 384). Denna hustru bör ha varit Nils Anderssons syster, som dött barnlös, och som Daniel kan ha gift sig med omkring 1661. Daniel Olofsson kan inte ha varit systerson till Nils Andersson.

Daniel Olofsson var far till Olof Danielsson, som 1682 tog över Svartbyn 5, där Nils Andersson tidigare varit bonde.

Att f d länsman Nils Andersson bor i Svartbjörsbyn 1674 kan bero på att han bor hos sin dotter, som skulle kunna vara Per Olofssons hustru.
 
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2017-07-18, 18:29
Svar #6

Utloggad Greger Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: 2021-11-22, 01:23
    • Visa profil

Det är lite för många saker som passar in för att det inte skulle vara Nils Andersson som var Ursillas far. Det är egentligen bara namnen på döttrarna i boken om Svartbyn som talar emot. Inte så tungt. För egen del känner jag mig övertygad i alla fall. Spåraspåret kan nog släppas.


Två undringar:
- I Paul Nordbergs släktutredning påstås att Per Olofsson var gift (2) med NN Persdotter. Men var han det?
- Du nämner att Nils Andersson kom från en rik släkt. Finns mer uppgifter om den? Var han son till kvartermästaren Anders Joensson?

2017-07-22, 20:52
Svar #7

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Ja, Nils Andersson i Svartbyn var son till kvartermästaren Anders Joensson i Svartbyn. Att Per Olofsson skulle ha varit gift med en Persdotter är ett antagande för att förklara hur han kan vara svåger till Gunnar Persson i Skatamark. Om ovanstående hypotes stämmer, så är den istället förklaringen.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2017-07-25, 20:07
Svar #8

Utloggad Greger Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 79
  • Senast inloggad: 2021-11-22, 01:23
    • Visa profil

Tack för svar och klargörande.
Personligen föredrar jag den här teorin.
Anders Joensson ska enligt Nordberg ha varit gift med Malin Hansdotter. Jag antar att hon är sannolik mor till Nils. Vet du möjligen något om hennes härstamning också?

2017-07-25, 20:20
Svar #9

Utloggad Sven-Ove Westberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 223
  • Senast inloggad: 2021-11-14, 03:53
    • Visa profil
Hur stämmer detta med den utredning om Per Gunnarsson September 2009?

2017-08-08, 10:32
Svar #10

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 435
  • Senast inloggad: 2021-11-30, 09:25
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Detta kan ses som en fortsättning av den utredning vi gjorde 2009 här på Anbytarforum. Då var det fortfarande oklart om Per Olofsson i Svartbjörsbyn och Lars Olofsson i Ängesbyn hade ytterligare hustrur utöver Ursilla Nilsdotter respektive Karin Nilsdotter, för att förklara svågerskapet med Gunnar Persson i Skatamark.


Nu har jag en hypotes om vem som kan ha varit far till Ursilla och Karin, Nils Andersson i Svartbyn. Lars Olofsson i Ängesbyn har hustru från och med mantalslängden 1650. Att det inte försvinner en dotter hos Nils Andersson i Svartbyn mellan 1649 och 1650 i mantalslängderna, utan istället tillkommer en, talar möjligen emot att Lars Olofssons hustru var dotter till Nils Andersson.


Om Nils Andersson i Svartbyn var far till deras hustru måste för att Per Olofsson och Lars Olofsson skulle kallas svågrar till Gunnar Persson Nils Andersson i så fall ha varit gift med en släkting till Gunnar Persson. Jag skulle tro att Nils Andersson var gift med en syster till Gunnar Perssons mor Anna Isaksdotter, eftersom arvet bör ha rört gården i Skatamark, som hon härstammade ifrån.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna