ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-26  (läst 4088 gånger)

2002-06-12, 20:36
läst 4088 gånger

Leif Boström

Är följande (två?) Eskilssläkter i Torneå socken utredda? Anders Eskilsson nämns åtminstone 1543-1571 i Laifvanäs. Hans lösa egendom var 1571 värderad till 124 mark. Eskil Andersson nämns 1575 i Laifvanäs. Hans Eskilsson nämns 1580-1585 i Laifvanäs. Han är då länsman. 1590 nämns Hans Eskilsson i Potan. Israel Eskilsson är 1596 länsman i Torneå socken. Karl Eskilsson nämns 1590-1610 i Laifvanäs. Eskil Nilsson nämns 1615 i Laifvanäs. Eskil klockare i Potan är nämndeman 1585. Kyrkoherden i Torneå socken 1566-1596 hette Eskil Andreae Ruth och var enligt Bygdén född i Nyland och hade sonen Anders Eskilsson. Kyrkoherdens egendom var 1571 värderad till 2462 mark. Hur är släktskapet mellan de olika personerna med Eskilsnamnet?
 
Enligt uppgift skall Israel Abrahamsson, nämnd 1667, 1678-1688 i Haparanda vara dotterson till länsman Israel Eskilsson. Stämmer det? Israel Abrahamsson var troligen son till Abraham Larsson, nämnd till 1656 i Haparanda och bror till Axel, Samuel och Johan Abrahamssöner i Haparanda.

2002-06-13, 00:48
Svar #1

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
Hej Leif!
Enligt uppgifter i Tornedalica nr 1 är Israel
Abrahamsson dottersonson till Eskil Nilsson och
Israel Eskilsson en son.
Det verkar som det finns fler Eskilssläkter.
I Tornedalica nr 1 kan man läsa sid 99-100
----Suensaari, Haparanda och Kiviranta....
Nils Jönsson var birkarl 1553 och länsman på 1550-talet , hette troligen Kurki. Han synes vara identisk med den Nils Jönsson, som tillsammans med
David Larsson från Måttsund i Lule socken år 1528
förhandlade med Gustaf Vasa i Uppsala om birkarlarnas skatt. Sonen Olof Nilsson, som år 1559 kallas Oleff Nielsson Curcki (Fellman Del IV sid.25), var fogde i Torne lappmark 1555-1557 och omtalas som birkarl 1576. Jöns Nilsson, som var birkarl år 1590 synes ha varit en yngre som till Nils Jönsson. Han omtalas som länsman år 1607
 
Eskil Nilsson, som var klockare och länsman på 1570-talet, synes också varit en son till Nils Jönsson, troligen äldre än Jöns och kanske den äldste. Eskil bodde i Haparanda. Hans hemman var stamhemman för nuvarande nr 3-7 i Haaparanta by.
Israel Eskilsson, som var länsman på 1580- och
1590-talet och som deltog i löjtnant i Klubbekriget i södra Österbotten år 1597 mot Klas
Flemming, var sannolikt Eskil Nilssons son (Laukko sid. 791.) Lars Hansson Kouri var sannolkt från Kuure i Vojakkala, var troligen Eskil Nilssons måg, eftersom han blev länsman efter Israel Eskilsson. Hans hemman motsvaras idag av nr 6 Kopukka, nr 7 Sax och Förare (sammanslagen med Kopukka). Sonen Henrik var länsman 1615-1618. Sonen Abraham Larsson, som var länsman bl.a 1613-1614 och från 1619, ägde Haparanda hemman, nuvarande nr 3 Asplund och nr 4 Iisraeli, och omtalas som birkarl år 1620.
I tornedalica nr 2 sid 65 finns:
Anders Eskilsson, som var son till kyrkoherden Eskil i Torne, var skrivare åt fogden Lars Henriksson.HM II s.244
Lars Henriksson Fogde Kemi Lappmark 1594-1595 samt 1597. Fogde Tornå lappmark 1585. Son till
Birkarlen Henrik Larsson i Vojakkala. Husbonde
å Palo hemman i Vojakkala.
sid 62 Mårten Nylänning eller Enevaldsson. Husbonde å nuvarande Äijälä hemman i Pirkkiö
(Björkö)i Tornedalen. Fogdekarl 1572-1576 och
1579-1581. Han var måhända en släkting åt dåvarande kyrkoherden i Torneå herr Eskil, som
härstammade från Nyland.Han omtalas såsom birkarl  
bl.a år 1601. Sina birkarlarättigheter torde han ha erhållit genom giftermål.
Sid 124
Eskola=hemman i Kaakamo, f. NT sn.Eskil Jakobsson
Käll. 1594-1613
Sid 125
Esko=hemman i Kiviranta, f. NT sn.Eskil Bertilsson
käll. 1596-1621
Påtan=Puthaankylä=Byn Pudas,Laivaniemi eller Laifvanäs, Kiviranta och Kaakamo ligger alla i Nedertorneå
Mvh
Stefan

2002-06-13, 08:36
Svar #2

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Boström och SteWen,
 
det finns en väldigt vederhäftig person i Fagersta, Per-Olof Snell, som kan detta med Kouri och Eskillarna bäst av alla (vågar jag påstå). Han har forskat kring dem i många år.
Kolla om han inte finns i telefonkatalogen och ring honom. Hälsa att jag har lämnat ut hans namn.

2002-06-13, 22:20
Svar #3

Leif Boström

Tack så mycket Stefan för det utförliga svaret! Tack också Sture! Vid tillfälle skall jag ringa Per-Olof. Det återstår fortfarande en del frågetecken. T ex Hans Eskilsson i Laifvanäs (Laivaniemi) som är länsman 1580 och 1585, är han bror till Israel Eskilsson och därmed son till klockaren Eskil Nilsson, eller är han son till Eskil Andersson som bor i Laifvanäs före honom?
 
När Eskil klockare är nämndeman 1585 står Påtan som ort. Däremot står han inte under Påtan i samma års tiondelängd. I Älvsborgs lösen 1571 står Eskil klockare i Svensarö och har en förmögenhet på 139 mark. Eskil Nilsson nämns 1575 och 1585 i Svensarö.
 
Jag har vid genomgång av spridda skattelängder på 1500-talet inte sett att Haparanda nämns. Hade byn ytterligare något namn eller är Haparanda utbrutet ur någon annan by? Jag hittar inte heller Kyrkobordet eller liknande om byn skulle ha tillhört det.

2002-06-13, 23:55
Svar #4

Utloggad Stefan Wennberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 181
  • Senast inloggad: 2022-12-08, 13:04
    • Visa profil
Hej igen Leif.
Suensaari=Svensarö som var en by känd fr 1539 är belägen på den holme där idag Torneå stadskärna ligger.  
I 1543 års jordabok nämns bara grannbyar till den vardande Haparanda by. Nerem=nuv.Mattila och Wonum=Vuono på svenska sidan och på finska sidan Swensara=Svensarö, Phuthan=Påtan och Birjköönn=Pirkkiö.
Källa: Tornedalica nr 45 sid 139
Den gamla byn Suenasaari, namnet sannolikt av äldre Svensaari = sommarholmen, omfattade gårdarna på sjäva holmen samt dels på västra fastlandet längs stranden av Haapaniemi udde och dels på östra fastlandet längs med stranden som  
kallade Kiviranta. När staden grundades 12 maj 1621, fick den 3 mantal d.v.s de hemman som låg  
på själva holmen. De hemman som lågo på västra standen bildade hädanefter en egen by Haparanda, medan de hemman som lågo på östra fastlandet bildade byn Kiviranta.
Haapaniemi och stranden söderut kallas Haaparanta och Haaparanda by. Hapakylä=Haaparanta
 
Det vore intressan att höra om du får veta något mer av Per-Olof om Eskillarna.
Mvh
SteWen

2002-06-14, 08:21
Svar #5

Leif Boström

Tack för upplysningarna om de olika byarna, Stefan. Efter att ha letat i några fler skattelängder har jag 1601 under Svensari hittat Lasse Persson i Hapanemjaranda, Olof Jonsson ibidem och även Abraham Larsson och Lasse Couri lenzman nämnda därefter. Eskil Nilsson nämns åtminstone till 1595 i Svensari. När jag pratat med Per-Olof kan jag redovisa här vad jag fått veta.

2002-06-30, 21:44
Svar #6

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Finns det någon som kan svara på hur man hittar födda och avlidna i Alatornio, Finland åren 1850 -1900. Letar efter min farmors föräldrar som var bosatta i Alatornio och även avled där.
Från SVAR i Ramsele är det svårt att få tag på rätt mikrokort. Min farmor föddes 1859 men vad som sedan hände med familjen vet jag inte. Hon hade vad jag hört flera syskon som var bosatta i Alatornio. Fam.hette Savikuja.
Doris

2002-07-01, 06:41
Svar #7

Utloggad Mikael Tornberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 136
  • Senast inloggad: 2017-07-21, 16:19
    • Visa profil
Hej Doris,
 
På följande adress finns en förteckning över mikrofilmade kyrkoarkivaler för Nedertorneå-Alatornio: http://web.genealogia.fi/scripts/MiniProject/MiniProject.dll?Cmd=Mikrofilmit&Lang=SE&Srk=7
 
Jag har ibland lånat filmer via biblioteket som beställer dem från Finland. Har f ö tillgång till Nedertorneå och Torneå stad dock inte alla filmerna.Köpte dem från Riksarkivet i Helsingfors för en massa år sedan.
 
Mvh
Mikael

2002-07-01, 09:30
Svar #8

Utloggad Katrin Öhgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 490
  • Senast inloggad: 2012-10-25, 09:58
    • Visa profil
Doris! Vad hette din farmor? Kan det vara Eva Henriksdotter Savikuja f 1859-09-28 vars far Henrik Salomonsson Savikuja f 1819-12-17 utflyttade från församlingen 1839-10-28 och den församlingen måste vara Ylitornio. Släkten Savikuja huserade länge i Taroniemi. Henrik var färjkarl i Pudas. Han var gift 1841-04-27 med Kajsa Henrika Persdotter Lempiä f 1816.
Katrin Öhgren
katrin.ohgren@hem.utfors.se

2002-07-01, 10:08
Svar #9

Dris Olsson

Farmor hette Maria Johanna född 1859 och var dotter till Johan Erik Savikuja f.1831-05-14 och h.h. Maria Helena Ristioja. Johan Erik flyttade från Ylitornio (Taroniemi/Savikuja) till Nedertorneå 23.1 1850.
Doris

2002-07-01, 10:20
Svar #10

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Ristioja är ett hemmansnamn inom Meltosjärvi by, även om gården ligger ett par mil från själva byn. Min svägerska har sommarstuga där på Ristioja hemmanstun.
/ST

2002-07-01, 12:19
Svar #11

Agneta Jonsson

Hej!
Söker Brita Nilsdotter Mustapartas ursprung f 1778. Hon fick en son Johan Petter Sundbom f den 19/12 1805 och gifte sig 1817 med Abraham Isaksson Förare men är det någon som vet var hon kom ifrån och vem som var Johans far.
 
Mvh
Agneta

2002-07-01, 14:12
Svar #12

Utloggad Katrin Öhgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 490
  • Senast inloggad: 2012-10-25, 09:58
    • Visa profil
Doris! Jag har antecknat på Petter Fredriksson Välimaa att han dog 1927-02-22 i Pello. Det är det enda döddatum jag har på någon av de nämnda personerna. Det kan ju vara fel, men värt att kolla vidare på. Ifall de flyttade upp dit igen på ålderns höst.
Hälsningar Katrin

2002-07-01, 15:52
Svar #13

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Hej igen Katrin.  Petter W-aa, g. med Maria Johanna Savikuja, dog i Haparanda. Jag känner till hans familj och förfäder (Kyrö-släkten) och även Savikuja-familjen t.o.m att Johan Erik Salomonsson Savikuja 1857 gifte sig med Maria Helena Johan Petersdotter Ristioja och deras första barn Maria Johanna föddes 1859.-- Sedan är allt mörker. När dog Johan Erik och Maria Helena? Fick makarna fler barn förutom två söner som jag hört talas om, den ene född 1875, avliden 1957.
Hälsningar
Doris

2002-07-01, 17:16
Svar #14

Utloggad Doris Olsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1063
  • Senast inloggad: 2013-04-16, 22:52
    • Visa profil
Hej Mikael.
Tack för tipset om mikrofilmerna. Hittade sidan och har skrivit ut listorna. Samarbetar med min syster som forskar via mikrokort och jag via dator. Hon får göra ett besök på sitt bibliotek och se om hon kan få hjälp där med beställningen.
Hälsningar
Doris

2002-07-05, 21:03
Svar #15

Utloggad Kjell Mäki

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 539
  • Senast inloggad: 2011-05-23, 19:22
    • Visa profil
Hej Agneta!
 
Brita var född 23 maj 1778 i Nikkala som dotter till bonden Nils Isaksson Mustaparta och hans hustru Margareta Olofsdotter.
 
1 Brita 1778-05-23-
2 Nils Isaksson Mustaparta f 1736-12-18 i Nikkala d 1809-03-11. Gift ca 1760 (Vigselbok saknas) med
3 Margareta Olofsdotter f ca 1734 d 1820?
4 Isak Johansson Mustaparta f ca 1700 d 1769-10-04 69 år gl i Nikkala. Noterad som bonde i mtl från år 1732. Var även soldat på rotan Biur åren 1719-1729. Gift 28/11 1724 med
5 Kerstin Persdotter Antila f ca 1698 i Lappträsk d 1774-02-09 75 år i Nikkala.
10 Per Isaksson Antila f ca 1672 och d 1737-10-19 66 år gl i Lappträsk. I mtl på gården Antila 1698-1719,27-28.
11 Margareta Henriksdotter f ca 1679 d 1754-04-17 i Lappträsk 75 år gl.
 
Mvh Kjell

2002-07-06, 15:04
Svar #16

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Hej! Skulle någon vilja slå upp föräldrarna till Greta Vilhelmina Stridfeldt, född den 25 maj 1836 enligt hfl, ev. i Säivis?
Jag vill gärna också veta om hon och maken Per Nilsson Ruona (f. 1832-05-12 och enligt andrahandsuppgift med föräldrarna Nils Michelsson Ruona och Lovisa Korp Tapto) fick fler barn än Karl Johan född 1859-10-26, Maria Johanna f. 1861-10-24 och Nils August f. 1870-04-07 (samtliga födelsedata från hfl Nedertorneå AI:7 1877-1886, där familjen återfinns på sidan 262/266 - båda sidnumrena finns).
 
Skulle gärna komplettera med dessa uppgifter inför en släktträff nästa helg, och hinner inte få hem korten från SVAR så jag vore tacksam för hjälp.
 
Med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

2002-07-07, 08:55
Svar #17

Utloggad Stig Ronnegren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2010-11-20, 17:44
    • Visa profil
Hej Eva.
 
Föräldrarna till Margareta Vilhelmina
Fredrik Larsson Stridfält f. 1787 d. 1853-09-01
Kaisa Greta Hjelte f. 1810-06-20
gift 1834-01-21 d. 1884-01-21
Margareta är född i Säivis.
När Du får korten kolla under Vuono, troligen kommer Ruona därifrån.
MVH Stig Ronnegren

2002-07-07, 09:05
Svar #18

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Hej Stig! Stort tack för snabbt svar, det fyller en förarglig lucka!
med vänliga hälsningar,
Eva Dahlberg

2002-08-23, 13:48
Svar #19

Christine Wallmark

Jag söker information om vad som hände med barnen till handelsmannen Lars Larsson Tornberg, 1800-1854 (Torneå-Haparanda) och hans hustru Laura Wallmark 1808-1851. Barnen heder Lars Johan Tornberg, 1842-1916, Alice Mathilda Tornberg, 1843-? samt Emil Anton Tornberg 1846-1914.

2002-08-23, 14:06
Svar #20

Rolf Pettersson

Hej Jag söker information om Maria Elisabeth Sundberg f 1843-09-25 i Haparanda.
 
Mvh Rolf

2002-08-28, 20:13
Svar #21

Leif Boström

Av Per-Olof Snell har jag fått några uppgifter:
 
Israel Eskilsson var inte son till Eskil Nilsson Klockare. Israel samt även Hans och Karl Eskilssöner torde komma från Laivanäs.  
 
Eskil Nilsson Klockare torde ej vara son till Nils Jönsson på Suensaari och den senare torde ej heller ha använt familjenamnet Kurki. Birkarlen Nils Jönsson, som med David Larsson från Måttsund uppvaktar Gustav Vasa senvintern 1528, skall enligt Steckz?n vara från Ersnäs i Luleå. Mycket talar för att hans uppgift är korrekt. Nils Jönsson i Suensaari synes ha avlidit 1561. Han använder aldrig namnet Curcki som endast en gång används i skrift i Torne socken. Ej heller Nils Jönssons son Jöns eller senare släktmedlemmar använder namnet Kurki vilket gör att Per-Olof ifrågasätter att namnet avser denna släkt.
 
Olof Nilsson Kurki och Jöns Nilsson i Suensaari som var länsman 1607 torde ej heller vara bröder.  
 
Det mesta talar för att Lars Hansson Kouri åtminstone i ett av sina giften hade en dotter till Eskil Nilsson som hustru.

2002-11-14, 09:39
Svar #22

Olaf Hansen

Søker opplysninger om aner til Erik Eriksen Randa, f. 1780, d. 1822 og kone Brita Larsdatter, f. 1781. De bodde i Nikkula, Haparanda. Deres sønn Johan Erik Eriksen Randa, f. 1811, flyttet til Norge.
Hilsen Olaf

2002-11-17, 19:10
Svar #23

Utloggad Stig Ronnegren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2010-11-20, 17:44
    • Visa profil
Hej Olaf.
Du har antavlan under efterlysn Norrbotten.
Erik Ersson Ranta utförd av Kjell Mäki.
MVH
Stig Ronnegren

2002-12-15, 13:36
Svar #24

Marjatta

Jag forskar Nackula släkten i Neder-Raumo Nedertorneå. Jag undrar om någon kan hjälpa mig med mina forna släktingar från Nickala:
 
Anders Mickelsson Peckula f 1706 dog 1776 i Nederraumo som Anders Mickelsson Nackula, (Änkla  av Ella Abrsdr Sax). Han och hans son blev ägare av Nackula.  I vigselbetyg de var nämd som dräng ock pig. Hurudana människor var släkten Peckula?
 
Jag tror att Nackula från Raumo ock Peckula från Nickala har några bindelser redan före detta, men hurudana? Kykoböckerna når inte dessa händelser.
 
Jag hittar Juliana Larsdotter(f. 1664 d 1731)
som var änkla av bonden Eric Mickelsson Nacku. Hon var i landsböker som ägare av Nackula.  
 
Jag undrar om detta Mickel är far eller farfar till både Eric Nacku ock Anders Peckula.

2003-01-13, 12:15
Svar #25

Utloggad Christer Öberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 377
  • Senast inloggad: 2014-09-26, 06:28
    • Visa profil
    • genealogi.oberg-bd.com
Jag undrar om det är någon som vet mer om Lars Larssons hustru, Carin i Narken 2, Överkalix. Carin dog 1703. Många forskare anger att hon var född i Övre Vojakkala nr 7 (Pohjanen el Pohjonen). Maken Lars Larsson ägde hemmanet Taavola i Narken 2 åren 1666-1685.
 
Jag har aldrig sett hennes patronymikon.

2003-01-25, 19:50
Svar #26

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
För åtta år sedan köpte jag en originalrapport (ett manuskript) via Vadstena antikvariat från författarens dödsbo i Motala. Det är en äldre studie om haparandatrakten på 1600-talet och heter Bebyggelse och dess samband med näringsliv och naturlandskap i nedertorneåbyar på 1640-talet, författad av Harry Wennström.
 
I rapporten på 200 sidor redovisas resultatet av en undersökning, främst inriktad på bebyggelse och dess samband med näringslivet och naturlandskapet i fem nedertorneåbyar; Mattila, Haparanda, Vuono, Kiärsbäck och Säivis, och syftar till att söka klargöra jordbrukets förutsättningar och produktion på 1640-talet, till att klargöra orsaker till bebyggelsens karakteristiska utformning i tornebyarna och till att förklara uppkomsten av storbyar och småbyar.
 
Harry Wennström har utnyttjat sig av ett flertal källor i Riks-, Kammar-, Krigs-, Härnösands lands- och Lantmäteristyrelsens arkiv, Rikets allmänna kartverk, SMHI, Sveriges geologiska undersökning, Vägförvaltningen i Norrbottens län, Norrbottens läns lantmäterikontor, Kemii Kalastus yhtiön arkiston luettelo i Uleåborg, Nedertorneå kyrkoarkiv (Alatornio) - Pirkiö, Torneå stadsarkiv, Haparanda stadsarkiv, Byhandlingar Nikkala (Kiärsbäck), Nedertorneå kommunalkontor i Haparanda, Veterinärinrättningnings biblioteket i Skara och avslutningsvis har Wennström tagit del av 111 skilda böcker som han presenterar i sin litteraturlista.
 
Min målsättning har väl varit att nyskriva materialet, med de ändringar som författaren för 45 år sedan gjorde i manuskriptet, samt trycka upp de bilder som finns i däri, d v s 21 svartvita fotografier av Nedertorneåkartor (de flesta de äldsta som finns i våra arkiv), 4 övriga kartbilder, 12 diagram och 29 tabeller. Men åren går och jag har inte kommit så långt med projektet, har scannat in en del av kartorna och skrivit in en del av texten. Jag visar exempel här nedan:
 
Inledning.
 
Bebyggelsen i Nedertorneå sockens byar på 1640-talet erbjuder en mängd historiskt-geografiska forskningsuppgifter.(1) Föreliggande arbete, som redovisar resultatet av en undersökning, främst inriktad på bebyggelsen och dess samband med näringslivet och naturlandskapet i fem nedertorneåbyar, Mattila, Haparanda, Vuono, Kiärsbäck och Säivis, syftar till att söka klargöra jordbrukets förutsättningar och produktion på 1640-talet, till att belysa frågan om när och hur byarna anlades, till att klargöra orsaker till bebyggelsens karakteristiska utformning i tornebyarna och till att förklara uppkomsten av storbyar och små byar.
 
Enequist karakteriserar tornebyn på följande sätt:
”Byarna ligga utsträckta utefter älvstranden och äro sammansatta av en lång rad gärden, vanligen av rektangulär form, som alla med ena sidan nå ned till stranden. På varje gärde ligger ett, sällan två eller flera hus.”(2)
 
Ett detaljerat fältstudium av områdets topografi, hydrografi, jordarter och förändringar i naturlandskapet från den tid, då de bebyggda och odlade områdena steg ur havet, har företagits.
 
Analysen av 1640-talets byar har utgått från frågeställningarna:
Vad lockade människorna till bosättning inom området?
När anlades byarna?
Vilken näring är huvudnäring i de nyanlagda byarna?
 
Tillgång till lättbrukad åkerjord och ängsmarker har varit avgörande för valet av bosättningsområde, då byarna anlades.
 
Jordbruket måste på 1640 betraktas som huvudnäring främst därför, att det sysselsätter de flesta nominati, som upptages i skilda kamerala källor - och dessa torde med största sannolikhet utgöra (syfta) majoriteten av byarnas befolkning.(3) Jordbrukets karaktär av huvudnäring understrykes av att samtliga byars lokalisation bestämmes av hänsyn till jordbruket,(4) och av att tornebyarnas jordbruk ger större avkastning under 1640-talet än närliggande älvdalars. (Jfr s 179) Främst lokalisationen av byarna gör det sannolikhet, att de anlagts som jordbruksbyar. Detta understrykes av att byarna i de äldsta kamerala längderna tecknas som jordbruksbyar med samma binäringar, som dem vi finna under 1640-talet.
 
Diskussionen av källvärdet hos det material, som ligger till grund för denna framställning, sker i anslutning till behandlingen av skilda problem.
 
1) Enequist 1935, s 143 ff.
2) Ibm, s 163.
3) Hur stor tornebyarnas totala befolkning på 1640-talet varit, kan vi inte beräkna med ledning av tillgängligt material. En jämförelse mellan de undersökta byarnas nominati i skilda kamerala källor har visat den metodiska orimligheten i att ur dessa kamerala längder beräkna folkmängden.
4) I intet fall har t ex kunnat beläggas, att fisket, den ekonomiskt betydelsefullaste binäringen, samlat bosättningen kring fiskeplatsen, som f ö ej alltid brukas av de närmast denna boende. Fiskets karaktär av binäring till jordbruket markeras av att fiskena i de kamerala akterna benämnas ”böndernas fisken” och av att förekomsten av yrkesfiskare på 1600-talet ej kan beläggas. / Jfr t ex fiskeregistren 1592, 1601, 1609, 1647 KA /. När yrkesfiskare på 1800-talet förekommer, erhåller sådana på grund av sin fattigdom burskap i den nygrundade Haparanda stad mot särskilt låg burskapspenning. / Jfr Odencrantz 1945, s 212/.
   
Val av byar.
 
Vid valet av byar, som undersökningen ska omfatta, har frågan varit: Skall hela älvdalen, Nedertorneå socken eller något mindre område göras till undersökningsobjekt? Under arbetets gång har en begränsning skett till byarna Mattila, Haparanda, Vuono, Kiärsbäck och Säivis. Skilda orsaker har medverkat till denna begränsning.
 
Det har synts önskvärt,
att begränsa undersökningsområdet så, att det varit möjligt att göra en detaljanalys av källmaterialet och naturlandskapet,
att de undersökta byarna representerat såväl älvbyar som rena kustbyar utan direkt anknytning till Torne älv,
att älvbyarna förutom, att de varit blockskiftade radbyar med Einzelhöfe - det för tornebyn karakteristiska - uppvisat avvikelser från detta bebyggelseschema,
att byarna upptagit såväl storbyar som små byar,
att byarnas uppkomst varit möjlig att datera,
att byarna legat på den svenska sidan av den nuvarande riksgränsen, då jordartskarta och nivåkurvor varit tillgängliga endast för denna del av älvdalen. Jordartskartan har varit nödvändig för bedömning av tillgången på åkerjord och nivåkartan för dateringen av byarnas anläggning, och
att de undersökta byarna upptages i 1640-talets geometriska jordeböcker.
 
Att välja socknen som objekt hade i hög grad underlättat analysen av det kamerala materialet, som merendels är uppställt och summerat sockenvis, men hade å andra sidan inneburit, att undersökningen fått göras mera översiktlig med mindre möjlighet till den fasta anknytning till konkreta i detalj granskade förhållanden, vilket eftersträvats, och vilket den snävare ramen för undersökningen ger. Frågan har varit: Skall undersökningen göras översiktlig inom ett större område med detaljanalyser på vissa punkter, eller skall den taga sikte på ett snävare område för att beträffande vissa företeelser vidgas för jämförelser med angränsade byars och socknars förhållanden för att klargöra om dessa i de undersökta byarna är speciella eller representativa för förhållanden i ett större område.
 
Den använda metoden har lett till en helt ny uppfattning om tornebyarnas uppkomst, om orsaker till byns form och om orsaken till uppkomsten av storbyar samt till en reviderad uppfattning om jordbrukets uppfattning och karaktär. Den brukade undersökningsmetoden med begränsning av undersökningsområdet har bidragit till att synen på tornebyn såväl ur formella som funktionella aspekter blivit en annan än den, som möter i tidigare uppfattningar.
 
Undersökningsområde.
 
Undersökningsområdet, som omfattar byarna Mattila, Haparanda, Vuono, Kiärsbäck(1) och Säivis i Nedertorneå socken, är Sveriges nordligaste kustområde och sträcker sig från Virtakari eller Sundholmen söder om Haparanda lat 65O 50' long 24O 9', från Riksröse 59 på gränsen mot Finland, c a 9 km fågelvägen norrut längs Torneälven till Mattila bys gräns mot Nedre Voiakala by och mot väster c a 23 km t o m Säivis by.
 
(Fig. 1. Karta över undersökningsområdet.)
 
I älvdalen ligger byarna med habitationerna i rad längs älvstranden. Gränserna mellan byarna är i det nuvarande kulturlandskapet i älvdalen svåra att uppfatta som naturgeografiska gränser. Den ena byn övergår i den andra på ett sätt, som gör, att man lätt kommer att uppfatta byarna som enbart kamerala enheter. I själva verket är de undersökta tornebyarna naturgeografiskt betingade enheter, då de anlägges. I de undersökta älvdalsbyarna odlas företrädesvis sediment och i någon utsträckning morän.
 
Kustbyarna är strandbyar med karaktär av röjningar i ett vidsträckt skogsområde med skog ända ned till kusten. De ligger alla i anslutning till mynningen av smärre vattendrag, ofta även vid stranden till en ava.(2) Företrädesvis odlas i kustbyarna morän och i någon utsträckning sediment.
 
Topografiskt får landskapet sin karaktär av moränsträckningar NNV - SSO och mellan dem långsträckta myrar. Dessa ger tillsammans med vattendragen, som rinner mellan och parallellt med moränryggarna, ett randigt utseende. I västra delen av området vid Säivis by övergår moränen i mera splittrade former och myrarna utbreder sig oregelbundnare än i öster kring moränkullar och oregelbundna moränsträckningar. Randmoräner saknas.
 
Hela området har legat under havets yta i postglacial tid. Moränen, som är den vanligast förekommande jordarten är merendels svallad. I större delen av området har endast ytlagret påverkats av bränningarna, men i utsatta strandlägen kan man se, hur moränen omlagrats, och hur finare beståndsdelar har spolats bort. Klapper och grus är vanliga företeelser i tidigare strandhak. I sänkorna har ofta sand och finare jordarter spolats ned, och mot höjderna kan man iakttaga en tilltagande blockighet i moränen.
 
De sedimentära jordarterna är främst älv- och bäcksediment, såsom sand, grovmo, finmo och lättlera. De finaste sedimenten förekommer främst i byarna Mattila, Haparanda och Vuono, där de avsatts i en havsfjärd, ur vilken området höjt sig. Betydande områden finmo och lättlera förekommer i byarna Kiärsbäck och Säivis. Grovmo och sand utbreder sig i stora fält kring Keresjokkis och Avajokkis mynningar, norr om Säivis samt på ett flertal lokaler vid kusten.
 
De mest betydande isälvslagringarna finns i Palovaara sydost om Vuono.
 
Höjdsträckningarna når endast undantagsvis över 50 m ö h, och de högsta delarna höjer sig endast ca 20-30 m över den omgivande terrängen. Landets ringa lutningsgrad och moränens topografi medför dålig avrinning i området. De långa smala myrarna är i huvudsak topografiskt betingade. Starrmossen är den dominerande typen.(3)
 
Berg i dagen förekommer i hela området, ofta som kärnor i moränsträckningar, stundom i myrkanterna, vattenslipade strandklippor.(4) Berggrunden består av urberg.
 
Av betydelse för rekonstruktion av naturlandskapet så som det framträder i äldre kartmaterial har varit, att de finkorniga sedimenten varit rika på sulfider.(5) I Mattila, Haparanda och Vuono har förekomsten av ”myrröta”, d v s för odling mindre lämplig jord, som bildats, då sulfiderna oxiderat vid torrläggning, bidragit till att klargöra utbredningen av tidigare sumpmarker.
 
1) Kiärsbäck omfattar på 1640-talet bosättningarna: centrala Nikkala, Ava och Pelli.
2) Enligt Ordbok öfver Svenska Allmogespråket, Rietz J. E., Lund 1867, är ava grund vik, större eller mindre vattensamling, sank äng under vatten.
3) SOU 1947:33 s 20.
4) Vid östra randen av Lammijänkkä har hamnfogden J. A. Udde, Haparandahamn, visat på en sälfälla, som stammar från den tid, då en havsvik trängde upp i den nuv. myren. Fällan består av en stenmur vid stranden av en kobbe. Sälarna har drivits ned från klipporna och fångats inom muren. Typen förekommer i skärgården.
5) SOU 1947:33 s 20.
 
Klimat.
 
Våra dagars klimat kan inte direkt tillämpas på gången tid. Ångström sammanfattar en diskussion av det svenska klimatets förändring med att konstatera, att klimatet i historisk tid varit underkastat tillfälliga växlingar, ”men i stort sett har det bibehållit sin karaktär oförändrad.” (1)
 
Regionalklimatet i nordvästra Europa torde i fråga om temperaturen ha varit strängare under förra hälften av 1600-talet än i våra dagar.(2)
 
Att lokalklimatet i de undersökta tornebyarna förbättrats med fortskridande torrläggning, som kan konstateras både på kartor från skilda tider, genom direkta iakttagelser i terrängen och av uppgifter i bevarad skriftlig källa, som behandlar frågan om dränering, torde vara ostridigt. Risken för höstfroster borde bl a ha minskat. I vilken utsträckning är inte möjligt att ange.
 
Vi har grundad anledning att förutsätta, att temperaturklimatet på 1600-talet, såväl regional- som lokalklimatet, var strängare än det nutida temperatur klimatet. Sannolikt torde vi t ex kunna räkna med kortare vegetationsperiod, men om vi kan räkna med ett i stort likartat klimat, torde uppgifter om det nutida klimatet icke sakna betydelse, då man vill klargöra betingelser för åkerbruk och boskapsskötsel under 1600-talet.
 
(Fig. 2. Medeltemperatur och medelnederbörd i Haparanda (1901-1930).)
 
Vegetationsperioden har ansetts sammanfalla med +3O och temperatur däröver, vilket för Norrbottens kustland innebär en vegetationsperiod på omkring 145 dygn. Detta är i jämförelse med Skånes ca 245 dygn en kort period. Emellertid torde detta kompenseras med det större antalet soltimmar per dygn under vegetationsperioden.(3)
 
Det större antalet soltimmar per dygn medför, att en fritt växande planta i Tornedalen får ungefär samma mängd solljus som en planta i södra Sverige.
 
1) Ångström 1946 s 93. Jfr Utterström 1955, s 45.
2) Enequist 1957 s 647, Utterström 1955, s 23.
3) Sålunda har anförts, att antalet solskenstimmar i Luleområdet, på ungefär samma bred som Haparanda under juni månad har 340 solskenstimmar medan Malmö under samma tid har 250. SOU 1947:33 s 20.
 
Hydrografi.
 
Huvudvattendrag i undersökningsområdet är Torneälven. Från myrmarkerna väster om älven rinner genom älvbyarna ett betydande antal bäckar av vilka Jatkånoja, Hakaoja och Kråklundsbäcken är de största. Parallellt med älven rinner flera mindre vattendrag. De mest betydande kring vilka redan 1600-talets bebyggelse samlats är Vuononoja, Keresjoki, det största, och Avajoki. Av betydelse för bebyggelsen är också två bäckar, som sammanbinder de avor, vid vilken den äldsta delen av Kiärsbäck (nuv. Nikkala) ligger, Nikkalan lempi, och vid vilken Säivis by är belägen, Kylänjärvi.
 
All bebyggelse vid mitten av 1600-talet, som kan spåras på samtida kartor och i de kamerala längderna ligger i anslutning till något av dessa vattendrag. Deras stränder har erbjudit sediment för åkern och vidsträckta strandängar. Torneälven har haft särskild betydelse som vattentäkt. Vattendragen har varit fiskrika och har utgjort naturliga färdleder, särskilt för vinterkörslor. De har drivit vattenhjul till kvarnar och primitiva sågar. Deras strandsluttningar har erbjudit naturlig dränering.
 
Vattenföringen i Torneälven är mycket ojämn.(1) Våra dagars förhållanden torde i hög grad motsvara förhållandena på 1600-talet, då älven icke reglerats.
 
Vi kan konstatera förändringar på älvstränderna och genom landhöjningen har en lokal erosionsbas, 0.1 m ö h, bildats 1 km från mynningen. Nederbördens storlek vet vi föga om under 1600-talet men älvens högvatten finns omtalat i berättande källor.
 
De uppgifter vi har att hålla oss till vid bedömningen av flodens vattenföring är SMHI: s uppgifter om vattenföringen 1915-1924 uttryckt i m3/sek i medeltal för varje månad, och uppgifter om maximum och minimum för vattenståndet under åren 1911-1947 vid Voiakala pegel strax norr om Mattila by.(2)
 
Medelvärdet för vattenföringen framgår av figur 3. Medelvärdet för maximivattenståndet är 390 cm och medelvärdet för minimivattenståndet är 136 cm. Det gör en medeldifferens per år i medeltal av 254 cm. Variationerna mellan skilda års vattenstånd är mycket betydande.(3)
 
Mellan Haparanda by och Björkön tränger älven ihop sig i en smalare fåra än vid Mattila. Detta har haft till följd, att högvattnet stigit högre i Haparanda än där älven varit bred, vilket torde ha haft betydelse för bebyggelsens utveckling, och torde utgöra förklaringen till att Haparanda anlagts senast av de undersökta byarna.
 
1) Fig. 3.
2) Ang. vattenföringen m3/sek Förteckning över Sveriges vattenfall. Pegelavläsningarna utdrag ur SMHI:s otryckta rapporter.
3) Under perioden 1911-1947; max. 8-9 maj 1922 = 656 cm, min. = 84 cm den 30 maj 1913 och den 31 maj 1939. Maximal differens = 572 cm.
 
(Fig. 3 Vattenföringen i Torne älv vid mynningen.
(Efter Förteckning över Sveriges vattenfall.))
 
1640-talets byar - bybeskrivning.
 
Mattila:
 
Parallellt med älven bildar en med sediment överlagrad höjdsträckning en låg bred rygg endast undantagsvis över 5 m ö h.
 
(Fig. 4. Nivåkarta över Mattila by. Övre delen.)
(Fig. 5. Nivåkarta över Mattila by. Nedre delen.)
 
Mellan denna och älven utbreder sig strandängar, tidvis översvämmade. Väster om höjdryggen bildas en sänka. I denna är lättlera den vanligaste jordarten. Väster om detta sänkningsområde vidtager flacka höjdsträckningar med svallad morän eller myrmarker.
 
(Fig. 4. Jordartskarta över Mattila by och angränsade områden.(Efter manuskript av E. Fromm 1946 SOU. - J-kartan ej utgiven.))
 
De tidigare myrmarkerna är till större delen utdikade och utnyttjade som ängsmark, men förekomsten av lättlera och s  k ”myrröta” markerar myrmarkernas tidigare sträckning. 1785-1786 års avvittringskartor(1) visar kärr och myrmarkernas utbredning under denna tid. Karakteristiskt för moränen är, att den i mattilaområdet bildar flacka drumlins eller drumlinsliknande ryggar. Särskilt tydliga drumlins förekommer V. om Taavola i det s k Rantasänkelä (Strandmärla). Den mest betydande är Sänkelärantamäki (2) N. om Haakaoja. I ett antal skärningar i nybyggda vägar kan man iakttaga, att moränen är kraftigt svallad, men att svallningen är ytlig. Under ytlagret är moränen grusig eller sandig och osvallad. I sänkorna nedanför moränsträckningarna förekommer nedsvallad sand.
 
(Fig. 5. Mattila 1648. (Å:2 LA))
 
I söder markerar Kråklundsbäckens ravinartade område, tidvis översvämmat och sumpigt, gränsen till Haparanda by. Lättlera förekommer i ett betydande område kring mynningen.(3) Ända till i början av 1900-talet var området kring Kråklundsbäcken en sumpmark och vid vårfloden ett översvämningsområde, som skapade en naturgeografisk gräns mellan Haparanda by och angränsade byar, Mattila och Vuono.
 
Norr om Mattila by på gränsen mot N- Voiakala vid Karhakka visar riklig förekomst av lättlera,(4) att sumpmarker utgjort gränsen mellan byarna. Detta framgår även av 1785-1786 års avvittringskarta.
 
(Fig. 6. Norra delen av Mattila 1785/1786. (Å 24:273 LA))
 
Kartan visar bl a hur naturgeografiskt avgränsad byn Mattila är mot N. och
V. av kärr, myrar och svallad morän.
 
Teckenförklaring:  
6 = kärr och myrar
7 = svallad morän (”stenbunden”)
 
(Fig. 7. Södra delen av Mattila 1785/1786. (Å 24:273 LA))
 
Kartan visar bl a hur naturgeografiskt avgränsad byn är mot V. och S. av Kärr, myrar och svallad morän.
 
Teckenförklaring:
6 = kärr och myrar
7 = svallad morän (”stenbunden”)
 
De jordarter man odlat i Mattila under 1600-talet är främst finmo, sandblandad lera, lättlera och i ringa utsträckning morän. Notarum Explicatio i geometriska jordeboken sammanfattar: ”god åker och äng, mestadels behållen för köld. Sandmylla över hela åkern.
 
Geometriska jordeboken(5) upptar i Mattila by 12 hemman. Elva av dessa ligger i rad längs älven. Det nordligaste är beläget på längre avstånd från älven än de övriga. Samtliga ligger i anslutning till nuvarande 5-meterskurvan ö h. (Se fig. 4. och fig. 5.) Förutom gårdstecken omgivna av hårdvalls äng och ur denna bruten åker upptar geometriska jordeboken bl a gärdesgårdar, ön Mattilansaari och en ö, som nu återfinnes som en höjdsträckning i terrängen på den landtunga, som i våra dagar förbinder Torneå med det svenska fastlandet, samt nedre delen av Hakaojas karakteristiska ”märlkrök” i anslutning till en norr om bäcken markerad drumlin.
 
I Mattila är enligt geometriska jordeboken sju av byns tolv hemman blockskiftade. Omedelbart norr och söder om Hakaoja förekommer klar och omfattande är enligt geometriska jordeboken sju av byns tolv hemman blockskiftade. Omedelbart norr och söder om Hakaoja förekommer klar och omfattande ägoblandning. Geometriska jordebokens hemman nr 1, 2, 3, 9, 10, 11 och 12 har inägojorden samlad i block med hägnader, som omsluter inägorna d v s avgärdar dem från utmarken eller utgör ägogräns mot intilliggande hemman. Inom dessa ägoblock spåras ingen ägoblandning.
 
I området kring Hakaoja är förhållandena annorlunda. Den odlade jorden grupperas inte i block, som ligger i rad längs älven utan ansluter norr om bäcken till en drumlin, som från älven sträcker sig mot NV. Gårdstecknen för gårdarna nr 3, 4, 5, 6 och 7 i geometriska jordeboken ligger liksom byns övriga habitationer i rad längs älven, men äng och åker är inte samlade i block kring dem, och större delen av den åker de brukar ligger enligt de vanliga förhållandena i de undersökta byarna långt från gårdstecknen.
 
Den enda direkta uppgiften i geometriska jordeboken om ägoblandning inom Hakaojaområdet är siffran ”2” på tvenne åkerstycken, varav framgår, att hemmanet nr 2, som ligger utanför den för hemmanen nr 3, 4, 5, 6 och 7 gemensamma hägnaden, har åker i området. Geometriska jordebokens uppgifter om utsäde visar, att dessa hemman har samma åkerareal. Förutsättningen för att de fem hemmanen skall ha lika åkerareal är emellertid, att deras tegar ligger i ägoblandning och icke samlade i block. För att närmare bestämma tegarnas storlek har planimetermätning av dessa företagits.(6)Planimetermätningen visade överensstämmelse mellan mätresultaten och geometriska jordebokens utsädesuppgifter. Jämförelse mellan tegarnas storlek och form styrker att förutsättningen för lika stor areal är, att hemmanens åker är ägoblandad. De tidigaste kartuppgifterna om ägoblandning inom området finns i 1682 års geometriska avritning.(7) Man torde kunna antaga, att inte så stora förändringar skett i Hakaojaområdet, då ägoförhållandena i byn är så likartade 1648 och 1682, att de enskilda åkerstyckena i stor utsträckning kan identifieras som desamma på de båda kartorna.
 
I 1500-talets kamerala akter, t ex i jordeboken 1543 (8) saknas namnet Mattila. Namnet Nerem / Näre / betecknar Mattila by. I 1609 års jordebok 9 förekommer båda namnen ”Nären och Mattila” som beteckning på byn. I senare kamerala källor, t ex 1647 års jordebok begagnas endast namnet Mattila.
 
(Fig. 8. Mattila 1682. (Å 24:151 LA))
 
 
1) Å 24:273 LA. Fig. 6 och 7.
2) Rantasänkelämäki = Strandmärlbacken, troligen av den ”märlkrök”, som Haakaoja beskriver i sitt nedre lopp. Namnet brukas bland ortsbefolkningen.
3) I Haparanda stads arkiv finns en rapport från en undersökning av och ett förslag till sanering av Kråklundsbäcken. I detta heter det: ”Ehuru sålunda Kråklundsbäcken icke på något ställe berör staden och endast obetydligt av staden tillhörlig mark, utövar den dock i sanitärt hänseende ett ganska skadligt inflytande på Haparanda stad, enär bäcken saknar regelbundet avlopp, och marken närmast omkring densamma utgöres av en gungflyartad sumpmark, en grund ravin, varifrån kalla dimmor och osunda gaser under den varma årstiden ständigt måste uppstiga. En utgrävning och reglering av denna bäck skulle därför i klimatiskt och sanitärt hänseende vara mycket välgörande för Haparanda stad. För jordägarna själva skulle en utdikning av denna sumpmark hava utom nämnda fördelar även den, att kringliggande marker, som åtminstone delvis ligga tämligen lågt, skulle fullständigt kunna torrläggas, och ett rationellare jordbruk kunna bedrivas.”                                       ... ”Såsom av profileringen framgår, stiger högvattnet från Torneälven upp igenom nästan hela Kråklundsbäcken. Då detta vattenstånd äger rum under endast någon kort tid under vårfloden utgör det intet hinder för uppnående av det mål, som med detta arbete avses. Fast mera är det av så mycket större vikt, att Kråklundsbäcken uppgräves, som därigenom det stagnerade vattnet, som genom vårfloden hindrats avrinna och än mera ökats, så mycket hastigare och lättare kan överföras, sedan floden fallit.” Ovanstående rapport är skriven 1899 av Statens lantbruksingenjör Emil Berggren.
4) J- kartan, Fig. 4.
5) Å:2 LA.
6) Planimetermätning har skett med s k pollett, enligt den metod, som 1640-talets lantmätare kalkyrerade åkern.
7) Å 24:151 LA. Fig. 8.
8) Västerbotten 1543:2 KA.
9) Norrl. 1609:10 KA.
 
Haparanda:
 
Haparanda by avgränsas vid mitten av 1600-talet...  
 
... som ni förstår är den guld värd för släktforskare och hade jag haft en likadan bok för min egen fädernebygd i Sydösterbotten hade jag gett ut boken för länge sedan, men nu händer inte så mycket med projekt att sammanställa den. Ingen använder en blåslampa för att sätta fart på mig.
 
Därför undrar jag i detta forum om det finns någon som skulle tänka sig att hjälpa mig med en publicering på nätet så att arbetet skulle kunna vara tillgängligt för alla oavsett bosättningsort. Därtill skulle Harry Wennströms arbete kunna lyftas upp med fotografier från Nedertorneås byar, vilka skulle kunna tas av någon i nuvarande Haparanda kommun. Kanske äldre fotografier skulle passa? Jag är öppen för förslag och när arbetet är lanserat tänkte jag donera manuskriptet till stadsbiblioteket i Haparanda - där den hör hemma (inte här i Göteborg).

2003-01-25, 21:37
Svar #27

Utloggad Sture Torikka

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 732
  • Senast inloggad: 2015-10-05, 17:40
    • Visa profil
Blomberg!
 
Detta är fullkomligt fantastiskt! Jag har snokat historiskt en hel del även i dessa nedertorneåtrakter, men har aldrig hört talas om Harry Wennström eller detta manuskipt.
 
Hade min sociala situation sett annorlunda ut än den faktiskt gör, hade jag varit väldigt sugen att ta mig an detta arbete. Tyvärr finns det ingen tid för detsamma samt att jag dessutom inte har de digitala kunskaper jag tror man bör ha.
 
Men inte hade det varit helt fel att publicera detsamma i bokformat först, va?
 
Kontakta omgående Haparanda kommun. De är ju korkskruvar om de inte nappar på detta.
 
Hälsar
S. Torikka
Luleå

2003-01-26, 00:05
Svar #28

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Terve S. Torikka! Nog har jag varit i kontakt med Haparanda kommun och den enda respons jag har fått har kommit från bibliotekariepersonalen, men som du förstår har de ingen möjlighet att hjälpa mig. Wennströms manuskript är lika snävt som boken som handlar om spädbarnsdödligheten i Nedertorneå socken, men på sitt sätt lika fantastisk.
 
Norrlandsförbundets stipendienämnd, lika lite som förbundet för Tornedalen (kommer inte ihåg vad de heter?) har inte heller nappat på id?en och så många andra vägar finns inte att gå, att trycka en bok på 200 sidor kostar alltför mycket pengar (även om upplagan är liten.)
 
Internet har den fördelen att kostnaderna är betydligt mindre för att sammanställa arbetet - grundarbetet med textinskrivning, eventuell sammanfattning på finska (med hjälp av någon) och inscanning av bilder med mera kan jag göra hemifrån. Hemsideplats och arbetets redigering vill jag överlåta till någon annan. Samtidigt skulle man kunna bygga upp en databas över de personer som bodde i byarna. Några uppgifter bör väl ändå finnas om tidiga bybor, även om de inte är lika talrika som på 1700-talet och framöver.
 
Wennström synes inte ha varit från Haparanda, åtminstone flyttade han därifrån. Skrev en annan publikation i Västerbotten och dog i Motala, Östergötland. Han finns omnämnd i Haparanda stad 100 år - en minnesskrift av R. Odencrants, tryckt i Uppsala 1945 - på sidan 392 (Under rubriken stadsfullmäktigeledamöter i Haparanda 1894-1945.):
Wennström H., tel.rep 1929 20/6 - 1942, 1943 -.
Mycket mer vet jag inte om honom förutom att hans hustru sålde Wennströms samlingar till antikvariatet i Vadstena. Fråga mig inte varför manuskriptet blev otryckt, kanske på grund av flytt från Norrbotten.
 
Tack för visat intresse.
 
Mvh
Harri Blomberg
(Egentligen hör inte det här direkt till anbytarforum, men då innehållet skulle hjälpa många släktforskare och lokalhistoriker har jag ändå velat ge plats åt mitt problem. Vore bara så synd att någons så gedigna arbete blir opublicerat.)

2003-01-26, 22:19
Svar #29

Utloggad Kjell Mäki

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 539
  • Senast inloggad: 2011-05-23, 19:22
    • Visa profil
Hej!
 
Vilket fantastiskt material du har Harri!
Namnet Wennström var nytt för mig, fast jag har forskat i över 20 år i Nedertorneå har jag aldrig stött på hans namn. Vore inte hans material något för Tornedalica serien? Eller något för lokalforskarna Olof Hederyd och Nils Svanberg i Haparanda.
 
Själv håller jag på att samla uppgifter om befolkningen 1539-1810 i byarna, Nikkala, Säivis, Seskarö och Lappträsk. Och jag skulle nog ha nytta av en hel del av Wennströms uppgifter i min sammanställning.
 
Mvh Kjell

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna