Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-10

[Johan Höök]

Jag söker föräldrar/födelseplats för  
 
Per Persson Hök f. 1801 (troligen i) Karl Gustaf  
bosatt i Kattilasaari gård, Nedertorneå
 
gift med Ulrika Pehrsdotter f. 1803 (troligen i) Karl Gustaf
 
De fick följande barn:  
Maria Catarina f. 1827-08-07
Anna Greta f. 1829-09-04
Per f. 1836-01-25, Keräsjänkke, Kattilasaari, Nedertorneå
Sofia Ulrika f. 1840-04-10
Brita Helena f. 1840-04-10
Eva Carolina f. 1847-08-26 d. 1852-12-13
Isak Wilhelm f. 1860-09-15 d. 1862-10-17
Greta Johanna f. 1863-04-03 d. 1863-04-10

[Marit Kristoffersson]

Hej
 
Är det någon här som känner till något om släkten Kuure. Jag har tittat på Göran Ovesjös hemsida men hittar inte min mormors mor där. Han tar nämligen upp släkten Kuure där. Hon hette Hilda Christina Kuure f. trol. 1877 i finska nedertorneå. Det finns tyvärr inga filmade kyrkböcker från den här tiden på finska sidan.
 
Mvh  
 
Marit

[Marit Kristoffersson]

Hej,  
 
Jag har i min släktforskning kommit till Nedertorneå. En av mina släktingar Nils Hansson Köpman f. 1765 kom från övre Raumo. Är det någon som vet var den byn heter idag? Jag har inte hittat övre och nedre Raumo på dagens kartor.
 
Mvh  
Marit

[Stefan E Sundbäck]

Hej, Marit!
Jodå, byarna finns kvar idag och heter helt enkelt Yliraumo (Övre R) och Alaraumo (Nedre R). De ligger intill vägen mellan Torneå och Kemi i Finland.
 
M v h, Stefan

[Marit Kristoffersson]

Hej,
 
Jag undrar var Kaisa Lisa Abramsdotter Laurila f.1832 var född någonstans? Hon gifte sig i Nedertorneå 19/4 1857 med drängen Nils Nilsson Köpman f.1831 25/8. De flyttade sedan till Karunki förs. där Nils kom ifrån. Det står i vigsellängden att Kaisa Lisa kom från Nedre Vojakkala by men jag har inte hittat henne i födelselängden på finska sidan. Jag har hittat en Eva Kaisa Adamsdotter Laurila f. 1832 6/2 i Tuulos på gården Laurila som bodde i Nedertorneå. Kan det röra sig om samma person? Jag vet också att det finns en by nära Kemi som heter Laurila men jag har inte hittat henne i Kemis födelsebok heller. Är det någon som vet någonting om detta.
 
Mvh
 
Marit

[Katrin Öhgren]

Hej!
Är inte Nedre Vojakkala på Svenska sidan? Efter 1810 i alla fall!
Hälsningar Katrin

[Mairt Kristoffersson]

Hej Katrin,
 
Det finns ju ett Nedre Vojakkala på finska sidan också, Ala-Vojakkala. Åtminstone står det så i kartboken. I exempelvis födelse-och dopböckerna står det ibland det svenska namnet på orten med tillägget östra om barnet är född på den finska sidan. Jag har bl a sett det i Karl Gustav C:1 (1793-1825). Därför är jag inte säker på om de menar svenska eller finska sidan.
 
Mvh
 
Marit

[Ingela Utterström]

Hej!
 
Finns det någon som i sin forskning stött på Johan Johansson Buodiniemi i Nikkala? Han gifte sig 1741 med Brita Olofsdotter Junala, blev änkling och gifte 1745 om sig med Malin Andersdotter Tysk. Han får ett antal barn i Nikkala. Jag skulle vilja veta om efternamnet  Buodiniemi kommer från någon plats i Nedertorneå, samt vilka hans föräldrar var
 
Mvh
 
Ingela Utterström

[Stig Ronnegren]

Hej Ingela. Här kommer det lite uppgifter.
 1750 gård nr 22 i Nikkala 1/6 mantal.
Johan Johansson Puodiniemi f. 1719
Hustru 1 gift 1741-01-11 Brita Johansdotter Innala
 d. 1745-01-17 37 ? år
Hustru 2 gift 1745-12-15 med Malin Andersdotter
Salmi f. 1725-12-25
 
Barn: Pehr f. 1745, Anders f. 1747 , Johan f. 1751
NIls f. 1753, Carl f. 1761, Carin f. 1742 d.1767
Anna f. 1748, Brita f. 1755, Malin f. 1759, Maria f.1764.
 
Avskrift ur husförhör.
Jag känner inte till om namnet finns kvar eller
om det var ett gårdsnamn.
Bor 100 mil därifrån.
Hälsn Stig Ronnegren

[Harriet Jerdmyr]

Hej. Jag har i min släktforskning kommit till Nedertorneå och undrar om någon stött på Carl Fredrik Sundbaum född 1824-05-11 och hans hustru Sofia Carolina Nilsdotter född 1823-06-23. Jag undrar varifrån de kommer?
mvh
Harriet

[Kjell Mäki]

Hej Ingela
 
Johan Johansson Puodiniemi 1719-07-26-1800-02-24 fanns noterad i mantalslängden mtl från år 1736. Hans föräldrar var Johan Samuelsson död 1745-10-12, 78 år gl och Anna Matsdotter död 1773-06-13, 87 ? år gl. Annas föräldrar enl död bok var Mats Jöransson och N. Henriksdotter. Fadern i mtl 1690-1726 och modern 1727-1735. Farfar var Samuel Staffansson, i mtl 1657-1681 och Brita Johansdotter i mtl 1682-1688. Fast när Johans syster Ella dör 1742-03-09 så nämns modern Anna?
 
Farfarsfar borde vara Staffan Olofsson i mtl 1645-1656, fast ser man i mtl så saknas söner noterade i mtl ända till 1644, det finns bara en dotter noterad under alla år.
 
Brita Johansdotter Innala borde vara dotter till Gamle Johan Johansson Innala i mtl 1697-1716,1719-1733 och Carin Pehrsdotter död 1750-03-07, 80 ? år gl, Carins föräldrar var Per Henriksson )(Kaupila) och Brita Pehrsdotter från Lappträsk.  
 
Det fanns två Innala gårdar vid den tiden så det är lite svårt att med bestämdhet att placera in Johan till rätt släkt, men Gamle Johan tar över hemmanet efter en Johan Josefsson i mtl 1690-1696.
 
Släkten Innala hittar man ända tillbaka till Inna Innasson som blev måg hos Per Östensson(Öystilä). Inna i längderna under åren 1548-1597, och han kom troligen från Vojakkala. 1665 näms namnet Innala för första gången i mantalslängden.
 
Mvh
Kjell Mäki

[Andreas Snildal]

Hei!
 
Jeg fikk så bra respons på mitt innlegg i Övertorneå-forumet, så jeg prøver et her også.
 
Jeg søker etter informasjon forfædre til min mmmmmm og mmfmfm som i Norge het Anne Katrine Henriksdatter.  
I folketellingen 1801 for Kåfjordbotn i Lyngen i Troms i Norge, finner jeg henne sammen med sine forældre og sin bror. Foreldrene het her Henrik Henriksen og Lisa Christiansdatter. Ifølge folketellingen er Anne Katrine født i 1782, Henrik Henrikssen i 1741 og Lisa Christiansdatter i 1744 (fødselsårene i 1801-folketellingen for Lyngen er ofte feil, og kan være så mye som 10 år feil). Jeg vet at denne familien kom til Norge mellom ca. 1780 og 1801. Henrik Henrikssen er i kirkebøkene kalt Henrik Henriksen Kagam.
Etter litt s?king i de finske kirkebøkene på internett, har jeg funnet en Anna Caisa født 23. des. 1781 i Kakama i Nedertorneå. Hun er datter av Henric Hind: Elg og Lisa Christiernsd:r (35 år). Jeg har funnet mange børn av disse, den første født i 1770, den siste i 1785, alle i Kakama.
Jeg finner en Henric Henrici Lucas og Lisa Christ:d:r Pollo som gift 23. sep. 1769 i Kemi. Det virker som om Henrik Henriksson Lucas var sønn av en annen Henrik Henriksson Lucas og en Carin Mattsd:r Arpi, og han ble født 19. aug. 1731 i Kakama. Foreldrene ble gift 13. april 1715.
 
Lisa Christiernsdr. Pollo er nok datter av Christer Mahila (senere Christer Pollo) og Margareta Nillu, og er født 23. jan. 1747 i Kemi.
Foreldrene ble gift 16. mars 1744 i Kemi.
 
Jeg er veldig interessert i opplysninger som kan bekrefte deg jeg har skrevet og evt. opplysninger om de personene som er nevnt sin slekt.
 
Med vennlig hilsen,
Andreas Snildal, Oslo, Norge

[Göran Johnson]

Ursäkta min okunnighet, men finns Nedertorneå både på finska och svenska sidan, och finns det i så fall en svensk och en finsk Nedertorneå kyrka och prästgård? En släkting har anknytning till denna prästgård, men jag undrar i vilket land jag ska leta?

[Håkan Bergström]

Då ryssarna lade beslag på Finland 1809 tog de också en liten bit av svenska Västerbotten och Lappland. Den gamla 'gränsen' mellan vad som räknades som Sverige och vad som ansågs som Finland gick längs Kaakamo älv (mellan Kemi och Torneå).
 
Det är först efter 1809 som alla församlingar längs Torne älv splittras. Nedertorneå får sin motsvarighet i Alatornio på 'kejserliga ryska sidan' (som egentligen borde ha kallats 'storfurstliga finska sidan' eftersom Finland fick ställning som autonomt storfurstendöme inom Ryssland).
 
Jag tror att kyrkobokföringen i de nya finska församlingarna inte kom igång förrän efter 10-20 år. Och eftersom alla kyrkor utom den i Nedertorneå församling blev kvar i Sverige finns kyrkböckerna för dessa bevarade här. Kyrkoarkivet i Nedertorenå hamnade i storfurstendömet och finns därför i Uleåborgs landsarkiv.  
 
Man kan få tag på alla dessa arkiv i mikrokortform via SVAR.
 
Det hela kan vara en aning förvirrande ibland.
 
Tumregeln är att den administrativa gränsen mellan Finland och Sverige före 1809 gick längs Kaakamo älv och att alla församlingarna längs Torne älv låg i dåvarande Västerbottens län (ännu i dag kallas finska Tornedalen för Länsipohja (=Västerbotten) på vissa finska kartor).

[Göran Johnson]

Tack Håkan, det hela blev lite klarare för mig. Min mormorsmor var prostinna i vad jag nu har förstått är finska (kejserliga eller storfurstliga Alatornio församling). Det var också vad jag trodde tills jag upptäckte att Nedertorneå också förekom på svenska sidan, vilket gjorde mig lite förvirrad. Jag hade inte kartbilden helt klar för mig.

[Kjell Mäki]

Hej Håkan och Göran.
 
Det Håkan skriver om församlingarna längs gränsen 1809 stämmer delvis.
 
Församlingarna nerifrån och upp blev så här:  
Först gamla namnet på församlingen/sedan det nya.  
Nedertorneå/Alatornio, kyrkan och böckerna på Finska sidan, Sverige kom igång 1814 med egna.
Karl Gustav/Karunki kyrkan och böckerna på svenska sidan.  Finland fick ordna egna, vid skrivande stund vet ej när, troligen ca 1818.  
Hietaniemi/Alkula, kyrkan och böckerna på svenska sidan, finland ordnade egna ca 1815.  
 
Övertorneå/Ylitornio, kyrkan och böckerna på svenska sidan. När finland ordnade egna vet jag inte, trolgien 1810, för hfl slutade 1807.
Pajala/Kolari, kyrkan och böckerna på svenska sidan. Tror Kolari började 1820. Muonio/Muonioniska, kyrkan och böckerna på finska sidan, så svenskara fick ordna egna, start 1814.
Enontekis/Karesuando, kyrkan och böckerna på finska sidan. Svenskarn egna år 1814.
 
Befolkningen fick gå till grannlandet och besöka kyrkan innan de själva hade byggdt upp sin egen. Prästen var även han samma innan den nya kom till.
 
Mvh Kjell

[Katrin Öhgren]

Hej! Vill tillägga att Hietaniemi förde finska sidan till och med 1820.
Hälsningar Katrin

[Andreas Snildal]

Hei!
 
Vet noen om det finnes noe kart på internett over de svenske og finske församlingarna i Tornedalen før og etter delingen? Jeg har et kart, men det er en god del feil i det, og det er i tillegg veldig lite.
 
Mvh. Andreas

[Kjell Mäki]

Hej Anderas i Norge.
 
Det du hade fått fram på nätet stämmer delvis.
 
Det är en felskrivning av prästen i Kemi vid vigseln 1769. I kommunionsboken 1764-1770 så finns Henric som son och Lisa Christiansdotter som hans hustru på gården Elg, och bonden där är Henric Henricsson Elg f ca 1724. Det fanns en Henric Lucas f 1729 på granngården men han gifte sig ca 1758 med en Malin Johansdotter Närvä f 1734.
 
Familjen Elg flyttar till Norge år 1788 enligt kommunionsboken 1780-1797.
 
Jag har fått fram följande om Anna Katrine och hennes anor bakåt. Om hon har nr 1, så har fadern 2)Henric Henricsson Elg f 1751-09-16 i Kakama, Nedertorneå (NT),gift 1769-09-23 i Kemi med 3) Lisa Christiansdotter f 1747-01-23 i Ilmola, Kemi. 4) Henric Henricsson Elg f 1720/24 i Kakama d 1787-01-08,(62 år) gift 1750-11-25 i NT med 5) Margareta Henriksdotter Läkö f 1728-11-29 i Kakama,NT.6)Christian Mahila-Pollo gift 1749-03-16 i Kemi med 7) Margareta Henricsdotter Sucula(Nillu) 8)Henric Johansson Elg f 1701 d 1766-02-21 (64,?år)gift med 9)Margareta Olofsdotter f 1697 d 1743-10-29 (46år).  
 
Mvh Kjell

[Andreas Snildal]

Hei Kjell!
 
Tusen hjertlig takk for din hjelpsomhet! Dette er med stor sannsynlighet riktig familie, nå som det også er bekreftet at de flyttet til Norge. Tusen takk også for korreksjonene!  
 
Mvh.
Andreas

[Eva-Lise Bergsten]

Hej!
Jag söker personer som är släkt med August Adrian Persson f.1875 4/4.
Hans frus namn var Anna-Sofia Larsdotter f. 1870 17/9.
De hade barnen Gunhild Zenobia f.1900,Per-Alrik f. 1902,Harriet Sofia 1904.
De flyttade från Gällivare till Haparanda by 1916.
Eftersom det är svårt att forska längre än till ca:1925 så skulle det vara trevligt att komma i kontakt med evt. släktingar till min mans farfars bröder.
Jag har en del upplysningar om syskon till August Adrian, om intresse finns.En av bröderna är svår att hitta, evt kan man med gemensamm kraft hitta honom.
Mvh Eva-lise

[David Ågren]

Min morfarsfar Johan Petter Berg född den 13 febr 1817 och hans far kan vara ifrån Alatornio i Finland. Alatornio ingick före 1809 i Nedertorneå socken. Är det någon som kan finna honom i kyrkböckerna där är jag mycket tacksam.

[Inger Sirkka]

Hej Kjell!
Du skriver i ditt inlägg ovan att Muonios kyrkböcker blev kvar på finska sidan vid delningen av Sverige och Finland. Men i gamla övertorneås födelse/vigsel och begaravningsböcker kan man hitta folk från Muonioniska, likväl som i Pajalas gamla böcker. Men jag kan inte hitta Muonioniskas byar och boende i någon husförhörslängd. Kan du hjälpa mig med information om hur man hittar Muonio/Muonioniska före delningen av landet
Tacksam för hjälp! Inger

[Kjell Mäki]

Hej Inger
 
Du hittar byn på mikrokortet C:1 för Pajala. Där finns kommunionsboken, åren är 1731-1743. Annars är de borta resten av 1700-talet. För att komma bakåt i Muonio så man har stor hjälp av jordaböcker och mantalslängder.
 
Mvh Kjell

[Håkan Bergström]

Hej!
 
Finns det nån som under sina forskningar i Nedertorneå/Haparanda hittat personer med namnet Bergström?
 
Jag är på jakt dels efter Johan Bergström f. 1816/17 i Torneå, som efter att ha bott i Matarengi ett antal år tillsammans med sin far Johan Henrik Bergström (f. 1790) flyttar till 'Nedertorneå' 1834.
Skaffade han sig familj i Nedertorneå?
 
Jag söker också faderns föräldrar. Han föddes som sagt 1790 i 'Haparanda' enl. Övertorneå hfl 1842-53.
 
(se vidare under Torneå)

[Katrin Schildt]

Finns det någon som har information om Ida Holmberg som bodde på Seskarö.Hon är min farmors mor. Farmor var född 1910.  
hälsningar Katrin

[Eva Dahlberg]

Hej Katrin ! Om det är Ida Holmberg f. 1885, död den 20 juni 1968 så har jag information (Holmberg var hennes namn som gift i sista äktenskapet). Men hennes äldsta dotter Anna Astrid var född 1911, inte 1910. Varken din fråga eller mitt svar har dock med rubriken att göra (Finsk lärarinna i Sverige) även om min Ida ev. bodde ett tag i Finland.
 
Den Ida jag skriver om var kusin med min morfar.
 
Hälsningar, Eva Dahlberg

[Andreas Snildal]

Hei!
 
Er det noen som har opplysninger eller vet hvor jeg kan få opplysninger om Nils Stephansson Pellika, død 25. mai 1732 i Övre Vojakkala, 88 eller 82 år gammel?
Jeg prøver å finne ut om han kan være faren til min ane Mickel Nilsson Pellika ,født ca. 1684 i Torneå-området (antagligvis Nedertorneå).
Det kan virke som om denne Nils Stephansson Pellika hadde en sønn Nils Nilsson Pellika, død 1750, og en datter Helena Nilsdotter Pellika, død 1752, begge i Övre Vojakkala.
Mickel Nilsson Pellika opplyser selv i 1743 at hans far var kaptein i den svenske armé, og at han hadde tjenestegjort i øst-Finland. Hans mor skal ha vært datter en klokker. Muligens het hans mor Cathrina (gjettning fra min side).
 
Håper noen kan hjelpe meg med opplysninger om Nils Stephansson Pellika.
 
Med vennlig hilsen,
Andreas Snildal, Oslo, Norge

[Bengt Östman]

Claes Fredrik Östman f 1801-08-20 fick tillsammans med Sophia Fredrika Wacklin åtminstone åtta barn.
Varifrån kom Claes Fredrik och vet någon vart dessa barn tog vägen?
Carl Baltzar 1833-03-14
Clas Filip 1834-06-04
Fredrik Wiktor 1836-12-24
Claudia Sara Evelina 1841-06-03
Clais 1842-11-11
Tacksam för alla uppgifter

[Peter Karlsson (Peterk)]

Viktor Östman, f.1836 återfinns som handlande i Haparanda 1890.. -på samma adress återfinns modern Sofia Fredrika som änka. (http://www.foark.umu.se/folk/bd/person.asp?lannr=25&forsnr=25&pnr=224)
Mvh//Peter

[Stig Ronnegren]

Hej alla.
Här kommer lite kompletterande uppgifter om krigslutet 1809.
Kapitulationshandlingarna skrevs under den 25/3 I Säivis,inte Kalix som vi läst i Historieböckerna.
De som skrev Historieböckerna hade väl knappast varit norr om Dalälven.
Sedan flera hundra?år var Torneå centralorten för hela Lappmarken. Det har ett av Nordens äldsta marknader(vår och höst).  
Kyrkan och hamnen blev kvar på finska sidan.
Vid den nya gränsdragningen efter Torne älv klövs socknar och hemman. 15 år efter freden hade hemmans delen reglerats.
Nu måste man ju ordna den administrativa delen på Svenska sidan.Haparanda var bara en by med några gårdar. Så då kom det order från länsmyndigheten att anlägga en ny stad. Man projekterade en stad
1 mil söder om Haparanda (Nikkala)Karl Johans stad.Det fanns några köpmän som skrev sig där men ingen ville bo där, så 30 år senare avskrevs hela projektet. Platsen är en i stort sett orörd stenbacke lika idag som då.
Det bestämdes att man skulle satsa på Haparanda.
Vid fredsförhandlingarna fick de som ville besöka kyrkan eller kyrkogården gå fritt över gränsen.
Men ryssarna blev irriterade på den fria trafiken så efter 10 år så stängdes gränsen.
1917 blev Finland självständigt.
1952 avskaffades Passtvånget.
Haparanda Nedertorneå kyrka blev klar 1825.
Källa Haparanda 150 år av Olof Hederyd  
 
MVH Stig Ronnegren

[Stig Ronnegren]

Hej igen.
Jag glömde det viktigaste. Även byar klövs, ex Vojakkala,Kukkola,Karungi och Pello det finns säkert fler.
Därför finns namnen på båda sidor om gränsen, en skillnad är stavningen i vissa.
MVH Stig Ronnegren