ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Soldaten(?) Anders Andersson Giers  (läst 592 gånger)

2017-03-29, 17:44
läst 592 gånger

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 19:07
    • Visa profil
I Torsång AI:3 (1739-1771) står på sidan 144 i originalpagineringen (fol. 137 i maskinpagineringen) att Anders Andersson i Tronsjö, född 1731-11-05, är soldat med namnet Giers, men detta har inget stöd i Dalregementets rullor. Giers är nr 133 vid Överstelöjtnantens kompani och roten ligger i Torsång, men vid generalmönstringen 1767 heter soldaten Carl Jonsson och har varit på roten i 25½ år. Det noteras att han är orkeslös och får avsked. Vid nästa mönstring 1773 står det att roten först har varit vakant, så har en volontär antagits 1770 och varit där i två år varefter roten åter blivit vakant. Vid följande mönstringar, 1774 och 1778, är det åter olika volontärer på roten. Ingen gång nämns någon Anders Andersson.


Hur kan detta hänga ihop? Man kan väl inte bara ha hittat på att han var soldat.

2017-03-29, 18:15
Svar #1

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 16557
  • Senast inloggad: 2019-05-19, 03:01
    • Visa profil

I dottern Lisas födelsenotis 1761 är han antecknad som soldaten af Kongl Dahlregementet och Orsa Compagnie Anders Andersson Gers. Där finner man honom också i GMR (Nr 54. Avskedad 10/3 1766 – har inte sökt honom i tidigare rullor).

  • Torsång C:3 (1758-1774) Bild 12 / sid 7 (AID: v132211.b12.s7)
  • Generalmönsterrullor - Dalregementet 111 (1767-1767) Bild 2450 / sid 482 (AID: v372928.b2450.s482)

2017-03-29, 18:21
Svar #2

Utloggad Eva Dalin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9924
  • Senast inloggad: 2019-05-19, 13:56
    • Visa profil
Det går att ringa in Gers aktiva period i döttrarnas födelsenotiser.
I november 1765 var han soldat, i januari 1767 avskedad soldat (C:3 sid 16 och 20).
Det skulle passa  in i perioden mellan rullan  1767 och 1773 och att det blev en vakans.

2017-03-29, 19:10
Svar #3

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 19:07
    • Visa profil
Tack för svaren, Det fanns alltså en Giers även vid Orsa kompani. Det var ju lite förvirrande. Jag kollade tidigare rullor. Den föregående soldaten var död i Stralsund 1758 och  vid mönstringen 1761 var roten vakant men sen tillträdde väl Anders Andersson rätt snart.


Rättelse: Rullan från 1761 gällde kommenderingen i Pommern och där var Anders Andersson inte med, men jag hittade en rulla från 1763 där det står att han har fyra år i tjänst, så han var tydligen antagen 1759.


Men det är lite konstigt att han tydligen bor kvar i Torsång, för nr 54 Giers vid Orsa kompani hörde hemma i Ore socken enligt rullorna, medan nr 133 Giers i Torsång som jag nämnde tillhörde Överstelöjtnanens kompani.


Kontentan tycks vara att det 1759-1766 fanns två aktiva soldater Giers i Torsång, Carl Jonsson Giers som bodde i Viken och Anders Andersson Giers som bodde i Tronsjö.

2017-03-30, 08:58
Svar #4

Utloggad leon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1941
  • Senast inloggad: 2019-05-19, 08:44
    • Visa profil
Hej Harald.
Dalregementet är unikt på så sätt att det saknade soldattorp, som bostad för rotesoldaten. I stället kunde en städslad ung man som tagit soldatlega på en rote någonstans, i princip bo var som helst, bara han kunde ta sig till övningarna. Dessutom var det kompaniet som var "gräns" för soldatnamnen. Samma soldatnamn kunde finnas på flera håll i regementet, men bara ett i kompaniet.


Men visst låter det lite långt för soldaten Giers i Torsång att höra hemma i Orsa kompani.


Hälsningar
Leif Olofsson

2017-03-30, 13:40
Svar #5

Utloggad Harald Nordius

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 427
  • Senast inloggad: 2019-04-23, 19:07
    • Visa profil
Hej Leif och tack för nformationen.


Ja, det är 9 mil fågelvägen mellan Torsång och Orsa. Det måste ha tagit honom flera dagar att ta sig till mönstringen i Orsa i januari 1763. Använde man skidor i Dalarna på den tiden eller fick han pulsa och gå? Men vid övningar på Rommehed hade han ju desto närmare.


Det här förklarar också att Carl Jonsson Giers kunde flytta från Tronsjö till Viken men ändå vara kvar på samma rote.


Det ger också upphov till en del frågor. Torpet var ju inte bara en bostad. Det var ju också ett stycke jord där soldaten genom eget och familjens arbete kunde skaffa en del av familjens försörjning. En annan del skulle han få in natura av rotens bönder. Hur var det detta ordnat när det inte fanns något torp?

2017-03-30, 14:54
Svar #6

Utloggad leon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1941
  • Senast inloggad: 2019-05-19, 08:44
    • Visa profil
Dalfolket utverkade tidigt på 1600-talet ett undantag från bestämmelserna med soldattorp för rotesoldaten och indirekt avlöning från kronan via rotarna (Dalregementets sockenkompanier, Falun 1964, sid 51 ff). Istället förutsattes, att soldaten skulle vara en bondeson med tillgång till jord, och han skulle avlönas direkt av rotebönderna, två gånger per år. Ett kontrakt i två ex uppgjordes alltid mellan soldaten och roten, där allt detta reglerades. Soldaten förde "motbok" för sin rote, där inkomster och utgifter bokfördes.


Dessa är anledningarna till att Dalregementets soldater kunde bo lite varstans i landskapet, eftersom de oftast antingen ärvt en jordlott, eller gift sig till en.


Leif O

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna