Prästens skrivning i Död och Begravningsbok

[Stig-Åke Bonde]

Hej! Jag har till min stora glädje funnit en längre skrivning av prästen vid begravningen av min ff ff ff, Hobergs Olof Ersson, född 1734 och död 1807.
Skrivningen som är lång och täcker i princip en A4-sida och är på ca 230 ord är givetvis svårläst.
Jag har kämpat länge med en renskrivning av detta och lyckats förstå ca 75% av alla ord.
Med andra ord så letar jag efter hjälp med det jag inte kan tyda.

[Eva Dalin]

Socknemannen -måne - han så timel. som eviga välfärd sökte att förskaffa (honom) de kunskaper som skulle göra (honom)  - efter försynens skickelse en kär äkta förening med sin i sorg och saknad - ingen lärer kunna -  sinnelag - med sin munterhet förolämpa någon - men då ingen glädje här i lifvet gifvas, som icke - stunder - så - vidkännas detta , men han vände straxt sina tankar på sin frälsare och de förmåner som han förvärfwat.  Han jämförde tiden med evigheten: ty merendels voro desse orden på hans läppar vid sådana tillfällen. För hoo är Synden och skänkt lifvet i himlen vi undfänge  O Gud, hvad gåfvor   - tröst - hans rättesnöre, derföre kunde han  - voro  store - som med Stenpassion slutade hans lefnad d 22 November i dess 73 ålders år.

[Maud Svensson]

Med förkortningar utskrivna:

Socknemannen Hobergs Olof Ersson i Sätra började sitt
första levnadsår 1734. Hans föräldrar måne om hans, så timeliga som eviga
välfärd sökte at förskaffa hoo de kunskaper, som skulle göra hoo till en rätt
medlem i Guds kyrka och Församling. Med deras bifall ingick han efter för-
synens skickelse en kär äkta förening med sin i sorg och saknad efterlevande
hustru Carin Anders Dotter i Heden. Detta äktenskap har Gud väl-
signat med 5 barn, 4 Söner och 1 Dotter, af hvilka 1 Son redan föregått
sin Fader ur tiden i evigheten. Ingen lärer kunna förebrå honom en o-
ordentlig lefnad. Af naturen begåfvad med ett lätsamt sinnelag var han
i umgänge glad, utan att vilja med sin munterhet förolämpa någon.
Detta gorde honom ock glad i sitt arbete.  Men då ingen glädje här i lif-
vet gifves, som icke blandas af mindre behagliga stunder, så
fick han ock vidkännas detta. Men han vände straxt sina tankar på
sin frälsare och de förmåner, som han förvärfvat. Han jämförde tiden
med evigheten i ty merendels voro desse orden på hans läppar vid såda-
na tillfällen. För hoo är tillgifvet Synden och oss skänkt lifvet; I
himlen vi undfånge, O Gud! hvad gåfvor månge. Gud var hans tröst,
Guds ord hans rättesnöre derföre kunde han ock ehuru plågorna vo-
ro stora med frimodighet möta Döden, som med Sten-passion sluta-
de hans lefnad den 22 November i dess 73 ålders år.
---

hoo = honom
stenpassion = stensjukdomar som njursten, gallsten etc

[Stig-Åke Bonde]

Hej Maud och Eva!
Stort tack för eran hjälp. Underbart att kunna förstå hela texten.
Hur har ni tillägnat er kunskapen att tyda gamla texter?
Jag antar att svårigheterna ökar med åldern på texten, dessutom varierar det säkert från präst till präst.
Jag såg nämligen en text som var skriven vid Hobergs Eric Olssons begravning. Han är far till Hobergs Olof Ersson och alltså en generation äldre.
Den texten kan jag bara läsa några namn medan resten är hieroglyfer för mig.Den texten är mycket längre - ca 3 sidor -  så jag tvekar att fråga om hjälp med den.