Hej.
Jag har ett fall om en kvinnas död efter barnafödelse. Det kan involvera en släkting (vi har anor i Åkraberg Ambjörn Olufssons gård, och försöker hitta om de är relaterade till händelsen). Historien är beskriven med så mycket detaljer att det blivit mycket levande skildring. Har lite svårt med vissa detaljer.
Det började med begravnings boken om en självspillning i Stråvalla:
Jag har kommit fram till denna tolkning:
(Se bilden i slutet)
Maj. Siälf spillningen Anna Nilsdotter af Bolg som haar aflat oäkta Barn med Harald Börgesson, och der igenom döds både hon och foster och efter Kungl Hofrättens Resolution fååt Kyrk... gård, men begrafs Norr om kyrkian ifrån ...dras läge....
Källa: Dödsbok Stråvalla CI:1 (1685-1759) Bild 79 / sid 141 (AID: v93376.b79.s141, NAD: SE/LLA/13376)
Kan inte tolka de sista orden om hon begravdes på kyrkogården. Vilken också är märkligt om de ansåg hon tagit självmord som var en stor synd? Är det någon som kan hjälpa med tolkningen?
I hovrätten finns notering om fallet att det klassats som självspillning (om jag förstått det hela).
Källa:Göta Hovrätt - Huvudarkivet CIXCB:1 (1710-1715) Bild 48 (AID: v98441.b48, NAD: SE/VALA/0382501)
I Wintertinget 4 Maj 1714 kan man läsa om fallet som jag delar med mig för jag tycket det är så intressant läsning.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Hallands län EVIIAABA:451 (1714-1714) Bild 510 (AID: v330014.b510, NAD: SE/VALA/0382503)
Min fria översättning av fallet:
Anna bor med sin moder änkan Kirsten Jonsdotter som är ålderssvag och har fel på hörseln.
Kirsten berättar att hennes dotter vävde på morgonen och klagade över att hon hastigt fått värk i hela kroppen men mest i huvudet. Detta blev värre och värre under dagen.
Kirsten skickade då bud till sin syster änkan Anna i Åkraberg och bad henne gå till den gamla prästfrun om bot för fallande sjukan (gammalt ord för epilepsi). På efter middagen kommer hennes syster Anna, tillbaka från Prästgården och under den tid hon var där fick dottern Anna ofta ont och darrade i hela kroppen. Änkan Anna och en man höll dottern Annas händer, och detta fortsätter till kvällen då Kirsten hade gått och lagt sig på ungen. Hon hörde sedan inget mer förrän systern Anna väckte henne upp, och då låg dottern död på golvet.
Då hon frågas om vilken man som var där, svarar hon efter långt stillatigande att det var en dräng Harald Börgesson, som tjänade hos Börje Persson. Han blev inskriven som knekt och hade under en marsch till Göteborg rymt 1 ½ år tidigare. Han kom till dem under nattetiden då dottern Anna släppte in honom, och gick igen på morgonen innan det blev ljust. Kirsten nekade inte att han hade haft samgång med Anna, men sade att han hade friat till Anna.
De andra på gården kallades in, Börje Persson och Per Carlsson, som inkallades var för sig och efter ed frågades om de hade sett eller hört honom på gården. Bägge nekade och sade att de inte det ringaste hade hört eller sett.
Deras kvinnfolk hade heller inte förstått något, de hade kommit med mat till henne då hon låg på sängen med kjolen på, och klagade över värk i hela kroppen, men mest om huvudet. Ett rykte hade funnits under påsktiden att Anna skulle vara med barn, men det tystnades ned och de tänkte inte mera på detta.
Kirstens syster Anna blev inkallad, och utfrågade om vad som hade hänt den tid hon var där. Hon berättade att hon gick till Prästgården som hennes syster begärde, och kom sedan tillbaka till Bolg.
Kirsten hade gått och lagt sig på ungen för att vila, och bad henne att hon skulle gå till sin syster T? som var gift i Åkraberg och hämta dricka. Innan hon gick bad hon gårdsfolket att se till den sjuka. Då hon kom tillbaka med drickan var klockan runt 10 om kvällen, och då var dörren stängd och låst. Efter hon klappat länge på dörren låstes dörren upp, och det var inget ljus is stugan, enbart månsken.
Då kom knekten Harald Börjesson in igenom dörren efter henne. Han hade öppnat, och sedan stått bakom förstudörren, och ifall någon främmande hade kommit så han hade kunnat gett sig iväg.
Anna satte sig ned och satt ifrån sig kannan med dricka, och bad Harald att han skull ge den till den sjuka Anna som hon trodde låg i sängen.
Harald teg, och svarade sedan att han inte trodde Anna dricker mera och att hon visst var död.
Då tände Anna Jonsdotter ett ljus och såg att den sjuka Anna låg död på golvet, och att det såg illa ut runt henne. Hon väckte då upp sin syster Kirsten och då hon såg hur det var sprang hon ut genom dörren och ropade på gårdsfolket. Harald gick då ut på andra sidan, men hon kunde inte förstå om han bar på något. Efteråt har hon inte sett eller hört honom mera.
Kirsten hade påmint henne många gånger tidigare att inte nämna något om Harald.
Dragonen Hans Sjöberg som var inkvarterad på gården intill blev inkallad och berättade att han hade sett att Anna var sjuk. På kvällen hade han bultat på dörren för att hämta sin tröja, men kunde inte komma in. Då gick han på taket och skulle se igenom fönstret vad som pågick. Han kunde inte se mer än att en karl gick på golvet med ett ljus i handen, och en blå mössa på huvudet. Han hade tagit ett litet linnetyg som han bar till sängen och gick sedan till dörren och släkte ljuset efter han förstod att någon var på taket. Straxt efter kom Annas moster tillbaka med drickan.
Dagen efter som detta skett kom Häradshövdingen resande i ämbetes ärende på denna vägen, och då han informerats om vad som skett befaller 2 Nämndemän och 2 ärliga hustrur att förhöra alla och besiktiga den döda kroppen.
Hustrurna Börta Haraldsdotter och Gunner Börjesdotter i Kvirra efter avlagd ed berättade att hos den döda Anna Nilsdotter funnit mjölk i brösten, samt tecken som hos en kvinna som just fött barn. Dragon berättade att modern hade kallat in gårdsfolken efter sin dotters död, och då låg hon i orenlighet och med blod på golvet. Då Dragonen ville ta ljuset och gå in att se efter, kom den dödas moder som vägrade honom att komma in.
Han nekade att han hade hört något barn födas. Endast Harald Börjesson om han ertappas och förhörs i denna sak kan ge mer information. Den döda kroppens jordafärd kan inte en kristlig begravning godkännas, eftersom Anna Nilsdotter levat is synd och var havande. Fallet skickas till den kungliga hovrätten för beslut.
Ett par bitar har jag svårt att tolka, i rött nedan, förhoppningsvis är resten någorlunda rätt, jag har inte mycket erfarenhet med gammal text.
/ MVH Anneli
Thet tillfalle att i gården Bolg och Ståwalla sochen 15:
ett ytterst enckeligit af hastigt dödsfall hafe: sig tilldragit
med qwinfolket Anna Nilsdotter, som hoos sin moder
en gamal Qwinna och Enkia Kirsten Jonsdotter be-
Nemds hafe: warit allede tillsaman uthi een stufwa
och hielpt häne att till begges uppehålle bruka een lij-
ten skattegårds part dhen sama städes, och blijf ben: Enkia
För Rätten fordrad och till frågad om ben: sin bort dödda
Doter, af hwad siukdoom hon aflijdit , och huru det sig med
häne hafe: haft ... Enkian hustru Kirsen Jönsdotter
som af ålder swag är, och den till med svort feehl hafe
på hörslen, swarar och säger, att för några dagar sedan
som hon warit d 17: April sistledne hafe ben : hänes
Dotter då hon satt i sitt arbete om morgonen på wäfwen
fått mycket hastigt och illa ondt, klagandes sig öf: heela
Kråpen, men mäst om hufwudet, frågade så Mode-
rn om hon intet viste hwaress .... wars: hwar
med ......: s och då den sama blijf häne wijst
kröp hon der igenom, efter det skulle wara boot
för den som blif:/ Trållkrantad , det hon menatte
sig wara stedt, men kunde intet hiepla,uthan fick
hon altt längre och mehra ondt, och stundom såldedes
som hon skulle falla i Brått, och Krupte Tumens finger
In uth näfwen, och som det intet wille bättras med häne
skickade hon budt till sin syster Enkian Hustru Anna i Åkra-
berg, een half fiärding wäg der ifrån, och bad häne gå
Till Prästegården, och fråga den gamble prästhustrun
om both för fallnde Siukan,hwilket hon och giorde, och
kom sedan till hänna, som war efter middagen på dagen.
Undre den tijds som systern då war der fick hon ofte ondt
och darrade hela hennes kråpp, och händer, att systern måt-
Te Hålla den enna handen och en karl den andra, såle-
des hafver det fortfarit med häne intill emot aftonens
då den gamble modern hafwer gådt på ungnen och lagt sig, ef-
ter hon war gamal och trött, och hörde sedan intet något
af för än systern wakte häne up och drog häne i foten
då hon qick need af ungnen, och då låg dottern död på gålf-
wet. Frågas hwad det war för een Karl som då war i
huuset, emedan den äliest altijd warit allena. Swarar
efter långt stillatijgande, och uppå ahfwagsam för manneg?
att een dräng Harald Börgess: benembd, som tiente hoos
gårdboon Börge Perss. den tijd Knihte skrijfningen stod
i Warberg, och då blef skrifwen till Kniht hade under Mar-
chen och då bem folk marcherade till Giötheborg, som
kan wara nu wijd pahs 1 1/2 åhr sedan, rymbdt ifrån
den andra, och kom så till dem altijd om nattetijds
då dottern Anna släpte honom inn, men om dagen war
han der intet, uthan gick åther borth för än det blef liust:
neekar icke ellr: honom hafwa haft samamgång med dottern
men säijer honom hafwa frijet till hänna. Gårbönder,
en Börje Perss: och Per Carlson inkallades hwar för sig, och
efter aflagd Eed förehålles, om den förrymbde Knihte
Harald Börgess:, om den intet sedt och förstådt honom,
dher igården, och att hafwa haft tillgång hoos Enkian Kirstin
Jonsdotter ? Hwar till den swara och hwarför sig hår-
del: sådant beneka både för sig sielfwe och alt till folck, att
att den aldrig det ringesta om sådant hört, sedt ellr: förstådt
hafwa. Och hwad pijgans siukdoom angick , wore full: deras
qwinfolck der inn hoos häna, een och anre gång, och bö-
de henä Maat, men förstodo ingen ting, uthan hon låg
I sängen med skiörtet på sig och klagade sig ondt öfwer
heela kråppen, men sedeles om hufwudet. K.....Ellr: neeka ett rychte och tahl warit wijds Påsketijden uth
komit att Ana Nills dotter skulle wara med Barn
men som det strax der ytter tystande der med, hafwa
den eij ellr wijdare tänkt der uppå. Den dödas Mo-
ster hustru Ana Jonsdotter i Åkraberg, som af sin syster
Anas moder blef ombeden att gåå till Prästegården
och fråga boot för fallande siuckan, som ofwan ben: är
blef inkallad, och förehållen om det som passerade under
den tijden hon war hoos sin systerdotter Anna Nils
Dotter uthi hänes siukdoom, och hwad häne eliest derom
Kan wara witterligit eth. Swarar och berättar, att
hon efter systerns begäran war i Prästegården, och för
frågade sig, och kom sedan till Bolg, då med Anas Siuck
Doom således war beskaftad som tilsförenda förmält
äse, och då hon hade warit den hoos hänn till emoot afto-
nen och den siukas moder hade gådt på ungnen , att läg-
ga sig något till hwijla, bads Ana häne att hon skulle
gåå till sin Syster T.... som är gift i Åckeberg, och begä-
ra af häne drick för sig, hwilket hon och giorde, men
för än hon gick af gården, bads hon gårdsfolket att de
skulle see till de siuka, till des hon igenkom: hwilket
den och bejaka häne givet hafwa. Wijdare berättar hon att
då hon igen med drickan war det något seent, som det
skulle tyckas wijd pass klåckan war 10 ellr: något inndan
om aftonen, och war då dören stängd, och uplåts äntes: dö-
ren sedan hon länge hade klappat och då hon inkom war
intet Lius i stugan, uthan allenast klart månskijen, då
Knihten Haral Börges: kom strax igenom dörren in
efter hänne, emedan han som hon märkte, hade låtit
up förstufwu dören för hänne, och stält sig der Bakom
att i fall någon främande hade komit skulle han stukit
sig undan af wägen, och då hon hade satt sig neds och
Kannan med drickan ifrån sig, bads hon Haral, att
han skulle trija dricken och buida Anna der af, som
ha meent nu ligga i sängen, som hon låg få hon bort
gick, men Haral sedan han listet tegat stilla, svarade
eij troor Ana intet dricker mehr, och är hon wist dödd
Då Ana Jonsdotter strax tände lius, och seer den siuka
ligga döds på gålfwet, och stods illa till omkring hänne,
derföre hon strax wäcker up sin syster, som låg på ung-
nen, som då hon needkomer finne hon således till-
stå som förbm: är, och i det hon sprang uth genom dö-
ren, och ropade efter gårdfolket, så gick Haral uth på
andra sijdan, genom häbevs dören, och wetta den intet
om han hade något med sig att bära elle: eij, och hafwa
den icke elle: alt sedan hwärken sedt elle: hört af honom: das-
dee påminar sig ännä den gambla Anas moder, att
så ofta hon skulle gå bort, och Haral war i huuset, bad
hon hänä taga wara på sin Munn, och intet nembna
om honom. Hwar wijd häne påmines om det hon tillförende
hade bekiendt, att han aldrig warit i deras huus om dagen, ut
då der till intet wijdare swar gifwa kan. Stånh..
Dragon Han Siöberg, som igården ligger ingvarterad an-
gaf som hafwa något att säija till uplysning i dena saak
blef inkallad dof eij till Eed admitterad, efter han der
till dena gång eij fans beqwäm, des berättar att han om
morgonen middag och in emot efter war siuo urveeder
der i Stufwen, efter han der hade sin montring sittian-
de, och såg wähl Ana wara siuck, och gaf hon sig mycket, och
siste gången moot afton låg hon i sängen: men sista och
sedan det war blift; mörkt gick han och bultade på
dören som war stängd, och wille gå inn efter een sin
tröja, men kunde intet slippa inn, då han gick på taket
och skulle sen igenom förstret hwad den togo sig f?ön
och kunde intet mehra sen än det gick een Karl på
gålfwet med ett Lius i handen, och een Blå Myssa på
Hufwudet, och war uthi att lijtet strya, dher uthuse han
tog något smått lijntyg, det han bar till sängen och gick
sedan till herberg dören och släckte liuset, i det han
förnam någon wara på taket, och wara strax efter som
Anas moster kom tillbaka med drickan. dagen
efter som detta alt skedt war kom Häraldshöfdingen
Reesandes uthi sitt embets ernde denna wägen,
och då han fornam hur om berättas, går han strax
befallning till 2 Nembdesmän och 2 ehrliga hust-
rur att förfara om all ting, och besetliga den döda
kråppen, hwilket och strax blef förättat, och framkal-
las nu hustru Börta Haraldsdotter, och hustru Gun-
ner Börges dotter i Kvirra, som woro förvissnade?
sama besichtning att förrätta, och efter aflagd eeds be-
rätta att dee hoos den döda Anna Nills dotter fun-
no miölk i Brösten, sampt all andra tecke och beskaf-
fenheet, som hoos een qwinna, den nyligen ifrån Barns
Bördan, förlyst är, och plägan finnas. berättar och Dragon
här ofwan uppå aft då modern hade kallat gårdsfolket
inn sedan dottern war dödd, låg hon ännu i myken
sin orennligheet och blod på gålfwet, och då Dragon
förde Nembda uthi bruder i herberget, som der hoos
war, och hade wiliat taga luiset och gådt inn att
see der efter, kom den dödas moder, och wägrede
honom det sama, att sen intet fick see der efter, för
meenandes sig den skulle trustat den Karlen som han
tillförande såg wara inn med den Blå Myssan.
Men öfr: alt än allas benekande sig hafwa han sedtals
hört något Barn födas ellr: födt wara. Hwarföre
och som detta åhr een Mörk och gud i allena bekent
Saak hwilken och dess nådiga behag heemställes,
att ferättha upplysning i sinom tijd låta komma
så finns des nödigt honom Haral Börgesson med flyt
uplyssa och efterslå om han möijeligst ehrtappas
och till wederbörgt: förhör uthi dena saak ställas kan.
Men hwad den döda kråppend jordefärd angår, kan
dena rätten hene een Christelig begrafning så
myckit mindre tillkiäna, som hon Anna Nills
dotter befinns uthi att syndigt lefwane framhär
deligen lefwat förborgat sin synd, och i frångat sig
warit hafwande : hwar till lijkvist så stoora teken
sedan sig wijsat: aldit till det yttersa benekat, föruthan
hwad hon det yttersta om fostret med boslare kunat
förordna ellr: samtykt, och gud allena bekant än, das altså
den högl Kongl HofstRättens mogna godtpryfwande i öd-
miukhent heem ställandes.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy